9789147116164 by Smakprov Media AB

J2000

J2000 AFFÄRSJURIDIK FAKTA OCH UPPGIFTER

Faktatexten är tydlig och välstrukturerad. Den innehåller belysande exempel, lagtextutdrag, rättsfall, fördjupande faktarutor, begreppsförklaringar, figurer, dokument, informationstips, sammanfattningar med mera. Uppgiftsdelarna innehåller gott om tillämpningar under rubriker som Rätt eller fel?, Vad säger lagen?, Problem i vardagen, Hur skulle du döma?, Sök svaret, Tolka och upprätta dokument. Blocken 1 Verksamhetens juridiska grunder – 2 Lån och betalningsansvar – 3 Skydd för marknad och miljö – 4 Arbetsrätt samt avsnittet om rättsfilosofi gör boken lättöverskådlig och funktionell. Fjorton kapitel fördelas på de fyra blocken.

AFFÄRSJURIDIK

Affärsuridikens grunder presenteras i form av faktatext och uppgifter fördelat på fyra block samt ett avsnitt om rättsﬁlosoﬁ.

J2000 Affärsjuridik är främst avsedd för kursen affärsjuridik på gymnasiet och i vuxenutbildningen. Den passar också bra för andra grundläggande kurser i civilrätt, affärsjuridik och företagsjuridik. J2000 Affärsjuridik lämpar sig även för självstudier och att använda som handbok. Som komplement till J2000 ﬁnns Libers lagtextsamling för juridiska grundkurser med alla de vanligaste lagarna i privatjuridik och affärsjuridik. J2000 Affärsjuridik behandlar juridiken ur affärslivs- och företagssynvinkel. UPPLAGA 5

J2000 Privatjuridik Fakta och uppgifter • Kommentarer och lösningar • Lärarhandledning J2000 Affärsjuridik Fakta och uppgifter • Kommentarer och lösningar • Lärarhandledning Libers lagtextsamling för juridiska grundkurser

FAKTA OCH UPPGIFTER

Författare: Jan-Olof Andersson och Cege Ekström är civilekonomer, samhällsvetare och lärare. Dan Ogvall är jurist och fd chefsrådman. Claes Pettersson är advokat och affärsjurist.

AFFÄRSJURIDIK FAKTA OCH UPPGIFTER

Jan-Olof Andersson Cege Ekström Dan Ogvall Claes Pettersson

UPPLAGA 5

Best.nr 47-11616-4 Tryck.nr 47-11616-4

4711616_J2000_FAKTA_OMSLAG.indd 1

17/11/17 9:07 PM

J2000 Affärsjuridik Fakta & Uppgifter ISBN 978-91-47-11616-4 © 2018 Jan-Olof Andersson, Cege Ekström, Dan Ogvall, Claes Pettersson och Liber AB Projektledare: Anna Klöble Redaktörer: Per-Olof Bergsten och Anna Klöble Bildredaktör: Marie Olsson Formgivare: Eva Jerkeman och Fredrik Elvander Figurer: Jonny Vikström Produktionsledare: Adam Dahl Femte upplagan 1 Tryck: Interak, Polen 2017

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, exempelvis kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Tel: 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice: Tel 08-690 93 30, Fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@fsproflog.se

J2000_AJ_s_1-7.indd 2

21/11/17 12:26 PM

Läsanvisning  J2000 Affärsjuridik – för kurser och självstudier J2000 Affärsjuridik är ett utbildningsmaterial främst avsett för kursen Affärsjuridik på gymnasiet, komvux och annan vuxenutbildning, inklusive Yh. Boken passar också bra för andra grundläggande kurser i civilrätt, affärsjuridik och företagsjuridik. Den är även lämplig för självstudier och att använda som handbok.

 Juridik i praktiken J2000 Affärsjuridik behandlar vardagsnära juridiska problem ur företagarens synvinkel. Materialet har en stark verklighetsförankring med tillämpande kunskaper. Boken omfattar fjorton kapitel som vart och ett behandlar olika juridiska delområden. Varje kapitel innehåller en faktadel och en uppgiftsdel med tillämpningar.

 Fakta – med exempel, ﬁgurer och dokument med mera Faktadelarna inleds med små praktikfall och några frågeställningar att fundera på inför läsningen av kapitlet. I anslutning till faktatexten finns belysande exempel samt verkliga rättsfall som förklarar, förtydligar och ger ökad praktisk förståelse. Exempel på affärsjuridiska dokument ger ytterligare praktisk koppling. Vidare finns det figurer och tablåer som bidrar till helhetssynen. I den löpande texten görs också hänvisningar till lagparagrafer. I faktadelarna finns i marginalen förklaringar av frekventa juridiska begrepp. I slutet av varje kapitel finns korta sammanfattningar av innehållet.

 Fördjupningar och informationstips I slutet av varje faktadel finns hänvisning till aktuella webbplatser under rubriken ”Mer info” samt en förteckning de lagar som berörs i kapitlet. Insprängda i kapitlen finns också praktiska råd under rubriken ”Att tänka på” och ”Tips från affärsjuristen”. Löpande i texten har dessutom speciella faktarutor lagts in som fördjupar och ger ytterligare information.

 Uppgifter – av olika slag Uppgiftsdelarna inleds med rätt/fel-frågor för repetition och diskussion. Därefter följer juridiska problem av ”integrationskaraktär” som anknyter till de inledande berättelserna och behandlar de väsentliga delarna av kapitlet. Dessa övningar är verklighetsnära och anknyter direkt till faktatexten i kapitlet. Dessutom finns uppgifter som innebär tolkning och upprättande av juridiska dokument.



J2000_AJ_s_1-7.indd 3

21/11/17 12:26 PM

 Problem i företaget och rättsfall I slutet av uppgiftsdelarna finns ett avsnitt under rubriken ”Problem i företaget” med frågeställningar som en affärsjurist kan ställas inför. Vidare hittar man under rubriken ”Hur skulle du döma?” uppgifter som utgår från autentiska rättsfall, där man kan jämföra sin egen bedömning av fallet med det beslut som en domstol har tagit. Slutligen finns under rubriken ”Sök svaret” problem där man ska hitta svaret i rätt lag.

 Fyra block och valfri ordning Kapitlen i J2000 Affärsjuridik kan i princip läsas i valfri ordning. Kapitel 1 ger en orientering om avtalsrätt som underlättar förståelsen av de följande kapitlen. I övrigt kan innehållet prioriteras efter intresse och tid. För att underlätta valet har boken delats upp i fyra block: Verksamhetens juridiska grunder, Lån och betalningsansvar, Skydd för marknad och miljö samt Arbetsrätt.

 Lösningar med lagtextutdrag samt fyllig lärarhandledning J2000 Affärsjuridik – Kommentarer och lösningar innehåller utförliga lösningsförslag, kommentarer samt lagrumshänvisning till alla övningar och uppgiftstyper i läroboken. I flertalet fall återges berörd lagtext. J2000 Affärsjuridik – Lärarhandledning (nedladdningsbar) innehåller planering och metodik, kapitelgenomgångar, powerpoint-bilder, rättsfall, blanketter, extrauppgifter/provuppgifter med mera.

 J2000 Privatjuridik J2000 Privatjuridik är ett grundläggande utbildningsmaterial i civil-, straffoch processrätt och behandlar vardagsnära juridiska frågor sedda ur privatpersonens synvinkel. Materialet har en stark verklighetsanknytning med tillämpande kunskaper.

 Kontakta oss! Synpunkter på J2000 Affärsjuridik emotses tacksamt. Kontakta Liber, se adress på föregående blad. Lycka till med dina studier! Författare & Redaktion

 Femte upplagan nu med webbapp I denna femte upplaga (2018) har aktualiseringar gjorts genomgående vad beträffar såväl faktastoff som exempel, bilder och övningar. Uppdatering har bland annat gjorts med nya lagar inom offentlig upphandling, ny lag mot diskriminering, lag mot skydd för så kallade visselblåsare och en ny dataskyddsförordning samt nya domstolar. Till den nya upplagan finns även en webbapp där eleverna interaktivt kan träna centrala begrepp.

J2000_AJ_s_1-7.indd 4

21/11/17 12:26 PM

Innehåll BLOCK 1: VERKSAMHETENS JURIDSKA GRUNDER KAPITEL 1

AVTALSRÄTT . . . . . . . . . .

Avtalsparter 10 Företrädare 11

Avtalslagen 11 Anbud och accept 11 Betänketid 12 Avtalsförslag 13 Anbudsförfrågningar 13 Fel i anbud eller accept 13 Passivitet 15 Elektroniska avtal 15 Fullmakter 16 Ställningsfullmakt 17 Omförhandling av avtal 18 Ogiltiga avtal 19 Oskäliga avtalsvillkor 20

Andra företagsformer 110

KAPITEL 3

Firmanamn 114 Näringsfrihet 114 Överlåta företag 115 Mer info 116

Köplagen 68

KAPITEL 2 32

Avtalets utformning 34 Från formulär till avtalsdokument 34 Avtalets innehåll 34

Hyresavtal 36 Hyresbelopp 37 Hyrestid och uppsägning 37 Hyresgästens rättigheter 39 Överlåtelse 41 Hyresnämnd 42

Olika former av affärsavtal 43

J2000_AJ_s_1-7.indd 5

Företrädaransvar 95 Enkelt bolag 96 Upphörande 96 Handelsbolag 97 Kommanditbolag 98 Bolagsavtal 99 Prokura 100 In- och utträde i bolaget 101 Aktiebolag 101 Starta aktiebolag 102 Aktieägaravtal 104 Aktiebolagets ledning 105 Regler för aktiebolag 108 Stiftelse 110

Sammanfattning 56 Uppgifter 57

KÖPRÄTT . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning 24 Uppgifter 25

Avlämnande och risken för varan 68 Leveransvillkor 70 Fritt säljaren 70 Fritt köparen 70 Felaktig vara 71 Rättsligt fel 72 Friskrivningsklausuler 73 Försenad leverans 73 Köparens skyldigheter 76 Säljarens stoppningsrätt 76 Säljarens återtaganderätt 77 Pris och betalningsvillkor 77 Köp av tjänster 78

Konsumentköplagen 78 Avlämnande av varan 78 Felaktig vara 78 Försenad leverans 79 Pris och betalningsvillkor 79

Offentlig upphandling 80 Mer info 82 Webbplatser • Lagar

Sammanfattning 83 Uppgifter 85

Olika associationer 94 Juridiska personer 95

Webbplatser • Lagar

Distributionsavtal 43 Återförsäljaravtal 43 Agentavtal 43 Kommissionsavtal 44 Franchiseavtal 46 Mäklaravtal 47

ASSOCIATIONSRÄTT . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Tolkning av avtal 52 Standardavtal 53 Mer info 55

Kompletterande lagstiftning 22 Mer info 23

AFFÄRSAVTAL OCH HYRESAVTAL . . . . . . . .

KAPITEL 4

Samarbetsavtal 47 Kompanjonavtal 47 Joint venture-avtal 48 Licensavtal 48 Optionsavtal 48 Letter of intent 48 Konsultavtal 49 Anställningsavtal 49 Sponsoravtal 50 Övriga avtal 50 Entreprenadavtal 50 Kreditavtal 50 Bemanningsavtal 50 Avtal om transport och spedition 51 Avtal om företagsköp 51

Enskild näringsidkare 111 Ekonomisk förening 111 Ideell förening 112

Webbplatser • Lagar

Sammanfattning 117 Uppgifter 119 KAPITEL 5

RÄTTSORDNING OCH TVISTER . . . . . .

126

Normer och rättsregler 128 Rättsordningen 128 Lagstiftning 129 Lagförslag 129 Remiss 130 Riksdagsbehandling 131 EU:s direktiv och förordningar 131

Rättskällorna 132 Författningar 132 Prejudikat 132 Förarbeten 132 Sedvana och avtal 133 Lagboken 133 Grundlagarna och balkarna 134

21/11/17 12:26 PM

Leasing 174 Factoring 175 Företagscertifikat och konvertibla skuldebrev 177

Tvingande och dispositiva lagregler 135 Domstolar 135 Allmänna domstolar 135 Tingsrätt 136 Hovrätt 136 Högsta domstolen 137 Förvaltningsdomstolar 137 Specialdomstolar 137

Ansvar för företagets skulder 177 Mer info 178

Tvistemål 140

Skadeståndslagen 233 Skadeståndsansvar för arbetsgivare och myndighet 233 Ersättning vid sakskada 234 Ersättning vid personskada 235

KAPITEL 7

Överklagande/ Återvinning 141 Vad tar domstolen hänsyn till? 142

UTSÖKNINGSRÄTT . . . . . . . . . . . . . . . . . .

190

Indrivning 192

Skiljeförfarande 144 Avtal om skiljeförfarande 145 Förhandlingsteknik vid tvist 146

Förlikning 147 Mer info 148 Webbplatser • Lagar

Sammanfattning 149 Uppgifter 151

Betalningsföreläggande 194 Bestridande 195 Rättegång 196 Utmätning 196 Utmätning av lön 197 Handräckning 199 Rätt att kvarhålla egendom 199 Betalningsanmärkning 200 Skuldsanering 201

Webbplatser • Lagar

BLOCK 3: SKYDD FÖR MARKNAD OCH MILJÖ

Sammanfattning 202 Uppgifter 203

KAPITEL 6

KREDIT- OCH PANTRÄTT . . . . . . . . . . . Krediter 160 Skuldebrev 160 Växel 163 Avbetalningsköp 164 Konsumentkredit 165

Kreditvillkor 165 Dröjsmålsränta 166

Preskriberad fordran 168 Kreditprövning 168 Säkerheter 169 Inteckning i fast egendom 169 Borgen 169 Information till borgensmannen 172 Pant av lös egendom 172 Företagshypotek 173 Säkerhetsöverlåtelse 173

Andra låneformer 174

J2000_AJ_s_1-7.indd 6

KAPITEL 10

KAPITEL 8 158

KONKURSRÄTT . . . .

208

Obestånd 210 Konkursbo 210 Gäldenärens rättigheter och skyldigheter 211 Information och bevakning 212 De anställdas löner och rättigheter 213 Återvinning 214 Brott mot borgenärer 214 Bouppteckning och slutredovisning 215

Förmånsrätt 216 Företagsrekonstruktion 218 Mer info 219 Webbplatser • Lagar

Sammanfattning 220 Uppgifter 221

Strikt ansvar 236 Befrielse från skadeståndsskyldighet 237 Brottsskada 238 Skadeståndsansvar inom avtalsförhållanden 238 Försäkra mot skadestånd 240 Lag om särskilt skydd mot repressalier … 241 Mer info 241 Sammanfattning 242 Uppgifter 243

Mer info 201

BLOCK 2: LÅN OCH BETALNINGSANSVAR

228

Vem blir skadeståndsskyldig? 230 Inom eller utom avtal 232

Webbplatser • Lagar

Juridisk hjälp 138 Påföljder 139

SKADESTÅNDSRÄTT . . . . . . . . . . . . . . . . . . Skadestånd 230

Sammanfattning 179 Uppgifter 181

Rättegång 138

KAPITEL 9

IMMATERIALRÄTT .

248

Upphovsrättslagen 250 Upphovsrätt 250 Tillgänglig för allmänheten 250 Ideell och ekonomisk rätt 251 Begränsningar i upphovsrätten 252 Överlåtelse av upphovsrätt 253 Upphovsrätt på internet 255

Varumärkeslagen 256 Internationell registrering av varumärke 258

Patentlagen 258 Ansökan om patent 259 Uppfinningar i arbetet 260 Personuppgifter 262 Tryckfrihetsförordningen 262

Dataskyddsförordningen 262 Föreskrifter och tillsyn 263 Personskydd och pressetik 263

21/11/17 12:26 PM

Vilken domstol gäller inom immaterialrätten? 264 Mer info 265 Webbplatser • Lagar

Sammanfattning 266 Uppgifter 267 KAPITEL 11

MARKNADSRÄTT. . .

274

Marknadsföringslagen 276 Förbud mot otillbörlig marknadsföring 276 Aggressiv och vilseledande marknadsföring 277 Förbud och ålägganden 279 Konsumentombudsmannen 279

Marknadsföring av alkoholdrycker 281 Prisinformationslagen 281 Produktsäkerhetslagen 282 Leksakssäkerhet 282 Konkurrenslagen 283

Fem ansvarsområden 310 Vem är producent? 311 Förpackningar 311 Mål för återvinning och återanvändning 312 Producentansvarets syfte 312 Returpapper 312 Producentens skyldigheter 313 Däck 313 Bilar 314 Elektriska och elektroniska produkter 314

Mer info 315 Webbplatser • Lagar

Sammanfattning 316 Uppgifter 317

KAPITEL 13

INTERNATIONELLA REGLER OCH ETIK . . 324

Förbud mot konkurrensbegränsande samarbete 283 Karteller 285 Undantag från samarbetsförbudet 286 Förbud mot missbruk av dominerande ställning 286 Kontroll av företagskoncentration 288 Åtgärder 288

Företag kan väcka talan 289 Offentlig upphandling och konkurrens 290 Mer info 290 Webbplatser • Lagar

Internationella köplagen 326 Skillnader mot svensk lag 327 I vilket land ska tvisten lösas? 328 Verkställa dom i annat land 329 Utmätning i annat land 329 Skiljedom 329 Export: handelsagent eller eget bolag? 330 Handelsagent 331 Återförsäljare 331 Dotterbolag 331 Filial 332 Import: egen verksamhet eller underleverantör? 332

Internationella leveransvillkor 333 Etiska regler vid internationell handel 334

Sammanfattning 291 Uppgifter 293 KAPITEL 12

ANSVAR FÖR PRODUKT OCH MILJÖ . . . . . . . . . . . . . . . . .

Produktansvar 309 Producentansvar 310

302

Miljöbalken 304 Allmänna hänsynsregler 305 Annan miljörättslig lagstiftning 306 Hur prövas miljöärenden? 307 Skadestånd 308

Vad är en uppförandekod? 334 Vad kan en uppförandekod innehålla? 335 Vilka företag har uppförandekoder? 335 EU:s konkurrensregler 337

Mer info 338 Webbplatser • Lagar

Sammanfattning 339 Uppgifter 341

BLOCK 4: ARBETSRÄTT KAPITEL 14

REGLER VID ANSTÄLLNING . . . . . .

Tvingande anställningsregler 346 Kollektivavtal 346 Förhandlingar 347

Lagen om anställningsskydd 348 Anställningsformer 348 Uppsägning 350 Saklig grund 350 Avsked 351 Permittering 351 Turordning vid uppsägning 351 Företrädesrätt vid återanställning 352 Förhandling och varsel 352 Bemanning eller anställning? 353

Medbestämmandelagen 354 Medbestämmande 354 Förhandlingsrätt 354 Vetorätt 355 Medbestämmande eller inflytande? 355 Skadestånd 356

Semesterlagen 356 Semesterdagar 356 Semesterlön 357 Sparad semester 357

Arbetsmiljölagen 358 Arbetsmiljö 358 Skyddsombud 358 Skyddskommitté 359 Arbetsmiljöverket 359

Arbetstidslagen 360 Ordinarie arbetstid 360 Övertid 360 Arbetstidens förläggning 360 Raster och pauser 361 Avtal om arbetstid 361

Studieledighetslagen 361 Diskrimineringslagen 362 Mer info 363 Webbplatser • Lagar

Sammanfattning 364 Uppgifter 365 RÄTTSFILOSOFI

Vad är rätt och vad är fel? 372 MfL:s förbudslista Sakregister

J2000_AJ_s_1-7.indd 7

344

377

379

21/11/17 12:26 PM

Block 1. Verksamhetens juridiska grunder

KAPITEL 1

AVTALSRÄTT Innehåll: Avtalsparter Företrädare

Avtalslagen Anbud och accept Betänketid Avtalsförslag Anbudsförfrågningar Fel i anbud eller accept Passivitet Elektroniska avtal Fullmakter Ställningsfullmakt Omförhandling av avtal Ogiltiga avtal Oskäliga avtalsvillkor

Kompletterande lagstiftning Mer info Webbplatser Lagar

Sammanfattning Uppgifter

J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 8

21/11/17 12:26 PM

KAPITEL 1

Är avtalet klart? Felicia och hennes syster Tilda har bestämt sig för att starta ett företag tillsammans. Efter gymnasiet gick de båda en utbildning i möbelsnickeri, och därefter har de arbetat som snickare. Deras dröm är att som egna företagare designa och tillverka stolar och mindre bord i nymodernistisk stil. De har därför bildat ett handelsbolag. Systrarna har fått kontakt med möbelsnickare Sture, som planerar att sälja sitt företag för att i stället inrikta sig på att bygga mässmontrar. Felicia och Tilda har haft en del kontakter via telefon och mejl med Sture och slutligen kommit fram till ett pris för att ta över företaget i sin nuvarande form. Det senaste mejlet såg ut så här: Hej Felicia! Ja, då har vi till sist kommit överens om att ni betalar 500 000 kronor för snickeriets inventarier och maskiner. Ni tar också över hyreskontraktet till lokalen samt el- och teleabonnemang. Jag har dock ett villkor, att jag får ta med mig kunden Hip Studio. De vill att jag ska fortsätta att hjälpa dem med rekvisita för deras reklamﬁlminspelningar. Hoppas att det är OK för er. Med vänlig hälsning Sture

Felicia visar lyckligt brevet för sin syster. ”Nu är köpet klart!” Tilda blir först lika glad som Felicia, men när hon läst brevet blir hon lite fundersam. ”Sa han inte att Hip Studio var en återkommande fast kund? Nu förlorar vi ju en del säkra intäkter. Är vi verkligen bundna av det här avtalet? Jag tycker att det känns som ett nytt anbud. Vi måste väl diskutera detta med Sture och kanske andra saker också innan vi svarar ja. Och förresten så måste vi väl ha ett skriftligt avtal för att köpet ska bli giltigt.”

FUNDERA PÅ

• Har systrarna och Sture avtalat om köpet? Motivera. Kan Tilda ha rätt i att Stures brev är ett nytt anbud? • Vad innebär det om de skickar ett svarsbrev och säger att det är OK? • Är det några andra saker de bör ha med i ett avtal med Sture? Ge förslag. • Måste köpeavtalet vara skriftligt för att vara giltigt? 9

J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 9

21/11/17 12:26 PM

AVTALSRÄTT

I affärslivet är det viktigt att man står för sitt ord och ansvarar för sina handlingar. Man måste kunna lita på varandra för att få en fungerande affärsrelation. Att göra affärer är en av grundstenarna i en marknadsekonomi. Därför har samhället sett till så att det ﬁnns lagstiftning som reglerar hur avtal kommer till stånd. Om inga sådana regler fanns skulle moralen i affärslivet kunna luckras upp och därmed skulle vårt ekonomiska system inte kunna fungera.

Avtalsparter rättssubjekt den som kan ha rättskapacitet och därför kan ha rättigheter och skyldigheter. rättskapacitet förmåga att ha rättigheter och skyldigheter, exempelvis att ha egendom och skulder. rättslig handlingsförmåga persons förmåga att med rättsligt bindande verkan själv träffa avtal, sätta sig i skuld och så vidare.

De som ingår avtal med varandra kallas vanligen för avtalsparter. Parterna kan vara fysiska personer (människor) eller juridiska personer, exempelvis bolag, föreningar, kommuner och staten. Dessa personer är rättssubjekt och har egen rättskapacitet. Den som ingår ett avtal måste dock ha rättslig handlingsförmåga för att avtalet ska bli giltigt. Rättskapacitet är förmågan att ha rättigheter och skyldigheter. Varje människa (fysisk person) har rättskapacitet från födelsen. Även juridiska personer har rättskapacitet. Rättslig handlingsförmåga innebär att själv kunna företa rättshandlingar av olika slag, exempelvis att träffa avtal. Till skillnad från rättskapacitet är inte rättslig handlingsförmåga något man föds med. En person kan redan som nyfödd ha tillgångar och skulder, men däremot inte ingå bindande avtal eller sätta sig i skuld.

VEM KAN INGÅ BINDANDE AVTAL? Grundregeln enligt avtalslagen är att alla som är över 18 år har rätt att ingå avtal. Enligt föräldrabalken 9 kap 1 § är en person under 18 år underårig (omyndig) och kan då inte ingå bindande avtal utan vårdnadshavarens (vanligen förälders) tillstånd. Den som har eget hushåll kan dock ingå avtal som gäller inköp till det egna hemmet. En underårig som är över 16 år har rätt att bestämma över egna intjänade pengar och kan alltså träffa bindande avtal om köp för dessa pengar (ej kreditköp). Annan lagstiftning kan dock begränsa detta, exempelvis vad gäller köp av alkohol och tobak. En person kan enligt föräldrabalken också av tingsrätten vara satt under för-

valtare och har då inte rätt att träffa egna avtal. Anledningen är att personen (klienten) inte själv anses kunna ansvara för sin egendom, men har rätt att bestämma över intjänade pengar på samma sätt som en underårig mellan 16 och 18 år. Den som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, kan efter beslut av tingsrätten få en god man (föräldrabalken 11 kap 4 §). Den gode mannen ska biträda sin klient med bland annat förmögenhetsförvaltning och ekonomisk rådgivning. Det krävs dock att klienten medger detta, om han nu inte är så sjuk att han inte kan yttra sig.

J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 10

21/11/17 12:26 PM

BLOCK 1. VERKSAMHETENS JURIDISKA GRUNDER

AVTALSRÄTT KAPITEL 1

Företrädare En enskild näringsidkare (enskild firma) är en fysisk person som driver näringsverksamhet. Det är således ägaren själv som företräder företaget, det vill säga skriver under avtal med mera. För en juridisk person, exempelvis aktiebolag och handelsbolag, är det lite annorlunda. Här är det bolaget självt som är avtalspart, men någon som är fysisk person måste företräda bolaget och skriva under avtal med mera (se vidare kapitel 4). När bolag registreras hos Bolagsverket anger ägarna vilken eller vilka personer som ska vara företrädare, så kallad firmatecknare. Vanligen är det aktiebolagets styrelseledamöter som är firmatecknare, antingen var för sig eller ”två i förening”. Det senare är av säkerhetsskäl vanligt om styrelsen består av flera ledamöter (se kapitel 4). I handelsbolag är det oftast ägarna, var för sig eller tillsammans, som är firmatecknare eftersom här inte finns någon styrelse. Vem som är firmatecknare anges i ett registreringsbevis, som kan beEtt aktiebolag är en juridisk person som företräds av fysiska personer, vanligen styrelseledamöter. ställas från www.bolagsverket.se.

Avtalslagen De grundläggande lagreglerna om hur ett avtal kommer till stånd och blir giltigt finns i avtalslagen, som antogs redan 1915. Den är till stor del dispositiv och gäller alltså om inte annat har avtalats mellan parterna eller regleras av handelsbruk eller sedvänja. Handelsbruk eller sedvänja är sådant som är vanligt förekommande i en bransch och som avtalsparterna skulle kunna betrakta som en självklarhet. Avtal kan vara muntliga eller skriftliga. Båda formerna är lika giltiga, men för vissa avtal krävs skriftlig form, exempelvis vid försäljning av fast egendom. Även i övriga fall kan det vara lämpligt med ett skriftligt avtal för att undvika missförstånd.

avtal muntlig eller skriftlig rättshandling som reglerar rättigheter och skyldigheter mellan parter. anbud erbjudande om avtal som är bindande för anbudsgivaren. accept godtagande av anbud och dess villkor som medför att avtal kommer till stånd. acceptfrist den tid inom vilken accept ska lämnas för att anbudet ska gälla.

Anbud och accept Ett avtal kommer enligt avtalslagen till stånd genom att en person accepterar ett anbud från en annan person (konsensualavtal). Den som lämnar ett anbud (erbjudande, offert) och den som accepterar ett anbud är bundna av detta enligt löftesprincipen (1 §). I motsats till många andra rättssystem anger svensk lag således att ett avgivet anbud är bindande. Detta innebär att det inte kan förändras eller återkallas under acceptfristen (se nästa sida). 11

J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 11

21/11/17 12:26 PM

AVTALSRÄTT

Betänketid

När någon lämnar ett anbud i affärslivet är det vanligt att denne också anger när han vill ha svar (beställning eller order). Därigenom får köparen en bestämd betänketid (2 §), så kallad acceptfrist.

EXEMPEL 1

Auto-Lund AB erbjuder butiken Bilhuset AB att få köpa förra årets bilmodeller av ett visst märke med en rabatt på 20 000 kronor per bil. Bilhusets ägare får tänka över erbjudandet till nästa dag. I det här fallet är Auto-Lund bundna av anbudet till dagen efter. Om Bilhuset efter två dagar skulle acceptera anbudet har förutsättningarna dock förändrats. Auto-Lund är inte

gäller däremot som ett motanbud. Det är nu

längre bundna av sitt anbud eftersom accepten

Auto-Lund som avgör om man ska acceptera

har kommit för sent, så kallad sen accept. Svaret

Bilhusets anbud och därmed träffa ett avtal.

Ibland anges inte någon tid när köparen senast ska svara på ett anbud. För skriftliga anbud gäller då att mottagaren ska ha skälig betänketid. Hur lång denna är beror på vad anbudet gäller. Exempelvis behöver man längre tid på sig vid köp av en dator än vid köp av en miniräknare. Vid muntliga anbud medges ingen betänketid alls såvida man inte har kommit överens om det (3 §). TIPS FRÅN AFFÄRSJURISTEN Bekräfta alltid ett muntligen ingånget avtal per mejl, fax eller rekommenderat brev. En enkel variant på en bekräftelse kan se ut på följande sätt:

För ordningens skull bekräftar jag härmed att jag köper er kompressor Atlas Copco C500 -01 för 25 000 kronor, att erläggas kontant 2017-02-15 samt att jag hämtar kompressorn samma dag. Med vänliga hälsningar Sven Pettersson

I annonserbjudanden anges sällan hur lång tid erbjudandet gäller. Det beror på att annonser, skyltar och prislistor normalt inte räknas som anbud i lagens mening. Ett anbud måste rikta sig till en eller flera bestämda personer. I stället betraktas annonser med mera som utbud, det vill säga en uppmaning till att ge anbud, och är därför vanligen inte bindande. 12

J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 12

21/11/17 12:26 PM

BLOCK 1. VERKSAMHETENS JURIDISKA GRUNDER

AVTALSRÄTT KAPITEL 1

Avtalsförslag

Det finns anledning att vara försiktig vid översändande av avtalsförslag. Part som inte önskar bli bunden av förslaget förrän vid avtalets undertecknande bör för säkerhets skull ange detta. Annars finns risk att avtalsförslaget betraktas som ett bindande anbud. Ej bindande anbud bör enligt avtalslagen 9 § innehålla texten ”utan förbindelse”, ”utan obligo” eller liknande uttryck. Om ett sådant icke bindande anbud antas, ska anbudsgivaren emellertid utan oskäligt uppehåll meddela om han inte vill genomföra affären. Den som mottar ett avtalsförslag bör i sin tur på samma sätt se till så att svarsbrev och motförslag inte utformas som anbud, utan bör tydligt ange att lämnade förslag och synpunkter är preliminära. Man kan exempelvis skriva att ”avtal kommer till stånd först när avtalet undertecknas”. LETTER OF INTENT Vid affärsförhandlingar kan det förekomma att parterna enas om att de har för avsikt att ingå avtal, men att de lämnar den närmare utformningen av avtalsvillkoren till ett senare tillfälle.

Denna typ av överenskommelse kallas letter of intent (intentionsavtal) och är särskilt vanlig vid mer omfattande avtal, exempelvis om företagsförvärv eller industriell samverkan. Se vidare kapitel 2.

Anbudsförfrågningar

En anbudsförfrågan som lämnas ut via skrivelse eller annons från ett företag eller en kommun är inte att betrakta som ett anbud. Det är i stället fråga om en inbjudan att lämna anbud på en mer eller mindre noggrant preciserad vara eller tjänst. En sådan förfrågan behöver säljarna (leverantörerna) inte besvara. Men med hänsyn till god ton och affärsmässighet är det ändå lämpligt att skicka ett meddelande om att anbud inte kommer att lämnas. Fel i anbud eller accept

En säljare som av misstag exempelvis anger fel pris i ett anbud kan ändra priset om rättelsen når mottagaren innan eller samtidigt med det ursprungliga anbudet (7 §), det vill säga senast när denne tar del av anbudet. EXEMPEL 2

Hällinge Säteri sänder den 25 maj med post ett anbud där Grönsakskungen erbjuds att köpa 10 ton potatis för 1,50 kronor per kilo. På kvällen samma dag upptäcks att priset i stället ska vara 2,50 kronor per kilo. Om företaget sänder en rättelse via mejl kommer den till mottagaren före anbudet den 26 maj, och det riktiga priset blir då gällande.

J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 13

21/11/17 12:26 PM

AVTALSRÄTT

En anbudsgivare blir inte bunden av ett anbud som innehåller uppenbara fel, exempelvis om ett pris anges till 88 kronor i stället för 880 kronor. Köparen borde förstå att det måste vara en felskrivning. Om däremot säljaren i sitt anbud anger priset 790 kronor i stället för 880 kronor, kan säljaren bli bunden av anbudet om köparen är i god tro, det vill säga inte insåg eller borde ha insett att anbudet var felskrivet. Anbudet blir dock inte bindande om det är felaktigt återgivet genom överföringsfel (befordringsfel), exempelvis vid e-postmeddelande (32 §). Anbudsmottagaren kan i sin accept ha gjort någon ändring av innehållet i ett anbud. Han kan i sitt svar exempelvis ha accepterat anbudet under förutsättning att leverans sker inom fem dagar i stället för erbjudna tio dagar. Säljaren är i ett sådant fall inte bunden av beställningen, eftersom anbudet inte har accepterats i sin helhet. En sådan så kallad oren accept innebär att köparen i stället har lämnat ett nytt anbud som säljaren kan acceptera eller förkasta. Detsamma gäller om accepten kommer för sent (4 och 6 §).

HUR ETT AVTAL KOMMER TILL Anbud

(Betänketid)

+ Ren accept

+ Oren accept/sen accept

+ Avslag/ej svar

= Avtal

= Motanbud

= Inget avtal

Acceptfrister: Muntligt anbud = Ingen betänketid (om ingen anges) Skriftligt anbud = Skälig betänketid (om inte annat anges)

+ Ren accept

= Avtal

ANBUD OCH ACCEPT – EN SAMMANFATTNING 1. Svaret (accepten) överensstämmer med anbudet och kommer i rätt tid – avtal har slutits. 2. Svaret är en oren accept, det vill säga innehåller ändringar jämfört med anbudet – avtal har inte slutits och svaret uppfattas som ett avslag i förening med ett motanbud. 3. Accepten kommer för sent – avtal har inte slutits och svaret anses som ett nytt anbud.

4. Anbudet avslås – avtal har inte slutits och anbudet har förfallit även om acceptfristen inte har löpt ut. 5. Anbudet eller svaret återkallas – avtal har inte slutits om återkallelsen sker i rätt tid. 6. Något svar lämnas inte på anbudet – avtal är inte slutet om acceptfristen har löpt ut eller om köparen inte tar ställning till anbudet vid direkt förfrågan.

J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 14

21/11/17 12:26 PM

BLOCK 1. VERKSAMHETENS JURIDISKA GRUNDER

AVTALSRÄTT KAPITEL 1

Passivitet

Normalt måste varje part aktivt medverka för att ett avtal ska komma till stånd, men det finns vissa undantag. Avtalslagen anger inte någon allmän regel om passivitet. Parterna bör ändå alltid se till att rätta eventuella misstag och missförstånd och inte låta motpartens ståndpunkter och antaganden stå oemotsagda. Om exempelvis avsändaren av en oren accept i själva verket trodde att accepten var ren, det vill säga överensstämde med anbudet, blir mottagaren (anbudsgivaren) om han insett eller måste ha insett detta bunden av accepten om han inte reagerar utan oskäligt uppehåll (6 § 2 st). En liknande regel finns för sen accept (4 § 2 st). Enligt 32 § är part inte bunden av felskrivning eller annat misstag som motparten insåg eller borde ha insett. TIPS FRÅN AFFÄRSJURISTEN Konkludent handlande innebär att avtal har kommit till stånd utan att detta klart har uttryckts muntligt eller skriftligt. Detta kan uppkomma bland annat genom att en person har agerat på så sätt att motparten har fått befogad anledning att

tro att ett avtal har ingåtts, exempelvis genom att erlägga betalning. För att undvika uppkomsten av konkludent handlande – lämna alltid någon form av skriftlig reaktion till motparten på att något avtal aldrig har kommit till stånd.

Elektroniska avtal

Allt fler avtal, anbud och beställningar görs på elektronisk väg, exempelvis via mejl. Det kan dock uppstå problem om oklarhet råder om vad som är avtalat eller om avtal över huvud taget har ingåtts. Här är några exempel på vad som kan orsaka dessa oklarheter. På faxmeddelanden förekommer inte alltid någon underskrift i original och ibland finns ingen underskrift alls. På mejlet finns över huvud taget ingen underskrift. På så sätt kan det vara svårt att hävda att någon särskild person eller företrädare för företaget ska vara ansvarig för innehållet i meddelandet. I normalfallet får avsändaren dock stå för ett avtal som har accepterats från den egna mejladressen. Ibland kan ankomstdagen, exempelvis för accept, vara avgörande för avtalet. När det gäller fax anges inte alltid datum i utskriften eller så kan datumet vara otydligt beroende på felaktig inställning av faxmaskinen. Avsändaren får inte alltid ett ”kvitto” på att faxet har nått fram. När det gäller e-post anses ett meddelande ha nått mottagaren när denne har kunnat läsa det. Man kan jämföra med att ett brev anses mottaget när mottagaren öppnar det. Ett annat problem är som nämnts ovan när man skickar avtalsförslag via exempelvis mejl till påseende för att få synpunkter. Avsändaren måste då noggrant ange att det gäller ett förslag och inte ett anbud. I annat fall kan han bli bunden av avtalet om mottagaren accepterar.

J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 15

21/11/17 12:26 PM

AVTALSRÄTT

ATT TÄNKA PÅ Vid anbudsgivning • Kontrollera noggrant att anbudet verkligen har det innehåll som du har tänkt. Detta kan bland annat göras genom att redan i anbudet bifoga de standardvillkor (se kapitel 2) som brukar användas. De kommer då att juridiskt ingå i avtalet. Det räcker således inte att skicka dem senare, exempelvis i samband med fakturan. • Ange acceptfristen så klart och entydigt som möjligt för att undvika missförstånd.

• Tala omgående om för den som svarat att accepten har kommit för sent eller har annat innehåll än anbudet, det vill säga att det är en sen eller oren accept. Detta är emellertid inget krav, men i annat fall kan den som svarat tro att ett avtal har kommit till stånd. • Ange tydligt om ett avtalsförslag är ett anbud eller enbart ett utkast som du vill ha synpunkter på. I annat fall kan du bli bunden av förslaget om mottagaren accepterar.

Fullmakter

fullmakt handling eller meddelande som ger en person, fullmäktigen, rätt (behörighet) att träffa avtal med bindande verkan för fullmaktsgivaren.

Genom att utfärda en fullmakt – oftast skriftlig – kan en person, fullmaktsgivaren (huvudman), låta någon annan, fullmäktigen (mellanman, ombud) träffa avtal för sin räkning (10 §). Man kan säga att fullmäktigen får ett uppdrag som han ska utföra åt fullmaktsgivaren. Det kan gälla exempelvis försäljning av en bil eller uttag av pengar på bank. Fullmakten bör klart ange inom vilka gränser fullmäktigen har rätt att handla. Detta kallas för fullmäktigens behörighet. Begränsningar som därutöver meddelats, till exempel muntligt, och som alltså inte finns med i fullmakten anger fullmäktigens befogenhet. Befogenhet ges vanligen som instruktioner till fullmäktigen.

Fullmakt Härmed befullmäktigar jag Christine Merker, 801122-4882, Bergsjösvängen 4, 415 21 Göteborg att sälja min marknadsvagn av märket Iveco Kommers, reg nr HPP 556. Göteborg den 20 februari 2017

Henrik Zetterberg Henrik Zetterberg Skogsvägen 12 417 29 Göteborg Exempel på fullmakt.

Även om fullmäktigen överskrider sin befogenhet blir avtalet giltigt såvida motparten var i god tro (11 §). Fullmäktigen kan dock bli skyldig att ersätta fullmaktsgivaren för den skada han lidit. 16

J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 16

21/11/17 12:26 PM

BLOCK 1. VERKSAMHETENS JURIDISKA GRUNDER

AVTALSRÄTT KAPITEL 1

EXEMPEL 3

Berga Ridskola ska sälja en av sina hästar genom en hästhandlare, som får en skriftlig fullmakt. Det kan, av förhandlingsskäl, vara olämpligt att ange ett lägsta pris i fullmakten. Hästhandlaren har behörighet att sälja just denna häst, men han har befogenhet att sälja den för lägst 60 000 kronor. Om han skulle överskrida sin befogenhet och sälja hästen för 50 000 kronor är avtalet ändå giltigt. En förutsättning är att köparen inte kände till hästhandlarens befogenhet utan handlade i god tro. Hästhandlaren kan dock bliskyldig att ersätta Berga Ridskola för förlusten på 10 000 kronor, till exempel genom att ta ut en lägre provision.

Tanken med fullmakten är att den är en förklaring från fullmaktsgivaren att fullmäktigen får träffa vissa avtal i huvudmannens namn och på dennes vägnar. Detta innebär att fullmaktsgivaren åtar sig att bli bunden i förhållande till motparten enligt vad som anges i fullmakten. En fullmakt som fullmaktsgivaren inte längre vill ska gälla kan återkallas. Detta görs vanligen genom att fullmaktshandlingen förstörs. I vissa fall måste dock återkallandet komma till tredje mans, exempelvis en köpares, kännedom. Detta ska ske på samma sätt som fullmakten tidigare har meddelats, till exempel genom ett särskilt meddelande till tredje man eller genom annons i tidningen (12–16 §). Om en fullmakt lämnas muntligt går det inte att skilja på behörighet och befogenhet. Om en fullmäktig i sådana fall överskrider sin befogenhet kan fullmaktsgivaren aldrig bli bunden även om tredje man är i god tro (11 § 2 st). Detta innebär samtidigt att fullmäktigen kan bli skadeståndsskyldig gentemot tredje man. En muntlig fullmakt är återkallad så snart detta meddelas fullmäktigen (18 §). Ställningsfullmakt

När ett företag träffar avtal om exempelvis försäljning av en vara är det inte alltid ägaren själv som träffar avtalet om det finns fler personer som arbetar i företaget. Det vanligaste är att han gör överenskommelsen genom en anställd

J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 17

21/11/17 12:26 PM

AVTALSRÄTT

som företräder företaget. Den anställde sägs då ha ställningsfullmakt (10 § 2 st), vilket innebär att han i sin roll som butiksförsäljare ”automatiskt” har behörighet att träffa avtal med kunderna. En ställningsfullmakt ger en mer allmän behörighet än en fullmakt, som ofta gäller en specifik situation. Andra exempel på uppdrag som ger ställningsfullmakt är hemförsäljare och fastighetsskötare.

EXEMPEL 4

Ellinor har efter mycket letande funnit en cykel

är bindande för cykelföretaget, eftersom sälj-

som hon är intresserad av att köpa, men den är

aren har en så kallad ställningsfullmakt. Ellinor

av förra årets modell. Hon diskuterar då en ned-

är i god tro när hon utgår från att säljaren har

sättning av priset med en i butiken anställd sälj-

befogenhet att sänka priset.

are och man når en överenskommelse. Denna

ställningsfullmakt fullmakt att sluta avtal för annans räkning som en person har på grund av sin ställning, till exempel butiksbiträde eller försäljningschef.

Ställningsfullmakt finns också som prokura i näringsverksamhet enligt prokuralagen och för handelsagenter enligt lag om handelsagentur. Prokura (handelsfullmakt) innebär att den som driver näringsverksamhet eller handelsbolag har registrerat att en namngiven person (prokurist) har rätt att företräda näringsidkaren i samband med avtal. Prokuran kan dock inte avse försäljning av fast egendom. Se vidare kapitel 4. Med handelsagentur menas att en fysisk eller juridisk person låter ett ombud, handelsagenten, ta hand om köp eller försäljning åt huvudmannen. I samband med denna verksamhet kan handelsagenten ta upp anbud eller sluta avtal för huvudmannens räkning. Se vidare kapitel 2.

Omförhandling av avtal Enligt avtalslagen (1 §) är ett avtal bindande för båda parter. Detta är en självklarhet i de flesta affärsförhållanden. Man brukar använda det latinska uttrycket pacta sunt servanda, vilket betyder ”avtal ska hållas”, för att betona vikten av stabila avtal. Det kan dock finnas situationer där det ligger i båda parters intresse att bryta avtalet för att skriva ett nytt. Detta brukar kallas för omförhandling och har ofta sin grund i förändrade förutsättningar för någon part.

TIPS FRÅN AFFÄRSJURISTEN En vanlig missuppfattning bland icke-jurister är att det är enkelt att omförhandla tidigare träffade avtal. Giltig grund för omförhandling kan förekomma då förhållanden, som vid tidpunkten för avtalets ingående förelåg, i väsentlig mån har förändrats under löpande avtalsperiod. Andra giltiga

skäl till omförhandling kan vara att parterna helt enkelt är ense om detta eller att man i avtalet har tagit in en paragraf enligt vilken part har rätt till omförhandling närhelst han så vill, vid påföljd av att avtalet annars upphör att gälla.

J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 18

21/11/17 12:27 PM

BLOCK 1. VERKSAMHETENS JURIDISKA GRUNDER

AVTALSRÄTT KAPITEL 1

EXEMPEL 5

Lillans Leksaker AB har fått ekonomiska pro-

Alternativet är att låta företaget gå i konkurs.

blem efter att ha etablerat sig i ett nytt köp-

Man tar därför kontakt med såväl hyresvärden

centrum. Tillströmningen av kunder har inte

som banken för att försöka omförhandla de gäl-

alls varit så stor som planerat. Tyvärr skrevs

lande avtalen. Både hyresvärden och banken

ett hyresavtal på tio år och hyran hamnade på

ställer sig positiva till en omförhandling och efter

en för hög nivå. Detsamma gäller räntan för

vissa justeringar går man med på ägarnas förslag.

det bundna lån man tog när butiken startades.

Hyresvärden har intresse av att butiken blir kvar

Ägarna förstår nu att det inte går att fortsät-

och att man ska få in hyra, medan banken riskerar

ta med verksamheten med så höga kostnader.

en kreditförlust om företaget går i konkurs.

Ogiltiga avtal Ett avtal som träffas med en person som är underårig eller satt under förvaltare är vanligen ogiltigt även om motparten är i god tro, såvida inte vårdnadshavaren eller förvaltaren har accepterat avtalet. Underårig person som har fyllt 16 år kan dock träffa avtal om egna intjänade pengar. Ett avtal kan bli ogiltigt om det i samband med avtalets tillkomst har förekommit tvång (hot), svek eller ocker (28–31 §). Svek innebär att någon avsiktligt förtiger information eller lämnar oriktiga uppgifter, exempelvis ett företag som påstår att en vattenpump har en kapacitet som inte överensstämmer med den verkliga. Ocker kallas det om någon utnyttjar annan persons trångmål, exempelvis behov av pengar, eller annans beroende ställning. EXEMPEL 6

Örjan har sålt sin fiskbil till Carmen för 400 000 kronor. Örjan uppgav för Carmen att han hade tillstånd från kommunens miljöinspektör att driva fiskbilen. Senare visar det sig att han fått flera anmärkningar för bristande hygien och att hans tillstånd därför har dragits in. Carmen är missnöjd med avtalet och menar att det är ogiltigt för att hon har blivit lurad (svek). Hon kräver därför 400 000 kronor tillbaka av Örjan samt skadestånd för utebliven inkomst.

J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 19

21/11/17 12:27 PM

AVTALSRÄTT

Ett avtal kan också bli ogiltigt om omständigheterna när avtalet kom till är sådana att det skulle strida mot tro och heder om man kräver att avtalet ska fullföljas (33 §). Ett exempel på detta är när någon utnyttjar en persons tillstånd, till exempel i samband med sjukdom, för att få ett förmånligt avtal. Enligt en särskild lag kan ett avtal bli ogiltigt om det har ingåtts under påverkan av psykisk störning. Om motparten var i god tro kan han dock få skälig ersättning för den förlust som blir följden. Oskäliga avtalsvillkor

Villkor i ett avtal gäller inte eller kan ändras (jämkas) om de är oskäliga mot någon part som drabbas hårt, exempelvis ekonomiskt (36 §). Om ett avtalsvillkor ska anses oskäligt är bland annat beroende av omständigheterna, exempelvis om någon part kan anses vara underlägsen den andre. Exempel på detta kan vara ett stort företag med flera tusen anställda som träffar avtal med en enmansföretagare. Det har också betydelse vilken part som har upprättat avtalet och om parterna har diskuterat villkoret när de träffade avtalet. EXEMPEL 7

Avfallshantering AB har fem anställda inklusive

Byggföretaget meddelar helt kort tingsrätten

de två ägarna. Företaget har, som underleveran-

att tvisten, enligt avtalet, i stället ska avgöras

tör, installerat en avfallskvarn i ett större köp-

av skiljemän enligt lag om skiljeförfarande.

centrum. Huvudentreprenören, ett större bygg-

Avfallshantering AB vidhåller stämningen

företag, har meddelat att man inte godkänner

i ett brev till tingsrätten. Deras motivering är

arbetet. Anledningen är att anläggningen ger

att avtalsvillkoret om skiljedom är oskäligt,

störande lukter och att man därför har fått ordna

eftersom de upplever sitt företag som en helt

en kraftigare ventilation. Byggföretaget kräver

underlägsen motpart i samband med ett skil-

därför nedsättning av det avtalade priset för in-

jemannaförfarande. De menar att kostnaderna

stallationen. Under tiden vägrar man att betala.

för skiljeförfarandet är så höga att Avfallshan-

Ägarna till Avfallshantering AB anser inte att

tering AB inte har råd. Vid skiljeförfarandet får

detta är deras fel eftersom byggföretaget, en-

den som förlorar tvisten, utöver advokatkost-

ligt deras uppfattning, har planerat byggnads-

nader, ensam betala de tre skiljemännen vilket

arbetet dåligt. Det visade sig nämligen att sop-

kan bli mycket dyrt. Därigenom får byggföreta-

rummet hade lagts närmare kundavdelningen

get ett övertag vid skiljeförfarande. Avfallshan-

än vad som hade sagts från början.

tering AB hänvisar också till att byggföretaget

Avfallshantering AB lämnar då in en stäm ningsansökan mot byggföretaget till tingsrätten.

utformade avtalet och att skiljedomsvillkoret inte alls diskuterades när avtalet träffades.

Skillnaden mellan oskäligt avtalsvillkor enligt 36 § och avtal som strider mot tro och heder enligt 33 § är att den senare paragrafen tar sikte på ohederlighet, medan den förstnämnda avser oskälighet. 33 § är användbar i situationer som gränsar till svek, men där någon inte har varit tillräckligt aktiv för att svek ska anses föreligga. 36 § används för att avgöra om avtalet i sig är oskäligt för någon part. 20

J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 20

21/11/17 12:27 PM

BLOCK 1. VERKSAMHETENS JURIDISKA GRUNDER

AVTALSRÄTT KAPITEL 1

KLASSISK AVTALSRÄTT Den klassiska romerska rätten utvecklades i det antika Rom från en relativt primitiv sedvanerätt till ett av den västerländska civilisationens främsta rättssystem. Den första kodifikationen, De tolv tavlornas lag från 451 före Kristus, kompletterades senare genom bland annat senatsbeslut, kejserliga förordningar och ämbetsmännens (praetorernas) lagstiftande verksamhet. Den romerska avtalsrätten innebar att om ett avtal ingicks som inte var förutsett i rättsordningen så saknade parten möjlighet att med samhällets hjälp utkräva prestationen. Detta kan jämföras med de i Sverige nu gällande allmänna avtalsprinciperna konsensualavtal (att vid accept av ett anbud följer avtal) och pacta sunt servanda (avtal ska hållas).

En biskop välsignar brudparet under ett bröllop. Illustrationen ﬁnns i en medeltida upplaga av Codex Justinianus, som är en av de första lagtextsamlingarna. Den sammanställdes av den romerska kejsaren Justinianus och blev färdig år 529.

Äldre romersk rätt

Den äldre romerska avtalsrätten präglades av en stark formbundenhet. Förutsättningen för att ett avtal skulle bli bindande med möjlighet att genomdriva dess uppfyllande var att parternas åtagande skedde i särskilda former. Den äldsta kontraktstypen var det så kallade nexum, som kom till stånd genom mancipatio, en procedur där parterna uttalade bestämda ordvändningar. Samtidigt symboliserades avtalets ingående med hjälp av en våg och ett kopparstycke. Det är självklart att en sådan formbundenhet inte passade in i en samhällsekonomi som under 200-talet före Kristus i allt högre grad kom att präglas av varuhandel och penningekonomi. Omständliga rituella procedurer stod i vägen för de krav på snabbhet och flexibilitet som handeln ställde.

Ny blomstringstid

En ny blomstringstid upplevde den romerska rätten i Italien på 1100-talet och århundradena därefter. Rättsvetenskapsmännen (glossatorerna och deras efterföljare konsiliatorerna) bearbetade den klassiska romerska rätten. Rättslärda från hela Europa sökte sig till de sydeuropeiska universiteten för att ta del av deras rättsvetenskapliga arbete. Den romerska rätten kom därför att utöva starkt inflytande i stora delar av Europa. I Tyskland hade den betydelse för rättssystemet fram till 1900-talet. Även den svenska rätten fick viss påverkan av den romerska rätten, särskilt under 1600-talet.

J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 21

21/11/17 12:27 PM

AVTALSRÄTT

Kompletterande lagstiftning Avtalslagen är grunden för de flesta affärer. Den är dock inte särskilt detaljerad vad gäller avtalets innehåll utan är inriktad på avtalets form. Av den anledningen finns särskilda lagar som mer i detalj reglerar olika avtalsområden. Exempel på sådana lagar visas i nedanstående uppställning. Flera av dessa lagar behandlas i följande kapitel. Vissa regler är tvingande, medan andra är dispositiva och kan ersättas av avtalsinnehåll. LAGAR FÖR OLIKA AVTALSOMRÅDEN Kapitel i denna bok

Bolagsbildning

Köp

Immaterialrätt

Aktiebolagslagen

Lag om handelsbolag och enkla bolag

Lag om ekonomisk förening

Lös egendom

Köplagen och konsumentköplagen

Tjänster

Konsumenttjänstlagen

Fast egendom

Jordabalken kapitel 4

Upphovsrättslagen

Varumärkeslagen

Patentlagen

Kreditköp och lån

Lag om skuldebrev samt konsumentkreditlagen

Skadestånd

Skadeståndslagen

Hyra

Jordabalken kapitel 12 – ”hyreslagen”

Försäkring

Försäkringsavtalslagen

Anställning

Lag om anställningsskydd (LAS) med flera 14 * Behandlas utförligare i boken J2000 Privatjuridik.

Avtalslagen kompletteras av annan lagstiftning när det gäller bland annat bolagsbildning, köp och krediter.

I kapitel 2 ges en del praktiska tips om hur man utformar avtal i praktiken.

J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 22

21/11/17 12:27 PM

BLOCK 1. VERKSAMHETENS JURIDISKA GRUNDER

AVTALSRÄTT KAPITEL 1

MER INFO Webbplatser • Juridiska institutet vid Stockholms universitet (www.juridicum.su.se/user/masc/avtalportal. htm), bland annat avtalsrättsliga grundbegrepp och principer • Juridikfokus (www.juridikfokus.se), guide till vanliga juridiska frågor med länktips och olika avtalsblanketter som kan köpas och laddas hem

• Dokumall (www.dokumall.se) innehåller dokumentmallar och juridiska avtal • Lawline – i samarbete med Mannheimer Swartling (www.lawline.se), ger svar på frågor inom olika rättsområden, bland annat avtalsrätt • Lagrummet.se (www.lagrummet.se), portal till svensk rättsinformation som innehåller författningar, förarbeten och rättsfall

Lagar • Lag om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område – avtalslagen (1915:218) • Föräldrabalken (1949:381)

• Prokuralagen (1974:158) • Lag om handelsagentur (1991:351) • Lag om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning (1924:323)

J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 23

21/11/17 12:27 PM

AVTALSRÄTT

Sammanfattning • Den som kan ingå egna avtal är rättssubjekt och kan antingen vara en fysisk person eller en juridisk person. Den juridiska personen måste företrädas av en behörig ställföreträdare. Avtalet blir giltigt endast om personen har rättslig handlingsförmåga. En underårig eller en person som är satt under förvaltare kan normalt inte träffa bindande avtal. Den som har fyllt 16 år får dock bestämma över egna intjänade pengar om han inte är satt under förvaltare. • När bolag registreras hos Bolagsverket anger ägarna vilken eller vilka personer som ska vara företrädare, så kallad firmatecknare. • Ett avtal kommer enligt avtalslagen till stånd genom att en person accepterar ett anbud från en annan person (konsensualavtal). Den som lämnar ett anbud och den som accepterar det blir bundna av avtalet (löftesprincipen). I vissa fall måste avtalet ske skriftligt för att bli giltigt. Annonser och liknande erbjudanden som inte riktar sig till särskild person räknas inte som anbud utan betraktas i stället som utbud. • I skriftliga anbud bör acceptfristen anges, i annat fall gäller skälig betänketid. Muntliga anbud ska besvaras omgående. Om svaret kommer för sent eller innebär ändring av anbudet är det en oren accept, som betraktas som ett nytt anbud. • Anbudsgivaren bör noggrant granska anbudet innan han sänder iväg det, så att innehållet är det avsedda. Om svaret är en oren accept bör anbudsgivaren omgående meddela det till den som lämnat svaret för att undvika missförstånd. • Part som inte önskar bli bunden av ett avtalsförslag bör ange detta, exempelvis genom att skriva ”utan förbindelse” eller ”utan obligo”.

• Den som av misstag lämnar ett felaktigt anbud / ett felaktigt svar på ett anbud, kan rätta till felet genom att skicka ett nytt anbud / nytt svar. Detta måste nå mottagaren senast samtidigt som det första anbudet eller svaret. Är felet uppenbart för mottagaren blir det inte giltigt även om rättelsen kommer för sent. • En person, fullmaktsgivaren, kan överlämna behörighet till en annan person, fullmäktigen, att träffa avtal i fullmaktsgivarens namn. Befogenheten kan lämnas till fullmäktigen bredvid fullmakten och ange vilka gränser fullmäktigen får hålla sig inom. Fullmakten kan återkallas på samma sätt som den uppstod. • En fullmakt behöver inte vara skriftlig, men bör vara det för att undvika oklarheter. En ställningsfullmakt är vanligen inte skriftlig utan anges genom den ställning som ställföreträdaren har, till exempel butiksförsäljare eller fastighetsskötare. En prokura däremot kan anges genom registrering. Handelsagenten har en annan typ av ställningsfullmakt som gäller uppdrag för inköp och försäljning. • Avtal med en person som är underårig eller satt under förvaltare blir vanligen ogiltigt även om motparten är i god tro, såvida inte förmyndaren/förvaltaren har accepterat avtalet. • Avtal kan enligt avtalslagen bli ogiltigt om det har tillkommit i samband med tvång, svek eller ocker. Med svek menas att någon avsiktligt förtiger information eller lämnar oriktiga uppgifter. Med ocker menas att man utnyttjar motpartens trångmål eller beroendeställning. • Avtal kan bli ogiltigt enligt avtalslagen 33 § om det skulle ”strida mot tro och heder” att kräva att avtalet fullföljs. Om ett avtalsvillkor anses oskäligt mot en part, vanligen den som kan anses underlägsen, kan det jämkas eller förklaras ogiltigt enligt 36 § avtalslagen.

J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 24

21/11/17 12:27 PM

UPPGIFTER KAPITEL 1 Rätt eller fel?

Innehåll Rätt eller fel?

Ange om följande påståenden är korrekta eller felaktiga.

Vad säger lagen? Hur skulle du döma?

Avtalsparter är alltid fysiska personer.

Personer under 18 år kan inte vara rättssubjekt.

Den som har rättslig handlingsförmåga kan ingå bindande avtal.

Den som accepterar ett anbud kan inte ångra sig.

Ett avtal ska alltid vara skriftligt för att gälla.

Letter of intent är samma sak som ett skriftligt avtal.

Man har rätt till skälig betänketid vid skriftliga anbud om inget annat har avtalats.

Om svaret på ett anbud kommer för sent är det en oren accept.

Ett anbud kan rättas om rättelsen kommer fram före anbudet.

En anbudsgivare måste alltid meddela anbudsmottagaren när accepten är oren.

En behörighet i en fullmakt innebär att fullmäktigen får utföra ett uppdrag åt någon annan person.

En ställningsfullmakt ger en allmän behörighet.

En handelsagent har vanligen ställningsfullmakt.

En fullmakt kan bara återkallas skriftligt.

Ett avtal blir alltid ogiltigt om det träffas med en underårig person.

Ett avtal kan bli ogiltigt om det har tillkommit under tvång.

Ocker är det när man utnyttjar att någon annan är i trångmål.

Om någon part är överlägsen strider avtalet mot tro och heder.

Problem i företaget Skriv en fullmakt Sök svaret

J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 25

21/11/17 12:27 PM

AVTALSRÄTT

Vad säger lagen? I kapitlets ingress träffade du systrarna Felicia och Tilda som bestämmer sig för att starta ett eget företag. De kommer så småningom överens med Sture om att ta över snickeriet. Ett skriftligt avtal upprättas som bland annat anger att Sture får ta med sig kunden Hip Studio. Samtidigt sänks priset för snickeriet till 450 000 kronor. Dessutom anges i avtalet att Sture inte får arbeta för någon ytterligare kund som fanns vid köpet inom en femårsperiod. Om han bryter mot denna del i avtalet ska han betala ett belopp (vite) på 50 000 kronor, alternativt ett högre belopp om Tilda och Felicia kan visa att de har lidit ekonomisk skada på mer än 50 000 kronor. I uppgifterna nedan återkommer systrarna med olika frågor kring avtal som du ska försöka besvara. Motivera dina svar.

1. Vem är kund enligt avtalet?

3. Felaktigt anbud

Tilda är fortfarande lite orolig för det här med företagets kunder. ”Tänk om personalen hos våra kunder byter jobb och anställs på andra företag, blir de då våra kunder enligt avtalet eller kan de gå över till Sture?” undrar hon. Felicia tror att personalen blir deras kunder enligt avtalet, oavsett var de jobbar.

Tilda har via mejl till en kund lämnat ett pris för en nytillverkad gustaviansk matsalsmöbel med bord och åtta stolar. Priset skulle vara 32 000 kronor, men i hastigheten vände hon på siffrorna och skrev 23 000 kronor i stället. Kunden accepterade direkt via mejl. Felicia blir mycket irriterad när hon får höra detta och menar att de är bundna av anbudet och att priset inte går att ändra. Tilda är lite skamsen, men hävdar att kunden borde ha förstått att priset var för lågt. När kunden var i butiken hade hon nämnt att priset skulle komma att ligga runt 30 000 kronor.

Har Felicia rätt?

A. Blir de bundna av anbudet? B. Vad ska de göra om de inte vill sälja till det låga priset?

4. Ändrat leveransvillkor

2. Bindande prisförslag? Trots Tildas oro får de mycket att göra, bland annat har de fått en del helt nya kunder, såväl företag som privatpersoner. En av de nya företagskunderna vill ha ett prisförslag på ett besöksbord som man har lämnat ritning på. Tilda funderar på om de ska våga lämna ett fast pris eftersom de ännu inte vet exakt hur lång tid arbetet tar. ”Vi kan väl säga att priset är ungefärligt”, säger Felicia. ”Då blir vi inte bundna av det.”

En dag får de ett erbjudande om att köpa ett parti ädelträ till ett förmånligt pris. Priset är fritt Costa Rica, så de får betala frakten själva. Felicia tycker dock att det är svårt att beräkna fraktkostnaden. ”Vi kan väl tacka ja, men be att få ett pris där frakten ingår”, tycker hon. ”Ja, men då kan ju någon annan som tackar ja direkt komma före oss”, invänder Tilda. ”Men om de nu ger oss ett anbud är de väl bundna av det”, menar Felicia. Är företaget bundet av sitt anbud efter ett sådant svar?

Kan de bli bundna av ett ungefärligt pris?

J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 26

21/11/17 12:27 PM

BLOCK 1. VERKSAMHETENS JURIDISKA GRUNDER

AVTALSRÄTT KAPITEL 1

6. Lång uppsägningstid Tilda och Felicia har blivit kontaktade av ett företag som driver en digital marknadsplats. Där kan köpare få reda på vilka företag som levererar specialbeställda möbler. Intresset för att vara med i marknadsplatsen är stort enligt företaget. Det kostar från 5 000 kronor och uppåt per år beroende på mängden information man vill ha med. Detta tyckte systrarna var en bra idé, så de skrev under ett avtal om en avgift på 12 000 kronor per år och med en uppsägningstid på en månad. Nu visar det sig att det bara är några få tillverkare som har anslutit sig till marknadsplatsen, som därmed har ganska få besökare. Tilda och Felicia vill därför säga upp avtalet med en månads uppsägningstid. Men företaget menar att detta bara kan göras efter tre år, eftersom de har ett fast pris på tre år. Tilda och Felicia svarar att de inte alls var medvetna om detta och att villkoret då inte kan gälla. Kan ett sådant villkor vara giltigt?

5. Giltig fullmakt? Nästa dag kommer en person in i snickeriet och visar en nästan ny datorstyrd svarv för dem. Den kan användas för att svarva ben till olika typer av möbler. Man ställer bara in vilken form som benet ska ha. Mannen säger att han är ombud för ett aktiebolag, vars chef just nu beﬁnner sig i utlandet. Han visar en fullmakt där det framgår att han har rätt att sälja svarven åt ägaren av bolaget. Fullmakten är underskriven av företagets vd. Priset är ganska förmånligt, men Tilda undrar varför det inte står något pris i fullmakten. ”Tänk om ägaren tycker att priset är för lågt och kanske vill ta tillbaka svarven”, funderar hon. Hon är också osäker på om det räcker med att vd:n skriver under eller om någon i bolagets styrelse också ska göra det. Felicia menar att fullmakten är helt i sin ordning och att de bör köpa svarven.

7. Gäller bifogade villkor? Snickeriet förbrukar ganska mycket el, så företaget har skrivit ett treårsavtal med ett energiföretag till ett fast pris per kilowattimme. När första räkningen kommer visar det sig att det tillkommer en fast månadsavgift för fjärravläsning som de inte kände till. Tilda blir irriterad och ringer upp företaget, som hänvisar till villkoren som bifogades i avtalet. Där ﬁnns mycket riktigt en paragraf om att företaget debiterar ”fjärravläsningsavgift enligt gällande taxa”. Tilda menar att de endast har skrivit under själva avtalet och inte bifogade villkor och att dessa därför inte är giltiga, trots att det ﬁnns en hänvisning till dem i avtalet. Är snickeriet bundet av de bifogade villkoren?

A. Måste det stå ett pris i fullmakten? B. Vem kan skriva under en fullmakt för ett aktiebolag? C. Kan ägaren ta tillbaka svarven om han inte blir nöjd med priset?

J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 27

21/11/17 12:27 PM

AVTALSRÄTT

8. Vem kan lämna anbud?

9. Otrevligt avtal

Tilda och Felicia har blivit erbjudna att vara med och leverera möbler till ett nytt hälsocenter (spa) i kommunen som ska ha en japansk inriktning. De har under en tid diskuterat olika möbelalternativ i ädelträ för bland annat avslappningsrum och restaurang. Nu har de fått ett meddelande från hälsocentret med förslag till inköp och priser. De är nöjda med förslaget, men funderar på om avtalsförslaget är bindande för dem om de tackar ja. Felicia tror att det är de själva som säljare som först måste lämna ett anbud.

En dag kommer två storvuxna män in i snickeriet. De berättar att de utför vakttjänster för att företaget inte ska bli utsatt för brott. Tilda undrar hur det hela går till och får svaret: ”Det är inget som ni behöver bekymra er över, vi ser till så att inga brottslingar ska besvära er. Ni betalar avgiften, i ert fall 4 000 kronor i månaden, och vi sköter resten. Se det som en försäkring!” ”Vi får nog fundera på detta”, svarar Felicia. ”Ni har knappast något val, eftersom det har skett en hel del inbrott och skadegörelse här på sistone”, säger en av männen något hotfullt. ”Vi förutsätter att ni skriver under avtalet här”, säger den andre mannen.

A. Blir de bundna av avtalsförslaget om de tackar ja till det? B. Måste de som säljare lämna anbud till köparen?

A. Kan Felicia och Tilda bli bundna av avtalet om de skriver under? B. Vad ska de göra om de vill säga upp avtalet? Gör en egen bedömning.

J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 28

21/11/17 12:27 PM

BLOCK 1. VERKSAMHETENS JURIDISKA GRUNDER

AVTALSRÄTT KAPITEL 1

Hur skulle du döma? Läs igenom nedanstående rättsfall från två rättsinstanser, tingsrätt och hovrätt, och besvara följande frågor. A. Vilket var huvudskälet till att hovrätten ändrade tingsrättens dom? B. Vilka övriga omständigheter angav hovrätten som domskäl? C. Vad anser du om argumentet som den skiljaktige domaren angav? D. Vad anser du själv om hovrättens dom? Motivera ditt svar. RÄTTSFALL

Oskäligt avtal Vid ett hembesök har en försäljare för ett bolag ingått ett leasingavtal med en jordbrukare avseende köp av dokumentskåp. Hyrestiden avtalades till 24 månader och hyran till 917 kronor i månaden med en första förhöjd hyra uppgående till 6 900 kronor. Endast två dagar efter avtalets ingående, innan de båda skåpen ännu hade levererats, meddelade köparen bolaget att han ville säga upp (annullera) avtalet. Trots detta sände bolaget skåpen till köparen. Köparen avstod från att hämta godset, varför det återgick till bolaget. Tingsrätten: Vid avtalets ingående upprättades förutom leasingavtalet en handling benämnd köpekontrakt. Handlingen är undertecknad av parterna. Tingsrätten fann inte att de åberopade omständigheterna har varit av sådan beskaffenhet att avtalet ska lämnas utan avseende enligt avtalslagen 36 §. Då det inte heller i övrigt har förekommit något som befriar köparen från avtalet ﬁnner tingsrätten att han är skadeståndsskyldig mot bolaget. Tingsrätten förpliktigade köparen att till bolaget utge skadestånd med 25 390 kronor jämte ränta. Köparen överklagade domen och yrkade att hovrätten skulle ogilla bolagets talan. Bolaget bestred ändring. Hovrätten: Parterna åberopade samma grunder som vid tingsrätten. Enligt avtalet skulle hyreskunden vid avtalets upphörande såsom ersättning vid avtalsbrott erlägga, utöver förfallna belopp, 3/4 av summan av icke förfallna hyror. Ett avtalsvillkor med detta innehåll är enligt hovrättens mening i sig sådant att det i vissa fall bör kunna anses som oskäligt, eftersom det innebär en oproportionerlig ersättning för utebliven betalning, och därmed falla

inom tillämpningsområdet för avtalslagen 36 §. Rörande omständigheterna vid avtalets ingående framgår att försäljaren beredde sig tillträde till köparens bostad på kvällstid under förevändning att han sökte vägen till en annan person. Köparen, som inte tidigare hade övervägt att skaffa ett dokumentskåp, förmåddes därefter att snabbt ingå avtalet genom att försäljaren oriktigt påstod att han kom från en mässa och att köparen kunde få ett ”mässpris” – innebärande bland annat att han skulle få ett vapenskåp som bonus – om han skrev på avtalet omedelbart. Varken det totala priset eller avtalsvillkoret om uppsägning diskuterades vid tillfället. Dessa omständigheter visar enligt hovrätten att de försäljningsmetoder som bolaget har använt sig av måste bedömas som mycket tveksamma, för att inte säga otillbörliga, och att bolaget i avtalsförhållandet har intagit en klart överlägsen ställning i förhållande till köparen, inte minst när det gällt möjligheterna att utforma avtalsvillkoren till sin fördel. Med detta som bakgrund ﬁnner hovrätten vid en helhetsbedömning att omständigheterna är sådana att leasingavtalets villkor om ersättning vid avtalsbrott bör såsom oskäligt lämnas utan avseende. Bolagets talan ska därmed ogillas. Ett hovrättsråd var skiljaktig och fastställde tingsrättens domslut på följande skäl: ”Omständigheterna är enligt min mening inte sådana att ifrågavarande avtalsvillkor skall lämnas utan avseende eller jämkas. Jag beaktar därvid bland annat att försäljarens besök varade cirka en och en halv timme och att, enligt vad han uppgett, hans kundkrets, lantbrukare, ofta är svåra att anträffa under dagtid.”

J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 29

21/11/17 12:27 PM

AVTALSRÄTT

Problem i företaget Nedan finns några problem som du ska hjälpa till att lösa. I flera fall finns inte lösningen i faktatexten, utan du får själv försöka göra en bedömning utifrån lag och avtal. Motivera dina svar.

1. Oklart avtal

4. Obehörig säljare?

Vi behöver en ny receptionsdisk i vårt företag. Flera leverantörer lämnade anbud och vi valde en som gav ett fördelaktigt pris. Tyvärr var leveranstiden hela sex veckor. När vi tackade ja till anbudet och beställde receptionsdisken angav vi en önskad leveranstid på en månad. Efter fem veckor kontaktade vi leverantören och efterlyste disken. Leverantören svarade då att de inte kommer att leverera eftersom vi inte har träffat något avtal. Kan det stämma?

En av våra säljare har skrivit ett avtal med en större kund. Problemet är att priset är i lägsta laget jämfört med tillverkningskostnaden. Vi har skrivit till kunden och meddelat att säljaren inte var behörig att träffa ett sådant avtal och att det därför är ogiltigt. Kunden invänder då att de tidigare har träffat andra liknande avtal med säljaren och vidhåller att avtalet ska gälla. Vem har rätt?

5. Unga programmerare 2. Utbytt vakthund Jag var och tittade på en vakthund till vårt företag och lade en handpenning för hunden. När vi kommer för att hämta hunden säger ägaren att en annan kund har blivit lovad hunden. Hon har dock en annan mindre hund som vi kan ta istället, och den kan följa med oss direkt. Jag menar att vi har ett avtal om den första hunden, men ägaren invänder att den inte var fullt betald och att avtalet därför inte var klart. Vem har rätt?

Jag funderar på att köpa ”webb services” (informationsutbyte mellan webbplatser) av ett par programmerare som är underåriga (de är 16 och 17 år gamla). De driver tjänsten privat utan något bolag. Det som köpet omfattar är dels domännamnet, dels kundregistret. Nu undrar jag om de underåriga personerna har rätt att ingå ett sådant avtal med mig.

6. Opålitligt ombud Jag gav en bilhandlare en skriftlig fullmakt att sälja en lastbil. Vi kom överens om att han skulle sälja lastbilen för minst 300 000 kronor. Han sålde den sedan för bara 270 000 kronor och sa till mig att det var ett mycket bra pris. Den var egentligen inte värd mer än högst 250 000 kronor med tanke på skicket menade han. A. Hade han rätt att sälja den för under 300 000 kronor? B. Kan jag kräva honom på mellanskillnaden?

7. Anbud till fel adress 3. Ångrat avtal Vårt företag har skrivit ett samarbetsavtal med ett annat byggföretag om ett gemensamt byggprojekt. Nu vill det andra företaget dra sig ur avtalet och hänvisar till att bara deras byggchef och inte delägarna har skrivit under avtalet. Den som skrev under hade ingen fullmakt. Har de rätt att dra sig ur avtalet?

Vi skickade av misstag ett anbud till fel mottagare. Anbudet var ställt till rätt företagsnamn, men epostadressen var felaktig. Det pinsamma är att mottagaren redan är kund hos oss och betalar ett högre pris än vad som står i detta anbud. Måste vi stå för anbudet trots att det hamnade på fel ställe?

J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 30

21/11/17 12:27 PM

BLOCK 1. VERKSAMHETENS JURIDISKA GRUNDER

AVTALSRÄTT KAPITEL 1

Skriv en fullmakt Skriv en fullmakt åt Gustav Ljungkvist, 8610275278, Hamngatan 4, 211 26 Malmö att sälja din dammsugare av märket Bosch, BSG71826/Silence. Betalningen ska ske kontant och priset är 900 kronor.

Dammsugaren överlämnas till köparen när betalning har skett. Datera fullmakten med dagens datum och skriv under med ditt eget namn.

Sök svaret Lös nedanstående uppgift genom att söka svaret i lagtexten. Denna kan du hitta på exempelvis internet eller i lagboken. Ange vilken lag och vilken paragraf du stödjer ditt svar på.

Oväntat små dagskassor Jag har nyligen köpt en mindre restaurang. Nu visar det sig att dagskassorna inte alls är så stora som säljaren uppgav. Jag känner mig lurad, för det verkar helt klart som om den resultatrapport han gav mig innan köpet är ”uppjusterad” vad gäller försäljning och vinst. Kan jag hävda att köpeavtalet ska bli ogiltigt på grund av detta?

J2000_AJ_s_8-31_kap_1.indd 31

21/11/17 12:27 PM

AFFÄRSAVTAL OCH HYRESAVTAL

KAPITEL 2

AFFÄRSAVTAL OCH HYRESAVTAL Innehåll: Avtalets utformning Från formulär till avtalsdokument Avtalets innehåll

Hyresavtal Hyresbelopp Hyrestid och uppsägning Hyresgästens rättigheter Överlåtelse Hyresnämnd

Olika former av affärsavtal Distributionsavtal Återförsäljaravtal Agentavtal Kommissionsavtal Franchiseavtal Mäklaravtal Samarbetsavtal Kompanjonavtal Joint venture-avtal Licensavtal

Optionsavtal Letter of intent Konsultavtal Sponsoravtal Övriga avtal Entreprenadavtal Kreditavtal Bemanningsavtal Avtal om transport och spedition Avtal om företagsköp

Tolkning av avtal Standardavtal Mer info Webbplatser Lagar

Sammanfattning Uppgifter

Block 1.indd 32

21/11/17 12:27 PM

BLOCK1.VERKSAMHETENSJURIDISKAGRUNDER AFFÄRSAVTALOCHHYRESAVTAL KAPITEL 2

Har vi rätt till lokalen? Felicia och Tilda har fått ett problem i sitt möbelsnickeri. Hyresvärden, KB Fastigheter, vill inte gå med på att systrarna tar över snickeriets hyresavtal. De hävdar att i och med att Sture har lagt ner sin verksamhet blir Felicia och Tilda nya hyresgäster som man ska skriva hyresavtal med. Ägaren till KB Fastigheter menar att det är han som ska avgöra vem som får överta lokalen. Han har en annan hyresgäst, en restaurang, som han vill hyra ut lokalen till och ge hela fastigheten ett ”lyft”. Felicia och Tilda å sin sida tycker att de har rätt till lokalen, eftersom de har ett avtal med Sture om att de har köpt snickeriet. I avtalet står att de tar över verksamheten, inklusive hyresavtalet, och då har de automatiskt rätt till lokalen. En annan hyresgäst i fastigheten ger dem rådet att vända sig till hyresnämnden för hjälp. Tilda tror inte att det är lönt. Hon har hört att hyresnämnden bara har hand om bostäder och inte lokaler.

FUNDERA PÅ

• Är det möjligt för hyresvärden att neka Felicia och Tilda att hyra snickerilokalen? • Är det riktigt att Felicia och Tilda blir nya hyresgäster, trots att de tar över en gammal verksamhet? • Har Felicia och Tilda automatiskt rätt till lokalen när de tar över snickeriet? • Tror du att hyresnämnden kan hjälpa till att lösa tvister som rör lokaler?

Block 1.indd 33

21/11/17 12:27 PM

AFFÄRSAVTAL OCH HYRESAVTAL

Affärsavtal förekommer i många sammanhang. I avtalslagen regleras om ett avtal har träffats och när det har träffats, men inte själva sakinnehållet i avtalet. Därför upprättas vanligen skriftliga avtal som ett nödvändigt komplement till lagstiftningen. Exempel på vanligt förekommande affärsavtal är köpeavtal, hyresavtal, återförsäljaravtal, agentavtal, kompanjonavtal, licensavtal, konsultavtal, entreprenadavtal och kreditavtal. För ﬂera av dessa avtalstyper ﬁnns färdiga standardavtal att tillgå. Villkoren i standardavtalen utformas ofta av branschföreningar.

Avtalets utformning

affärsavtal överenskommelse mellan avtalsparter om vilka regler som ska tillämpas dem emellan beträffande en viss affär eller affärsrelation. Vad parterna inte uttryckligen har reglerat fylls ut av regler i lag och praxis.

I de flesta fall finns inget krav på hur ett avtal ska vara utformat. Det kan vara både muntligt och skriftligt. Undantag är så kallade formalavtal, exempelvis vid köp av fast egendom och bostadsrätt, som måste ske skriftligt i en viss form. Många affärsavtal görs därför genom muntlig beställning vid besök hos leverantören eller ännu vanligare på telefon eller via internet. Dessa avtal kan ändå indirekt kopplas till standardvillkor genom att villkoren har presenterats för motparten, till exempel i en katalog eller på en webbsida. Om motparten har accepterat dem utan protest och fortsätter att göra beställningar blir de gällande som om de vore ett avtal. Från formulär till avtalsdokument

När man har ett färdigt skriftligt avtal kan man kalla det för dokument eller avtalsdokument. Ett dokument innehåller alltså information om innehållet i ett avtal och kallas ibland kontrakt. Ett formulär däremot är en mall för hur man kan upprätta en viss typ av avtal, men det är inget färdigt avtal. Ofta finns formulär i form av blanketter som kan fyllas i med information om ett specifikt avtal, vilket underlättar upprättandet. Blanketter som utformas av blankettförlag kan köpas i bokhandeln eller via nätet. Många branschorganisationer, såsom Mäklarsamfundet och Transportindustriförbundet, utformar avtalsmallar som kan användas av medlemmarna. Parterna måste dock vara medvetna om att ett avtal inte alltid bör följa en given mall, utan måste anpassas efter specifika förutsättningar.

Avtalets innehåll Att upprätta ett avtal är inte helt lätt. Målsättningen är att försöka förutse alla de problem som parterna kan råka ut för efter det att avtalet har träffats. Med problem menas då att de blir oense om vad de egentligen har avtalat och vad som förväntas av respektive part. Den part som tar på sig att upprätta avtalet har på så sätt ett försteg, eftersom han kan ta med sådant som skyddar hans egna rättigheter. Men den som upprättar avtalet kan å andra sidan bli den som drabbas av att ett avtalsvillkor är oklart genom att villkoret då tolkas på det sätt som motparten hävdar. 34

Block 1.indd 34

21/11/17 12:27 PM

BLOCK 1. VERKSAMHETENS JURIDISKA GRUNDER

AFFÄRSAVTAL OCH HYRESAVTAL KAPITEL 2

Ett avtal måste anpassas efter förutsättningarna i varje enskild affärssituation. Det är därför svårt att ge några allmänna tips om hur ett avtal ska se ut. Vissa grundläggande principer bör man dock beakta enligt nedanstående punkter.

ATT TÄNKA PÅ Vid upprättande av avtal • Skriv avtalet i punktform (”paragrafer”) och inte i löpande text. I annat fall är det svårt att få en översikt över innehållet. • Ange tydligt i inledningen av avtalet vilka parterna är och deras ställning i avtalet, exempelvis köpare –säljare, hyrestagare–hyresupplåtar. • Speciﬁcera noggrant vad som ska presteras av respektive part i separata punkter: – objektets (varans/tjänstens) benämning och pris – objektets beskaffenhet, volym och kvalitetsbeteckning – instruktioner (handbok, ritningar, utbildning med mera) som följer av avtalet – garantiåtagande (exempelvis omfattning, tid) och ansvar i övrigt – leveransplats och leveransdatum – leveransvillkor (vem som ska stå för transport, förpackning, försäkring med mera) – betalningsvillkor (exempelvis betalningstid, dröjsmåls-ränta) • Ange var för sig under separata punkter hur man ska behandla vissa speciﬁcerade tänkbara problem – dröjsmål med leveransen från säljaren – problem med avlastning, installation, anpassning med mera – reklamationssätt – dröjsmål med betalning från köparen – hävningsrätt (uppsägning av avtalet) – återtaganderätt av vara – skadestånd vid sen leverans, felaktig vara etc – befrielse från ansvar vid exceptionella för hållanden (”force majeure”), exempelvis skogsbrand, jordbävning, krig, strejk och större olyckor

• Ange vid komplicerade avtalsförhållanden som första punkt något om bakgrund till och syftet med avtalet. Då kan det vara lättare för utomstående att förstå innebörden i avtalets olika delar. • Om en part kan anses vara underlägsen, undvik åtaganden som är oskäligt betungande för denna part. I annat fall kan denna del av avtalet anses som oskälig och därmed vid en tvist ogiltig enligt avtalslagen 36 §. • Ange avtalsdatum, det vill säga när avtalet skrivs under av parterna. • Upprätta lika många original av avtalet som det finns parter. Alla parter ska skriva under samtliga avtalsdokument. • Om det finns bilagor till kontraktet, ge tydliga hänvisningar till dem inne i avtalet. Detsamma gäller hänvisningar till offentliga dokument eller uppgifter, såsom basbelopp eller konsumentprisindex. • Säkerställ att parterna är medvetna om innebörden i de villkor som det hänvisas till i avtalet. I annat fall kan dessa villkor komma att bli ogiltiga vid en eventuell tvist. Samtliga villkor bör därför finnas som bilaga. De bör också ha diskuterats i samband med avtalet. Det gäller särskilt om en av parterna anses vara underlägsen. • Den sista punkten i avtalet bör ha följande formulering: ”Båda parter är eniga om avtalstexten och är klara över dess innebörd.”

Block 1.indd 35

21/11/17 12:27 PM

AFFÄRSAVTAL OCH HYRESAVTAL HYRESKONTRAKT

Undertecknade har denna dag träffat följande hyresavtal: Hyresvärd Hyresgäst Lokalens adress

Sid 1 (2)

12345

FÖR LOKAL

Utkast

Kryss i ruta innebär att den därefter följande texten gäller Sign

Lillstads Fast AB Personnr/orgnr

Niklas Andersson

Sign

848484-8484

Kommun

Kvarter/stadsäga

Lillstads

Rådjuret

Gata

Trappor

Råggatan 3

Lägenhet nr

Lokalens skick och användning

Lokalen med tillhörande utrymmen uthyrs, om inte

Lokalens storlek och omfattning

Butiksarea i 2 plan m

Kontor

annat anges, i befintligt skick att användas till: Kontorsarea i 2 plan m

plan

Lagerarea i 2 plan m

1-12

Övriga utrymmen 2 plan m

78 bilaga

Omfattningen av de förhyrda lokalerna har markerats å bifogade ritning(ar) Tillfart för bil för i- och urlastning

Inredning

plats för skylt

plats för skyltskåp/automat

parkeringsplats(er) för

garageplats(er) för

bil(ar)

Lokalen uthyrs

bil(ar)

uthus

Vid hyresförhållandets upphörande skall

bilaga

Hyresavtal

hyresgästen, om inte annan överenskommelse träffats, bortföra honom utan särskild för verksamheten avsedd inredning

Kontraktstid Uppsägningstid Förlängningstid Hyra

med särskild för verksamheten avsedd inredning enl bil

Till och med den

2017-01-01

2020-06-26

Uppsägning av detta kontrakt skall ske skriftligen minst

före den avtalade hyrestidens utgång

månader

i annat fall är kontraktet förlängt med

Kronor

hyresavtal avtal om att hyra hus eller del av hus mot ersättning.

månader

år för varje gång

Ej överstruken

hyra exkl nedan

per år utgörande

Indexklausul

tillhörig inredning och återställa lokalerna i godtagbart skick.

När det gäller hyresavtall förekommer i ”hyreslagen” (jordabalk9 3 ens 12:e kapitel) två slags lägenheter. 125 000 Den ena formen är bostadslägenhet 1 som används och den andra är lägenhet för annan verksamhet (lokal), exempelvis affärslokal, lagerlokal och industrilokal. Med bostadslägenhet avses lägenhet som hyrs (upplåts) huvudsakligen för att användas som bostad. Med lokal menas enligt lagen annan lägenhet än bostadslägenhet. En lägenhet hyr man av en privat hyresvärd eller av ett allmännyttigt (kommunalt) bostadsföretag. Hyresförhållandena regleras till största delen i ett hyresavtal som träffas mellan hyresvärden och hyresgästen. Hyresavtalet ska vara skriftligt om hyresvärden eller hyresgästen begär det. Även muntliga hyresavtal gäller, men de är inte så vanliga. I hyreslagen finns ett antal tvingande regler för hyresavtal, bland annat om hur uppsägning ska gå till, men lagen består till stor del av dispositiva regler. Sådana lagregler kan sättas ur spel genom att parterna kommer överens om annat. Detta gäller särskilt när det är fråga om lokaler för kommersiellt bruk. Ett vanligt förekommande standardavtal för hyra av lokaler har upprättats av Fastighetsägarna Sverige i samråd med Sveriges Köpmannaförbund och Företagarna. Från och med den

total hyra

markerade tillägg

bilaga

Ändring av ovan angiven hyra sker i enlighet med bifogade indexklausul

Regler om hyra av lokal ﬁnns i jordabalkens 12:e kapitel, även kallat hyreslagen.

Block 1.indd 36

21/11/17 12:27 PM

BLOCK 1. VERKSAMHETENS JURIDISKA GRUNDER

AFFÄRSAVTAL OCH HYRESAVTAL KAPITEL 2

Viktiga punkter i ett hyresavtal är bland annat hyresbeloppet, hyrestidens längd och uppsägningsregler. Men det finns en rad andra villkor som hyreslagen ger parterna möjlighet att avtala om. Det kan exempelvis gälla lokalens skick vid tillträdet och vilken av parterna som ska stå för framtida underhåll och reparationer samt rätt till ombyggnader av lokalen. För att undvika framtida meningsskiljaktigheter mellan parterna bör sådana överenskommelser finnas med i det skriftliga avtalet. Hyresbelopp

Normalt är hyran för en lokal ett fast belopp per kvartal, så kallad kvartalshyra. Det är också vanligt med en indexklausul, det vill säga att hyran kan ändras i samband med prisökningar i samhället. Vid uthyrning av butikslokaler i framför allt köpcentrum kan lokalhyresgäster betala omsättningshyra, det vill säga en procentandel av butikens nettoomsättning. Omsättningshyran betalas som en preliminär hyra under kalenderåret. Avstämning sker sedan i början av påföljande år när en revisor kan bekräfta årsomsättningen för butiken. I kontrakten för omsättningshyra finns oftast en klausul om garanterad minimihyra. Det innebär att butikens hyra aldrig kan bli lägre än minimibeloppet i hyreskontraktet.

I köpcentrum kan lokalhyran utgöras av en viss procentandel av butikernas nettoomsättning, så kallad omsättningshyra.

Hyrestid och uppsägning

Hyresavtal gäller för obestämd tid om inte annat är avtalat. Hyresavtal som gäller för obestämd tid ska sägas upp för att upphöra att gälla. Hyresavtal kan även ingås för bestämd tid, vilket är vanligast. Sådana avtal upphör normalt att gälla vid hyrestidens utgång. Har hyresförhållandet varat i mer än nio månader i följd ska dock avtalet alltid sägas upp för att upphöra att gälla. Om inte detta sker anses hyresavtalet förlängt på obestämd tid. När ett lokalhyresavtal för bestämd tid ska sägas upp ska – om inte annat är avtalat – uppsägningen ske senast • en dag i förväg om hyrestiden är längst två veckor • en vecka i förväg om hyrestiden är längre än två veckor men längst tre månader • tre månader i förväg om hyrestiden är längre än tre månader men längst nio månader och det är fråga om en lokal eller • nio månader i förväg om hyrestiden är längre än nio månader 37

Block 1.indd 37

21/11/17 12:27 PM

AFFÄRSAVTAL OCH HYRESAVTAL

En vanlig bestämd hyrestid för lokaler är tre år. Ett sådant avtal ska alltså sägas upp senast nio månader innan treårstiden går ut. I annat fall fortsätter avtalet på obestämd tid. Det finns ingen möjlighet att säga upp avtalet innan hyrestiden går ut, om inte hyresvärden går med på detta.

EXEMPEL 1

Linda Schmidt tänker starta en blomsterbutik. Linda har arbetat några år i London. Nu tänker hon ﬂytta till Lund och öppna egen blomsterbutik där. Hon har därför hyrt en butikslokal nära domkyrkan enligt nedanstående hyresavtal.

Hyresavtal

1. Lokalen Handex AB (554080-4455), nedan kallad Hyresvärden, uthyr till Blomsterbutiken AB (557040-5582), nedan kallad Hyresgästen, butikslokalen Kyrkgatan 2 i Lund, nedan kallad lokalen, omfattande 60 kvadratmeter i gatuplan att användas till detaljistförsäljning av blommor. 2. Lokalens skick och iordningställande Lokalen uthyres i på tillträdesdagen befintligt skick. Det åligger Hyresgästen att på egen bekostnad vidtaga de speciella åtgärder som eventuellt behövs för att verksamheten ska kunna bedrivas i lokalen. Förändringar av lokalen eller lokalens inredning får dock inte vidtagas av Hyresgästen utan Hyresvärdens godkännande. Hyresgästen ska på egen bekostnad svara för allt inre underhåll av lokalen. Hyresgästen förbinder sig att väl vårda den förhyrda lokalen. Inredning och inventarier som tillförs lokalen av Hyresgästen förblir hyresgästens egendom. Vid avtalets upphörande ska Hyresgästen på egen bekostnad ta bort denne tillhörig egendom och återställa lokalen i samma skick som vid tillträdet, dock med hänsyn till normalt slitage.

Hyresgästen är skyldig att ombesörja och bekosta inre renhållning och även yttre renhållning utanför butiken. 3. Försäkringar Det åligger Hyresvärden att hålla fastigheten försäkrad. Det åligger Hyresgästen att ta och vidmakthålla sedvanlig företagsförsäkring för sin verksamhet. 4. Tillstånd med mera Det åligger Hyresgästen att på eget ansvar och egen bekostnad svara för de åtgärder som av försäkringsbolag, miljö- och hälsoskyddsnämnd, brandmyndighet eller annan myndighet kan komma att krävas för lokalernas nyttjande för avsedd användning. Nödvändiga tillstånd för verksamhetens bedrivande ombesörjes av Hyresgästen. 5. Hyrestid Lokalen hyrs från och med 170601 till och med 200531 med nio månaders uppsägningstid. Vid utebliven uppsägning förlängs hyresavtalet automatiskt ytterligare tre år.

 38

Block 1.indd 38

21/11/17 12:27 PM

BLOCK 1. VERKSAMHETENS JURIDISKA GRUNDER

KAPITEL 2

6. Hyra

AFFÄRSAVTAL OCH HYRESAVTAL

7. Övrigt

Årshyran uppgår till 180 000 kronor exklusive moms. I hyran ingår kostnad för uppvärmning, vatten och avlopp, el och sophämtning. Hyran ska betalas förskottsvis utan anfordran med 45 000 kronor exklusive moms per kvartal. Hyran justeras årsvis utifrån förändringar i konsumentprisindex med oktober månad som bas, avrundat till en decimal.

Detta avtal får inte utan Hyresvärdens medgivande överlåtas eller lämnas som säkerhet. Hyresgästen får placera en ljusskylt med butiksnamnet på fasaden strax ovanför entrén med en maximal längd av 3 meter och en maximal höjd av 0,5 meter. Hyresgästen förbinder sig att bedriva sin verksamhet på så sätt att grannar och närboende inte störs av verksamheten.

Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna har tagit var sitt. Lund den 20/2 2017

Jan Åberg

Linda Schmidt

Handex AB

Blomsterbutiken AB

Jan Åberg

Linda Schmidt

Om en lokalhyresgäst dröjer med hyresbetalningen i mer än två vardagar efter förfallodatum är hyresrätten förverkad (jordabalken 12 kap 42 § punkt 2). Det innebär att hyresvärden har rätt att säga upp lokalhyresgästen. Om lokalhyresgästen hinner vidta rättelse innan hyresvärden har sagt upp hyresavtalet får inte lokalhyresgästen avhysas. Även om rättelse inte har skett innan uppsägningen, har lokalhyresgästen dock ytterligare en möjlighet att behålla hyresrätten. Hyresvärden ska i sin rättelseanmaning även underrätta lokalhyresgästen om att han, genom att betala hyran inom två veckor från det att han delgetts uppsägningen, kan återvinna hyresrätten. Om betalning ändå inte sker får hyresvärden säga upp lokalhyresgästen tidigast två vardagar efter att dessa två veckor har förflutit (jordabalken 12 kap 44 § punkt 2). Hyresgästens rättigheter

Lokalhyresgäst har inte samma direkta besittningsskydd till lägenheten som en bostadshyresgäst har. Om någon av parterna säger upp hyresavtalet vid avtalsperiodens slut, måste lokalhyresgästen flytta, såvida inte ett nytt hyresavtal upprättas. Hyran enligt det nya avtalet får inte bli högre än vad som ”kan anses skäligt”. Med detta menas att hyran inte får bli högre än vad som gäller för motsvarande lokaler med likvärdigt läge och likvärdig standard (12 kap 57 a §).

Block 1.indd 39

21/11/17 12:28 PM

AFFÄRSAVTAL OCH HYRESAVTAL

En lokalhyresgäst har ett så kallat indirekt besittningsskydd. Det innebär att hyresgästen kan ha rätt till ersättning om han eller hon tvingas lämna lokalerna vid en uppsägning av hyresavtalet.

Lokalhyresgästen får inte hyra ut lokalen i andra hand utan hyresvärdens tillstånd (12 kap 39 §). Lokalhyresgäst som inte kan använda lokalen under viss tid kan dock få rätt att hyra ut den i andra hand om han har ”beaktansvärda skäl” (12 kap 40 §). Sådana skäl kan exempelvis vara att lokalhyresgästen tillfälligt vistas på annan ort eller på sjukhus. Vill lokalhyresgästen säga upp avtalet för förlängning på ändrade villkor, ska han i uppsägningen underrätta hyresvärden om den ändring i de avtalade villkoren som han begär. Om överenskommelse inte träffas mellan parterna, kan lokalhyresgästen inom två månader från uppsägningen hänskjuta tvisten till hyresnämnden för medling för att på så sätt bevaka sina rättigheter. Om hyresvärden har sagt upp hyresavtalet och vägrar att förlänga hyresförhållandet eller om lokalhyresgästen inte godtar de hyresvillkor som hyresvärden kräver för förlängning, har lokalhyresgästen rätt till ersättning (skadestånd). Undantag görs dock för följande fall: 1. Lokalhyresgästen har accepterat en ersättningslokal 2. Lokalhyresgästen har misskött sig 3. Huset ska rivas eller byggas om 4. Hyresvärden har annat viktigt skäl för att inte gå med på förlängning 5. De hyresvillkor som hyresvärden kräver för förlängning är skäliga Om lokalhyresgästen har rätt till ersättning enligt ovan, ska hyresvärden betala ett belopp som motsvarar en årshyra för lokalen enligt det uppsagda hyres40

Block 1.indd 40

21/11/17 12:28 PM

BLOCK 1. VERKSAMHETENS JURIDISKA GRUNDER

AFFÄRSAVTAL OCH HYRESAVTAL KAPITEL 2

avtalet. Om lokalhyresgästen på grund av att hyresförhållandet har upphört har drabbats av en förlust som inte täcks av denna ersättning, ska hyresvärden i skälig omfattning ersätta lokalhyresgästen för denna förlust. Om förlusten har samband med att lokalhyresgästen har bekostat ändring av lokalen, ska förlusten beaktas endast om hyresvärden har samtyckt till ändringen eller om lokalhyresgästen har avtalat om att han skulle få utföra ändringen. EXEMPEL 2

Björn Linder driver en bilverkstad i centrala

gångspunkt för medling. Parterna kommer

Malmö. Hyresvärden har nio månader innan

inte överens och Björn vill inte driva frågan

hyrestiden går ut sagt upp hyresavtalet och

vidare till tingsrätten. Han blir därför tvungen

begärt 50 % högre hyra för nästa avtalsperiod –

att ﬂytta. Han har då rätt till en ersättning

detta med hänvisning till marknadshyrorna i

från hyresvärden motsvarande årshyran för

området. Björn accepterar inte höjningen och

lokalen, i detta fall 120 000 kronor. Kan han

begär medling hos hyresnämnden.

visa att hans förlust på grund av ﬂytten är

Nämnden menar att den begärda hyran inte kan anses skälig men lägger den som ut-

större, har han rätt till detta högre belopp som ersättning.

Överlåtelse

Den som hyr en lokal har rätt att överlåta den till annan i samband med att hela verksamheten säljs. En förutsättning är att lokalhyresgästen innehaft lokalen i minst tre år (12 kap 36 §). Lokalhyresgästen har dock ingen rätt att enbart överlåta hyresrätten till lokalen. Om lokalhyresgästen är en juridisk person, till exempel ett aktiebolag, kan denna överlåtas med hyresrätten utan hyresvärdens medgivande. Hyresgäst är ju fortfarande den juridiska personen. EXEMPEL 3

Carl och Jenny Fritzell driver sedan fem år ett

överlåtelsen om de hade överlåtit en juridisk person,

konstgalleri. Verksamheten har på senare tid

exempelvis ett aktiebolag, som innehaft hyresrätten.

gått allt sämre. Carl och Jenny har bestämt sig för att sälja rörelsen. Det ﬁnns emellertid inga köpare som vill köpa hela rörelsen. En köpare är dock intresserad av att köpa hyresrätten till ”lokalen”. I den tänker han öppna en Sushibar. Carl och Jenny har inte rätt att överlåta enbart hyresrätten till lokalen om hyresvärden motsätter sig detta. Om däremot Carl och Jenny säljer hela sin rörelse följer hyresrätten med. Hyresvärden kan då inte hindra överlåtelsen, eftersom hyresförhållandet har varat i mer än tre år. Han hade heller inte kunnat förhindra

Block 1.indd 41

21/11/17 12:28 PM

AFFÄRSAVTAL OCH HYRESAVTAL

VAD GÄLLER VID ÖVERLÅTELSE AV LOKAL?

En förutsättning för att ny avtalspart skall träda in i ett p pågående hyresförhållande är att rörelsen som bedrivs i lokalen överlåts.

Detta innebär att: • förändring av den nu drivna rörelsen inte skall ske • att bolaget/personen som övertar verksamheten skall bedriva samma verksamhet • att förvärvande bolag/person har förmåga att driva verksamheten (såväl ekonomiskt som rent praktiskt) • bolaget/personen har betalningsförmåga för rätta fullgörandet av skyldigheterna enligt hyresavtalet • Ny hyresgäst inträder i den gamla hyresgästens ställe, vilket innebär att ersättning för uppkomna skador under hyresförhållandet övergår till ny hyresgäst

ETT INFORMATIONSBLAD FRÅN

• Ansvaret för ekonomiska skulder till GöteborgsLokaler övergår till ny hyresgäst

Exempel på regler för överlåtelse av lokal.

Om verksamheten övergår från annan bolagsform till att drivas som ett aktiebolag måste lokalhyresgästen kontakta hyresvärden för att få överlåta hyreskontraktet till aktiebolaget. Det kan ske genom en enkel transporthandling som undertecknas av överlåtande lokalhyresgäst, aktiebolaget (tillträdande lokalhyresgäst) och hyresvärden (som godkänner överlåtelsen). En överlåtelse till ett aktiebolag kan innebära en sämre säkerhet för hyresvärden. Det är därför vanligt att hyresvärden kräver borgen eller annan säkerhet för att godkänna en sådan överlåtelse till ett aktiebolag.

Hyresnämnd Om en hyresgäst och en hyresvärd inte kan komma överens i frågor som rör lägenheten kan de vända sig till hyresnämnden. Det finns statliga hyres- och arrendenämnder på åtta orter i landet med opartiska jurister, så kallade hyresråd, samt representanter för hyresgästerna och hyresvärdarna. Hyresnämnden lägger fram förslag till hur konflikterna ska lösas och försöker medla mellan parterna. Om hyresgästen och hyresvärden trots det inte kan enas, kan nämnden avgöra frågor som gäller hyres- och bostadsrätt. Nämndens beslut kan överklagas till Svea hovrätt. 42

Block 1.indd 42

21/11/17 12:28 PM

verkshöjd 250 verkställande direktör (vd) 107 vertikalt avtal 284 vertikalt samarbete 284 vetorätt 355 vikariat 348, 353 villkorlig dom 139 vilseledande efterliknelse 277 vilseledande förpackning 277 vilseledande påstående 277 vite 279, 280 vitesbelopp 359 vitesföreläggande 279 Voltaire 375 vårdslöshet 230, 231 väglagen 306 Värdepapperscentralen (VPC) 172 värdeöverföring 108 växel 163 växellagen 163

Washingtonkonventionen 259 WIPO 258, 259 World Intellectual Property Organization (WIPO) 258, 259

äganderätt 69, 173 ägarförbehåll 164 ägarhypotek 169

öppet köp 69 överföringsfel 14 överhypotek 169 överklaga 135 överklagande 141 överlåtelse av företag 115 överlåtelse av lokal 41 övertid 360 övertidsjournal 360 övervakning 139

yttrandefrihetsgrundlagen 134

Å åläggande 288 årsredovisning 109 årsredovisningslagen 109 årsstämma 105 återanställning 352 återanvändning 304, 310 återförsäljaravtal 43, 331 återförsäljare 331 återtagandeförbehåll 77, 164, 197, 199 återtaganderätt 76, 164, 173 återvinning 141, 195, 214, 304, 310, 315

Bildförteckning Omslag: Emrah Turudu/iStock (1), Shutterstock (2, 3, 4, 6, 7, 8, 9), Tomaz Lundstedt (5), Photodisc (10) Photodisc 11 Kharbine-Tapabor/REX/IBL Bildbyrå 21 Andrew Manley/iStock 35 Rose-Marie Murray/Alamy/IBL Bildbyrå 44 Mark Dunn/Alamy/IBL Bildbyrå 46 Scandinav/Johnér 47 Imago stock/IBL Bildbyrå 48 Maja Suslin/TT 50 Ellen Nielsen Kindstrand/IBL Bildbyrå 51 Jacob Wackerhausen/iStock 52 Thomas Adolfsén/Scandinav/TT 60 Jeppe Gustafsson//TT 76 Leif Johansson/Johnér 92 Christine Olsson/TT 95 Photodisc 99 Thinkstock 102 Anders Wiklund/TT 110 Emrah Turudu/iStock 126 Ingemar Edfalk/Riksdagen 130 Christine Olsson/TT 134 Hussein El-alawi/Sydsv/TT 135 Pontus Lundahl/TT 137 Leif R Jansson/TT 139 Hans Bjurling/Johnér 146 Photodisc 154

Fredrik Sandberg/TT 155 Maj-Britt Rehnström/TT 164 BT-truck 175 Jessica Gow/TT 190 Daniella Backlund/SvD/TT 195 Claudio Bresciani/TT 197 Susanne Kronholm/Johnér 200 Jens Norgaard Larsen/Scanpix Danmark/ TT 211 Drago Prvulovic/TT 213 Emma-Sofia Olsson/SvD/TT 218 Jeppe Gustafsson/TT 227, 238 Mark Earthy/TT 240 Charles Sykes/AP/TT 253 Imago sport//IBL Bildbyrå 257 Thule AG/Euipo 258 Photodisc 259 Henrik Montgomery/TT 261 Henrik Hansson/TT 264 Marcin Balcerzak/iStock 273 Karin Nilsson/SvD/TT 274 Anders Wiklund/TT 277 Per Hanstorp/Johnér 283 Returpack 310 Pontus Lundahl/TT 312 Rangsells 315 Marmion/iStock 325 Marco Castro/DPI/UN 327

Rusta 336 Susanne Walström/Johnér 344 Fredrik Sandberg/TT 347 Tore Hagman/TT 351 Thinkstock 371 Tomaz Lundstedt 9, 13, 26, 33, 36, 59, 67, 79, 81, 86, 87, 90, 93, 96, 111, 120, 122, 127, 133, 136, 138, 152, 153, 158, 159, 165, 168, 172, 173, 182, 183, 191, 207, 208, 209, 212, 217, 223, 229, 232, 234, 237, 244, 248, 249, 252, 262, 268, 269, 272, 275, 278, 281, 282, 286, 290, 295, 301, 303, 307, 308, 314, 331, 345 Övriga foton: Shutterstock

384

Block 4.indd 384

21/11/17 12:41 PM

J2000

J2000 AFFÄRSJURIDIK FAKTA OCH UPPGIFTER

AFFÄRSJURIDIK

Affärsuridikens grunder presenteras i form av faktatext och uppgifter fördelat på fyra block samt ett avsnitt om rättsﬁlosoﬁ.

FAKTA OCH UPPGIFTER

Författare: Jan-Olof Andersson och Cege Ekström är civilekonomer, samhällsvetare och lärare. Dan Ogvall är jurist och fd chefsrådman. Claes Pettersson är advokat och affärsjurist.

AFFÄRSJURIDIK FAKTA OCH UPPGIFTER

Jan-Olof Andersson Cege Ekström Dan Ogvall Claes Pettersson

UPPLAGA 5

Best.nr 47-11616-4 Tryck.nr 47-11616-4

4711616_J2000_FAKTA_OMSLAG.indd 1

17/11/17 9:07 PM