JONAS MICHANEK & ANDRÉAS BREILER
TREDJE UPPLAGAN
IDÉAGENTEN EN HANDBOK I ATT LEDA KREATIVA PROCESSER
Kommentarer om de tidigare upplagorna av Idéagenten
”Bokens plus: En uppvisning i hur det idéstyrda företaget bör arbeta. Skrivsättet är pedagogiskt och lätt att ta till sig. Generöst med exempel på övningar och tekniker. Annorlunda format och grafisk design och framställning med symboler och färger som tydliga signaler. Som en skolbok när den är som bäst. …och minus: Den här boken förtjänar inte några minustecken. Den är alldeles för välgjord för det.” Boken blev månadens bok i tidningen Chef och utgavs som separat kompendie.
”Der er kun et at sige efter at ha laest bogen: Velkommen till kreativitetens, idéernas og mulighedernes verden. Idéagenten er en bog, som man bliver bade klog a fog glad over.” Uffe Elbæk dansk kulturminister och grundare av kaospiloterna
”De fleste virksomheder mangler ikke idéer, men de rigtige idéer. Hvordan man bedst finder och udvikler idéer er grundlaget for al innovation. Idéagenten har ramt plet med en praktisk håndbog man har lyst til at bruge igen og igen.” Jørgen Thorball direktör novozymes biotech business development och
”Jag gratulerar författarna och de kommande läsarna till en bok som sannerligen är ”hands-on”. Jag är imponerad av alla de praktiska processförslag som finns i boken. Idéagenten ger en konkret handledning för hur vi i kreativitetens tidsålder kan ta oss in genom fönstret till möjlighetsrummet.” Leif Edvinsson professor, intellektuellt kapital, lunds universitet,ekonomihögskolan och global brain of the year 1998
”Idéagenten är ett utomordentligt tillskott för att förståelsen och kunskapen om de processer som utgör grunden för ett framgångsrikt idéarbete. Boken kan fylla en del av de kunskapsluckor som finns genom att visa på många praktiska metoder och tekniker som utgör grunden för ett effektivt utnyttjande av personalens inneboende kreativitet.” Sven Andrén global process driver, idea management, tetra pak
”Kreativitet og innovation spiller en stadigt större rolle i vores samfund, men desvaerre er vi alt for dårligt rustede til at håndtere idégenerering. Idéagenten tager fat i dette problem og giver en velstruktureret vejledning i idéprocessen og alle dens faser.” Michael Thomsen managing director r&d, interactive institute och f.d. managing director r&d, lego media international
medgrundare av det danska innovationsrådet
”Den växande betydelsen av innovation kan nästan mätas i explosionen av antalet böcker i ämnet. Men trots behovet av att göra innovation mer tillgängligt, så tycks de flesta böckerna göra ämnet mer svårförståeligt och komplext. Med detta i åtanke är Idéagenten en stor prestation. Det är underbart att se att alla de centrala delarna av idea management är samlade på ett så praktiskt vis i en och samma bok som inte är pretentiös och dessutom ett nöje att läsa. Paul Sigsworth creativity development, nestlé rowntree
”En bok så praktisk och användbar att den skulle vara märkt med en officiell DIY-stämpel. Mycket pragmatisk och verktygsorienterad. Många böcker beskriver ett koncept, men kräver konsultation för att bli användbara. Här får du alla godbitarna inkluderade i boken. Den här boken fyller ett hål i min samling. Kreativitet och innovation måste inte vara kaotiskt och förvirrat och den här boken tillhandahåller metoder för att lura fram och behandla företagets existerande idéer.” Patrick Stahl mr. knusperfrisch och f.d. fluidmind business revolutionary
idéagenten
| 1
IDÉAGENTEN e n h a n d b o k i at t l e da k r e at i va p r o c e s s e r tredje reviderade upplagan
Jonas Michanek & Andréas Breiler
ARX FÖRLAG
idéagenten
| 3
© 201 2 Jo n a s M i c h a n e k o c h A n d r é a s B r e i l e r Arx förlag, Malmö Gr a f i sk f o r m i n l a g a : F r e d r i k S ve n sso n O m sl a g : M a r k u s H e d st r ö m Författarfoto: Katarina Björk Tr e d j e r e vi d e r a d e u p p l a g a n ISBN 978-91-87043-02-4 Tr yc k t i S p a n i e n 2 0 1 2 / G r a p h yC e m s A r x F ö r l a g ab N o r d l i n d s vä g 9 5 217 73 Malmö w w w. a r xf o r l a g . se i n f o @ a r xf o r l a g . se
4 |
idéagenten
IN N E H Å LL
FÖ R O R D ”KAN MAN KÖPA IDÉ E R P Å R Å VA R UB Ö R S E R NA ?” av K jell A . Nor d st r öm FÖRFAT TARN AS FÖ ROR D
1 . K R EAT IV IT E T EN S T I D S ÅL D E R SEX TRE NDE R SOM FÖ R Ä NDR A R HUR V I A R B E TA R
2 . ID É E R , K R E AT IV ITE T O C H I N N OVAT I O N
9 9 11
17 20
25
VAD ÄR EN IDÉ ?
28
VAD ÄR KREATIVITET ?
28
VAD ÄR IN NOVAT IO N?
29
ID É P ROCESSEN 32 OLIKA BRAN S CH E RS I DÉ P R O C E S S E R
3 . AT T LEDA K R E ATI VA P R O C E S S E R
35
37
ATT TA E N AKT IV LEDA R P O S ITIO N I P R O C E S S E R
39
ID É AGE NTEN S TRE ROLLE R
40
D E N KRE AT IVA P ROCES S E N
40
4 . B EH OV ET D E FINIE RIN G AV FO KU S O M R Å DE T
5 . ID É G E N E R E R IN G
49 54
57
D E T KREATIVA KAO S E TS R E GLE R
59
VÄGE N TILL RÄTT IDÉ GE NE R E R INGS M E TO DE R
63
VAR KAN MAN ANNA R S HITTA IDÉ E R ?
66
idéagenten
| 5
6 . ID É U T V EC K LIN G O C H U RVAL
67
EN S NABBGUIDE TILL IDÉ UTV E C K LING O C H URVA L
71
ID É UTVE CKLING O CH URVA L – S TE G- FÖ R - S TE G
72
7 . K O N K R E T IS E R IN G O C H K O N C E P TUAL I S E R I N G OLIKA FORMER AV KONK R E TIS E R ING
8 . R ES U LTAT: O C H N U D Å? VARFÖ R FÖRST ÅR IN TE FO LK HUR FA NTA S TIS K M IN IDÉ Ä R ?
81 83
93 95
M ETO D ER V ER K T Y G FÖ R B EH OV S O R I E N T E R I N G LAG E R FÖR LAG E R
101 101
PRIO RIT E RIN GS ANALY S 1 03 RADIKALA H YP OTESER
105
RE LAT IO NS MAT RIS 107
ID É G E N E R E R IN G
111
SLU MP O RD S AS S O CIATIO N 111 EG E NS KAPSPU S S E L 1 14 N E GAT IV ID É GE NE RER ING
117
VAD O M?
120
D RÖMRESAN 122 DYG NE T RUNT
124
VIS UE LL KONFE TT I
126
RUBRIKMAN I 1 28 6- 3- 5 130 FISKE HIS TO RIER 1 32
6 |
idéagenten
”IDÉ P ROP P ING”
134
MERLIN 136 D IN KRE AT IVA IDO L
138
STAFET TPIN NE N 140 ZOO MA UT
142
LOTU S BLOMMAN 144 T REN DS TO RM 146 U P P O CH NE R
148
T RIZ 150
V ER K T Y G FÖ R ID É U TV E C K L I N G O C H U RVAL
153
T RE PRICKAR
153
TOP P 10
155
FYRFÄLT S MAT RIS 157 SPIN DE LVÄVSD IAGRAM 1 60 KE S S E LRIN G 1 62
PR E S E N TAT IO N S- OC H E N E R G I V E R K T YG
167
CIRKE LP O RTRÄTT 167 H ÄR ÄR MIN KN IP PA
169
”TILLÅT MIG AT T FÅ P R E S E NTE R A … ”
170
BO DYCO UNT 172 EN S AM HE MMA
173
STORMVARNING 174 BE RG - O CH - DALBAN A 1 75 KO NCEN TRAT IO N TILL 2 0
176
D UMS TRUTEN 1 78 D E N S IS TA MÅLT IDE N?
180
T IO TU S E N RÖDA RO S O R
182
idéagenten
| 7
A PP E N D IX
8 |
idéagenten
185
A. IN S P IRATIONS LIS TA
186
B. O RD LIS TA
189
C. INDE X – EN S NABB GUIDE TILL IDÉ GE NE R E R INGS ME TO DE R NA
191
D . E XE MP E LS CH E MA FÖ R E NDAGS P R O C E S S
192
E. LATH UND FÖ R D E S IGN AV K R E ATIV P R O C E S S
194
FÖ R O R D T ILL T R ED J E R E V I D E R AD E U P P L AG AN
Kan man köpa idéer på råvarubörserna? Om det gick skulle dåliga idéer få ett marknadsmässigt och därmed lågt pris. Eftersom det sägs vara ont om goda idéer så skulle de bli dyra till att börja med. Om vi bara hade lärt oss hur man odlar lysande idéer så skulle marknaden formligen dränks i bra uppslag. Då skulle även goda idéer bli relativt sätt billigare. Sådan är kapitalismen. Med fler bra idéer kommer Sverige att frodas och näringslivet att blomstra. Den stora frågan är hur man skapar det klimat där idéer växer fram och där entreprenörer får dem genomförda. Det finaste som finns är ju att vara förändringsagent, entreprenör, rebell och innovatör. Vi vet alla varför idéer behövs men inte så mycket om hur de uppstår. Vårt bidrag, i boken Funky Business, var att hävda att det har att göra med talang. Jag hoppas att vi har lyckats att beskriva att talang är något mycket större än kompetens. De som har talang verkar ha tillgång till fler idéer än sina systrar och bröder. Talangerna är älskade av sina kunder och uppdragsgivare men fruktade och ibland till och med hatade av sina arbetskamrater. Talangerna verkar ju alla så trygga i sin talang och de verkar kunna generera lysande uppslag och idéer, nästan på beställning. Går det att lära upp sig till en talang, undrar man. Var skall man hämta inspiration och hur skall man utveckla sig själv och bli en idéagent?
idéagenten
| 9
Den som lyder råd är vis, lyder ett svenskt ordspråk. Och det finns ingen brist på råd till entreprenörer och innovatörer – men kanske är råden alltför många: ”Tag större risker! Gör en affärsplan! Ge dig tid att inte göra något! Förvänta dig det oväntade! Träffa underliga människor! etc.” Frågan är hur mycket det hjälper att få alla dessa råd sådär rakt upp ned. Det finns ett engelskt ord som ofta översätts felaktigt: Serendipity. Det betyder inte tur eller ödet, som många ordböcker påstår, utan de lyckliga omständigheter som tycks drabba dem som har ett öppet sinne och aktivt söker uppslag och lösningar. Själva brukar de som träffas av serendipity säga att det bara har tur. När Ingemark Stenmark tar i frågan säger han: ” Det är underligt, men det verkar som att ju mer jag tränar desto mer tur får jag.” Mitt råd är därför: Skaffa dig tur. Börja träna. Kjell A. Nordström Ekon. Dr., författare, talare
10 |
idéagenten
FÖ R FAT TA R N A S FÖ R O R D
Idéagenten vill skapa en förståelse för en ny värld som drivs av innovationens krafter, och understryka betydelsen av och fördelarna med metodiskt idéarbete. För de flesta organisationer av idag är arbetet med innovation något som står högt upp på dagordningen, men som sällan är preciserat i konkreta arbetsmetoder. I detta ligger en stor fara då det egentliga idéarbetet blir okunnigt och slarvigt genomfört, vilket i slutändan kan få drastiska konsekvenser för organisationernas fortsatta utveckling. Idéagenten är en handbok i hur man arbetar praktiskt med idéprocessen för att lyckas med utvecklingen av sin organisation. Vi anser att idéarbetet bör bli en lika accepterad och väsentlig del av arbetsprocessen som strategi, planering, logistik och omvärldsbevakning. Man kan inte förlita sig på att idéer likt talesättet ska komma som en blixt från ovan, utan man måste som individ, företag eller nation se till att idéer som råvara produceras och förädlas på ett lika professionellt vis som järn, skog och livsmedel. Detta innebär också i de flesta fall en effektivisering av det dagliga arbetet. Varje projektledare, producent eller utvecklingsansvarig känner igen känslan av att halvvägs in i projektet bli osäker kring slutresultatets kvalitet. Man upptäcker att om man bara hade lagt lite mer tid på att definiera behovet och idégenerera fram det optimala konceptet, så hade projektet kunnat bli dubbelt så bra. Istället blir genomförandet av projektet tidsmässigt längre och slutresultatet sämre.
idéagenten
| 11
fig.1
G EN O M FÖR AN D E
PLAN ERI N G
I D ÉAR B ETE
STR ATEG I
ATT TÄN K A
ATT GÖ RA
TID
fig.2
G EN O MF ÖR AN D E
PL A NE RIN G
IDÉ A RBE TE
ST RAT E G I
ATT TÄ N K A
AT T GÖRA
TID
En viktig beståndsdel i den nya kreativitetens tidsålder ligger i acceptansen av idéskapandet som en del av arbetet. Om vi tittar på den första modellen ovan (fig. 1) så ser vi en något förenklad bild av hur arbetsprocessen ofta ser ut idag. Man ska snabbt igenom strategi, idéarbete och planering för att nå genomförandefasen – för det är ju då man verkligen gör något! I själva verket hade hela förloppet sannolikt blivit både kortare och kvaliteten på slutprodukten högre om man hade vågat lägga mer tid på de initiala, tänkande faserna (fig. 2). Trots att vi är inne i 2000-talet är den lutheranska arbetsetiken fortfarande en tydlig del av vår vardag. Enligt denna etik är arbete det som danar vår karaktär, och att arbeta är detsamma som
12 |
idéagenten
att knega, att implementera och att göra. Det är det till synes fysiskt handfasta arbetet som räknas. Att tänka och skapa är däremot är inte ”riktigt” arbete, trots att det är i utvecklingsarbete som vår framtid som nation ligger. Om man i alla fall måste ägna sig åt lite tankearbete, så innebär det ofta i vår datoriserade värld att vi sätter oss framför datorn på kontoret. Då är vi duktiga och gör något fast vi ”bara” tänker. Men lurar vi inte oss själva då i Luthers fotspår? Hur ofta skapar vi verkligen något väsentligt framför datorn? Många påpekar att de tänker bäst i duschen, på toaletten eller precis innan de somnar – aldrig framför skärmen. Kanske ska man duscha mer på jobbet eller då och då ta sig en tupplur på soffan i fikarummet!? Idéagenten riktar sig kort sagt till de framtidens ledare som vill ta en aktiv roll i ledandet av kreativa processer inom alla branscher. Om du läser denna bok och börjar testa metoderna som presenteras är du på god väg att bli en professionell idéagent. En idéagent är en person som kan skapa förutsättningar för optimala utvecklingsprocesser och som har en utarbetad metodik med sig i bakfickan för att lösa vardagsnära eller framtidsorienterade frågeställningar. Vare sig du är projektledare inom ett kunskapsintensivt yrkesområde, utvecklingschef på ett större produktorienterat verkstadsbolag, forskare inom bioteknik eller marknadsförare inom tjänsteindustrin så vänder sig denna bok till dig. Varje person som har något slags utvecklingsbehov i sitt dagliga arbete och tar den kreativa processen på allvar kommer att få stor nytta av denna handbok. Idéagenten är inte en djupgående filosofisk betraktelse över kreativitetens väsen eller hur innovation skapas på makronivå, utan en handledning och en verktygslåda med metoder för hur man professionellt arbetar med en grupp för att skapa idéer och koncept. Boken är alltså gjord som ett arbetsredskap som ska läsas, men också antecknas i, tummas på och tas med som stöd vid själva tillfället när idéagenten ska ansvara för ledningen av den kreativa processen. De metoder som finns i boken är dels utvecklade av författarna själva och dels vidareutvecklingar av redan existerande tekniker. Att härleda ursprunget till vissa metoder är svårt och förhoppningen är att bokens tankar ödmjukt bygger vidare på och främjar metodiken. Boken är uppbyggd för att så enkelt som möjligt kunna användas i praktiska sammanhang, i utarbetandet av företagsinterna strukturer för idé- och innovationsarbetet och vid utbildningar i
idéagenten
| 13
kreativt ledarskap. Det finns en hel del – framför allt amerikansk – litteratur kring kreativa metoder och tekniker sedan tidigare, men det existerar ett behov av en bok som skildrar idéprocessens alla stadier och som är konkret och steg-för-steg-baserad. Det behövs också en bok som denna på svenska för att utveckla Sverige som idénation och vidmakthålla vår internationella tätposition inom uppfinnariver, skaparlusta och innovationskraft.
Enligt både Inseads Global Innovation Index 2011 och World Economic Forums Competitiveness Report 2011 så är Sverige, Singapore och Schweiz de tre mest innovativa länderna i världen.
Boken är indelad i åtta kapitel för att helt täcka de områden som vi menar är centrala för en organisations idéproduktion. Och sedan övergår boken i en praktisk metoddel som vägleder läsaren steg-för-steg. Det första kapitlet – Kreativitetens tidsålder diskuterar trender i tiden som pekar mot att vi är på väg in i kreativitetens tidsålder. Kapitel två – Idéer, kreativitet och innovation och tre – Att leda kreativa processer tar upp den kreativa processen och den roll som ledaren av kreativt grupparbete, alltså den person vi hädanefter kommer att benämna idéagenten, ikläder sig. I metodavsnittet ges verktyg kring hur man får gruppdeltagarna att
14 |
idéagenten
lära känna varandra och hur man skapar en skön och trygg energi. I kapitel fyra – Behovet diskuteras hur man kommer fram till behovet, den centrala frågeställningen eller den uppkomna möjligheten, som det ska skapas en idé, ett koncept eller en lösning för. Om man inte har tagit ut riktningen och funderat över processens resultat är man ute på hal is. Här diskuteras även viktiga praktiska detaljer att tänka på inför planeringen av processen. I det femte kapitlet – Idégenerering behandlas själva idégenereringen. Metoder för alla möjliga utvecklingssituationer presenteras – från tekniker som lämpar sig bäst för utveckling av befintliga produkter, via övningar som passar bäst för idégenerering i stora grupper, till verktyg som bygger på rollspel utifrån kundens situation och horisont. Sjätte kapitlet – Idéutveckling och urval behandlar hur man tar en stor massa av idéer och börjar få struktur och ordning på dem. Alltså, arbetet med att organisera idéer så att man får överblick och kan se nya helheter som kan utveckla de befintliga idéerna och skapa nya. I kapitel sju – Konkretisering och konceptualisering börjar vi ställa allt mer pragmatiska frågor till våra idéer för att få dem att bli mer konkreta. Det handlar helt enkelt om att få handskrivna anteckningar på en post-it-lapp till att mer och mer utvecklas mot ett färdigt koncept och i denna process också börja sålla agnarna från vetet med hjälp av relevanta matriser. I kapitel åtta – Resultat: och nu då? tas den delen av processen upp som blickar framåt mot realiseringen av idéerna. Det vill säga den fas när någon ska gå vidare med en idé och ha modet att förverkliga den. Boken avslutas med ett appendix där man finner en litteraturlista, ett index över de metoder som nämns i texten, en ordlista som tar upp centrala ord inom idéarbetet, ett exempel på ett schema för genomförandet av en idéworkshop och en lathund för design av kreativa processer. Denna handbok är till stora delar ett resultat av de erfarenheter som bokens författare gjort under arbetet i konsultföretaget Idélaboratoriet (www.idelaboratoriet.se). Idélaboratoriet arbetar med att skapa idékultur i organisationer. Vi har arbetat med företag och organisationer inom ett flertal branscher och med ledare och dess medarbetare på de flesta nivåer. Idén till Idélaboratoriet föddes en solig dag på en uteservering vid Lilla Torg i Malmö och kom till efter inspiration från bland annat våra studier på den skandinaviska projektledar- och entreprenörsutbildningen Kaospiloterna.
idéagenten
| 15
Idéagenten hade inte blivit till utan stor hjälp från olika håll. En viktig kunskapskälla har varit Göran Hydbom som utvecklat och ständigt pånyttfött vårt tänkande och varit med att lägga grunden till framför allt avsnittet om urval och dess grafiska lösningar. Tillsammans har vi lärt oss mycket i samarbetet med Sven Andrén från Tetra Pak R&D som gett oss ständiga utmaningar. Ett stort tack riktas också till Johan Gunnars för hans konkreta affärsmässighet och hans kloka modeller som han delat med sig av i denna bok. Vi har även mottagit ovärdelig korrekturläsning och återkoppling från Carl Magnus Cronholm, Anders Sjöstedt och Mikkel Thagaard. Som vår grafiska ledsagare genom många års arbete vill vi även tacka Fredrik Svensson. Vår litteräre agent / förläggare Hanserik Tönnheim skall ha beröm för att sprida denna bok över världen. Och slutligen vill vi tacka våra nära och kära som låter oss vara trogna våra idéer och realisera dem! Jonas Michanek & Andréas Breiler
16 |
idéagenten
kapitel 1
K REAT I VI T E T E N S T I DS Å L D ER – eller vad är tidens tecken?
idéagenten
| 17
18 |
idĂŠagenten
EFT ER AT T HA LÄ ST D ETTA KAPI TEL KOMMER DU ATT KUNNA: ● Förstå
trenderna i tiden som talar för att vi har kommit in i kreativitetens tidsålder.
●
Argumentera med dina kollegor om behovet av innovation.
●
Ställa frågor till dig själv och din organisation om er roll i kreativitetens tidsålder.
”Ideas control the world”
James A. Garfield, USA:s tjugonde president
Bli varse världen omkring dig. Vad upplever du? Sannolikt ser du saker, former, material... kanske hör du musik, ljud eller oväsen... eller känner du smaken av en glass, tangenterna på datorn eller hur skönt du sitter på din nyinköpta stol? Alla de ting du upplever omkring dig och som är påverkade av människan är manifestationer av den minsta, men mest åtråvärda byggstenen i vår tids samhälle – idén. Våra medmänniskor i historien och i nuet har i ensamhet eller i grupp fått en mental bild som de sedan gjort till allas vår verklighet. Världen har gått från en ordning där normen för bara hundra år sedan var att ju tyngre och mer fysiskt något var desto mer var det värt – råvaror, maskiner, kreatur och landarealer. Desto större, bastantare och konkretare ens kapital var, desto bättre hade man det ställt i samhället. Från denna industriella, ekonomiska världsbild rör vi oss mot ett nytt paradigm där ju mer intellektuellt, unikt, genialt och kreativt något är, desto mer tycks det vara värt – kunskap, patent, nätverk och idéer. Idéer och koncept har blivit en sådan värdefull vara att det idag till och med finns ett antal webbsajter som arbetar som idémäklare och helt enkelt säljer och köper bra idéer! Forskare, managementgurus och politiska ledare har i samlad kör börjat tala om innovationsförmågan som den samhällsfaktor som är mest central för att skapa både framtida tillväxt och välstånd, men också som en viktig faktor för att skapa möjligheter för mänsklig utveckling och individens självförverkligande.
idéagenten
| 19
Det japanska framtidsforskningsinstitutet Nomura menar att man kan dela in den socioekonomiska historien i fyra perioder – jordbrukssamhället, industrisamhället, informationssamhället och slutligen den fas som vi är på väg in i, det kreativa samhället. Ytterligare ett exempel på detta är den före detta Harvardprofessorn och tillika grundaren av företaget Idea Factory, John Kao, som i sin bok Jamming skriver om en värld där den musikaliska improvisationen, ”jammandet”, får stå som metafor för den rörelse som pekar mot att vi är på väg rakt in i kreativitetens tidsålder. Vad är det då egentligen som sker? Vilka tecken talar för detta paradigmskifte?
S E X T R E N D E R S O M F Ö R ÄN D R AR H U R V I AR B E TAR Nedan presenteras sex trender i kreativitetens tidsålder som radikalt förändrar hur vi arbetar och som morgondagens organisationer kommer att brottas med och utvecklas av: 1. Idéer är det mest värdefulla kapitalet på dagens marknad Vad är basen för dagens västerländska välstånd? Givetvis mycket hårt arbete och social organisation, men i grund och botten är det den mänskliga kreativiteten som hela tiden utvecklar vår omvärld. Detta har aldrig varit mer sant än idag. På dagens marknad är en revolutionerande idé – vare sig det är en teknisk uppfinning, en reklamslogan eller ett IT-koncept – värd lika mycket som många, många år av produktionsarbete. En idé, som ofta förefaller enkel och banal i backspegeln, kan idag göra människor ekonomiskt oberoende på en kortare tid än någonsin tidigare. Idéer blir handelsvaror och rättighetsdiskussioner kring ägandet av det intellektuella kapitalet – i form av till exempel musik, patent eller varumärken – står högst upp på de internationella handelsorganisationernas agenda. Likväl som man kan handla prylar på Ebay så pågår idag ständiga auktioner av immateriella rättigheter på sajter som www. ipauctions.com och www.freepatentauction.com. 2. Kunskapssamhällets nästa fas – att kreativt bearbeta vetande och information I kunskapssamhället blev vi experter på att skapa, sortera och distribuera information och kunskap genom ett antal olika mediekanaler. IT-revolutionen ökade och ökar ständigt vår
20 |
idéagenten
produktivitet. I det kreativa samhället är det dags att ta till sig denna kunskap och använda sig av den – vilket innovationstänkaren Debra M. Amidon kallar att gå in i en andra generationens knowledge management. Pionjären Leif Edvinssons satsningar har varit en bidragande orsak till de mätningar av intellektuellt kapital som får allt större betydelse som mätinstrument och styrmedel både inom företagsvärlden och i jämförelserna mellan olika nationalstaters potential. Edvinsson började på nittiotalet ta fram ett instrument för att mäta de mjuka värden som ofta glömdes bort i företagens bokslut och årsrapporter, men som allt oftare var det viktigaste kapitalet företaget ägde – nämligen människorna i företaget och deras samlade kompetens i form av utbildning, erfarenheter, idéer et cetera. 3. ”Utinnovera” istället för utkonkurrera Företag av idag måste ständigt återuppfinna sig själva för att växa och överleva. Finska Nokia var som bekant en stor tillverkare av gummistövlar och bildäck innan man såg framtiden inom mobiltelefonin. Och från att ha varit marknadsledare så har man nu stora problem på grund av aktörer som kommer från en annan bransch än telekom, nämligen internetbranschen. Kanske måste man återigen uppfinna sig själva på nytt. Näringslivet av idag lever i en ständigt pågående global kamp om att vara störst, bäst och vackrast. På ett globalt plan börjar nationer tävla sinsemellan för att dra de smartaste och mest innovativa hjärnorna till sig för att skapa tillväxt. Den danska regeringen har till exempel lagt fram ett program för att göra Danmark till världens mest kreativa land inom det närmaste decenniet. Man ansåg att Danmark i framtiden skulle få allt svårare att konkurrera med klassiska faktorer såsom pris, kvalité och varumärke. Istället skulle man fokusera på att vara bäst på kreativitet och innovation. Sverige å sin sida, marknadsfördes internationellt av tidigare näringsministern Leif Pagrotsky som Cool Sweden för att locka till sig kreatörer. Och efter den amerikanske professorn Richard Floridas tankar om den kreativa klassen som den främsta motorn för ekonomisk tillväxt, pågår en ständig skönhetstävling mellan städer och nationer om vilka som bäst kan attrahera kreatörerna och bohemerna. I en allt högre grad handlar det om en sak – att ha den största innovationsförmågan. Detta innebär i praxis att hela tiden vara först ut med nya produkter, att skapa en snabb och
idéagenten
| 21
flexibel organisation som kan följa marknadens svängningar och att utveckla de smartaste marknadsåtgärderna som ingen annan tänkt på. Det är först när man kommer på något riktigt genialt som man kan gräva guld på allvar. Inom den industri som redan existerar råder oftast tuff konkurrens där faktorer som pris, kvalitet och varumärke pressar marginalerna så mycket att det är svårt att skapa hög avkastning. Innovationsförmågan har blivit den viktigaste faktorn för utveckling och har tagit konkurrensen på marknaden till en ny nivå. EU skapade vid millennieskiftet Lissabon Agendan som ett manifest för att skapa världens mest innovativa marknad till år 2010. 2005 gjorde holländaren Wim Kok en halvtidsanalys och kom fram till att initiativet var ett misslyckande. En av Koks lösningar var att alla EU-länder skulle tillsätta en innovationsminister, något som Dagens Nyheters ledarsida fortsatt propagera för men det har fortfarande inte genererat något resultat inom svensk politik. Inom politiken har också USA:s president Barack Obama, i sina tal till nationen, talat om innovation som det enda tydliga svaret på det tidiga 2000-talets ekonomiska kriser. 4. Design som konkurrensfaktor Kreativt arbete har för många varit liktydigt med design. Idag har termen kreativt arbete en betydligt vidare betydelse än de arbetsuppgifter som utförs av art directors eller industridesigners, men det hindrar inte att denna sida av kreativiteten blivit alltmer central. Idag köper många artefakter av alla de slag med designen och den identitet designen ger köparen – snarare än de rent funktionella aspekterna – som huvudsakligt beslutsunderlag. Designens betydelse manifesteras inom många branscher. Inom datorvärlden lyckas Apple bibehålla en helt egen standard, med högre priser och marginaler, mycket beroende på sin överlägsna produktdesign gentemot den övriga data- och telekommarknaden. Varken Ipod:en eller Iphone:n var tekniskt överlägsna någon annan mp3-spelare eller smart phone. Produkterna var inte heller först på marknaden – det är helt enkelt designen som är den avgörande skillnaden mot konkurrenterna. Och nu kommer Iphone – bäva månde de stora mobiltelefonproducenterna. IKEA levererar de senaste trenderna inom möbeldesign för allas plånböcker. Diverse konsultföretag – såsom amerikanska IDEO och engelska ?What If! – dyker upp som stjärnor på modehimlen och säljer design på burk. Även H&M lanserar ”Cheap Chic” till folket och kryddar det med designstjärnor som Stella McCartney, Karl Lagerfeld och Donatella Versace.
22 |
idéagenten
5. Den nya generationen kräver kreativitet och självförverkligande Dagens arbetskraft har helt andra värderingar än gårdagens. Undersökningar bland högskolornas avgångsklasser visar att den nya generationen prioriterar möjligheten att ha ett kreativt jobb högre än att ha hög lön eller en trygg anställning. Professor Richard Florida skriver i The Rise of the Creative Class (2002) om den framväxande kreatörsmassan som strävar efter individens självförverkligande, frihet och rollen som entreprenör. Florida konstaterar att den nya kreativa klassen i västvärlden är på väg att bli större än skaran av industriarbetare. I kristider visar det sig dessutom att den kreativa klassen och dess yrken klarar sig bättre än andra yrkesgrupper. För kreatörerna är jobbet inte bara en plats för försörjning utan en plats för personlig utveckling och kreativa utmaningar. Enligt Florida är Sverige ett av världens mest attraktiva och utvecklade länder utifrån de tre tillväxt T:na – talang, teknologi och tolerans. Företagen måste anpassa sig till denna nya situation och skörda dess frukter, annars flyttar den nya, mer rörliga och mindre lojala arbetskraften på sig. Om man läser tidningarnas platsannonser, ser man hur organisationer marknadsför sin förmåga att ta tillvara och utveckla kreativ talang för att locka till sig de bästa talangerna. 6. Ledarskapet förändras från kontrollerande till kreativetsfrämjande Framtidsforskaren Niklas Lindblad skriver i sin bok Fönster mot Framtiden (2000) att: ”det framtida ledarskapet, det innovativa, liknar regissörens. Medarbetarnas förmåga till nyskapande är nyckeln till ökade konkurrensfördelar. Att leda kunskap och kreativitet är utmaningarna.” Och visst har han rätt. Framtidens ledare måste kunna släppa mycket av den kontrollerande och beordrande roll som varit den gamla tidens melodi, och istället ge medarbetarna utrymme och uppmuntra dem till att skapa nya idéer och realisera sina egna initiativ. Detta dels för att öka företagets tillväxtpotential och dels för att få en bättre, gladare och framför allt lojalare arbetskraft. En utvecklingschef av idag har den inte alldeles lätta uppgiften att styra en vild stam av kreatörer i en gemensam riktning. Vi är alltså på väg in i en ny era – kreativitetens. Filosofen Descartes lade grunden för det rationella upplysningstänkandet med orden: Cogito, ergo sum – jag tänker, alltså är jag. Grunden för den nya tidsåldern med kreativiteten som ledsagare istället för det strikt logiska tänkandet, tycks lyda: Idea habeo, ergo sum – jag har en idé, alltså är jag!
idéagenten
| 23
Framtiden ligger öppen för dem som kan förstå och använda sig av idéer och skapandet som kraft. En energi som kan leda både till personligt självförverkligande och ekonomiskt välstånd. Hur påverkas du själv av kreativitetens ökade inflytande och möjligheter? Hur tillvaratar din organisation möjligheterna och problemen som skapas av innovationens krafter? Hur man agerar är upp till varje individ och varje organisation – ska du anamma denna kraftfulla energi och leda utvecklingen eller ska du rätta in dig i ledet och hoppas på det bästa… Om inte du reagerar, så gör någon annan det åt dig och då är det inte du som står vid spakarna!
24 |
idéagenten
Om du vill prenumerera på Idélaboratoriets nyhetsbrev Serious Innovation som behandlar kreativitet och innovation, så skicka ett mejl till: news@idelaboratoriet.se
Om du vill kontakta eller få mer information om Idélaboratoriet och dess tjänster, besök oss gärna på: www.idelaboratoriet.se eller följ oss på twitter: @idélaboratoriet