Forum
Samhällskunskap A B C Krister Brolin och Lars Nohagen Bonniers
ABC KULTUR
Kultur är långt mer än det du ser på film och teater.
EKONOMI Vad hjälper pengar när du står ensam och törstig i öknen?
POLITIK Makt kan brukas, men också missbrukas.
KOMMUNIKATION OCH MEDIER Rätten att uttrycka sin åsikt är en av demokratins hörnstenar.
Innehåll Inledning
................................................................................
6
Ekonomi
Kultur
1 Kulturens grunder ........................................ Samhället ............................................................................... Kulturen ................................................................................ Sammanfattning ..............................................................
16 17 24 36
5 Ekonomins grunder ................................... Vad är ekonomi? .............................................................. Ekonomins huvudfrågor . ........................................... Ekonomiska ideologier och system ...................... Hur fungerar marknadsekonomin? ...................... Hur sätts priser? ............................................................ Produktionen . ................................................................... Ekonomisk utveckling . ................................................. Pengar .................................................................................. Sammanfattning ............................................................
144 145 154 160 163 169 177 181 188 196
2 Individen och kulturen ........................... Den formbara människan ............................................ Leva tillsammans ............................................................. Likheter och skillnader ................................................. Kvinnor och män ............................................................... »Vi« och »dom« ............................................................... Unga och gamla ................................................................ Rika och fattiga ................................................................. Sammanfattning ..............................................................
38 39 43 48 50 54 60 66 70
6 Privatekonomi ................................................. Egen bostad ...................................................................... Att få pengarna att räcka .......................................... Att flytta ihop och bilda familj ................................ Att studera vidare ........................................................... Arbetslivet ......................................................................... Sammanfattning ...........................................................
198 199 202 210 213 216 222
3 Leva i Sverige ........................................................ Svenska levnadsförhållanden ................................... Välfärd ................................................................................... Fattigvården förr .............................................................. Vägen till välfärdssamhället ...................................... Dagens socialpolitik ....................................................... Det sociala skyddsnätet ................................................ Det ekonomiska skyddsnätet .................................... Kriminalpolitik .................................................................. Svensk migrationspolitik ........................................... Svensk flyktingpolitik .................................................. Sammanfattning .............................................................
72 73 80 83 85 88 91 93 96 104 108 112
7 sveRIGES ekonomi ......................................... Den svenska ekonomin . ............................................. Näringsliv och arbetsmarknad ............................... Offentliga sektorn ........................................................ Finanssektorn ................................................................. Ekonomisk politik .......................................................... Stabiliseringspolitik ..................................................... Sammanfattning ...........................................................
224 225 227 238 246 252 257 264
4 Leva i världen ................................................... Situationen i världen ..................................................... Växande miljöproblem ................................................ Globalt samarbete .......................................................... Jordens befolkning ........................................................ Migration ............................................................................ Sammanfattning ............................................................
114 115 120 125 131 136 140
8 DEN GLOBALA EKONOMIN .......................... 266 Den ekonomiska globaliseringen ......................... 267 Världshandeln ................................................................ 269 Den svenska utrikeshandeln .................................... 273 Varför handlar länder med varandra? ................ 278 Handelspolitik ................................................................ 282 Ekonomiskt samarbete .............................................. 287 Det internationella betalningssystemet ............ 293 Utvecklingsekonomi .................................................... 298 Sammanfattning ........................................................... 302
Register
Politik
............................................................................
572
KOMmunikation och medier
9 Politikens grunder .................................. Vad är politik? ................................................................. Makt och politik ............................................................. Vad är demokrati? .......................................................... Demokratins problem .................................................. Demokratiska styrelseskick .................................... Politiska ideologier ...................................................... Sammanfattning ...........................................................
306 307 308 312 319 322 328 340
13 Kommunikationens grunder ......... Kommunikation .............................................................. Masskommunikation .................................................. Nyheter i medierna . ..................................................... Källkritik – att vara kritisk mot medier ............. Argumentationsanalys .............................................. Sammanfattning ...........................................................
474 475 480 484 488 490 494
10 Personligt engagemang . .................. Vad har engagerat människor? .............................. Demokrati i vardagen . .................................................. Vägar till påverkan och förändring ..................... Enfrågerörelser eller partier ................................... Sammanfattning ...........................................................
342 343 351 354 362 364
14 Individen och medierna ...................... Medievanor . ..................................................................... Påverkan ............................................................................ Sammanfattning ............................................................
496 497 503 512
11 Svensk politik ................................................ Makten över Sverige ..................................................... Spelreglerna .................................................................... Politiska partier .............................................................. Valsystemet ..................................................................... Riksdagen ......................................................................... Regeringen ....................................................................... Statsförvaltningen ....................................................... Kommuner och landsting ........................................ Sverige och EU ................................................................ Sammanfattning ...........................................................
366 367 370 374 383 386 392 397 399 404 408
15 Medier i Sverige ............................................. Press ...................................................................................... Etermedier – tv och radio ........................................... Etik och lagar i medievärlden .................................. Ägarförhållandena i medievärlden ...................... Sammanfattning ...........................................................
514 515 521 523 528 530
12 POLITIK I VÄRLDEN ...................................... Aktörer i internationell politik ............................... Mål och medel inom internationell politik ................................................. Spelregler ....................................................................... Krig och fred ................................................................. Att studera konflikter .............................................. Svensk utrikes- och säkerhetspolitik ........................................................... FN – Förenta Nationerna ....................................... EU – Den Europeiska unionen ............................. Andra länders statsskick ........................................ Sammanfattning ........................................................
410 411
16 Medier i Världen .......................................... Internet ................................................................................ Medier och demokrati i världen .............................. Debatt om medierna . ................................................. Sammanfattning ...........................................................
533 533 537 539 544
Samhällsvetenskaplig metod
546
420 424 425 432 441 443 449 458 470
...........
CgeemfacYlagf g[` e]\a]j
Cmdlmj
jmf af
<
a
k
_ ]f
af
gf
a_]
ge
gf
j K n]
De fyra blocken är samhällets beståndsdelar. Det är inom och mellan dessa som samhällslivet pågår.
ge
]
]c
nY l
]c
Hj a
ea
fge
fg
= cg
k _
=cgfgea
cg
Hgdalac
\]j
>gjme
dgZ
YdY
Blocken Vi har försökt att få med så mycket som möjligt av det innehåll som vanligen behandlas i kurserna samhällskunskap A, B och C. För att få lite ordning på detta har vi delat in det i fyra kunskapsområden som vi kallar block. Kultur
– hur vi lever tillsammans.
Ekonomi Politik
– hur vi försörjer oss.
– hur vi fattar beslut i gemensamma frågor.
och medier – hur vi informerar och kommunicerar med varandra i samhället. Kommunikation
Varje block har fått en speciell färgsättning som återkommer i rubriker och illustrationer. Det ska göra det lättare att orientera sig i boken. Kapitlen Varje block består sedan av fyra kapitel. Dessa följer en speciell ordning: Grunderna. Det inledande kapitlet i varje block har som uppgift att ge grundläggande kunskaper inom det område som blocket handlar om. Det görs utifrån ett helhetsperspektiv som ska ge överblickar och nedslag över hela kunskapsområdet. Här presenteras de centrala begreppen och här försöker vi också reda ut de viktigaste sammanhangen. Detta ska göra det lättare att tillägna sig innehållet i de följande kapitlen. I blocket om ekonomi tar vi exempelvis upp följande frågor: Vad handlar ekonomi egentligen om? Varför åker ekonomin berg- och dalbana? Vad är egentligen en rättvis inkomstfördelning? Individen. Det andra kapitlet i varje block har individen i fokus. Texterna utgår från dig själv, och handlar om hur du påverkas
12
av samhället och hur du själv kan påverka din situation och omgivningen. Dessa kapitel innehåller till exempel privatekonomi, ungdomskultur, politiskt engagemang och medievanor. I det tredje kapitlet byter vi perspektiv och utgår från Sverige. Samhället studeras då ur ett nationellt perspektiv. Här hamnar de frågor och förhållanden som är gemensamma för oss som lever i Sverige. Det handlar till exempel om våra skatter, vårt politiska system och hur vi kan skapa fler jobb. Sverige.
Varje block avlutas med att se på samhället ur ett globalt perspektiv. Här görs resor ut i världen för att se hur samhällen ser ut och fungerar i andra länder. Vi tittar också på samspelet mellan olika internationella aktörer som stater, företag, organisationer och medier. Centrala begrepp här är bland annat globalisering, världshandel, FN-systemet, klimatfrågan och hållbar utveckling. Världen.
Varje kapitel inleds med en kort ingång som ska väcka intresse och fånga kapitlets kärna. Sedan avslutas varje kapitel med en sammanfattning. Därefter kommer en uppgiftsavdelning som har tre typer av uppgifter: Faktafrågor
– som fokuserar på centrala begrepp och förhållan-
den i texten. Diskussions-
och analysuppgifter – som har till syfte att fördjupa
och problematisera texten. Uppdrag – som innebär att man använder andra källor än läroboken som kunskapskälla.
Texter och illustrationer Den löpande texten i varje kapitel är själva huvudspåret. Den är skriven kring en tydlig »röd tråd« som ska göra det lätt för läsaren att följa med. Även rubrikerna hjälper till vid läsningen. Viktiga begrepp i texten är kursiverade. Vissa av dessa finns också utlagda i marginalen. Kring detta huvudspår ligger olika stickspår i form av illustrationer och textrutor. Det kan vara bildmodeller, begreppskartor, diagram och faktarutor. Meningen med dessa små utflykter är att ge bakgrunder, överblickar och fördjupningar till bokens huvudinnehåll. På så vis får läsaren ytterligare hjälp med att reda ut svåra begrepp och komplicerade sammanhang. Strukturen återfinns också i den lilla »navigator« som finns överst på varje sida och som hjälper läsaren att orientera sig i bokens olika block och kapitel. Trevlig läsning! 13
Bonnier Utbildning AB Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm E-post: info@bonnierutbildning.se Hemsida: www.bonnierutbildning.se
Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-6968600 Telefax: 08-6968610 Redaktion: Grafisk form: Illustrationer:
Tove Helander, Wolfram Trostek Soya Magdalena Wennberg-Lavebratt, Tomas Lindell, Ola Rehnberg Bildredaktion: Soya Forum Samhällskunskap ABC ISBN 978-91-622-7850-2
© 2007 Krister Brolin, Lars Nohagen och Bonnier Utbildning AB Första upplagan Första tryckningen
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år och bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Alfa Print AB, Sundbyberg 2007
EKONOMI »Grundvalen för det svenska samhället är blandekonomin. Ibland går det, ibland går det inte alls.« Tage Danielsson
5
Ekonomins grunder
5
Ekonomins grunder Många tycker att ekonomi är detsamma som pengar. Men tänk om du stod ensam och törstig mitt ute i öknen med fickorna fulla av pengar. Vilket värde och vilken betydelse skulle pengarna ha då? I den stunden är nog tillgång till vatten långt viktigare än alla pengar i världen. Det verkar som om svaret på frågan om vad ekonomi är finns att söka på annat håll.
144
Vad är ekonomi? En del säger att »allt är ekonomi«. Samtidigt säger andra att »allt är politik«. Ekonomi är något som berör oss alla. Men vad är egentligen ekonomi?
Behov Vi människor har olika behov och vi önskar oss olika saker. En del av behoven är rent kroppsliga och handlar om vår direkta överlevnad. Vi behöver exempelvis mat i magen, kläder på kroppen och tak över huvudet. Andra behov är mer själsliga till sin natur, som behoven av trygghet, kärlek och gemenskap. De behov som inte blir tillfredsställda väcker känslor av olika slag och riktar in oss på att få dessa tillgodosedda. På så sätt fungerar våra behov – såväl medvetna som omedvetna – som drivkrafter för våra handlingar. Detta resonemang utvecklades vidare under 1950-talet av den amerikanske psykologen Abraham Maslow. Han menade att våra olika behov hade olika stor betydelse för oss och därför var rangordnade som en trappa.
hhYf
MHHKC9LLFAF? % Yll nYjY mhhkcYllY\ ^ j \]f eYf j&
Hk q
cg k
g[a
YdY
Z]
` gn
MHHD=N=DK=J % mf\]j` ddfaf_ g[` kb dn^ jn]jcda_Yf\]&
?=E=FKC9H % Yll c ffY c jd]c g[` f j`]l$ `Y n ff]j$ nYjY \]dYcla_& LJQ??@=L % Yll n]lY ge Yll Z]`gn]f g[ck Zdaj ladd_g\gk]\\Y a egj_gf&
>qkagdg_akcY Z]`gn
CJGHHKDA?9 :=@GN % Z]`gn]f Yn f jaf_$ n lkcY$ k ef$ ` ddY l]eh]jYlmj]f$ ^qkakc Yclanal]l&
BEHOVSTRAPPAN
Maslow menar att våra behov är rangordnade. Längst ner i trappan finns de grundläggande behoven. Dessa måste vi få tillgodosedda för att kunna inrikta oss på de behov som finns högre upp i trappan.
145
5
Ekonomins grunder
Kroppsliga behov Psykologiska och sociala behov
Behovstrappa
upplevelseindustrin
146
Längst ner i trappan finns de grundläggande kroppsliga behoven, som behoven av näring, vätska och sömn. Längre upp i trappan ligger de psykologiska och sociala behoven, exempelvis behoven av trygghet, gemenskap och uppskattning. Allra högst upp finns behovet av personlig utveckling och upplevelser av olika slag, till exempel i form av konst, film, musik eller resor. Enligt Maslow vandrar vi dagligen upp och ner i denna behovstrappa. Behoven kan snabbt växla i betydelse. När vi är hungriga eller trötta befinner vi oss på trappans nedersta steg. Våra handlingar blir då inställda på mat och sömn. För att kunna inrikta våra liv mot de högre trappstegen måste de grundläggande kroppsliga behoven först vara tillgodosedda. Det lönar sig sällan att hoppa över trappsteg på jakt efter upplevelser och själslig utveckling. Man uppskattar inte ett besök på ett konstmuseum om man samtidigt är hungrig och trött. Maslows resonemang hjälper oss att besvara frågan om vad ekonomi är. I grund och botten handlar det om mänskliga behov och önskemål. För hundra år sedan var ekonomin mest inriktad på att tillfredställa våra kroppsliga behov så att vi skulle överleva. Då ägnade vi större delen av dagen åt att få tag på något att äta. Genom att den moderna samhällsekonomin blivit så effektiv när det gäller att tillgodose våra grundläggande fysiologiska behov, har den ekonomiska verksamheten i allt högre utsträckning kommit att inriktas på våra olika psykologiska och sociala behov. Ett exempel är den ökande betydelse som upplevelseindustrin fått för både samhällsekonomin och våra egna liv. Med stöd av produkter som tv, musikanläggningar, datorer och böcker, kan vi mer eller mindre aktivt ta del av olika upplevelser.
Effektivitet och hållbarhet
Vid all ekonomisk verksamhet handlar det om att utnyttja resurserna så effektivt som möjligt. Samtidigt måste vi ta hänsyn till att naturmiljön är känslig och att många resurser är begränsade. Därför bör vi också se till att samhällsekonomin är hållbar på längre sikt.
Resebyråer erbjuder äventyrsresor och event-företag happenings. Den ekonomiska verksamheten har flyttat allt högre upp i behovstrappan.
Resurser För att vi ska få våra behov och önskemål tillgodosedda krävs olika resurser. En del av dessa finns det rikligt av i vår omgivning, som luften vi andas, det rena vattnet i fjällbäcken eller naturupplevelserna omkring oss. Då dessa resurser i stort sett är obegränsade – och dessutom inte kräver någon arbetsinsats – kostar de heller inget. De är gratis och kallas därför fria nyttigheter. Men många av resurserna är begränsade och kräver dessutom en arbetsinsats. För att få drickbart vatten i kranen behövs både rening och transport. Också vägen från ax till limpa består av många led. För att vi ska kunna utnyttja resurserna måste alltså en produktion sättas i gång. Detta sker genom att samla alla resurserna till ett företag. Man brukar kalla de samlade resurser som krävs för att framställa varor och tjänster för produktionsfaktorer. Dessa är av tre olika slag:
Resurser
Fria nyttigheter
Produktionsfaktorer
Naturresurser är de olika råvaror som genom produktionen förädlas till färdiga produkter. Dessa naturresurser består av vanliga naturtillgångar som jord, skog, vatten, mineraler och metaller. Men hit räknas också energiresurser som till exempel kol, olja och vattenkraft. Naturresurser kan också vara olika halvfabrikat och bearbetade naturtillgångar som stål och plast. En naturresurs är i ekonomisk mening den del av naturmiljön som en grupp människor är i stånd att utnyttja med hjälp av befintlig teknik.
147
5
Ekonomins grunder
Hjg\mclagfk^Yclgj]j FYlmj% j]kmjk]j
9jZ]l]
CYhalYd
> j]lY_ Hjg\mclagf
Kapital är de tillgångar som behövs för att bearbeta naturresurserna till färdiga produkter. Kapital finns i två former: realkapital och finansiellt kapital. Realkapital är olika fysiska hjälpmedel som till exempel maskiner och verktyg. Hit räknas också de anläggningar och lokaler som inrymmer företaget. Realkapitalet kan variera i teknisk nivå – från enkla redskap som spadar och hackor till komplicerade industrirobotar och datorsystem. Det finansiella kapitalet är de penningmässiga tillgångar som företaget förfogar över. Detta kan vara eget eller lånat. Med hjälp av sitt finansiella kapital kan företaget göra olika satsningar på produktionen, exempelvis underhålla eller förnya realkapitalet.
Hjg\mcl]j NYjgj
Arbete behövs för att omvandla naturresurserna till färdiga produkter. Det är vi människor som bidrar med detta genom att använda våra olika förmågor. Det kan vara med allt från kroppsstyrka och fingerfärdighet till problemlösningsförmåga och social kompetens. Tidigare hade den mänskliga muskelkraften stor betydelse i arbetet. Därför talades det då ofta om människan som ren arbetskraft. Men med maskinkraftens intåg har människans inre förmågor – bland annat »hjärnkraften« – fått allt större betydelse. Det gör oss inte längre lika utbytbara som förr. Byter vi jobb, så tar vi också med oss vår kompetens. Därför räknas människans intellektuella förmågor och sociala kompetens som en speciell tillgång, ett så kallat humankapital.
Lb fkl]j
En definition Behov
Resurse
r
Tänk om det fanns ett överflöd av allt det vi önskar oss. Då skulle den hungrige hämta sin mat från affärerna och den som ville ha en ny bil få en sådan gratis. Men tyvärr är det sällan så. Detta kan illustreras med hjälp av en gungbräda. På gungbrädans ena sida finns alla våra behov och önskemål. På andra sidan finns samhällets begränsade resurser i form av naturtillgångar, arbete och kapital. Gungbrädans lutning visar Vad betyder ordet ekonomi? Ordet ekonomi kommer från grekiskans oikonomia. Oi’kos betyder hus och no’mos betyder att fördela eller att ordna. Grundbetydelsen är hushållning och syftar ursprungligen på husfaderns fördelning av sysslorna i huset. Med tiden har ordet ekonomi fått nya betydelser, bland annat sparsamhet. I dag kan orden »hushålla« och »ekonomisera« också betyda spara. Ett exempel på hur skilda betydelserna kan vara är att en ekonomichef sysslar med budget och finanser, medan ett ekonomibiträde ägnar sig åt att laga mat och diska grytor.
148
tydligt att alla inte kan få sina behov och önskemål tillgodosedda. Det gäller alltså att hushålla med de knappa tillgångarna och se till att dessa används på bästa möjliga sätt. Därför måste vi göra olika prioriteringar och avvägningar. Att vara ekonomisk är att välja – och att välja innebär alltid att avstå från något. Många resurser är dessutom ändliga, vilket innebär att vi också bör se till att ekonomin är hållbar på längre sikt. Ekonomi är att hushålla med begränsade tillgångar i syfte att tillgodose olika mänskliga behov och önskemål.
Ekonomi
Mikroekonomin – den lilla ekonomin Dagens moderna samhällsekonomi är komplicerad och sammanhangen ibland svåra att överblicka. Därför kan det behövas en liten förenkling. Aktörer och mötesplatser Tänk dig ett samhälle som en isolerad ö. I detta minisamhälle finns varken banker, offentlig sektor eller någon utrikeshandel utan bara två ekonomiska aktörer: företag och hushåll. I företagen produceras de varor och tjänster som hushållen behöver. Detta är en mikroekonomi.
Hushåll
Företag
Konsumtion
Produktion
Hushållens behov och önskemål bildar tillsammans en efterfrågan (e) på olika produkter. Denna talar om för företagen vilka varor och tjänster som de ska rikta in produktionen på, det vill säga vilket utbud (u) de ska framställa. För att detta samspel mellan hushåll och företag ska fungera väl behövs en plats att mötas på. Denna mötesplats för utbud och efterfrågan är marknaden. Det är här som konsumenter och producenter träffas för att komma överens om köp och försäljning. Behov
Hushåll Konsumtion
Företag Hushåll Mikroekonomi
Efterfrågan
Utbud
Marknad
Resurser
efterfrågan (e)
Marknad
utbud (u)
Företag Produktion 149
5
Ekonomins grunder
Produktmarknad Faktormarknad
Marknaden är i praktiken två olika mötesplatser. Den ena mötesplatsen är produktmarknaden på vilken företagen bjuder ut sina varor och tjänster till hushållen. Den andra mötesplatsen är faktormarknaden där hushållen bjuder ut sina produktionsfaktorer, exempelvis arbete, till företagen. På dessa mötesplatser får företagen tillgång till de produktionsfaktorer de behöver och hushållen får sina behov av varor och tjänster tillgodosedda.
m
>YclgjeYjcfY\
] > j]lY_
@mk` dd
]
Hjg\mcleYjcfY\
m
Ekonomins två kretslopp
Reala ekonomin
Utgift Intäkt
Av hushållen får företagen tillgång till naturresurser, arbete och kapital. Genom att låta dessa produktionsfaktorer samverka framställer företagen varor och tjänster. Dessa varor och tjänster strömmar sedan tillbaka till hushållen. En sluten cirkel mellan hushåll och företag har på så vis bildats. Det är detta kretslopp som utgör basen i samhällsekonomin; det är här som de verkliga ekonomiska prestationerna sker. Detta är den reala ekonomin (den verkliga ekonomin). I motsatt riktning rör sig samtidigt ett annat kretslopp. I detta strömmar olika ersättningar till dem som utfört olika ekonomiska prestationer. Här får företagen betalt för de varor och tjänster som hushållen köpt. Hushållens utgifter blir till intäkter hos företagen. Med dessa intäkter kan företagen ersätta hushållen genom att betala ut löner, räntor och vinster för att de >YclgjeYjcfY\ hjg\mclagfk^Yclgj]j d f]j$ j flgj$ nafkl]j
Det lilla ekonomiska kretsloppet
Samhällsekonomin har en verklig och en penningmässig sida. Produktionsfaktorer strömmar till företagen och varor och tjänster till hushållen. Med de inkomster hushållen får för att de ställer upp med produktionsfaktorer kan de köpa de varor och tjänster som producerats. På så vis drivs det ekonomiska maskineriet i samhällsekonomin. 150
a f cg
ekl
]j
cg k
lfY
> j]lY_
@mk` dd ml_a
j]YdY klj eeYj h]ffaf_klj eeYj
\]j
^ l] j
Hjg\mcleYjcfY\ Z]lYdfaf_Yj nYjgj g[` lb fkl]j
afl c
l] j
ställer upp med olika produktionsfaktorer. Dessa pengar utgör företagens kostnader som på så vis blir till inkomster för hushållen. Det är i detta monetära kretslopp som betalningsmedel i olika former vandrar runt. Detta är penningekonomin (den finansiella ekonomin). Penningekonomin har utvecklats mycket sent i mänsklighetens historia. Samtidigt går utvecklingen vidare. Numera har även pengar blivit en handelsvara som kan köpas för pengar. Därför är det lätt att blanda ihop begreppen och hamna vilse. Man bör dock inte glömma bort att bakom fastighetspriser och börskurser finns alltid den reala ekonomin. Och det är denna som i det långa loppet bestämmer de ekonomiska värdena i samhället.
Kostnad Inkomst Monetära kretsloppet Penningekonomin
Makroekonomin – den stora ekonomin I förra avsnittet betraktade vi samhällsekonomin ur ett mikro ekonomiskt perspektiv. I detta minisamhälle fanns det enbart två aktörer: hushåll och företag. Men detta markperspektiv räcker inte för att förstå hur den totala samhällsekonomin fungerar. Då behövs i stället ett helikopterperspektiv. Att studera samhällsekonomin som helhet brukar kallas för makroekonomi. Samhällsekonomins fem sektorer Samhällsekonomin kännetecknas av både stabilitet och rörelse. Det som är beständigt är de sektorer som bygger upp en modern samhällsekonomi. Alla hushåll finns samlade i en hushållssektor och företagen bildar tillsammans ett näringsliv. Dessa båda
G^^]flda_ k]clgj
MldYf\
Samhällsekonomins sektorer
Varje modern samhällsekonomi består av fem sektorer. Dessa bildar tillsammans ett lands ekonomiska struktur.
MldYf\
>afYfkk]clgj
@mk` dd
F jaf_kdan
151
5
Ekonomins grunder
sektorer utgör grunden för varje lands ekonomi. Runt dessa finns sedan de övriga tre sektorerna: den offentliga sektorn, finanssektorn och utlandssektorn. Den ekonomiska aktiviteten Det är inom och mellan dessa fem sektorer som den ekonomiska aktiviteten i ett samhälle pågår. Varor produceras, tjänster utförs och pengar strömmar mellan sektorerna. Detta kan illustreras med hjälp av en modell över det stora ekonomiska kretsloppet. Denna kretsloppsmodell ger överblick över den totala samhällsekonomin. Genom att dra pilar mellan de olika sektorerna går det att fånga nästan all ekonomisk aktivitet i ett samhälle. Hur vet bagaren hur många bullar som ska bakas och hur vet företagen vilka kombinationer av produktionsfaktorer som är mest lönsamma? Marknaderna samordnar miljontals beslut i en samhällsekonomi. Men för detta krävs att dessa fungerar väl. Ju mindre vi kan utnyttja marknadsmekanismen, desto mer måste vi lita till politisk styrning.
G^^]flda_ k]clgj ljYfk^]j]jaf_Yj
MldYf\
g^^]flda_Y lb fkl]j
kmZn]flagf]j
>afYfkk]clgj
g^^]flda_Y lb fkl]j YjZ]lk% _anYj% Yn_a^l]j
afcgekl% kcYll]j khYjYf\]
d f ladd afn]kl]jaf_Yj
j]YdY klj eeYj h]ffaf_% klj eeYj
@mk` dd
lmjaklml_a^l]j
YjZ]l] d f]j nYjgj g[` lb fkl]j Z]lYdfaf_Yj
F jaf_kdan
]phgjlafcgekl]j
Det stora ekonomiska kretsloppet
Gröna pilar visar att det handlar om reala strömmar av varor och tjänster, medan gula pilar anger att det är penningströmmar. I modellen ovan finns några exempel på sådana pilar dragna. Hur skulle exempelvis lärarlöner, sjukvård, livsmedel och moms kunna ritas? 152
MldYf\
Från självhushållning till marknadsekonomi Länge levde vi människor direkt av vad naturen gav och försörjde därmed oss själva. Vi odlade, jagade och tillverkade det vi själva behövde. Såväl produktion som konsumtion var samlad under ett och samma tak. Denna samhällsekonomi byggde på självhushållning. I tider av brist eller överskott förekom viss byteshushållning. Då kunde de som bodde vid havet byta sitt överskott på fisk mot spannmål från dem som bodde inåt land. Problemet med ett sådant naturabyte var dels att ha något att byta bort, dels att hitta någon att byta med. Dessutom måste man komma överens om värdet på de olika varorna; hur mycket fisk är en skäppa korn egentligen värd? Det är lätt att inse att denna byteshandel var en tidskrävande och omständlig process. Länge var samhällets rikedomar spridda på få händer. Den lilla handel som förekom bestod mestadels av varor som gick till de rikas lyxkonsumtion. Det gällde till exempel pälsar, kryddor och ädelmetaller. Denna begränsade handel bidrog inte till att pengar spreds i någon större utsträckning. Det var först med industrisamhällets framväxt som ekonomin på allvar började förändras. Många lämnade nu de självhushållande byarna för att söka sin försörjning i de framväxande städerna. Denna utveckling innebar en tudelning av hela samhällsekonomin. Produktionen flyttade nu in till de nya fabrikerna, samtidigt som hushållen alltmer omvandlades till konsumtionsenheter. Mellan företag och hushåll uppstod olika marknader. För den enskilde innebar denna marknadsekonomi att man nu började gå till jobbet för att tjäna pengar. Sedan gick man till marknaden för att handla det man behövde. I en marknadsekonomi behövdes pengar för att utveckla produktionen och underlätta försäljningen. En finanssektor växte fram som kunde förse samhället med krediter och betalningsmedel. Pengar blev nu ett viktigt smörjmedel för den växande samhällsekonomin.
H
F
konsumtion
produktion
spannmål
H
F
H Konsumtion
H
fisk
F
F Produktion Tudelning
Marknadsförsäljning vid Hötorget 1955. Traditionen att hålla marknader lever kvar som ett levande inslag i stadsmiljön.
153
5
Ekonomins grunder
Från varupengar till bankpengar – en liten penninghistoria Från början användes olika varor som pengar. Det kunde vara bärnsten runt Östersjön, snäckor i Söderhavet eller rakknivar i det gamla Kina. Genom att ge dessa varupengar ett bestämt värde gentemot andra varor, kunde de fungera som betalningsmedel. Ofta användes varans vikt för att fastställa värdet av något. För ett pund bärnsten kunde man till exempel få två björnskinn. Så småningom kom guld och silver att dominera som varupengar. Det berodde på att de var hållbara, sällsynta och lätta att identifiera. Nästa steg i utvecklingen var införandet av värdemynt. Dessa bestod av metallstycken i ädelmetall som hade ett inpräglat viktmått. Nu behövdes inte längre en våg vid varje köptillfälle. De första mynten sägs vara präglade omkring 600 f. Kr. av kung Krösus i Lydien på Turkiets västkust. På mynten fanns en bild av ett lejon – ett tecken på styrka – som skulle garantera myntets äkthet och värde. Det markerade att kungen gick i god för att myntet innehöll rätt mängd av de dyrbara metallerna. Ett annat sätt att stärka myntets äkthet var att kungen präglade sitt namn på myntet.
Penningväxlaren och hans hustru, Marinus van Reymerswaele (ca 1493–1567).
tillsammans med en ränta. Dessa värdepapper visade sig fungera utmärkt som betalningsmedel och började därför cirkulera runt i samhällsekonomin. Genom att mot ränta åter låna ut de inlånade ädelmetallerna, kunde dessa första bankirer finansiera sin verksamhet. Detta bildar startpunkten för bankväsendet.
Men det var inte helt problemfritt att hantera de värdefulla ädelmetallerna. Långväga handel innebar risker då stora penningsummor skulle transporteras. Det behövdes ett sätt att förenkla betalningarna. En sådan metod utvecklades på 1200-talet av guldsmeder som tog emot guld och silver av allmänheten. Som bevis på insättningen fick de ett skuldebrev som gav innehavaren rätt att när som helst få tillbaks den inlämnade mängden ädelmetaller som mynt, Bank of England, London 1808. Ordet bank kommer från italienska ’banca’, och syftar på den bänk som användes av bankirerna som underlag vid transaktionerna.
194
Den första svenska sedeln gavs 1661 ut av Stockholm Banco. De nya sedlarna skulle göra det lättare att hantera de tunga nödmynten av koppar och järn. Dessa kunde väga upp mot 20 kilo.
För att ytterligare underlätta betalningarna började bankerna ge ut papperspengar i jämna summor och med standardformat – utan ränta. Dessa sedlar kom att ersätta skuldebreven och blev snart en bekväm ersättning för guld- och silvermynten. Därmed fick mynten en ny funktion; de blev skiljemynt för att lättare kunna dela upp sedlarna i mindre valörer. Detta nya penningsystem kom att kallas metallmyntfot (guld- eller silvermyntfot) och fungerade ända fram till vår tid. De privata bankernas, ibland väl flitiga, sedelutgivning ledde så småningom till att de statliga centralbankerna fick monopol på sedelutgivningen i land efter land. Sveriges Riksbank fick denna ensamrätt år 1897. Kopplingen mellan pengar och ädelmetaller försvann definitivt på 1970-talet. Då hade USA, bland annat i syfte att finansiera Vietnamkriget, givit ut mer sedlar än de hade täckning för i guld.
Detta ledde till att dollarn tappade i värde och utlöste en dollarkris, som i sin tur ledde till att de flesta länder valde att lämna guldmyntfoten. Nu kom förtroendet för pengarna att flyttas över från guldet till själva sedelutgivaren, dvs. centralbanken. Metallmyntfoten hade nu ersatts av en pappersmyntfot. Dagens bankpengar står och faller med regeringars och centralbankers förmåga att garantera pengarnas värde. Den penningmängd som finns ute i samhällsekonomin bör motsvaras av de varor och tjänster som går att köpa för dessa pengar. Om mängden pengar ökar för mycket i förhållande till den ekonomiska tillväxten uppstår inflation, vilket innebär att pengarnas värde minskar. Då sjunker också allmänhetens förtroende för pengarna. Och om detta förtroende skulle helt försvinna, blir alla våra pengar enbart metallbitar, papper eller elektroniska signaler, det vill säga värdelösa. Då skulle vi få återgå till självhushållning med begränsad bytesekonomi. Detta skulle leda oss ned i en nedgående spiral av minskad produktion och handel. Utan pengar skulle de ekonomiska hjulen definitivt snurra långsammare.
Äldre mynt kallas värdemynt eftersom de är värda sin vikt i en ädelmetall, t.ex. i guld. På bilden syns engelska Sovereigns. Moderna mynt innehåller inte längre några ädelmetaller och kallas därför kreditmynt.
195
+
Samhällsvetenskaplig metod
Samhällsvetenskaplig metod Innehåll Att undersöka samhället ........................................................................... 548 att göra samhället begripligt ....................................................... 548
Modeller ................................................................................................................................. 548
Begreppsdefinitioner . .............................................................................................. 549
Vetenskap = kritiskt tänkande + kreativitet ................................. 549
Fakta och värderingar ............................................................................................. 550
vetenskapligt tänkande i gymnasieskolan .............. 551
Vetenskaplighet i läroplanen . ......................................................................... 551
Vetenskaplighet i kursplanerna för samhällskunskap . ....... 551
samhällvetenskapliga undersökningar . ..................... 553
Forskningsprocessen ................................................................................................ 553
planera undersökningen – steg 1 ................................................. 554
Problemformulering ................................................................................................. 554
Val av aspekt, nivå och perspektiv ............................................................ 555
Syftet är kompassen för en vetenskaplig undersökning.... 557
Material och metod ................................................................................................... 557
samla in material – steg 2 .......................................................................... 557
Reliabilitet och validitet ....................................................................................... 559
bearbeta materialet – steg 3..................................................................560
En analysmodell ............................................................................................................560
Källkritik ............................................................................................................................... 562
diskutera resultaten och dra slutsatser – steg 4 ................................................................................... 564
546
den skriftliga rapporten .......................................................................... 565
Titelsida ..................................................................................................................................566
Sammanfattning ...........................................................................................................566
Innehållsförteckning ................................................................................................566
1 Inledning ......................................................................................................................... 567
2–4 Resultat ...................................................................................................................... 567
5 Avslutande diskussion ...................................................................................... 567
6 Källförteckning ........................................................................................................ 568
Bilagor ......................................................................................................................................569
opposition på vetenskapliga arbeten .................................. 570
Mål ............................................................................................................................................... 570
Oppositionens gång .................................................................................................. 570
547
+
Samhällsvetenskaplig metod
Steg 3 Bearbeta materialet Sålla
Sortera Strukturera
Till att börja med behöver man sålla i sitt material. Vissa saker måste väljas bort. Det håller inte att samla på sig allt material som berör det syfte man ska jobba med. För att få hjälp att sålla kan man använda sig av böckers innehållsförteckningar och man kan ”skumläsa” för att se om materialet är användbart. Om man använder material från internet är det mycket viktigt att man använder rätt sökstrategier. Här kan din lärare och skolbibliotekarien vara till stor hjälp. Om man utgår ifrån material som man själv samlar in via exempelvis enkäter, intervjuer, observationer eller experiment ska den stora sållningen vara gjord redan innan man gör undersökningen. Intervju- och enkätfrågor ska till exempel gås igenom noggrant, och man bör helst göra någon testomgång för att se att frågorna fungerar som det är tänkt. När man har hittat tillräckligt med material är det dags att sortera och strukturera det. En princip är att ordna materialet utifrån frågeställningarna. En annan är att sortera det kronologiskt (i tidsordning). Ytterligare en princip är att utgå ifrån olika teman. En analysmodell
Analysera
Kausalanalys (eng. cause = orsak)
Samhällsvetenskaplig analysmodell med orsak, konsekvenser och åtgärder.
Att analysera innebär att noga undersöka alla beståndsdelar i en sak eller en företeelse. Man skulle kunna säga att det är att bryta ner något i bitar och vända och vrida på bitarna för att se vad de egentligen består av och vilken funktion de fyller. En mycket vanlig analysmodell inom samhällsvetenskapen är en enkel kausalanalys. Kausal betyder att den har med orsaker och konsekvenser att göra. I en kausalanalys börjar man med att beskriva det fenomen, den situation eller den företeelse man undersöker. Sedan söker man efter orsaker till att det är som det är. Nästa steg är att se vilka konsekvenser det för med sig. Till sist undersöker man vilka åtgärder som har vidtagits och vilka som hade kunna vidtas. I sin enklaste form ser analysmodellen ut så här:
2
Orsaker
1
Fenomen Situation Företeelse
4 Åtgärder
560
3
Konsekvenser
Man kan utveckla analysmodellen ytterligare genom att lägga till olika nivåer. De vanligaste nivåerna är individ, grupp och samhälle. Nu blir det tydligare att använda ett analysschema för att visa de olika dimensionerna i analysen. Analysschema med nivåer 1 Fenomen 2 Orsaker 3 Konsekvenser 4 Åtgärder Samhälle Grupp Individ
Samhällsvetenskaplig analysmodell med orsak, konsekvenser och åtgärder.
Vill man utveckla analysschemat ytterligare kan man lägga till en tidsaspekt och andra aspekter. I analysschemat nedan har vi koncentrerat oss på orsaker och konsekvenser och lagt till både en tidsaspekt och de tre analysaspekter som Forum vilar på.
Politiska
Långsiktiga Kulturella
Politiska
Ekonomiska
Kortsiktiga Kulturella
Politiska
Ekonomiska
Utlösande Kulturella
Politiska
Ekonomiska
Bakomliggande Kulturella
3 Konsekvenser
Ekonomiska
2 Orsaker
Samhällsnivå Gruppnivå Individnivå
I kapitel 12 finns en variant av detta schema som används vid analys av internationella konflikter. Analysschemat är användbart även i problemformuleringen för att konkretisera och avgränsa syftet. Man kan till exempel välja att bara undersöka orsaker på gruppnivå. Då får man ett väl avgränsat syfte att arbeta med.
561
Forum
Samhällskunskap ABC
Forum syftar till att skapa en bred förståelse för hur vårt samtida samhälle fungerar. I ett kraftfullt metodkapitel presenteras också olika verktyg för egen analys av samhällsfrågor.
Forum – Samhällskunskap är indelad i fyra block: Kultur
\]j jmf
af
I det första kapitlet diskuteras områdets (blockets) grundläggande begrepp och samband för att ge läsaren den begreppsapparat som krävs för att kunna problematisera och kritiskt granska samhällsorienterande texter. I det andra kapitlet diskuteras områdets innehåll utifrån ett individperspektiv. I ekonomiblocket behandlas till exempel lön, bidrag, skatter, boendeformer och utbildning. I det tredje kapitlet, i respektive block, flyttar vi fokus till Sverige. Svensk politik och svensk ekonomi blir här två centrala kapitel i läromedlet. I det avslutande fjärde kapitlet blickar vi mot Europa och mot den stora världen. Kunskaper om kultur, terrorism, miljöförstöring, politiska och ekonomiska sammanslutningar blir allt viktigare för att förstå vår egen samtid. Varje kapitel inleds med en kort ingress och avslutas med en sammanfattning. Därefter följer ett antal kontrollfrågor, diskussionsfrågor och uppdrag. Författare:
Krister Brolin – samhällskunskapslärare, lärarutbildare, författare och numera biträdande rektor på Östra Reals gymnasium. Lars Nohagen – samhällskunskapslärare, författare, förlagsredaktör och lärarutbildare på Lärarhögskolan i Stockholm. Webbplats:
www.bonnierutbildning.se/forum ISBN 978-91-622-7850-2 AK:F 1/0%1)%.**%/0-(%*
9 789162
2 78502
(7850-2)
a_]
a
k
f <]
_dg
af
]
ge
nY l
ge
Hj a
j K n]
Blocken indelas i sin tur i fyra kapitel:
www.bonnierutbildning.se
fge
gf
= cg
]c
=cgfgea
gf
Hgdalac
k _
medier
cg
Kommunikation och
>gjme
ea
Politik
Cmdlmj
fg
CgeemfacYlagf g[` e]\a]j
]c
Ekonomi
ZY
dY