9789140673138 by Smakprov Media AB

Samhällskunskap 50 p Spela roll har tagits fram för gymnasiets första 50-poängskurs, 1a1, i ämnet samhällskunskap. Boken innehåller följande kapitel:

SPELA ROLL

SPELA ROLL Samhällskunskap 50 p

Samhällskunskap 50 p

1. Du – och de andra 2. Demokrati och mänskliga rättigheter 3. Ideologier 4. Så styrs Sverige 5. Sverige och Europa 6. Massmedier 7. Ekonomi i vardagen 8. Brott och straff 9. Internationella relationer 10. Samhällets ekonomi

Fredrik Harstad

Sandra Heaver

Jens Öberg

Fredrik Harstad arbetade med gymnasiereformen 2011, Sandra Heaver var med om att grunda läromedelsföretaget Bok & webb och Jens Öberg är verksam som samhällskunskapslärare på Donnergymnasiet i Göteborg. Tillsammans har de skrivit fler än tjugo läroböcker.

SPELA ROLL_OMSLAG_till tryck.indd 2-3

2011-02-02 15.38

INNEHÅLL 1

SPELA ROLL_INLAGA_till tryck.indd 4

Du – och de andra

Vem är du? Sverige och svenskarna Samhället – en gemenskap

9 13 14

Demokrati och mänskliga rättigheter

Demokrati – vad är det? Demokrati – frågor och svar Mänskliga rättigheter – demokratins bas Svenska rättigheter – och skyldigheter

19 20 26 28

Ideologier

Ideologier – människan och samhället Ideologier Svenska partier Skalor – och block Politik – utan partier

35 36 42 43 45

Så styrs Sverige

Så styrs Sverige – i princip De fyra grundlagarna Riksdagen Regeringen Statschefen Landsting och regioner Den kommunala självstyrelsen Valsystemet i Sverige

51 53 55 61 64 64 65 67

Sverige och Europa

Sverige och Europa Sveriges medlemskap EU:s historia Vad bestäms i EU? EU:s institutioner EU – i framtiden

73 75 75 78 79 82

2011-01-20 15.56

Massmedier

Massmedierna – den tredje statsmakten Radio, tv, press – och Internet Mediernas makt Mediernas spelregler

87 88 94 97

Ekonomi i vardagen Ekonomi i vardagen – en kortkurs Börja arbeta Konsten att konsumera klokt Att inte kunna betala

Brott och straﬀ Brott och straff – om lag och moral Sverige – ett rättssamhälle Brottsplats Sverige Polisen Domstolen

Internationella relationer Internationella relationer – Sverige i världen Vem styr över världen? Fattiga och rika Miljön Krig och fred

Samhällets ekonomi

102 105 105 110 114

116 119 120 123 130 132

136 139 140 149 157 161

168

Samhällets ekonomi – så påverkar den dig Pengarnas värde Arbete – och arbetsmarknadspolitik Skatterna finansierar den offentliga sektorn

171 172 175 179

186

SPELA ROLL_INLAGA_till tryck.indd 5

2011-01-28 09.37

1. Du – och de andra

SPELA ROLL

SPELA ROLL_INLAGA_till tryck.indd 6

2011-01-20 15.56

N DETTA HAR HÄ

Det är höst, den sista hösten i nian. Det är dags för Nadia och Emil att välja utbildning. De har känt varandra i evigheter och vill gärna gå på samma gymnasieskola. Det känns både roligt och jobbigt att välja. I Nadias och Emils stad finns det 33 gymnasieskolor, så utbudet är bra. – Det viktigaste är att välja en skola som man känner att man kommer att trivas i, säger Nadia, och Emil håller med. – Kan vi inte välja Samhällsskolan? De har en massa roliga program och inriktningar, säger Emil. – Njaaa, ligger inte den i ... förorten? Jag trodde vi var överens om att det var viktigt att trivas på skolan, säger Nadia besvärat. – Vad menar du? Är du rasist eller? Är du för fin för att gå på en "invandrarskola"? – Lägg av, mina föräldrar kommer ju från Iran! Jag menar bara att vi inte känner någon där, vi vet inte hur de är. Kan vi inte välja Estetskolan? Den ligger i stan, och vi är ju intresserade av musik båda två. – Visst. Jättebra förslag. Umgås med indiekids i tre år ... – Vänta nu Emil, vem är det nu som är fördomsfull?

DEMOKRATI OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

SPELA ROLL_INLAGA_till tryck.indd 7

2011-01-20 15.56

UPPGIFT HUR RESONERAR DU? För inte så längesedan var du var i samma situation som Nadia och Emil. Känner du igen dig?

GÖR SÅ HÄR: Jobba tillsammans med tre kamrater och diskutera följande frågor:

1. Hur tänkte du när du valde gymnasiet? 2. Vilka fördomar finns om din skola? Tycker du att de stämmer? 3. Kan man välja en skola utan att vara påverkad av sina fördomar?

DET HÄR KAPITLET ger dig möjlighet att fundera över vem du är. lär dig mer om vad som formar identiteter och gemenskaper. tar upp frågan om vad det innebär att vara normal.



PÅ WEBBEN kan du testa dina kunskaper och jobba vidare med frågor om identitet, grupper och normalitet.

SPELA ROLL

SPELA ROLL_INLAGA_till tryck.indd 8

2011-01-20 15.56

VEM ÄR DU? Se dig själv i spegeln. Du har naturligtvis tittat på din spegelbild många gånger förut. Men se efter en gång till, riktigt noga. Vem är det egentligen du tittar på? Och hur tror du andra ser på dig? Frågan om varför vi är som vi är och vad som formar vår personlighet har intresserat psykologer, filosofer och samhällsvetare i tusentals år. En klassisk debatt är den som handlar om arv och miljö. Om människan formas av sitt arv bestämdes dina personliga egenskaper redan vid födseln. Om människan däremot påverkas av den miljö man växer upp i formas din personlighet när du upplever nya saker och träffar nya människor. Ett litet barn är som ett blankt ark som ska fyllas med innehåll. De flesta är nog överens om att människan påverkas av både arv och miljö. Ändå blossar debatten upp ibland, till exempel när man diskuterar kriminalitet eller jämställdhet. Är man brottsling eller blir man brottsling? Och varför finns det skillnader mellan män och kvinnor – är det för att vi är födda olika eller för att omgivningen påverkar oss på olika sätt?

Din uppväxt Fundera en stund på om det finns några händelser som har påverkat dig riktigt starkt i livet. Kanske var det när du flyttade till en ny plats, när dina föräldrar skildes eller när en släkting gick bort. Nästan alla människor kan plocka fram en eller ett par händelser som varit riktigt omskakande. Allt vi upplever har förstås inte samma dramatiska effekt, men bakgrund och uppväxtmiljö verkar påverka oss mer än vi tror. Till och med dina föräldrars bakgrund, studievana och yrkesval har betydelse för vem du är. Om dina föräldrar har studerat på högskolan är det troligt att du också kommer att göra det. Frågan om var vi växer upp verkar också säga en del om hur vi ser på andra och oss själva. Det kan vara stor statusskillnad på att bo i lägenhet mitt inne i centrum eller i ett höghusområde en bit utanför stan, trots att lägenheterna i sig är lika stora, moderna och funktionella.

En familj som alla andra När du föddes blev du automatiskt en del av en familj. Det är en sammanhållande enhet som betyder mycket för de flesta av oss. Vi bryr oss om våra föräldrar när de blir gamla, vi håller kontakten med våra syskon, och vi tar hand om våra barn. Det finns förstås stora fördelar med det. Familjen blir en trygg och fast punkt som man alltid kan återvända till.

DU – OCH DE ANDRA

SPELA ROLL_INLAGA_till tryck.indd 9

2011-01-20 15.56

norm: underförstådda regler och förväntningar

Däremot har vi inte samma uppfattning om hur en familj ska se ut. De flesta av oss tänker kanske på mamma, pappa och deras gemensamma barn, det vill säga det som brukar kallas för kärnfamilj. Men faktum är att allt fler barn växer upp i familjer som inte är kärnfamiljer, till exempel med en ensamstående förälder eller i en familj med två mammor eller två pappor. Och för bara några hundra år sedan, när de flesta svenskar bodde på landet, var storfamiljen den vanligaste familjetypen. Då bodde flera generationer tillsammans under samma tak.

Bryta mot normerna Kärnfamiljen har visserligen fått konkurrens, men den är fortfarande norm för hur ett familjeliv uppfattas i vårt samhälle. Det märks bland annat på lagstiftningen och familjepolitiken. Det är som om omgivningen förväntar sig att du ska flytta ihop med en person av motsatt kön och sedan få två barn tillsammans med henne och honom. Helst ska ni dessutom köpa villa, hund och Volvo. Att bryta mot normerna och leva ett annorlunda liv kan kräva både mod och styrka. På samma sätt finns det förväntningar på hur du ska bete dig som ung, och som tjej eller kille. Hade du varit en annan person om du fötts som motsatt kön? Förmodligen. Mycket tyder på att pojkar och flickor behandlas på olika sätt redan när de är mycket små. Vi uppmuntrar pojkarnas busiga och äventyrliga sida medan flickor förväntas vara pyssliga och omhändertagande. Pojkar får blå kläder och bilar medan flickor får rosa klänningar, dockor och rosetter. Att bryta mot dessa normer kan vara besvärligt. Det finns exempel på föräldrar som valt att inte avslöja för andra om barnet är en pojke eller flicka, men deras erfarenheter är att omgivningen blir förvirrad och till och med provocerad. Vi vill gärna veta.

SPELA ROLL

SPELA ROLL_INLAGA_till tryck.indd 10

2011-01-20 15.56

UPPGIFT DU ÄR EN I GRUPPEN Hur väl känner du dina klasskamrater? Ni har trots allt valt samma skola och gymnasieprogram, så ni måste ha en hel del gemensamt. Om tjugo år kan ni ha en återträff och prata om gamla minnen som du inte delar med någon annan. Med några av dina klasskamrater har du säkert mer gemensamt än med andra. Musik, idrott, religion och nationalitet kan bidra till en känsla av samhörighet, en vi-känsla. Men om det finns ett ”vi” finns det också alltid ett ”dom”. Andra människor håller på andra fotbollslag eller lyssnar på annan sorts musik. ”Dom” hjälper er att förstärka ”vi”-känslan.

GÖR SÅ HÄR: 1. Fundera på hur du brukar beskriva dig själv. Använd några av följande nyckelord och gör en lista med ”etiketter” som passar in på dig: • intressen • musik • idrott • religion • nationalitet • etnicitet • modersmål • kompisar • kön • skola • gymnasieprogram • drömjobb • familj och släkt • bostad • ålder

2. Samarbeta med tre klasskamrater. Hitta fem saker som förenar er. Det behöver inte vara saker som redan finns med i din lista.

3. Hitta minst en sak som du inte delar med någon annan i gruppen. Det kan vara ett intresse, en egenskap, en plats du har besökt eller något annat.

DEMOKRATI OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

SPELA ROLL_INLAGA_till tryck.indd 11

2011-01-20 15.56

UPPGIFT INTE SOM ANDRA Vad är normalt, och vem bestämmer vad som är norm i samhället? Hur reagerar du om du möter någon som … … har åtta barn … är Jehovas vittne … är ihop med någon av samma kön … aldrig vill skaffa barn … är arbetslös … bär turban eller burka … samlar på porslinskatter … bor i skogen utan el och rinnande vatten … vägrar prata med andra människor … sitter i rullstol … är raggare … har flera fruar eller män

GÖR SÅ HÄR: 1. Jobba tillsammans med några klasskamrater. Finns det något i listan som inte känns okej? Motivera varför.

2. Vilket bemötande får människor som lever på det här sättet, tror du? Diskutera minst fem punkter från listan.

3. För hundra år sedan var det inte alls ovanligt med familjer med åtta barn, medan en öppet homosexuell person kunde kastas i fängelse. Vilka av punkterna kommer att ses som fullt normala om ytterligare 50 år, tror du?

SPELA ROLL

SPELA ROLL_INLAGA_till tryck.indd 12

2011-01-20 15.56

SVERIGE – OCH SVENSKARNA Om familjen är den lilla enheten i vår samhällsmodell, är nationen, eller landet, den stora. Sverige är ett av världens cirka 200 länder. Här bor drygt nio miljoner människor. De flesta av dem kallar sig för svenskar. Men vad menas egentligen med det? Måste man bo i Sverige för att vara svensk? Måste man prata svenska? Kunna nationalsången utantill? Känslan för svenskheten blev populär när nationalismen slog igenom på 1800-talet. Människor som levde innanför samma gränser förväntades ställa upp för varandra och sitt land. Idén att skapa trygghet och solidaritet mellan landets invånare är en idé som fortfarande fungerar. Sveriges invånare hjälper varandra, till exempel genom att skattebetalare bekostar din skolgång. Om skattepengarna istället användes för att finansiera den norska skolan skulle det förmodligen bli protester. Det får norrmännen klara själva, med hjälp av egna pengar. Nationalismen kan bli farlig om stoltheten utvecklas till ett hat mot människor som inte ingår i den egna gruppen. Många av världens krig och konflikter har utvecklats ur ett sådant hat. Ibland riktas det mot människor i andra länder, ibland mot grupper inom det egna landet.

DU – OCH DE ANDRA

SPELA ROLL_INLAGA_till tryck.indd 13

2011-01-20 15.56

Den som gör skillnad på folk och folk är farligt nära rasismens idé, nämligen att vi är bättre än dom. Den europeiska rasismen var som värst på 1800-talet och början av 1900-talet, när afrikaner, indianer och i stort sett alla andra folk betraktades som lägre stående varelser. Men rasismen är långt ifrån död. Under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet lyckades flera rasistiska partier vinna framgångar i Europa, trots att de går rakt emot en av demokratins grundprinciper om att alla människor är lika mycket värda. Sverige är inte heller befriat från rasistiska åsikter. Ibland framförs åsikter som att de som levt länge i Sverige ska värderas annorlunda än de som flyttat hit på senare tid.

SAMHÄLLET –EN GEMENSKAP Den här boken handlar om samhällskunskap. Men vad är egentligen ett samhälle? Själva ordet kan härledas från latinets societas, som betyder sällskap, eller socius, som betyder kamrat och partner. Och det säger faktiskt en del om själva grundtanken med ett samhälle, nämligen att människor måste hjälpas åt för att överleva. Vi bidrar med olika insatser och kompetenser för att alla ska kunna leva ett bättre liv. Att organisera ett samhälle är förstås ingen enkel uppgift. Det kräver kompromisser, samarbetsvilja och initiativ. Några av alla de relationer, samarbeten, konflikter och problem som kan uppstå kommer du att få läsa om i den här kursen – och boken.

SPELA ROLL

SPELA ROLL_INLAGA_till tryck.indd 14

2011-01-20 15.56

UPPGIFT ÄRLIGT TALAT Här är 16 frågor om identitet, grupper och normalitet. Var och en i klassen får en siffra, läser igenom den och gör sig beredd på att svara och motivera svaret kortfattat.

1. Skulle du överleva på en öde ö? 2. Hade du varit en annan person om du fötts med motsatt kön? 3. Bestäms den sexuella läggningen när man föds eller blir man homosexuell, bisexuell eller heterosexuell senare i livet?

4. Varför blir vissa människor kriminella? 5. Finns det situationer då du känner hat mot andra människor? 6. Nämn en person du ser upp till. 7. Nämn någon fördom du har om personer från ett annat land. 8. Vilka personer har påverkat dig mest? 9. Om du fick välja ett land som du skulle komma från, vilket skulle det vara? 10. Hade du haft en annan personlighet om du fötts i ett annat land? På vilket sätt i så fall?

11. Vad är bäst att födas som i Sverige – kille eller tjej? 12. Kan en familj se ut hur som helst? 13. Ett våldsbrott begås, och det får stor uppmärksamhet i media. Reagerar folk olika om det är en invandrare eller en svensk som begått brottet, tror du?

14. Har du hört talas om uttrycket ”lika barn leka bäst”? Håller du med om det? 15. Finns det olika grupperingar i området där du bor, eller kanske på din skola? 16. Det sägs ibland att invandrarhat och homofobi bara är uttryck för människors rädsla och osäkerhet inför något de inte förstår eller vet tillräckligt om. Ligger det något i det, tror du?

DU – OCH DE ANDRA

SPELA ROLL_INLAGA_till tryck.indd 15

2011-01-20 15.56

2. Demokrati och m채nskliga r채ttigheter 16

SPELA ROLL

SPELA ROLL_INLAGA_till tryck.indd 16

2011-01-20 15.56

N DETTA HAR HÄ

När Kalle kliver in i skolans entréhall hör han hur pratet sätter igång. Men han vet att ingen av de fega typerna som sitter där på bänkarna vågar säga något rakt ut till honom. Det handlar om Kalles t-shirt. På den står det ”To be born white is an honor” med stora bokstäver. Alltså: Det är en ära att vara född vit. Det är tredje gången som Kalle har tröjan på sig i skolan. Första gången försökte en av hans lärare prata allvar med honom. – Förstår du inte att vissa blir ledsna och rädda? Kalle brydde sig inte. Andra gången blev Kalle inkallad till rektorn. En elev från Somalia hade bett rektorn säga ifrån. – Vi accepterar inte rasism på den här skolan, sa rektorn. Det står i våra elevregler. Men Kalle brydde sig inte. Jag får väl ha vilken tröja jag vill, tänker han …

DEMOKRATI OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

SPELA ROLL_INLAGA_till tryck.indd 17

2011-01-20 15.57

UPPGIFT VAD SKA VI GÖRA MED KALLE? Du är elev på samma skola som Kalle. Rektorn och några lärare får syn på dig i korridoren och frågar om du har tid att prata om en sak. Innan du hinner blinka sitter du inne på rektorns kontor. Du inser att skolans ledning faktiskt vill veta vad du tycker. – Tycker du att det är okej att vi har elever här på skolan som går runt med rasistiska budskap på ryggen? frågar rektorn. Det står i våra elevregler att rasism inte är tillåtet. Har du någon bra idé om vad vi ska göra med Kalle och hans tröja?

Vad svarar du? A) Jag tycker att man ska få ha på sig vilka kläder som helst, även om de har rasistiska budskap, hakkors och sånt. Vi lever i ett fritt land.

B) Jag snackar med Kalle. Jag kan få honom att sluta med den där skiten. C) Stäng av honom från skolan och anmäl honom till polisen. Hets mot folkgrupp är ett brott!

D) Ordna en omröstning bland eleverna. Ja eller nej till rasistiska budskap? Så enkelt är det.

E) Det där är faktiskt inte min grej. Det är inte jag som bestämmer här. F) Äh, det där är bara en kul pryl. Det är inte rasism i alla fall. G) Eget svar …

GÖR SÅ HÄR: 1. Välj det svar som du tycker är bäst. 2. Diskutera sedan med 2–3 kamrater. Tycker ni samma? Redovisa svaren för hela gruppen. Berätta också hur diskussionen gick.

DET HÄR KAPITLET ger dig kunskaper om demokrati och demokratins arbetssätt och idéer.  lär dig mer om mänskliga rättigheter.  ger en kortkurs om demokratins historia.

 18

PÅ WEBBEN kan du testa dina kunskaper och jobba vidare med frågor om demokrati och mänskliga rättigheter.

SPELA ROLL

SPELA ROLL_INLAGA_till tryck.indd 18

2011-01-20 15.57

DEMOKRATI – VAD ÄR DET? Demokrati är ett snårigt begrepp. Det används i en rad sammanhang och betyder olika saker för olika människor: elevdemokrati, företagsdemokrati, socialdemokrati och så vidare. En kort förklaring av begreppet demokrati kan se ut så här: Ordet: Själva ordet demokrati är från början grekiska och betyder folkstyre. Makten: Demokrati är ett sätt att fatta beslut. I en demokrati ska besluten stämma överens med det som de flesta, majoriteten, tycker är rätt. Människan: Demokrati är också ett sätt att se på sig själv och andra människor. En demokratisk grundtanke är att alla människor har lika värde. De flesta, majoriteten, får inte behandla de andra, minoriteten, hur som helst. När du och dina kamrater diskuterade fallet med Kalle och hans t-shirt arbetade ni med frågor som har med demokrati att göra. ”Vem ska bestämma?” är en sådan fråga. ”Vad har jag personligen för ansvar?” är en annan. Säkert dök också frågan om yttrandefrihet upp. Har man rätt att uttrycka vilka åsikter som helst i ett demokratiskt land? Också sådana åsikter som är mot demokratin och kan kränka andra människor djupt? Det här kapitlet ger dig kunskaper om demokrati och mänskliga rättigheter. Men du får inte bara kunskaper. Du ges också många chanser att ta ställning till några av vår tids viktigaste – och svåraste – frågor.

yttrandefrihet: rätten att säga vad man tycker

FAKTA

VAD SÄGER LAGEN? I Sverige är hets mot folkgrupp ett brott. Den som sprider rasistiska budskap kan dömas till fängelse eller böter. Ur brottsbalken kap 16, 8 §; ”Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids, hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter.”

uttrycka missaktning: visa förakt

trosbekännelse: vilken religion man tillhör, till exempel kristendom eller islam

ringa: inte så allvarligt

DEMOKRATI OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

SPELA ROLL_INLAGA_till tryck.indd 19

2011-01-20 15.57

DEMOKRATI – FRÅGOR & SVAR I en demokrati är det folket som har makten. Inte en enstaka person, till exempel en kung, och inte heller en enstaka grupp, till exempel de rikaste i landet. Det låter enkelt. Men om man funderar lite mer dyker en del frågor upp. Vi tar en fråga i taget.

 Hur ska ”alla” kunna bestämma? Demokrati betyder inte att alla alltid är med och bestämmer. I svenska riksdagsval är det bara myndiga (18 år senast på valdagen) svenska medborgare som får delta. Utländska medborgare har rösträtt i kommunoch landstingsval. Så alla som bor i Sverige har inte samma möjligheter att påverka. Det skulle inte vara särskilt praktiskt att låta varje viktig fråga beslutas av Sveriges drygt sju miljoner röstberättigade tillsammans. Hur löser man det? I Sverige, och i de flesta andra demokratiska stater, används en modell som kallas indirekt eller representativ demokrati. Väljarna utser representanter, politiker, som i sin tur fattar besluten. Politikerna tillhör ett av flera partier. Det finns också något som heter direkt demokrati. Det betyder att alla röstberättigade fattar beslut i stormöten eller folkomröstningar. Då blir politikerna och partierna inte lika viktiga. I Schweiz har man en blandning av indirekt och direkt demokrati, ibland med flera folkomröstningar i månaden.

 Vad händer när alla inte tycker samma?

röstberättigad: person som har rösträtt

Vad gör man när man inte kan komma överens – blir arg, slåss, går sin väg, ringer en advokat, röstar om saken eller fortsätter att diskutera? Om man bara kunde fatta beslut om sådant som alla är överens om skulle väldigt få saker bli bestämda. Därför är majoritetsprincipen en viktig del av demokratin. När alla inte tycker samma, då vinner helt enkelt det förslag som fått flest röster. Det får de andra, minoriteten, finna sig i. Majoritetsprincipen gör att det gäller att få med så många som möjligt på sitt förslag. För att lyckas med det måste man i regel ändra lite på förslaget. Det hjälper ju inte om du har en bra idé, om ingen annan tycker att den är bra. I demokratiskt arbete är det därför vanligt att man kompromissar, det vill säga jämkar eller ”möts på halva vägen”.

SPELA ROLL

SPELA ROLL_INLAGA_till tryck.indd 20

2011-01-20 15.57

Det finns olika slags majoriteter. Absolut majoritet gäller om ett förslag fått mer än hälften av rösterna. När det förslag som flest röstat på inte når upp till hälften av rösterna säger man att det råder relativ majoritet. I många sammanhang försöker man förbereda omröstningen så att det bara finns två alternativ: ja eller nej. Då kan man vara säker på att ett av förslagen får absolut majoritet.

RE! A D Ö D I T A R K O DEM R Ö F G N I N R A V JAG-STRUNTAR-IBESLUTEN-JONAS ”Lägg av! Förslaget är ju helt sjukt. Jag vägrar!”

JAG-VÄGRARFÖRHANDLA-KALLE ”Du! Jag tänker inte ge mig. Hör du det?”

JAG-TÄNKER-INTEARGUMENTERAJOHANNA ”Det spelar faktiskt ingen roll vad du säger. Jag har redan bestämt mig.”

UPPGIFT JAG-BRYR-MIG-INTEOM-VAD-ANDRASÄGER-MALIN ”Det ska väl du bara skita i!” 21

SPELA ROLL_INLAGA_till tryck.indd 21

2011-01-20 15.57

 Är demokrati eﬀektivt? Eller handlar det om något annat också? Demokratiska beslut kan kräva mycket tid och prat. ”Politikerna bara sitter i möten” är en vanlig uppfattning. Självklart går det snabbare om bara en person bestämmer. Men poängen med demokrati är inte att det är världens mest effektiva sätt att fatta beslut. Det demokratiska arbetet kan verka ineffektivt därför att det bygger på respekt för människors olika uppfattningar. Det tar helt enkelt tid att förhandla sig fram till en lösning som de flesta kan acceptera. Till grund för demokratin finns en syn på människor. På nästa sida beskrivs denna människosyn i en utredning om demokrati som den svenska regeringen lät göra i slutet av 1990-talet.

SPORTSPEGELN VARJE SÖNDAG?

UPPGIFT

Linda, Jerzy, Acke och Kia delar lägenhet. Varje söndagskväll vill Linda, Jerzy och Kia se Sportspegeln, men Acke, som avskyr sport och är helsåld på deckare, vill hellre se serien Maffiamord i Miami som går samtidigt på en annan kanal. Hur ska de fyra lösa problemet med vad som ska visas på den enda teven i lägenheten på söndagskvällarna? Du träffar Linda, Jerzy, Acke och Kia på ett kafé och inser att de behöver ett smart förslag – annars bryter Det Stora Bråket ut.

GÖR SÅ HÄR: 1. Läs först uppgiften på egen hand. 2. Diskutera sedan i grupper om 3–4 personer. Ni måste enas om EN lösning.

3. Presentera och diskutera de olika gruppernas lösningar.

 22

PÅ WEBBEN hittar du fler demokratiuppgifter.

SPELA ROLL

SPELA ROLL_INLAGA_till tryck.indd 22

2011-01-20 15.57

Iranska studenter vid universitetet i Teheran marscherar i protest mot regimen, december 2009.

Varje människa har • lika värde: Varje människa har samma värde som alla andra. Ingen är viktigare eller mer värd på grund av sådant som kön eller hudfärg. • ett unikt värde: Varje människa är oersättlig som person. Ett exempel är att det inte är okej för företag att systematiskt utnyttja människor som slit-och-släng-varor som lätt kan ersättas när kroppen blir utsliten eller när personen blir utbränd. • ett egenvärde: Ingen är någonsin enbart ett medel för något annat eller någon annan. Med det menas att ingen människa får kränka någon annans rättigheter för att till exempel själv bli rikare. Slavarbete är ett exempel på när en människa används enbart som ett medel för någon annans vinning. En sådan syn på individen är svår att få ihop med ett system där bara en eller några få personer bestämmer. egenvärde: värde som en person eller sak har i sig själv

 Vad krävs för att ett land ska kunna kallas demokratiskt? I Sverige, och i andra västerländska stater, menar man att ett land måste uppfylla följande minimikrav för att kunna kallas demokratiskt: Frihet: Alla får tro och tycka vad de vill och har rätt att sprida sina åsikter. Vissa begränsningar i yttrandefriheten kan göras för antidemokratiska åsikter, till exempel rasism.

antidemokratisk: motarbetar demokratin, går helt emot demokratins grunder

DEMOKRATI OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

SPELA ROLL_INLAGA_till tryck.indd 23

2011-01-20 15.57

Samhällskunskap 50 p Spela roll har tagits fram för gymnasiets första 50-poängskurs, 1a1, i ämnet samhällskunskap. Boken innehåller följande kapitel:

SPELA ROLL

SPELA ROLL Samhällskunskap 50 p

Samhällskunskap 50 p

Fredrik Harstad

Sandra Heaver

Jens Öberg

SPELA ROLL_OMSLAG_till tryck.indd 2-3

2011-02-02 15.38