9789147123728 by Smakprov Media AB

MÄNNISKA ELLER NATUR?

LOVIS STUDIETIPS

n r

e d

äl v

x ä lv e n ali

elä

Luleå

f te älv en

lve n lve n eä

nio rn

Kalix

Ske

rma ge n ä l v

Skellefteå

Umeå

ven

4-6

Höjd över havet, i meter Sundsvall över – 2000 m 1000 – 2 000 m 500 – 1 000 m 200 – 500 m

Siljan

Karlstad

n e r Gö

100 – 200 m Gävle

lä

1 – 100 m

lv e n

Mälaren Hjälmaren

Stockholm

Vät tern

n Vä

kana l

Göteborg

ÅSA COLLIANDER CELIK

Läsa kartor

JOHAN ERIKSSON Malmö

Boken är skriven helt i linje med läroplanen Lgr 11.

Best.nr 47-12372-8 Tryck.nr 47-12372-8

ÅSA COLLIANDER CELIK JOHAN ERIKSSON

47-12372_BoGEO_omslag.indd 1

Ån

L j u ngan Lju s

globalis.se landguiden.se varldskoll.se

lsäl Östersund

Hornavan

Storavan

Ind a

Storsjön

Lovis länktips

F rälve n K la

Sammanfatta texten utifrån rubrikerna. Berätta för dig själv vad bilderna, kartorna och diagrammen visar. Repetera genom att svara på frågorna. Kontrollera att du förstår alla ord. Repetera efter en dag, en vecka och en månad.

Vi ska titta närmare på platser och områden i Sverige, Norden och Europa. Mycket av det som händer där gäller även för hela jorden. Därför handlar den här boken också mycket om hela vårt jordklot. Häng med på en resa genom geografins landskap!

Kiruna

n na

Efter läsningen

I den här boken ska vi jobba som geografer.

Stora Lulevatten

Koppla det du läser till dina egna erfarenheter. Läs ordförklaringarna till ord som du inte förstår. Skapa en inre bild av det du läser. Hitta det viktigaste i texten.

Det här påverkar livet för människorna på jorden på olika sätt.

R G O A E

M Torne träsk

ll e

Under läsningen

Hej! I geografins förunderliga värld samspelar mark, vatten och luft.

Boken om

äl v ule

Vem? Varför?

Geografi 4−6

När? Var? Hur?

Boken om

Boken om GEOGRAFI 4–6

Titta på bilderna och läs rubrikerna. Fundera på om det är något du redan vet om innehållet. Ställ frågor till texten:

När du tittar på fotografierna i boken kan du fundera över: Vad har orsakat det du ser på fotot? Hur kan du veta det?

Göta älv

Innan läsningen

Titta på teckenförklaringen. Fundera på i vilken skala kartan är gjord. Hitta platsen där du befinner dig, platser där du har varit eller vill besöka. Jämför med andra sorters kartor över samma område. Kan du se några likheter, samband och mönster?

2017-06-27 08:12

Välkommen till Boken om geograﬁ

– Det är jag som är Lovis!

geografi är världens ämne. I geografi undersöker vi naturen runtomkring oss och hur den samspelar med människan. Den här boken kommer hjälpa dig att förstå världen omkring dig lite bättre. Du kommer att besöka platser som kanske ser märkliga ut och platser som påminner om hur det ser ut där du bor. Du kommer att möta människor som jobbar med geografi. Sist i varje kapitel finns frågor. Genom att svara på frågorna sammanfattar du det som kapitlet handlar om – då vet du att du har hängt med! Vi, Åsa och Johan som har skrivit den här boken, hoppas att du kommer att gilla världens viktigaste ämne – geografi!

LIBER

BoGEO_inlaga_DEL_1-2_TRYCK.indd 1

2017-06-21 14:23

ISBN 978-91-47-12372-8 © 2017 Åsa Colliander Celik, Johan Eriksson och Liber AB KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Projektledare: Charlotte Eriksson Produktion: Eva Runeberg Pålman Formgivare: Sara Ånestrand Fotoredaktör: Mikael Myrnerts Tecknare: Jonas Burman, Fredrik Saarkoppel Kobolt Media AB, Jonny Hallberg Faktagranskare: Anders Fridfeldt, Institutionen för naturgeografi Stockholms universitet TACK TILL elever och lärare vid Utbildning Silverdal åk 4, Sollentuna och Strandskolan åk 4, Tyresö för värdefulla synpunkter i utprövningen av boken. Första upplagan 1

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 kundservice.liber@liber.se

Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: People Printing, Kina 2017

Bildförteckning ”Carta Marina” Träsnitt av Olaus Magnus 1539 5 Nasa 8 Mikael Damkier/Shutterstock 11 (1) Imfoto/Shutterstock 11 (2) Patrick Lienin/Shutterstock 11 (3) BMJ/Shutterstock 11 (4) Imfoto/Shutterstock 11 (5) TTPhoto/Shutterstock 11 (6) Göran Gustafsson/TT 11 (7) StripedNadin/Shutterstock 11 (8) Ulf Fabiansson/Naturfotograferna/IBL 11 (9) Thomas Carlgren / Bildhuset / TT 13 (1) Petra Lindell/TT 13 (2) SL 14 Linus Sundahl-Djerf/SvD/TT 16 Daniel Vallin 18 Tor Lundberg/Naturfotograferna/IBL 22 Adam Ihse/TT 23 BigganVI/Shutterstock 25 (1,2) Marie Linnér/Scandinav/TT 27 Robert Henriksson/DN/TT 30 Stefan Holm/Shutterstock 32 Göran Gustafsson/TT 36 (1) Tor Lundberg Tuorda/Naturfotograferna/IBL 36 (2) Magnus Ström/Scandinav/TT 36 (3) BMJ/Shutterstock 37 (1) Bruno Helgesson/Naturfotograferna/IBL 37 (2) Tore Hagman/Naturfotograferna/IBL 37 (3) Annika Henningsson 38 Peter Lilja/Naturfotograferna/IBL 40 Giovanni Isolino/AFP/TT 42 (1) Christian Grau/Shutterstock 42 (2) Givaga/Shutterstock 43 (1) Dorling Kindersley/UIG/Science Photo Library/IBL 43 (2) www.sandatlas.org/Shutterstock 43 (3) Alf Linderheim/Naturfotograferna/IBL 44 Jan Grahn/Naturfotograferna/IBL 46 (1) Helena Larsson/IBL 46 (2) Åke Nilsson/SLU 47 (1) Jan Elmelid/Naturfotograferna/IBL 47 (2) Reflexperience/Shutterstock 47 (3) Thomas Adolfsén/Scandinav/TT 48 Pekka Sakki/Lehtikuva/TT 49 Maria Karlsson/Agronomuppropet 50 Svt 52 Gregor Fischer/DPA/TT 53 (1)

BoGEO_inlaga_DEL_1-2_TRYCK.indd 192

Sven-Erik Arndt/Ardea/IBL 53 (2) Lars Brundin/Sydsvenskan/TT 54 Benzplay/Shutterstock 55 (1) Janne Danielsson/SVT/TT 55 (2) Panuwat Panyacharoen/Shutterstock 61 (1) M.Pilot/Shutterstock 61 (2) Kari Design/Shutterstock 61 (3) Timmary/Shutterstock 61 (4) Vadav Volrab/Shutterstock 61 (5) Tiger Images/Shutterstock 61 (6) Anton Lopatin/Shutterstock 61 (7) Luis Carlos Jimenez del Rio/Shutterstock 61 (8) Nadezhda/Shutterstock 61 (9) Artur Marfin/Shutterstock 61 (10) Ksenia Palimski/Shutterstock 61 (11) Marilyn Barbone/Shutterstock 61 (12) Victor Lundberg/TT 62 Tore Hagman/TT 65 (1) Tony Persson/Vestmanlands Läns Tidning/TT 65 (2) Gustav Sohlenius/SGU 67 Christian Örnberg/XP/TT 68 Åsa Colliander Celik 69 (1) Sixten Jonsson/Naturfotograferna/IBL 69 (2) Tore Hagman/TT 70 (1) Jorma Valkonen/IBL 70 (2) Björn Larsson Ask/TT 71 Drago Prvulovic/TT 72 (1) Johan Nilsson/TT 72 (2) Sonja Dahlgren/Mascot/TT 72 (3) Christian Lindh/TT 73 (1) Karl Melander/TT 73 (2) Thure Wikberg/TT 74 (1) Lars Nyman/TT 74 (2) Bengt af Geijerstam/Bildhuset/TT 77 Tor Lundberg Tuorda/Naturfotograferna/IBL 78 Ove Bergersen/NN/Samfoto/TT 79 (1) Nasa 79 (2) Bo Dahlin/TT 81 Tomas Westermark/Boliden 82 Bengt O Nordin/SVT/TT 84 Henrik Montgomery/TT 85 Pascal Goetgheluck/Ardea/IBL 86 Länsmuseet Gävleborg 87 Håkan Jansson/Mascot/TT 90 André Maslennikov/TT 92 (1) Patrick Dieudonne/Robert Harding/TT 92 (2) Jack Harding Photo 93 (1) Roni Rekomaa/Lehtikuva/TT 93 (2)

Björn Larsson Ask/TT 93 (3) Emmanuel Dunand/AFP/TT 98 Eggert Johannesson/AP/TT 100 Krister Berg/Naturfotograferna/IBL 101 Lars Pehrson/SvD/TT 103 Lucas Jackson/Reuters/TT 104, 106 Halldor Kolbeins/AFP/TT 107 (1) Mario Laporta/AFP/TT 107 (2) Henrik Strömstad/Samfoto/TT 108 Statens vegvesen 109 Mauri Rautkari/Lehtikuva/TT 110 Goran Strandsten/Alamy Stock Photo 111 Claudio Bresciani/TT 112 (1) Oliver Berg/DPA/TT 112 (2) Cornelius Poppe/NTB Scanpix/TT 115 Mikhail Dudarev/Shutterstock 117 Ulf Berglund/Bildhuset/TT 118 Jan Håkan Dahlström/Bildhuset/TT 119 Holbox/Shutterstock 120 Teemu Köppä/Lehtikuva/TT 121 (1) Krasowit/Shutterstock 121 (2) Ulf Berglund/MSC/TT 121 (3) Oona Lindström/ImageForum/TT 122 (1) Matkub/Shutterstock 122 (2) NOAA Photo Library 123 (1) WWF 123 (2) Kathryn Hansen/Nasa/TT 124 Erik Johansen/NTB Scanpix/TT 126 Ismo Pekkarinen/TT 130 Lars Pehrson/SvD/TT 131 (1) Remko de Waal/AFP/TT 131 (2) Michael S. Nolan/SpecialistStock/TT 132 Håkon Mosvold Larsen/NTB scanpix/TT 135 (1) Thomas Adolfsén/Scandinav/TT 135 (2) Lars Lindqvist/DN/TT 135 (3) Claes Löfgren/TT 136 Tony Waltham/Robert Harding/TT 137 Atiketta Sangasaeng/Shutterstock 138 (1) Elena Elisseeva/Shutterstock 138 (2) Natalia Dobryanskaya/Shutterstock 138 (3) Muhammad Azuki/Reuters/TT 139 (1) Roland Johansson/TT 139 (2) Beawiharta/Reuters/TT 139 (3) Sommai/Shutterstock 139 (4) Nature Photos/Shutterstock 140 (1) Gert Olsson/Scandinav/TT 140 (2) Claes Grundsten/Bildhuset/TT 141 Jan Åke Eriksson/TT 142

Claas 147 (1) Radu Sigheti/Reuters/TT 147 (2) Nasa 150 Ahmed Jamil/Xinhua/TT 151 Ulf Palm/TT 154 (1) Cornelius Poppe/NTB Scanpix/TT 154 (2) Andrew Biraj/Reuters/TT 155 Markisz/Unicef 157 Clement-Hunts/WHO 158 Julian Elliott Photography/Getty Images 161 Science Photo Library/IBL 162 Frank Van Beek/AFP/TT 163 Remko de Waal/AFP/TT 164 Symbiot/Shutterstock 165 (1) Thierry Monasse/Polaris/IBL 165 (2) Feel Good Studio/Shutterstock 166 (1) Francois Nascimbeni/AFP/TT 166 (2) Vincent Kessler/Reuters/TT 166 (3) Paul Mayall/DPA/TT 167 Valery121283/Shutterstock 168 Tim UR/Shutterstock 169 Andrey Zvoznikov/Ardea/IBL 171 Acceptphoto/Alamy 172 Lionel Cironneau/AP/TT 173 LWM/NASA/LANDSAT/Alamy/IBL 174 TT 175 Nasa 176 Mikolajn/Shutterstock 177 (1) Andrey Zvoznikov/Ardea/IBL 177 (2) Janerik Henriksson/TT 179 Peter Steyn/Ardea/IBL 183 Jacques Descloitres, MODIS Rapid Response Team, NASA/GSFC 184 (1) Takashi Images/Shutterstock 184 (2) Jacques Descloitres, MODIS Rapid Response Team, NASA/GSFC 186 (1) Stockphoto Mania/Shutterstock 186 (2) Jeff Schmaltz, MODIS Rapid Response Team, NASA/GSFC 187 (1) Krishna Wu/Shutterstock 187 (2) Josef Hanus/Shutterstock 187 (3) Sintesi/Pasqualini/Sipa/TT 188 Olivier Morin/AFP/TT 189 Foto omslagets framsida: Calvin Dexter/Shutterstock Foto på författare, omslagets baksida: Håkan Målbäck

2017-06-21 14:35

Innehåll geografins metoder och arbetssätt 1. Kartan 6 En bild från ovan 8 Kartans färger och symboler 10 Gradnätet 12 Väderstrecken 13 V Olika sorters kartor 14 Digitala kartor och GIS 16 Så jobbar en kartograf 18 Sammanfatta! 19 Ord och begrepp 19

Ö S

2. Geograf iska undersökningar 20 Att undersöka en plats 21 Gör som geograferna – gör en fältstudie 24 Sammanfatta! 27 Ord och begrepp 27

sverige 3. Sverige och människorna – vårt kulturlandskap 30 Sveriges kommuner 31 Kulturlandskapet är skapat av människor 32 Sverige har tre delar och 25 landskap 34 Sveriges olika naturlandskap 36 Så jobbar en samhällsplanerare 38 Sammanfatta! 39 Ord och begrepp 39

4. Det gröna landet – på urberget ligger slätter och skogar 40 Hur ser marken ut? 42 På berggrunden ligger ett täcke av jord 44 Växter behöver jord 46 Skogsbruk 48 Jordbruk och slättlandskap 49 Så jobbar en agronom 50 Sammanfatta! 51 Ord och begrepp 51

5. Vädret i Sverige 52 Hur blir det väder? 54 Jordens bana runt solen 58 Vad kan växa i Sverige? 60 Så jobbar en meteorolog 62 Sammanfatta! 63 Ord och begrepp 63

6. Sveriges kuster och öar 64 Inlandsisen påverkar fortfarande 66 När marken går sönder 68 Våra stora öar 70 Algblomning i Östersjön 71 Skånes kuster 72 Så jobbar en militär 74 Sammanfatta! 75 Ord och begrepp 75

7. Naturresurser i norr – vatten och berg 76 Fjällens rikedom – älvarna 78 Fjällens rikedom – berget 82 Så jobbar en geolog 86 Sammanfatta! 87 Ord och begrepp 87

BoGEO_inlaga_DEL_1-2_TRYCK.indd 2

2017-06-21 14:23

norden 8. Nordens folk och landskap 90 Glaciärer, fjordar, sjöar och öar 92 Nordens utveckling 94 Nordens befolkning och de största städerna 96 Så jobbar en antropolog 98 Sammanfatta! 99 Ord och begrepp 99

9. Så blev Norden till 100 Varför ser det ut som det gör? 102 I jordens inre 104 Island – landet som växer 106 Norge – fjordarnas land 108 Finland och de tusen sjöarna 110 Danmark – ett örike med slättlandskap 11 Så jobbar en seismolog 112 Sammanfatta! 113 Ord och begrepp 113

10. Nordens hav 114 Havets botten 116 Tidvatten i Nordsjön 1188 Vem äger haven? 119 Havsfiske 120 Kan fisken ta slut? 122 Så jobbar en havsforskare 124 Sammanfatta! 125 Ord och begrepp 125

11. Nordens klimat 126 Haven gör klimatet mildare 126 Regnet från haven 128 Växthusgaserna är livsviktiga 130 Isen i Arktis smälter 132 Sammanfatta! 133 Ord och begrepp 133

12. Nordens naturresurser – olja, skog och miljö 134 Oljeindustrin 136 Skogsindustrin 138 Så jobbar en sjökapten 142 Sammanfatta! 143 Ord och begrepp 143

europa 13. Europa – att jämföra platser och länder 144 Att undersöka omvärlden 148 Några olika sätt att mäta välstånd 150 Hållbar utveckling 151 Så jobbar en folkhälsovetare 158 Sammanfatta! 159 Ord och begrepp 159

14. Västra Europa 160 Industri och handel 162 Västeuropas länder och landskap 164 Europeiska unionen 168 Sammanfatta! 169 Ord och begrepp 169

15. Östra Europa 170 Industri och handel 172 Kommunismen delade Europa 173 Östeuropas länder och landskap 174 Levnadsvillkor i Europa 178 Befolkningspyramider 180 Sammanfatta! 181 Ord och begrepp 181

16. Södra Europa 182 Sydeuropas länder och landskap 184 Det livsviktiga vattnet 188 Sammanfatta! 189 Ord och begrepp 189 Register 190

BoGEO_inlaga_DEL_1-2_TRYCK.indd 3

2017-06-21 14:23

En bild från fågelperspektiv!

En bild från ovan I en karta har man ritat av en plats uppifrån, från luften. Precis som om vi vore fåglar som flyger och tittar ner. Det kallas för fågelperspektiv. När man gör en karta förenklar man verkligheten. Den som gör kartan väljer själv vad som ska visas, eftersom det är svårt att få med allt i en och samma karta. Om man vill se exakt hur det ser ut, så måste man använda sig av ett foto från ett flygplan eller en bild från en satellit. Numera använder kartritare ibland sådana foton när de gör kartor.

H H um

bo d e H H e

l e t n ad e

satellit = ett kommunikationsverktyg (GPS-satellit) med en kamera som cirkulerar runt jorden flera tiotusentals meter upp i luften.

Det här är ett foto taget från en satellit. Bilden visar Skåne och en del av Danmark. Det vita du ser på bilden är moln.

P s 1 (

Fundera! Om alla i klassen gör varsin karta med en vägbeskrivning mellan skolan och den närmaste affären, skulle kartorna då se likadana ut? Varför tror du så?

BoGEO_inlaga_DEL_1-2_TRYCK.indd 8

2017-06-21 14:23

Kartan

Ett till ett

Skala

Om du skulle göra en karta över din väg till skolan, behöver du rita allt längs vägen mycket mindre än det är i verkligheten. Alla som gör en karta måste förminska det som ska avbildas. Är något avbildat i naturlig storlek säger vi att det är avbildat i skala 1:1 “ett till ett”. Är bilden hälften så stort säger vi 1:2 ”ett till två” och så vidare. re.

I kartor måste man förminska det som ska visas. Om vi ska avbilda Skåne på en karta är det ju ingen bra idé att göra det i naturlig storlek. Istället väljer vi att visa en förminskad bild av hur Skåne ser ut. Om vi vill att 1 cm på kartan ska motsvara 100 m (Det är lika mycket som 10 000 cm.) skriver vi skala 1:10 000 “ett till tiotusen” på kartan. Vägar och järnvägar måste man ibland markera tydligt på en karta, så därför ritas vägarna lite större för att de ska synas. Med hjälp av skalan kan vi mäta på kartan för att se hur långt det är mellan två städer.

Smygehuk

B Kåsebe San

Lun

Östra Klagstorp

Skegrie Ljunghusen

äge Gislövs l

Böste

S Bedding Smygehamn

Ös

Lilje borg sgata n

gsv äge n

Rip

randstn

ter

ata

all

tan Ha a n mng . kontor ll

tan

Ös ter vå n

S A sstn s Stads ark S

Järn vägs g

g ns

a yh N

Smygehuk

e Bugt

Strand Trav g. em ün d eall én g. ns

Trelleborg

åd

n s

Anderslöv

ol s

am yh

Ystad Abbekås Smygehamn

Trelleborg Maglarp

Höllviken

Skurup

relle or s k rka

bruksv.

Svaneholm Börringe kloster

Hed väg en

cks

le er

åsen

Vellinge

ele

Tomelilla

Svedala

V.Ingelstad de Ö. Grevie rsl ä t t Alstad

ts ör

Glas

Sö

e n

Sturup

Oxie Svedala Vellinge Skurup Anderslöv

Brösarp

Sjöbo

Sturup

al M

Malmö

Vombsjön

Skabersjö Holmeja

Oxie

Joh

så

Dalby Staffanstorp

Kristineberg Klagshamn Käglinge Tygelsjö Arrie Hököpinge

Folkets s Folkets ark

Va llg .

öd

tore Falsterbo nge Stevns Klint Højerup Rødvig adeplads

Torup

asarett

tra

ås

Lund

Klagshamn Skanör

S k å n e

Genarp

Ös

Klågerup Bara

Bjärred Lomma

Saltholm

Amager Dragør lslunde Strand Limhamn Køge Bugt

G ÖG

dvägen

Staffanstorp

esu

Kastrup

Barsebäck

Östervån s k rko arken ården

Dalby

Hjärup

Åkarp Arlöv

Limhamn

ån avallen

m sg

Nä

Ör

HAVN Gentofte Brøndby

Lund

Lomma

Malmö

g Flyinge Revingeby S.Sandby

Stångby

Löddeköpinge Vikhög Bjärred

Valld am

S å es age u t Göinge Glim dså Vittsjö s Broby Ängelholm Bjärnum Arild Örkelljunga Jonstorp Hässleholm Knislinge Viken Åstorp Klippan Hornbæk Hittarp Perstorp Tyringe Sö Helsingborg Kronborg d e Ljungbyhed Sösdala um Sø rå Bjuv Kristianstad Fj Helsingør sen borg Sk ån e Kågeröd Ekeby d Humle- Råå erup bæk Ven Landskrona 159 Ringsjön Höör Tollarp Everöd Hørsholm Eslöv Degeb Kävlinge Hillerød Vedbæk l än Hörby e an

gga reg

all

Mölle Höganäs

Bry

y er v i ken strand Kullen 188

Ju större talet är, ju mer har man förminskat.

På en karta i skala 1:2 000 000 kan vi se städer och områden i landskapet Skåne. 1 cm på den här kartan motsvarar 20 km (20 000 m eller 2 miljoner cm).

På en karta i skala 1:750 000 kommer vi närmare. 1 cm på kartan motsvarar 7,5 km (7 500 m eller 750 000 cm).

På en karta i skala 1:30 000 kan vi se gator och områden i staden Trelleborg. 1 cm på kartan motsvarar 300 meter (30 000 centimeter).

BoGEO_inlaga_DEL_1-2_TRYCK.indd 9

2017-06-21 14:23

Gör som geograferna – gör en fältstudie! I den här boken kommer du att få lära dig hur en geograf kan jobba. Du ska själv få planera och genomföra fältstudier och andra geografiska undersökningar. Läs om hur Lovis gjorde.

En fråga När du gör en undersökning eller en fältstudie så måste du alltid börja med en fråga. Du vill ta reda på något som du undrar över. Ofta finns det inget rätt eller fel, eftersom en fråga kan ha flera olika svar.

Var ska vi tälta med klassen? •

Lovis har fått ett uppdrag från klass 4 c. Klassen ska tälta och behöver hitta en bra plats där de kan sätta upp sina tält. De vill att platsen ska ligga ganska nära en busshållplats och att det ska gå att bada där.

Planeringen inför arbete i fält När du vet vilken fråga du ska undersöka så är det viktigt att du försöker hitta så mycket fakta som möjligt.

•

Lovis frågade några som var äldre om de hade tips på någon bra plats. Sedan undersökte Lovis en karta från kommunen. På kartan stod alla busslinjer utritade. Utmed busslinje 43 fanns det två olika platser, Granbacken och Sjöängen, som skulle kunna passa. Lovis tittade även på en satellitbild och kunde se att det fanns en sjö vid båda platserna. Eftersom Lovis skulle jämföra två platser så förberedde klassen en lista på saker som var viktiga att undersöka.

ÖNSKE

MÅL

Max 20 minuter från bus shållpla tsen.

GRANB

AC K E N

SJÖÄN

GEN

Plan ma

rk.

Bra bad

plats.

BoGEO_inlaga_DEL_1-2_TRYCK.indd 24

2017-06-21 14:24

Geografiska undersökningar

Arbete i fält Allt går inte att se på en karta eller ta reda på genom internet. Du behöver också undersöka platsen. Du går ut i fält, det vill säga ut på platsen för att se hur den ser ut.

•

Nu behövde Lovis åka till Granbacken och Sjöängen. Med sig hade Lovis en karta, listan, penna att anteckna med och en kamera. Granbacken, gick snabbt att ta sig till från hållplatsen, bara tio minuter. Där var en stor öppen yta som såg ut att vara alldeles plan, men när Lovis kom närmare så syntes det att den plana marken var en upplöjd åker. Här gick det inte att sätta upp några tält.

Granbacken

Det tog tio minuter för Lovis att gå ner till sjön. Där fanns ett fint bad med strand, brygga och en livboj. Lovis fotade badet. Uppe vid skogskanten fanns en fin liten glänta med alldeles plan mark. Där skulle det gå att ställa några tält. För att inte glömma något skrev Lovis ner viktiga fakta i sin lista och åkte sedan vidare till nästa plats. Sjöängen låg lite längre från hållplatsen men var alldeles plan och öppen. Här skulle det finnas plats för både tält och att spela brännboll. Nu måste Lovis undersöka badplatsen också. Det tog fem minuter att gå ner till vattnet. Där upptäckte Lovis att stranden var alldeles igenväxt med vass. Så hade det inte sett ut på satellitbilden. Inte fanns det någon brygga heller eller livboj. Det var ändå viktigt att dokumentera så Lovis tog lite bilder, antecknade hur lång tid det hade tagit att gå och åkte sedan hem igen. Sjöängen

Analys av information och data

•

Hemma i skolan igen så tittade Lovis igenom bilderna och sina anteckningar. Den fina lilla gläntan vid Granbacken hade Lovis inte sett på satellitbilderna eller kartan. Vid Sjöängen så hade inte vassen funnits med på kartan. Tänk att vissa saker måste upptäckas på plats. Det var ändå svårt att bestämma vilken plats som passade bäst för klassresan.

BoGEO_inlaga_DEL_1-2_TRYCK.indd 25

2017-06-27 08:18

Presentera resultatet

•

Alla i klassen lyssnar när Lovis redovisar sin fältstudie. Lovis börjar med att säga att klassen ska få rösta mellan de två platserna när presentationen är klar. Den första bilden föreställer en karta med busslinje 43 utsatt och Granbackens och Sjöängens hållplatser är markerade. Dessutom har Lovis ringat in platserna där man kan tälta och dragit linjer på hur man ska gå för att komma dit. Sedan berättar Lovis om de olika platserna och visar fotografierna. För att sammanfatta sina resultat avslutar Lovis med att visa tabellen där alla viktiga fakta finns med.

ÖNSKEMÅL

GRANBACKEN

SJÖÄNGEN

Max 20 minuter frå från busshållplatsen

Ja, 10 minuter

Ja, 15 minuter

Plan mark

Nej, men vid badet

Ja, plats för brännboll

Badplats

Ja, fin och säker

Nej

Lovis gör en presentation som hen visar för klassen.

•

Några tycker att det blir långt att gå med hela packningen ända ner till badplatsen. Andra säger att det visserligen är roligt att spela brännboll men det kan de göra på bollplanen vid skolan istället. På klassresan vill de bada. När klassen röstar vinner Granbacken. Tänk på! Enligt Allemansrätten är det fritt att slå upp ett tält och övernatta i naturen, bara du inte sätter upp tältet i närheten av bostadshus. Om ni däremot ska sätta upp fler tält måste ni fråga markägaren om lov först!

BoGEO_inlaga_DEL_1-2_TRYCK.indd 26

2017-06-21 14:24

Geografiska undersökningar

Sammanfatta!

Strand på Fårö, Gotland. 1. Titta på fotot och försök med en mening beskriva: a) hur ser geosfären ut? b) hur ser atmosfären ut? c) hur ser hydrosfären ut? 2. Ge exempel på något i fotot som hör till biosfären.

6. Varför gör man en fältstudie? 7. Berätta något om geosfären i Lovis fältstudie. a) vid Granbacken? b) vid Sjöängen?

3. Rita en enkel karta över området runt din skola. Tänk på att din karta ska beskriva platsen uppifrån.

8. Berätta något om biosfären i Lovis fältstudie. a) Hur såg den ut vid Granbacken? b) Hur såg den ut vid Sjöängen?

4. Gör en enkel teckenförklaring till kartan.

9. Hur kan man redovisa en fältstudie?

5. Vilka fem olika delar består en fältstudie av?

10. Jämför en fältstudie och en geografisk undersökning, vad är skillnaden och vad är lika?

Ord och begrepp Geografi = betyder ungefär ”att beskriva jorden”, det handlar om att beskriva platser och områden och förklara hur det ser ut, och varför det ser ut som det gör just där.

Livsvillkor = de förutsättningar och villkor som finns för människor att leva på en plats. Geosfären eller lithosfären = marken med berg och jord.

Geografisk undersökning = att studera en plats, ta reda på vad som händer eller har hänt på platsen eller kanske hur platsen kan användas.

Atmosfären = luften som finns runtom vår planet.

Fältstudie = en undersökning där du åker till platsen som ska undersökas.

Biosfären = allt levande på vår planet.

Hydrosfären = allt vatten runtomkring oss.

BoGEO_inlaga_DEL_1-2_TRYCK.indd 27

2017-06-21 14:24

Treriksröset

L A S S R Y

Torne träsk Kiruna To rn e äl Ka l

2098 Kebnekaise

olcirkeln

ven ixäl

v leäl

Hornavan Storavan

ermanä l v

äl

Ån

Skel lefteå

ven

Umeå

A N D F I N L

Storsjön

havet

Luleå

Norska

Norra p

Östersund Härnösand

Sundsvall

SV ER IG E Siljan

rälven K la

DANMARK N o r d s28j ö n

Köpenhamn

Uppsala

Norrköping ping Linkö Visby Gotland

Växjö

Halmstad

Kalmar

Helsingborg Lund

Karlskrona

Malmö Smygehuk

Öland

Bornholm 10

a n sk

Stockholm

Hjälmaren

Jönköping

BoGEO_inlaga_DEL_1-2_TRYCK.indd 28

ven

Helsingfo

Åland

v ike n Tallinn

ESTLAN

s j ö n

Borås

Göteborg Kattegatt

lä l

Örebro Vät tern

Gö älv ta

g Ska

k ra

Gävle

Falun

Västerås Mälaren

Karlstad n Vä

Bottenh av e t

R iga

LETTLA

Oslo

Hudiksvall

N L I TAU E

N O R G E

RYSSL. 20

Vilnius

50 mil

2017-06-21 14:24

Geografiska undersökningar

Sverige Sverige ligger i den norra delen av Europa med landgränser till Norge i väster och Finland i öster. Det är ett avlångt land. Från den nordligaste punkten Treriksröset ner till den sydligaste punkten Smygehuk är det ungefär 157 mil. Sveriges yta är ca 450 000 km2 med en befolkning på ca 10 miljoner. Det gör Sverige till Europas femte största land, till ytan. Men vi är inte så stora när det gäller befolkningen. I många andra länder bor det fler människor än i Sverige. I Europa har 17 länder en större befolkning än Sverige.

så här använder vi sveriges landyta

Berg och övrig mark 3 % Bebyggd mark 2,8 % Naturligt gräsbevuxen mark 8 %

Skogsmark 69 %

Jordbruksmark 8 %

I verkligheten består Sverige av ganska mycket vatten också. Men eftersom diagrammet bara visar hur landytan används så syns inte det i diagrammet.

Öppen myr 9 %

Källa: SCB

I diagrammet kan du se att bara 2,8 % av Sveriges landyta är bebyggd. Det är diagrammets minsta tårtbit! Den största tårtbiten visar skog. Skogen är ofta planterad av oss människor.

Högsta berg: Kebnekaises sydtopp (2098 m ö.h.) Största ö: Gotland Största sjö: Vänern Längsta älv: Klarälven–Göta älv (720 km)

BoGEO_inlaga_DEL_1-2_TRYCK.indd 29

2017-06-21 14:24

Sveriges kuster och öar V

Ö S

Kiruna

olcirkeln Haparan

Luleå Skel lefteå

havet

Norska

Hornavan Storavan

Norra p

Torne träsk

L A S S R Y

2098 Kebnekaise

Umeå Hö ga ku ste n

Härnösand

K v arken ård s k ärg

Storsjön

A N D L N I F

Sundsvall

E SV ER IG Hudiksvall

N O R G E

Bottenh av e t

Siljan

Helsingfo

Åland

Gävle

Oslo Mälaren

Gotland

st en

Köpenhamn

Helsingborg

Malmö

s u nd

Bornholm 0

BoGEO_inlaga_DEL_1-2_TRYCK.indd 64

Öland

Karlskrona

Öre

Nordsjön

Kalmar

R iga ND LETTLA

DANMARK

Kattegatt Halmstad

Tallinn D

s j ö n

Ö s t k u s t e

Visby

Göteborg

v iken

ESTLAN

Norrköping Vät tern

Vä

Ska

a rr

Vä

a n sk

Hjälmaren

Strömstad

Stockholm

L I TAU E

RYSSL. 20

Vilnius

50 mil

2017-06-21 14:27

Följ med på en resa från Haparanda till Strömstad.

I KAPITLET FÅR DU LÄRA DIG

I Sverige behöver du inte åka särskilt långt för att komma till en strand eller en kust. Vi har gott om vatten och kuster. Sverige har en av Europas längsta kuster. Kusterna förändras hela tiden av vattnet som omger dem, men även av saker som vi människor gör.

Hur ser kusterna ut och hur har de formats? Hur påverkar människan miljön i havet och vid kusterna?

Om ett par av de svenska kulturoch naturlandskapen (kuster och öar), hur de ser ut, hur de har skapats och var de finns. Hur jordytan kring kusterna har påverkats av inlandsis, erosion och människan. Hur du kan undersöka din närmiljö med kartor eller fältstudier. Viktiga ord och begrepp för att kunna berätta vad du kan. Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.

I det här kapitlet kommer vi beskriva några olika kuster och vad som påverkar dem. Vi börjar med kusten mot Östersjön. Havet närmast västkusten brukar kallas Västerhavet. Här finns Sveriges saltaste vatten. Västerhavet brukar delas upp i Skagerrak, Kattegatt och Öresund. Eftersom Västerhavet är en del av Atlanten är vattnet ganska salt. I sådant havsvatten trivs extra många arter. Fler än 1 500 olika djur och växter lever i Västerhavet. Det är en anledning till att många på västkusten sysslar med fiske.

I söder

Östersjöns vatten har en blandning av sötvatten och saltvatten som kallas för bräckt vatten. Bottenviken fryser ofta till is. Längst upp i Haparanda är havet fruset ca fem månader varje år. Det här beror förstås på att det är kallt så långt norrut, men det finns en orsak till. Vattnet i Bottenviken är inte så salt eftersom havet hela tiden fylls på med sötvatten från de många älvarna. Ju saltare vattnet är, desto lägre temperatur krävs för att vattnet ska frysa. Eftersom vattnet består av mycket sötvatten räcker det därför med bara några minusgrader för att Bottenviken ska frysa.

I norr

Vid västkusten är klipporna ofta svagt röda. Tittar du närmare på berggrunden kan du se att det är granit, så kallad bohusgranit.

Under vintern lägger sig ett istäcke över Bottenviken i Östersjön. Med hjälp av isbrytare kan man öppna upp vattenvägar för båttrafiken.

BoGEO_inlaga_DEL_1-2_TRYCK.indd 65

2017-06-21 14:27

Så jobbar en geolog Geologi är vetenskapen om jorden, jordskorpans bergarter och jordarter. En geolog studerar vår planet ända inifrån jordens inre till minsta sandkorn på ytan. Geologen undersöker marken och kartlägger hur berggrunden och jordytan ser ut på en plats. Den som är geolog kan till exempel jobba med prospektering. Då letar man efter mineral i marken där man kan öppna en gruva. Geologen tar prover av stenar med sig och undersöker dem i laboratorium. Geologen bedömer också risker och möjligheter vid vägbyggen eller tunnelbyggen. De är experter på hur jordytan förändras och kan därför förutspå ras och vulkanutbrott. Med hjälp av fossila djur och växter kan en geolog också jobba som paleontolog, en som forskar om hur utdöda djur såg ut och var släkt med varandra. Genom att undersöka vad som har hänt kan man försöka förutspå risk för vad som kommer att hända. Paleontologen kan hitta spår av klimatförändringar som har skett på jorden genom att undersöka berggrund och jordlager.

Paleontologen Eric Depre lägger upp sina arbetsredskap för att försäkra sig om att allt finns med för att kunna utforska jordlagren i området.

Det är också geologer som jobbar med att hitta och kartlägga grundvatten. Grundvatten är bra dricksvatten eftersom vattnet ofta har renats av jorden och marken innan det samlas under jordytan. I länder med brist på vatten så är det här ett viktigt arbete. Men även i Sverige kan vi ha brist på grundvatten på många ställen. Geologer undersöker också om det finns miljöföroreningar i marken eller i grundvattnen.

BoGEO_inlaga_DEL_1-2_TRYCK.indd 86

2017-06-21 14:29

Naturresurser i norr – vatten och berg

Sammanfatta! 1. Skriv orden som vi använder för vattendrag i Sverige i ordning. Börja med det minsta vattendraget och sluta med det största (flod, älv, å, bäck och ström). 2. a) Varför är vatten från älvar en viktig naturresurs? b) Vad använder vi vattnet till? 3. Vad användes älvarna till förr i tiden?

5. Varför kan det vara bra att anlägga laxtrappor när man bygger ett vattenkraftverk? 6. Vad är skillnaden mellan förnybara och icke förnybara energikällor? Förklara genom att ge exempel på olika energikällor. 7. Varför är gruvor bra? 8. Vad kan vara dåligt med gruvor? 9. a) Vilka råvaror kan vi hämta från en gruva i ett berg? b) Ge exempel på några produkter som vi kan framställa av dessa råvaror. 10. Vilka konflikter kan det finnas om naturresurserna i Sverige? Ta reda på! Finns det någon gruva i närheten där du bor? Vad bryter man där? Eller har man kanske använt gruvan förr? Berätta. Titta på en karta över malmfyndigheter i Sverige och skriv upp vilka mineraler som finns närmast din kommun.

4. Rita och förklara hur det fungerar när vi får el från våra älvar.

(Gå in på SGU:s Kartvisare och välj Malm och mineral: www.sgu.se)

Ord och begrepp Fjäll, fjällkedja = bergen i Sverige kallas fjäll. Meter över havet = anger hur högt något ligger i förhållande till havsytan. Naturresurs = något som finns i naturen som människan kan ha nytta av, även kallat naturtillgång. Råvara = något som vi får från naturen och använder för att tillverka något av. Vattendrag = vatten som rinner genom landskapet. Strömmande vatten = vatten som rinner relativt snabbt och starkt. Vattenkraft = energi och el som vi får av rinnande vatten. Vattenmagasin = en damm som byggs för att lagra vatten. Förnybar energikälla = något som vi får energi från och som det hela tiden kommer nytt av. Exempel på förnybara energikällor är sol-, vind- och vattenkraft. Turbin = en motor som drivs av vatten som snurrar igenom turbinen. Generator = omvandlar energin från rörelsen i turbinen till el. El, elektricitet = energi som vi använder till lampor och maskiner, laddningar av partiklar som rör sig blir en elektrisk ström. Fossila bränslen = rester av döda djur och växter som lagrats i jorden och omvandlats till kol, olja och naturgas. Berggrund = den fasta delen av berget.

BoGEO_inlaga_DEL_1-2_TRYCK.indd 87

Fyndighet = ett område där det finns malm, byggnadssten eller olja som går att bryta. Malm = sten med mycket mineral som finns i berget. Så mycket att det är värt att bryta malm. Bryta malm = borra och spränga i berget för att komma åt mineralen. Mineral = ämnen som finns i berg och jord. Metall = ett grundämne som är formbart och leder värme och elektricitet. Gruvnäringen = företagen som bryter malm i gruvorna. Utvinner = att få ut någon råvara från en naturresurs. Kalfjäll = berg som når över skogsgränsen, där växer inte träd. Industri = företag som gör produkter/varor av en råvara. Växthuseffekt = den uppvärmning av jordytan som beror på gaser i jordens atmosfär. Geologi = läran om hur jorden och bergarter skapades och förändras. Gruvbrytning = brytning av malm från jordskorpan, en näring precis som skogsbruk och jordbruk.

2017-06-21 14:29

ar nm Da

I S H AV E T KALAALLIT N UNAAT GRÖN LAND

Svalbe)ard (Norg

(Danmark)

Barentsöya

Spitsbergen Longyearbyen

Store Koldewey

Kvitöya

Nordaustlandet

Edgeöya

GRÖNLANDS H AV E T

Shannon Björnöya

(Norge)

Traill Ö Mestersvig

Nordkap

Isafjörður

n te fo n Lo orde

NORSKA H AV E T

Siglufjörður

Bodö

Haparanda

Mo i Rana Akureyri

ISL AND Þingvellir

REYKJAVÍK Keflavík

Kiruna

Neskaupstaður

NOR GE

e äl ven

Namsos

Luleå Skellefteå

Kirkenes

Inari

Ivalo

N D L A S S R Y

Tromsö Kautokeino

eälven Torn

m an

n åle ter es Narvik

nv ike n

Kap Brewster

n su

Hammerfest

Jan Mayen (Norge)

Bo tte

Illoqqortoormiut r e sbysScoresbysund un d

Ve stf j

Kemijärvi

Rovaniemi Kemi Uleåborg Oulujärvi

Kajaani Östersund LA ND FIN Joensuu Vasa Härnösand Kuopio Storsjön FÄRÖARNA Kaskö Jyväskylä tt ll Nyslo Sundsva (Danmark) el Streymoy Björneborg S:t Mich Tórshavn Tammerfors Lillehammer SVER IGE Tavastehus Lahti Gävle Sognefjorden Hamar ShetlandsFalun Åbo HELSINGFORS öarna ÅLAND OSLO Bergen Uppsala Drammen Finskaviken Västerås Hangö Haugesund Porsgrunn OrkneySTOCKHOLM ESTLAND Karlstad Boknafjorden öarna Örebro Arendal Vänern Stavanger ng Vättern Norrköpi Kristiansand Jönköping Visby Rockall Göteborg (Storbr.) Gotland Ålborg Borås LETTLAND Kalmar DANMARK Helsingborg Karlshamn NORDSJÖN Ö Århus STORBRITANNIEN Malmö LITAUEN Odense KÖ Bornholm NORD

Umeå

Karleby

Trondheim Kristiansund Ålesund

e rs

jön

Hebr ide rn a

Surtsey Vestmannaeyjar

P E NHAMN

IRLAND

TYSKLAND

(Ryssl.)

POLEN

VIT RYSSLAND

Island

Norge

Danmark

Huvudstad: Reykjavik Statsskick: republik Folkmängd: 331 900 invånare (2015) Export: aluminium och fisk Vanligaste energikällor: geotermisk energi och vattenkraft Befolkningstäthet: 3 invånare per km2

Huvudstad: Oslo Statsskick: monarki Folkmängd: 5,2 miljoner invånare (2015) Export: råolja, naturgas och fisk Vanligaste energikälla: vattenkraft Befolkningstäthet: 13 invånare per km2

Huvudstad: Köpenhamn Statsskick: monarki Folkmängd: 5,7 miljoner invånare (2015) Export: handel, turism, olja och läkemedel Vanligaste energikällor: olja, kol, naturgas och vindkraft Befolkningstäthet: 133 invånare per km2

BoGEO_inlaga_DEL_1-2_TRYCK.indd 88

2017-06-21 14:29

Naturresurser i norr – vatten och berg

Norden Norden är det gemensamma namnet på Sverige, Finland, Norge, Danmark och Island. Alla nordiska länder utom Danmark är glest befolkade och sammanlagt bor här ca 27 miljoner människor. Det låter förstås som väldigt många människor. Men jämfört med övriga Europa och till exempel Tysklands över 80 miljoner människor, så är det inte så många som bor i Norden. Länderna i Norden hör till några av världens rikaste länder. Jämför vi med andra länder så tjänar de som bor i Norden mer än många andra i världen. En anledning till att länderna är rika är att vi har många viktiga naturresurser.

Skandinavien eller Norden? Det finns tre självstyrande områden som är en del av Norden. De självstyrande områdena är Åland (som tillhör Finland) och Färöarna och Grönland (som tillhör Danmark). På den Skandinaviska halvön ligger Norge, Sverige och de nordvästra delarna av Finland. Halvön har fått sitt namn efter fjällkedjan Skanderna. Ibland så pratar man om de skandinaviska länderna. Då menar man länderna Sverige, Norge och Danmark och ibland även Finland.

ett självstyrande område = ett område som har rätt att bestämma över mycket själva, men som ändå tillhör ett annat land. exportvara = en vara som säljs till utlandet. befolkningstäthet = hur många människor som bor på en bestämd yta.

Finland

Sverige

Sápmi

Huvudstad: Helsingfors Statsskick: republik Folkmängd: 5,5 miljoner invånare (2015) Export: elektroniska varor och papper Vanligaste energikällor: olja, gas, kol och kärnkraft Befolkningstäthet: 16 invånare per km2

Huvudstad: Stockholm Statsskick: monarki Folkmängd: 10 miljoner invånare (2017) Export: maskiner och papper Vanligaste energikällor: vattenkraft, kärnkraft och olja Befolkningstäthet: 24 invånare per km2

Folkmängd: ca 100 000 invånare Område: del av Sverige, Finland, Norge och Ryssland.

BoGEO_inlaga_DEL_1-2_TRYCK.indd 89

Källa: NE

2017-06-21 14:29

Nordens folk och landskap R I KAPITLET FÅR DU LÄRA DIG

De nordiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning. Fördelningen av Nordens befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna. Viktiga ord och begrepp för att kunna berätta vad du kan.

Andel odlingsbar mark Så här mycket av marken i landet går att använda för jordbruk eller som betesmark för djur. Danmark 57 % Finland 7,4 % Sverige 6,4 % Norge 2,2 % Island 1,2 %

I Norden är vi bra på att samarbeta mellan länderna. Det beror på att länderna är lika på många sätt. Vi har en gemensam historia och en kultur som liknar varandra. Under lång tid var Sverige och Finland ett land, liksom Danmark och Norge. De nordiska språken, norska, danska och svenska påminner om varandra. Även om Island ligger en bit ifrån de övriga Norden så finns också här en koppling till Norge och Danmark. Landet grundades av norska och danska vikingar och inte långt efter reste vikingarna vidare och bosatte sig på Grönland.

Hur ser de nordiska landskapen ut? Vilka likheter och skillnader kan vi hitta? Var bor människorna och varför bor de just där?

Odlad mark

Hur kom vi hit?

BoGEO_inlaga_DEL_1-2_TRYCK.indd 90

Norden är den del av Europa som ligger allra längst uppe i norr. Kartan visar att det växer mycket skog i Nordens länder. Tittar man mera noga så ser man att det också finns ovanligt många sjöar, floder och älvar. Det finns gott om sötvatten i den här delen av världen. En del av sötvattnet hittar vi som is i glaciärer. På kartan kan du se glaciärer på Island. Därför finns det också glaciärer längst upp i fjällkedjan Skanderna.

2017-06-21 14:29

N o r d ka

pp 260

Akureyri

ISLAND Tromsö

RE YK JAVÍK

Vatnajökull 2119

Hekla 1491

Treriksröset

Nar vik

Torne träsk Kiruna To rn e äl Ka l

Lo f

2098 Kebnekaise

Bodö

olcirkeln

ven ixäl

v leäl

Norra p

1328

L A S S R Y

Surtsey

le rå e t s

Hornavan Storavan

Umeå

Vasa

N D A L N F I

Storsjön

Östersund Härnösand

N O R G E

Sundsvall

SV ER IG E

Oslo

Ö S

Borås

Göteborg

DANMARK

Århus

Köpenhamn

Norrköping Linköping

Helsingborg Lund

Malmö Smygehuk

Öland

Bornholm 10

v ike n

Tallinn D ESTLAN Ortssymboler med invånarantal

Gotland

Karlskrona

1 – 5 miljoner 250 000 – 1 miljon

R iga ND LETTLA

L I TAU E

50 000 – 250 000 Under 50 000 Sjö Älv, vattendrag

RYSSL. 20

459

Visby

Kalmar

ka in s

Stockholm

Växjö

BoGEO_inlaga_DEL_1-2_TRYCK.indd 91

Uppsala

Hjälmaren

Jönköping

Kattegatt Halmstad

Jylland

Nordsjön

Vät tern

Ska

r er

Gö älv ta

690

n Vä

Örebro

Helsingfo

Åbo

Åland

Västerås Mälaren

Karlstad

Stavanger

Bottenh av e t

Gävle

Da Falun lä l ven

rälven K la

B ergen

Siljan

Hudiksvall

s j ö n

2469

jord e n

G aldhöpiggen

Gl å m

S o g ne f

en tt

ermanä l v

Trondheim

Uleåborg

Ån

110

ven

äl

havet

Skel lefteå

Luleå

Norska

50 mil

Glaciär

s VilniuTundra, berg 91 Skog Odlad mark

2017-06-21 14:29

Glaciärer, fjordar, sjöar och öar naturtyp = ett område med en slags natur, där vissa växter och djur kan leva

Nordens naturtyper liknar varandra, men det finns olika mycket av de olika naturtyperna i de nordiska länderna.

Grönland är till största delen, hela 80 %, täckt av inlandsis och glaciärer, och har bara 1 km2 skog. Så Grönland är inte speciellt grönt. Genom att undersöka Grönlands is så kan vi bättre förstå hur det gick till när Sverige och övriga Norden var täckt av en stor inlandsis.

BoGEO_inlaga_DEL_1-2_TRYCK.indd 92

Trots att landet heter Island är bara en mindre del täckt av is och glaciärer, ungefär 10 %. Stora delar av ön har väldigt lite växter, till exempel så saknas skogar. När vikingarna bosatte sig på Island högg de ner björkskogar som tidigare växte på ön. Sedan lät människorna får beta på marken.

Fåren åt upp de låga växterna. När träden och växterna försvann fanns inga rötter som kunde hålla kvar jorden på marken. Regn och vindar på ön gjorde att jorden eroderade bort. Därför är jordlagret ofta tunt på Island.

2017-06-21 14:29

Nordens folk och landskap

Norge är känt för sina höga berg och djupa fjordar. Sluttningarna ner mot fjordarna är ofta mycket branta. Eftersom Norge har mycket kust och många öar, har norrmännen blivit duktiga på att använda haven. Från havet får de mycket fisk och under havsbotten har de hittat olja.

Finland kallas ofta för de tusen sjöarnas land. Men det är faktiskt fler än 187 000 sjöar och mer än 25 % av Finlands yta som täcks av sjöar. Vid kusterna ligger slätter med fin lerjord. Dessa slätter är bra för odling och här bor den största delen av Finlands befolkning.

Danmark är ett land utan några större höjdskillnader. Det finns inga höga berg. Det här gör att mycket av marken är uppodlad. Eftersom landet är ett örike har danskarna fått bygga många broar mellan öarna. Danmark är Nordens mest tätbefolkade land.

BoGEO_inlaga_DEL_1-2_TRYCK.indd 93

2017-06-21 14:29

förbränns = när något eldas upp, ofta för att få energi i form av värme eller kraft koldioxidutsläpp = när vi förflyttar oss med bilar, bussar och flygplan, när vi använder el och när vi värmer våra hus orsakar vi för det mesta utsläpp av koldioxid (CO2) nederbörd = kan vara regn, snö eller hagel global = över hela jorden

Växthusgaserna är livsviktiga Vi har tidigare pratat om atmosfären som jordens luftlager. Atmosfären består av olika gaser – bland annat så kallade växthusgaser. Växthusgaserna är livsviktiga. De gör att solens strålar inte studsar ut i rymden direkt när de träffar jordens yta. Solstrålarna studsar istället fram och tillbaka mellan atmosfären och ytan. Det fungerar ungefär som ett täcke som håller jorden lagom varm. Utan växthusgaserna skulle det vara ungefär 30 grader kallare på jorden. Då skulle varken växter, djur eller människor överleva på den här planeten.

VÄXTHUSEFFEKTEN

Värmeenergi som lämnar planeten

SOLEN Fångad värmeenergi

Utsläpp av koldioxid påverkar haven I vatten förvandlas utsläppen av koldioxid till syra. Ju mer koldioxid som tas upp av havet, ju surare blir vattnet. Så koldioxidutsläppen gör också att haven försuras och korallreven dör och fisken försvinner.

En del av solens strålar fångas in av moln och växthusgaser och studsar tillbaka mot jorden.

Många bilar släpper ut avgaser som innehåller koldioxid.

För mycket koldioxid gör att det blir varmare Fossila bränslen som till exempel olja innehåller kol. När vi eldar med olja eller när vi kör bensindrivna bilar kommer koldioxid ut i luften. Ju mer kol som förbränns, desto mer koldioxid fyller atmosfären. Mer koldioxid i atmosfären, fyller på lagret av växthusgaser. Det gör att solens strålar blir kvar lite längre innan de studsar ut i rymden igen. Då blir det också lite varmare på jorden. Den ”globala uppvärmningen” gör att medeltemperaturen på jorden stiger.

130

BoGEO_inlaga_DEL_1-2_TRYCK.indd 130

2017-06-21 14:31

Nordens klimat

livet på jorden hänger ihop

Om isen på Grönland smälter, svämmar havet över vid kusterna i till exempel i Nederländerna.

Om Nederländerna använder mer av förnybara energikällor, så som vindkraftverk, bidrar det i förlängningen till att isen ligger kvar på Grönland.

En varmare jord gör att havsnivån stiger Den globala uppvärmningen leder till en klimatförändring som skapar många problem. Haven värms upp och stora istäcken på land, till exempel på Grönland, smälter. När is smälter till vatten så blir det mer vatten i haven. Då höjs havsnivån. Kustområden riskerar att översvämmas. För människor som bor i städer och samhällen vid havet kan det här vara en katastrof, till exempel i låglänta länder som Nederländerna och Maldiverna. Då tvingas människor att flytta, eftersom marken där de bor har översköljts av havet.

Energiresurser och hållbar utveckling hänger ihop Det finns alternativ till att använda kol och olja som bränsle. Solceller, vattenkraft och vindkraft är alla så kallade förnybara energikällor som inte ger några utsläpp av växthusgaser. Om man använder förnybara energikällor sparar man på både miljön och naturens resurser. Förnybar energi ger inga utsläpp och är naturresurser som hela tiden fylls på och inte tar slut. Det här hänger ihop med idén om ”hållbar utveckling”. Med hållbar utveckling menas att samhället och alla människor ska få det de behöver för att utvecklas idag – utan att det ska förstöra miljön för människor i framtiden. Vi måste alltså tänka på framtiden och då är användandet av förnybara energikällor ett viktigt steg på vägen.

lågland = slättmarker som är platta utan höjder, kan vara områden som ligger under havsnivå

energikälla = är en resurs som används för att ge oss energi, till exempel el från ett vattenkraftverk eller olja som blir till bensin som förbränns i motorn i en bil

131

BoGEO_inlaga_DEL_1-2_TRYCK.indd 131

2017-06-21 14:31

Friluftsliv i naturen Naturen är en stor anledning till att många turister besöker de nordiska länderna. Till Sverige och Finland lockas man av snö, kyla och nästan orörd vildmark. Norge har sina fjordar, Island sina gejsrar och Danmark sina sandstränder. För att så många människor som möjligt ska kunna få tillgång till naturen så skyddar vi naturområden som är speciella. I dessa områden får man inte förändra naturen eller landskapet.

Naturreservat Det finns många naturreservat i Norden, även om de ser lite olika ut i de olika länderna. Grundtanken är dock alltid densamma: Att skydda naturen. I varje naturreservat finns regler för vad som är tillåtet och inte tillåtet att göra i ett reservat. I Sverige till exempel finns det ca 4 000 naturreservat, där de flesta ligger i fjällen i våra tre nordligaste län: Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Eftersom människans påverkan ofta har lett till att naturen har förändrats, speciellt under de senaste femtio åren, så har man kommit fram till att det är extra viktigt att vissa områden får fortsätta att vara orörda. I Svea rikes lag, vår svenska lagbok, kan man läsa om anledningarna till att bilda naturreservat i Sverige:

• Bevara biologisk mångfald. • Vårda, skydda och förvalta värdefulla natur- och livsmiljöer. • Se till att det finns områden för friluftsliv.

I naturreservaten sitter skyltar uppe för att informera turister som besöker platsen att det är ett naturreservat. Så här ser den symbolen ut.

14 140 40

BoGEO_inlaga_DEL_1-2_TRYCK.indd 140

2017-06-21 14:32

Nordens naturresurser – olja, skog och miljö

Nationalparker En nationalpark är den finaste utmärkelsen ett naturområde kan få. Det är det starkaste skyddet som bevarar de finaste och mest värdefulla delarna av ett land. Ytan är oftast större än naturreservaten. I Sverige finns det 29 nationalparker, Finland har 39, Norge 44 och Danmark och Island har 3 var. Nationalparkerna har ofta en storslagen och speciell natur som man vill bevara på bästa sätt till kommande generationer. I Sverige är alla våra sex naturtyper representerade i våra nationalparker: Fjäll

Ädellövskog

Sjöar och vattendrag

Barrskog

Kust och hav

Våtmark

Allemansrätten Inte störa och inte förstöra, det är huvudregeln i allemansrätten. Allemansrätten betyder att alla människor har rätt att vara ute i naturen. Man får gå och campa på privat mark och plocka bär, svamp och växter som inte är fridlysta. Cykling, ridning, paddling, klättring och surfing är också exempel på vad som är tillåtet. Allemansrätten är något som vi tar för givet här i Norden, men som faktiskt inte finns i så många andra länder i världen. När man utnyttjar allemansrätten får man inte skada djur eller natur och man måste visa hänsyn mot andra människor. Man måste alltså vara noggrann med att ta upp skräp efter sig.

I Sareks nationalpark i Lappland rinner älven Rapaätno genom det vackra landskapet och bildar ett delta innan den rinner ut i sjön Laitaure.

Allemansrätt i andra nordiska länder Även om det ser lite olika ut så finns allemansrätten i alla nordiska länder, förutom Danmark. I Danmark får man inte gå eller övernatta på privat mark. På mark som ägs av den danska staten är det lite friare och man får tälta på vissa platser i naturen. Till exempel har man över 1 000 bestämda platser där man ofta får tälta gratis.

allemansrätt = en rättighet att få vara ute i naturen men också en skyldighet att följa vissa regler.

141

BoGEO_inlaga_DEL_1-2_TRYCK.indd 141

2017-06-21 14:32

Så jobbar en folkhälsovetare

Folkhälsovetare från hjälporganisationer diskuterar hur de ska stoppa spridningen av Ebola i Kongo.

En folkhälsovetare studerar människors levnadsvillkor och hur olika politiska och ekonomiska beslut påverkar hälsan hos olika grupper. Många folkhälsovetare studerar också hur sjukdomar sprids. Då är det viktigt att ha kunskap om geografi. Folkhälsovetaren försöker förstå hur en sjukdom sprids beroende på hur människor rör sig och hur smittsam sjukdomen är. Förr i tiden kunde det ta ett par år för en influensaepidemi att sprida sig över hela världen. Idag när vi människor förflyttar oss över längre sträckor och snabbare, så följer även sjukdomarna med och sprids snabbare. Pumpen vid Broad Street

Pump

Dödsfall i kolera

John Snow tog en karta och markerade alla dödsfall och var i staden vattenpumparna låg. Då kunde han dra slutsatser om hur sjukdomen koleran spreds i London.

År 1854 bröt det ut en svår magsjukdom i London. Sjukdomen finns kvar än idag och heter kolera. Tack vare en läkare som använde sina geografikunskaper så förstod man till slut hur koleran spreds och kunde få stopp på epidemin. Läkaren John Snow misstänkte att det var något som fanns i miljön som gjorde människorna magsjuka. Han tog en karta över London och markerade de 500 hus som hade drabbats av dödsfall i kolera. Då kunde han se att det var ett speciellt område som var mer drabbat än de andra delarna av staden. Snow misstänkte att sjukdomen spreds genom vattnet. Därför ritade han in stadens alla vattenpumpar på samma karta. Då kunde han se att en pump låg mitt i området där de flesta hade dött i kolera. Han fick staden att stänga pumpen och efter bara några dagar slutade koleran att spridas i London.

158

BoGEO_inlaga_DEL_1-2_TRYCK.indd 158

2017-06-21 14:33

Europa – att jämföra platser och länder

Sammanfatta! 1. Vilka olika källor kan du använda om du ska söka fakta om ett land?

8. Hur kan man förbättra levnadsvillkoren för invånarna i ett land?

2. Ge tre exempel på vad man kan få veta om landet bara genom att studera kartor.

9. a) För att kunna jämföra olika länder kan man använda begreppet BNP per capita. Vad är det då man jämför? b) Om man istället använder HDI, vad är det man jämför då?

3. Ge en förklaring till varför levnadsvillkoren i Sverige och Rumänien kan vara olika. 4. Varför gör vi Sverige ganska stora ekologiska fotavtryck?

10. På vilka olika sätt kan vi bidra till en hållbar utveckling EKONOMISK a) ekologiskt b) socialt arbete och välfärd c) ekonomiskt? Ekonomisk jämlikhet

Hållbar ekonomi

hållbar utveckling gemenskap och mänskliga rättigheter SOCIAL

5. På vilka olika sätt kan var och en minska sina ekologiska fotavtryck? 6. Var någonstans märks de ekologiska fotavtrycken mest?

livsstil

hållbar utveckling

Ord och begrepp Statistik = ett sätt att räkna och mäta och samla ihop data, t.ex. befolkningsstatistik om hur många som bor i ett land. Levnadsvillkor = de villkor som människor lever under: till exempel möjlighet till försörjning (inkomst), inflytande över hur samhället styrs, hälsa och utbildning. Industrialisering = process där samhället ställer om från att mest syssla med jordbruk till industrier som producerar mängder av likadana varor med hjälp av maskiner. Trovärdig = när något är pålitligt eller tillförlitligt, något man kan lita på. Användbar = när en källa hjälper till att svara på den fråga som man vill undersöka och söker svar på. Källa = muntligt eller skriftligt material som man får information från, kan även vara en bild, ett diagram eller en karta. Källförteckning = en lista över varifrån man har hämtat fakta i sin undersökning. Välstånd = bra möjligheter till försörjning (inkomst), inflytande över hur samhället styrs, hälsa och utbildning. BNP = Brutto National Produkt, ett mått på värdet av alla varor och tjänster som ett land producerar.

BoGEO_inlaga_DEL_1-2_TRYCK.indd 159

naturresurser och biologisk mångfald EKOLOGISK

11. Varför behöver vi vara lite kritiska när vi granskar statistik från till exempel Världsbanken? XX

7. Förklara hur följande begrepp hänger ihop genom att använda begreppen i en text: levnadsvillkor

Miljön där vi bor

Ta reda på. Gå in på hemsidan www.globalamalen.se. Välj ut fyra globala mål och beskriv hur vi arbetar får att nå målen. Varför är det viktigt att arbeta för målet? På vilket sätt bidrar det till hållbar utveckling?

Ekologiskt fotavtryck = visar hur många naturresurser som används av ett land eller en person. Livsstil = på det sätt vi lever. Jämställdhet = lika rättigheter för män och kvinnor. Hållbar utveckling = att använda tillräckligt mycket av jordens resurser idag så att vi alla mår bra, men att även tänka på de som ska leva på jorden efter oss. Ekologisk hållbarhet = att använda naturens resurser varsamt, med eftertanke. Social hållbarhet = när människors rättigheter tillgodoses. Ekonomisk hållbarhet = när vi inte utnyttjar naturens resurser på ett sätt som i förlängningen ger stora kostnader. Handlar ofta om att tänka mer långsiktigt än kortsiktigt. Korruption = när man utnyttjar sin position i samhället för att skapa sig egna fördelar, t.ex. genom att ta emot mutor. Yttrandefrihet = rätten att få säga vad man tycker och tänker utan att straffas. Diskriminera = att diskriminera någon innebär att behandla någon sämre för att den personen tillhör en särskild grupp, religion eller kön. Global = hela vår värld, vårt jordklot.

1559 159

2017-06-27 08:42

Sydeuropas länder och landskap Iberiska halvön På den iberiska halvön ligger länderna Spanien och Portugal. I södra delen av Spanien ligger Gibraltar, ett litet område som tillhör Storbritannien. Bergskedjan Pyrenéerna går som en naturlig gräns mellan Frankrike och Spanien. I grottor i Pyrenéerna finns målningar som visar att det har funnits människor här sedan flera tusen år tillbaka. Namnet på halvön kommer från folkslaget Iberer som bodde här för ca 3 000 år sedan. Efter en tid blandades ibererna upp med andra folkslag som flyttade hit eller som genom historien har erövrat olika delar av halvön. Den iberiska halvön avgränsas av Medelhavet i söder och öster och i norr av Biscayabukten, som är en del av Atlanten. Atlanten ligger också väster om halvön.

Spanien är ett bergigt land Spanien upptar ca 85 % av den iberiska halvön, men till landet hör också ögrupperna Kanarieöarna och Balearerna. Spanien är ett av Europas bergigaste länder. Förutom Pyrenéerna i norr finns här också flera andra bergskedjor och högplatåer. I Spanien bor de flesta människorna vid kusterna eller i de stora städerna. Stora delar av landet är i princip obefolkade, eftersom det på många platser är för varmt, torrt och bergigt. På dessa platser blir det svårt med kommunikationer och svårt att bedriva jordbruk utan konstbevattning. Det mesta av jordbruket hittar man längs floderna, där frukt och grönsaker odlas. Spanien är också känt för sina vinodlingar och sin olivolja. Mitt i landet, uppe på en högplatå, ligger huvudstaden Madrid.

Madrid är den huvudstad i Europa som är högst belägen och här bor drygt 6 miljoner invånare.

184

BoGEO_inlaga_DEL_1-2_TRYCK.indd 184

2017-06-21 14:34

Södra Europa

Klimatet och topografin bestämmer var man bor LONDON

Invånare/km2

10 1

TYSKLAND

BELGIEN

S TO R B R I TA N N I E N

200 100 50

Torra eller halvtorra klimat S TO R B R I TA N N I E N Buskstäpp BSh varm

LUXEMBUR

PARIS SCHWEIZ

Stad, miljoner invånare (inkl. förstäder)

NLIECHTE STEIN

FRANKRIKE ITALIEN

5– 2–5

Varmtempererade klimat Helårsregn, Cfb varm sommar Medelhavsklimat, Csb torr varm sommar Medelhavsklimat, Csa torr het sommar Cfa

BELGIEN

TYSKLAND G

LUXEMBUR

PARIS N-

FRANKRIKE

SCHWEIZ

LIECHTE STEIN

ITALIEN Cfa Csa

Cfb

Helårsregn, het sommar

Marseille

LONDON

Marseille

Csb Barcelona

Barcelona

PORTUG

BSh AL

MADRID

S PA N IEN

MADRID

S PAN IEN

LISSABON

h a v e t d e l M e

Csa

BSh

Höglandsklimat

v e t l h a d e M e

Csa

BSh

Spanien är ett av Europas största länder och har en befolkning på ca 47 miljoner. Jämför man på ytstorlek och befolkning är Spanien inte helt olikt Frankrike. Men tittar man närmare på hur befolkningen är fördelad så ser man stora skillnader.

Brest Saint Malo

LUXEMBUR

e Strasbourg

PARIS Loi

Nantes

Lille

Eng Le Havre Kanalöarna

SCHWEIZ

FRANKRIKE Central-

buk ten

massivet

Bordeaux

Bilbao

Pyr

Zaragoza

Barcelona

Córdoba

Cádiz

Gibraltarsund

Granada Málaga Gibraltar(Storbr.) Ceuta (Sp.)

MAROCKO

Murcia

Valencia

S PA N IEN

LISSABON Sevilla

p.)

MADRID

Nice MONACO Liguristka have

Ajaccio

j Te

LIECHTE STEIN

Marseille Korsika

ANDORRA

PORTUG

Toulouse

e néerna

D ue ro

Porto

Eb er

N-

BERN

Vilka geograﬁska mönster kan du hitta i kartorna?

Lyon

Bis cay aLa Coruña

TYSKLAND

BELGIEN

len

R hône

LONDON

na el sk a k a

R he

S TO R B R I TA N N I E N Land's End

Här i västra delen av Medelhavet varierar klimatet mer än i de andra delarna av Sydeuropa. Det beror på närheten till Atlanten. I den största delen av landet är det medelhavsklimat, med varma torra somrar, medan det i norr regnar mer och inte är lika varmt. I inlandet, runt huvudstaden Madrid och söderut är det inte ovanligt med temperaturer över 40 grader på sommaren.

a(S rn re ea a l Palma Mallorca

h a v e t d e l M e A L G E R I E T

TUNISIE

Spanien är ett av Europas bergigaste länder. Här finns flera bergskedjor och högplatåer. Som en naturlig gräns mellan Frankrike och Spanien går bergskedjan Pyrenéerna med toppar på drygt 3 000 m ö.h. Mitt i bergskedjan ligger pyttelandet Andorra.

185

BoGEO_inlaga_DEL_1-2_TRYCK.indd 185

2017-06-21 14:34

MÄNNISKA ELLER NATUR?

LOVIS STUDIETIPS

n r

e d

äl v

x ä lv e n ali

elä

Luleå

f te älv en

lve n lve n eä

nio rn

Kalix

Ske

rma ge n ä l v

Skellefteå

Umeå

ven

4-6

Höjd över havet, i meter Sundsvall över – 2000 m 1000 – 2 000 m 500 – 1 000 m 200 – 500 m

Siljan

Karlstad

n e r Gö

100 – 200 m Gävle

lä

1 – 100 m

lv e n

Mälaren Hjälmaren

Stockholm

Vät tern

n Vä

kana l

Göteborg

ÅSA COLLIANDER CELIK

Läsa kartor

JOHAN ERIKSSON Malmö

Boken är skriven helt i linje med läroplanen Lgr 11.

Best.nr 47-12372-8 Tryck.nr 47-12372-8

ÅSA COLLIANDER CELIK JOHAN ERIKSSON

47-12372_BoGEO_omslag.indd 1

Ån

L j u ngan Lju s

globalis.se landguiden.se varldskoll.se

lsäl Östersund

Hornavan

Storavan

Ind a

Storsjön

Lovis länktips

F rälve n K la

Kiruna

n na

Efter läsningen

I den här boken ska vi jobba som geografer.

Stora Lulevatten

Koppla det du läser till dina egna erfarenheter. Läs ordförklaringarna till ord som du inte förstår. Skapa en inre bild av det du läser. Hitta det viktigaste i texten.

Det här påverkar livet för människorna på jorden på olika sätt.

R G O A E

M Torne träsk

ll e

Under läsningen

Hej! I geografins förunderliga värld samspelar mark, vatten och luft.

Boken om

äl v ule

Vem? Varför?

Geografi 4−6

När? Var? Hur?

Boken om

Boken om GEOGRAFI 4–6

Titta på bilderna och läs rubrikerna. Fundera på om det är något du redan vet om innehållet. Ställ frågor till texten:

När du tittar på fotografierna i boken kan du fundera över: Vad har orsakat det du ser på fotot? Hur kan du veta det?

Göta älv

Innan läsningen

2017-06-27 08:12