ARENA 123 – Samhällskunskap för gymnasiet Arena 123 – Samhällskunskap för gymnasiet är första delen i en ny läromedelsserie. Innehållet omfattar kurserna 1, 2 och 3 i samhällskunskap, men är också ett bra val som grundbok för kurserna Internationell ekonomi och Internationella relationer. Boken är nyskriven och utvecklad enligt intentionerna i GY11. Arena ger verktygen för att kritiskt och självständigt kunna reflektera över fakta och värderingar. Ett särskilt kapitel ägnas åt metodfrågor. Läroboken presenterar ett stort antal modeller och teorier och ger en bra grund för alla som vill fortsätta studera samhällsvetenskap. Spännande fördjupningar och ett omsorgsfullt bildval väcker intresse och lust för ämnet. Till Arena kommer en webbtjänst att utvecklas.
ARENA 123
Lars-Olof Karlsson är gymnasielärare i samhällskunskap. Han har också lång erfarenhet som redaktör och förläggare av läromedel.
Lars-Olof Karlsson
ISBN 978-91-40-675101
9
ARENA-OMSLAG-R2.indd 1
789140 675101
2011-03-15 08.50
ARENA-INLAGA-SIDOR_110310.indd a1
2011-03-14 15.55
ARENA 123 Samhällskunskap för gymnasiet Lars-Olof Karlsson
I din hand håller du ett läromedel från Gleerups. Gleerups författare är lärare med erfarenhet från klassrummet. Lärare och elever hjälper till att utveckla våra produkter genom värdefulla synpunkter på både innehåll och form. Vi förankrar våra produkter i skolan där de hör hemma. Gleerups läromedel är alltid utvecklade i samarbete med dig! Har du som användare frågor eller åsikter, kontakta oss gärna på telefon 040-20 98 00 eller via www.gleerups.se För värdefulla synpunkter vid detta läromedels tillkomst tackar vi Jan Tinnberg Katrinelundsgymnasiet Göteborg, Ulrika Truedsson Duveholmsgymnsiet Katrineholm, Åke Jenslin Komvux Norrköping och Irene Wiktorsson Alströmergymnasiet Alingsås. Stort tack till Jerker Holm professor i nationalekonomi vid Lunds Universitet, Per-Markku Ristilammi professor i etnologi vid Malmö högskola, Simon Lindgren professor i sociologi vid Umeå Universitet och Lars Mouwitz professor i yrkeskunnande och teknik vid Linné Universitetet för synpunkter.
ARENA-INLAGA-SIDOR_110310.indd a1
2011-03-14 15.55
Gleerups Utbildning AB Box 367, 201 23 Malmö Kundservice tfn 040-20 98 10 Kundservice fax 040-12 71 05 e-post info@gleerups.se www.gleerups.se
Arena 123 – Samhällskunskap för gymnasiet © 2011 Lars-Olof Karlsson och Gleerups Utbildning AB Gleerups grundat 1826 Projektledare och redaktör Ulf Wagner Bildredaktör Ingrid Westman Formgivning Anders Ottosson/Ottosson Media Illustratör Anders Ottosson Omslagsbild Liseberg Frank Chmura/Nordic Photos Första upplagan, första tryckningen ISBN 978-91-4067510-1 Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Ingen del av materialet får lagras eller spridas i elektronisk (digital) form. BONUS-Presskopias avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t ex kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Prepress JMS Mediasystem AB, Malmö 2011. Kvalitet ISO 9001/Miljö ISO 14001 Clemenstrykkeriet A/S, Hinnerup, Danmark 2011
ARENA-INLAGA-SIDOR_110310.indd a2
2011-03-14 15.55
FÖRORD Bokens titel Arena är tänkt som en metafor för samhället. Det är på arenan vi lever, och allt det vi kallar politik, ekonomi och kultur utspelar sig där. Arena är lämpligt huvudläromedel på kurserna: Samhällskunskap 1a1, 1a2, 1b, 2 och 3, men är också ett bra val som grundbok för kurserna Internationell ekonomi och Internationella relationer, på gymnasiet. Arena vill ge såväl en stabil grund som en ämnesmässig bredd. Bokens innehåll är helt nyskrivet för den nya gymnasieskolan enligt GY 2011 och det innehåll som presenteras i ämnesplanen och i beskrivningarna för de olika kurserna. Ämnesplanen i samhällskunskap betonar historiska förutsättningars betydelse för att förstå dagens samhälle. Vi har därför varit noga med att genomgående behandla samhällsföreteelser också ur en historisk aspekt. En ambition har varit att skapa ett läromedel som bidrar med kunskaper och verktyg för att kunna förstå också lite svårare samhällsvetenskapliga diskussioner. En annan ambition har varit att väcka intresse och inspirera till fortsatta studier i samhällsvetenskapliga ämnen. Förhoppningsvis leder boken till diskussioner och funderingar, som ger anledning till djupdykningar i statistiskt material och annan litteratur. De olika kurserna i samhällskunskap kan byggas upp på olika sätt. Inte minst är läsarens förkunskaper viktiga för vad man väljer att läsa. Vi lämnar valet att skapa den faktiska kursen till användarna. Varje kapitel har i stor utsträckning utformats för att stå på egna ben. De fyra kapitlen med tonvikt på nationalekonomi läses enklast i den ordning de presenteras. Varje kapitel avslutas med uppgifter vars huvudsyfte är att hjälpa läsaren repetera och konkretisera innehållet. Uppgifter markerade med ”D” indikerar att uppgiften uppmanar till diskussioner och egna reflektioner, medan ett ”F” indikerar att man behöver fördjupa sig utanför boken för att kunna lösa uppgiften. Lycka till med dina studier! önskar författare och förlag
ARENA-INLAGA-SIDOR_110310.indd a3
2011-03-14 15.55
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VAD ÄR ETT SAMHÄLLE? Modeller för samhället Naturrätten Samhällskontraktet Idéer om maktdelning Ideologierna och demokratins genombrott
2 INDIVIDEN I SAMHÄLLET
9 10 10 11
12
15
Aktörer, institutioner och strukturer
15
Makt och maktresurser Maktresurser Typer av makt
16 16 16
Det mångkulturella samhället Subkulturer
19 19
Norm och kategori Klass Kön Sexualitet Etnicitet Integrering och assimilering
20 21 25 27 28 31
Maktordning, diskriminering och segregering Diskriminering Segregering
32 33 33
FAKTARUTOR:
Nationella minoriteter i Sverige Livsstil och klass Barns boende Löneskillnader mellan män och kvinnor The World Values Survey
3 DEMOKRATI OCH DIKTATUR
20 22 25 26 30
36
Demokrati Demokratiska institutioner Demokratisk kultur
38 39 42
Diktatur Är diktatur alltid fel? Historiska rötter Diktaturer är olika – tre exempel
43 44 45 45
Olika typer av demokratier Representativ eller direkt demokrati Statschef: republik eller monarki Enhetsstater och federala stater Maktdelning: parlamentarism eller presidentstyre
50 50 52 53 54
Val och valsystem Majoritetsvalsystem Proportionella valsystem
57 57 59
USA:s statsskick Konstitutionen
60 60
ARENA-INLAGA-SIDOR_110310.indd a4
En federal stat Kongressen – den lagstiftande makten Presidenten den styrande makten Presidentvalet Domstolarna – den dömande makten Rösträtten
60 60 61 62 63 63
FAKTARUTOR:
Demokratiindex Demokratiindex regioner Olika typer av demokratier Primärvalen
4 SVENSKT STATSSKICK
40 41 51 63
66
Grundlagarna Regeringsformen Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen Successionsordningen Riksdagsordningen (RO)
67 67 68 69 69
Sveriges Riksdag Proportionellt valsystem Riksdagens uppgifter Arbetet i Riksdagen
70 71 73 74
Regeringen Regeringens uppgifter
77 77
Statsförvaltningen Central statsförvaltning Regional och lokal statsförvaltning
82 83 83
Kommuner och landsting Kommunernas och landstingens uppgifter Kommunernas och landstingens organisation Kommunernas och landstingens ekonomi
84 85 89 91
FAKTARUTOR:
Mandatfördelning – så går det till med jämkade uddatalsmetoden Lobbying ett hot mot demokratin? Från utredning till lag – ett exempel Från socknar och bystämmor till kommuner och landsting
5 VÄLFÄRD, SKATTER OCH FAMILJEEKONOMI Välfärdssystem Välfärdssystemets ursprung Olika välfärdssystem Pensionssystemet Skydd vid sjukdom Skydd vid arbetslöshet Skydd genom socialtjänsten
72 76 81 86
94 95 96 98 99 100 101 104
2011-03-14 15.55
104 104 106 106 107
Fascismen Nazismen
146 147
Ekologism
148
Feminism Liberalfeminism Radikalfeminism
149 150 151
102 103 108
110
Dimensioner i politiken Vänster – höger Miljö – tillväxt Nationell – internationell Religiös – sekulär
152 152 152 153 153
En över- och mellanstatlig union Fördragen och rättighetsstadgan Subsidiaritetsprincipen
112 113 113
Politiska partier Partier i politikens dimensioner Partierna i korthet
154 155 155
EU:s verksamhet EU:s budget, regionalpolitik och jordbrukspolitik Det ekonomiska samarbetet Valutaunionen GUSP – gemensam utrikesoch säkerhetspolitik Övrigt samarbete
114
Partier och strategier Partierna och medlemmarna Partiledarens betydelse Försvinner partimedlemmarna? Ungdomsförbund och kvinnoförbund
162 163 163 164 164
EU:s institutioner Kommissionen Ministerrådet Europaparlamentet EU-domstolen Revisionsrätten Europeiska rådet Europeiska centralbanken, ECB
118 118 119 120 121 121 121 122
Skattesystemet Skatter på inkomster Moms och punktskatter Socialförsäkringsavgifter Vilka skatter är störst? FAKTARUTOR:
Vad är rättvisa? Jämlikhetsanden Familjens ekonomi
6 EUROPEISKA UNIONEN
Starten: ekonomiskt samarbete för fred Romfördraget och vägen mot den inre marknaden Maastrichtfördraget med EMU och utökat samarbete Från 12 till 27 medlemsländer Konstitutionen som blev Lissabonfördraget Hur stort kan EU bli? Turkiet – en utmaning?
114 115 116 116 116
7 IDEOLOGIER OCH PARTIER
ARENA-INLAGA-SIDOR_110310.indd a5
Socialkonservativa och värdekonservativa Marxismen Populism, missnöjespartier och främlingsfientlighet Några viktiga årtal för jämställdhet i Sverige Partier som motståndsrörelser
8 EKONOMINS GRUNDER
135 140 146 150 156
166
Ekonomiska system Marknadsekonomi, kapitalism Planekonomi Blandekonomi
167 167 168 168
124 125
Marknadskrafterna Marknadskrafterna hushållar Människan är inte bara ekonom
169 170 172
126
När konkurrensen inte fungerar Monopol Kollektiva nyttigheter
174 174 177
Kreditmarknad, arbetsmarknad och aktiemarknad Kreditmarknaden Arbetsmarknaden Aktiemarknaden
177 177 177 178
BNP, BNI och NNP BNP per capita Att jämföra BNP/capita över tid BNP/capita som världsmått Andra välfärdsmått Grön NNP
180 181 181 182 183 184
Förmögenheter och inkomster Fördelning av inkomster och förmögenhet
184
Tillväxt – BNP ökar
186
122 123
128 128
FAKTARUTOR:
Olika råd och domstolar Vad är Europa?
FAKTARUTOR:
121 129
132
Konservatism Det konservativa idealet Modern konservatism
133 134 135
Liberalism Socialliberalism Nyliberalism
136 137 138
Socialism Revolutionärer och revisionister – kommunister och socialdemokrater Anarkism och syndikalism
139 142 144
184
2011-03-14 15.55
187 187 188
Protektionism och handelshinder Tullar och andra handelshinder Motiven för handelshinder
230 230 232
Arbetslöshet Strukturell arbetslöshet Konjunkturell arbetslöshet Inflation KPI – så mäter vi inflation Inflationens orsaker Inflationens skadeverkningar
189 190 192 193 193 194 195
WTO – internationell organisation för frihandel Handelsrundorna Bindande och icke-diskriminerande
236 236 238
Valutor och växelkurser Fast växelkurs Rörlig växelkurs
197 197 198
Pengar och andra betalningsmedel Pengarnas historia ”Värdelösa” pengar
199 199 199
Tillväxten och produktionsfaktorerna Recept för tillväxt Strukturrationaliseringar
FAKTARUTOR:
Aktier en bra sparform? BNP BNP/capita PPP US-dollar Fasta och löpande priser HDI-ranking Räkna med BNP Arbetskraftsundersökningen maj Låntagare, långivare och inflation – ett exempel Det ekonomiska kretsloppet
9 EKONOMISK POLITIK
178 180 181 182 183 184 191 196 201
204
Trenden och konjunkturerna Varför finns konjunkturer? På väg mot lågkonjunktur På väg mot högkonjunktur
205 206 206 206
Ekonomisk politik och konjunkturerna Laissez-faire-politik Finanspolitik Penningpolitik Valutapolitik Nationalräkenskaper Försörjningsbalansen Betalningsbalansen
208 208 208 211 214 216 216 217
FAKTARUTOR:
Multiplikatorn Riksbanken – Riksgälden Monetarismen Målkonflikter
10 INTERNATIONELL EKONOMI
209 212 213 215
220
Världshandeln idag
222
Frihandel Ricardo och teorin om relativa fördelar Faktorpriser styr specialisering Internationell löneutjämning Frihandel gynnar konkurrens
224
ARENA-INLAGA-SIDOR_110310.indd a6
224 225 228 229
FAKTARUTOR:
Svensk export Svensk import Ricardo och ”Corn Laws” Så fungerar en tull
11 EKONOMISK HISTORIA
224 224 226 231
240
Frihandel och tillväxt
241
Världskrig – depression – världskrig Socialistisk planekonomi i Sovjetunionen Börskraschen och den stora depressionen Laissez-faire-politik och protektionism New Deal Keynes och finanspolitik Andra världskriget Bretton Woods-systemet
242
Från tillväxt till stagflation 1970-talets stagnation
247 247
Sverige i svårigheter Offensiv devalvering 1982 Inflation, bankkris och valutakris Återhämtningen
249 250 251 253
En tredje globaliseringsvåg Regeringen Reinfeldt 2006 Finanskrisen Krisen når Europa och Sverige Exemplet Grekland Lärdomen av finanskrisen
255 255 255 257 257 259
243 243 244 244 245 246 246
FAKTARUTOR:
Planekonomiernas kollaps Sverige 1973–2010
12 ARBETSMARKNAD OCH NÄRINGSLIV
254 258
262
Arbetsmarknadens parter 263 Avtal och lagstiftning Fackföreningar och arbetsgivarorganisationer Kollektivavtal
264 264
Lagstiftning Arbetsmiljölagen (AML) Medbestämmandelagen (MBL) Lagen om anställningsskydd (LAS)
266 266 266 267
Stridsåtgärder
267
Löneskillnader och diskriminering
269
264
2011-03-14 15.55
Diskriminering inom arbetslivet
271
Ur arbetsmarknadens historia LO, SAF och kollektivavtalen Tjänstemännens organisering Offentliga sektorn som arbetsgivare Ny lagstiftning på 1970-talet Dagens arbetsmarknad
273 274 275 275 276 276
Näringsliv i förändring Näringsliv och offentlig sektor Näringsgrenarna
277 278 279
Hur ser det svenska näringslivet ut? Svenskt näringsliv under 100 år
282 282
FAKTARUTOR:
Centrala organisationer Ska man vara med i facket? Genomsnittlig månadslön efter utbildning och kön Global arbetsfördelning De tio svenska företagen med flest anställda
13 MASSMEDIA
265 269 270 278 283
288
14 KRIMINALITET OCH JURIDIK
316
Moral, etik, normer och allmänt rättsmedvetande
318
Brotten och brottsutvecklingen Mörkertalet Uppklarade brott Brottsutvecklingen
321 321 322 324
Olika typer av brott Brott med dödlig utgång Sexualbrott Andra brottstyper
325 325 325 326
Varför kriminalitet? Gärningsmannen Varför blir man kriminell? Offret Väktare eller övervakare
328 328 329 330 331
Straffet – samhällets reaktion på brott Straff fram till 1800-talet Den klassiska straffrättsskolan Den socialistiska straffrättsskolan Dagens kriminalvård
332 332 333 333 333 335 335 335 337 337 338 340 340 343 343
Medias roll i samhället Medias makt Demokrati behöver fria media Internet – en ny medievärld Propaganda, underhållning och marknadsföring
292
Svensk rättsskipning Gripen – anhållen – häktad I domstol Att överklaga Tvistemål Samhället och domstolarna
Media och demokrati Information och nyhetsförmedling Granskning av makthavare Forum för debatt
294 294 295 296
Kriminalvården i Sverige Straffen Rättspsykiatrisk vård Att sitta i fängelse
Lagstiftning och etiska regler TF och YGL Etiska regler
297 297 298
FAKTARUTOR:
Mediepolitik Två mediepolitiska modeller Partipress Tidningsdöd och presstöd Public service idag Staten granskar radio och tv
300 300 300 302 302 304
Nyhetens väg till läsaren Vilka nyheter går fram? Nyhetsbyråerna Mediekoncerner och mediemoguler
304 304 306 309
Massmediernas historia Dagstidningar i Sverige Radio och television Internets historia
289 289 290 290
15 BEFOLKNING, RESURSER, MILJÖ
346
310 310 311 313
347 348
Befolkningspolitik För befolkningstillväxt Mot befolkningstillväxt
352 352 352
297 298 306
Migration Migrationens orsaker Svensk invandringspolitik
356 356
Naturresurserna – vatten, jord och råvaror
ARENA-INLAGA-SIDOR_110310.indd a7
317 318 320 323 324 326 337 339 342 343
Befolkningsutveckling Demografiska transitionsmodellen
FAKTARUTOR:
Kvalitetskrav på media Publicitetsreglerna Kommunikationsmodellen
Lagstiftningens delar Köprätt Fildelning Uppklarade brott efter brottstyp Organiserad brottslighet Sexualbrott Tingsrätt, hovrätt, HD Förvaltningsdomstolarna Fängelsestraff vid personbrott Tvångsvård utan brott
359
2011-03-14 15.55
Förnybara naturresurser Icke-förnybara naturresurser Prisökning under 2000-talet?
359 359 360
Miljöproblem Växthuseffekten
364 365
Politik mot klimatändring Skatt på utsläpp Skapa en global marknad för utsläppsrätter Subventionera ny teknik Kyotoprotokollet Vad kan vi i Sverige göra?
368 368 369 370 370 370
FAKTARUTOR:
Demografiska begrepp Världens befolkningsutveckling Rashygien – eugenik Sveriges befolkning fram till 2060
16 FATTIGDOM OCH UTVECKLINGSFRÅGOR
347 348 353 355
372
Orsaker till underutveckling Bakomliggande faktorer
374 374
Vägar till utveckling ”Take off” med hjälp av bistånd Importsubstitution Planekonomi Exportorientering 1980-talets skuldkris Skuldsaneringens tid 1990-talet Ett nytt millennium
380 380 381 382 382 383 383 384 384
Några nya utvecklingsstrategier Framgångssagan Grameenbank Person till person-lån Brain Drain och Remittances
387 387 388 388
FAKTARUTOR:
Filantroperna Copenhagen Consensus Center
17 INTERNATIONELL POLITIK Aktörer i internationell politik Stater Etniska grupper Internationella organisationer Civilsamhället FN och drömmen om att rädda världen FN:s organisation Underorgan och fackorgan FN:s deklarationer om mänskliga rättigheter Andra viktiga internationella organisationer IMF och Världsbanken OECD G7, G8, G20
ARENA-INLAGA-SIDOR_110310.indd a8
386 388
392 394 394 395 397 397 400 401 404 404 406 406 406 407
Folkrätten
408
Det internationella systemet Hård och mjuk makt Mono-, bi- och multipolära system Olika perspektiv på internationell politik
412 412 412
Dagens konflikter
417
Världen efter kalla kriget Historiens slut Civilisationernas kamp En kosmopolitisk värld
422 422 423 425
414
FAKTARUTOR:
Viktiga NGO Viktiga internationella domstolar Våldtäkter i krig /konflikter Irakkriget 2003 – en tillämpning av tre olika perspektiv Terrorism Kärnvapen Svensk säkerhetspolitik
399 410 417
18 METOD I SAMHÄLLSVETENSKAP
430
Samhällsvetenskapliga ämnen Sociologi Statsvetenskap Nationalekonomi Geografi
432 432 432 432 432
Samhällsvetenskapens redskap ”Vetenskapliga skolor”
434 434
Forskningsmetod Induktion – teori ska grundas på empiri Deduktion – utan hypoteser ingen empiri Karl Popper – falsifierbarhetsmetoden
436
436 437
Kvalitativa och kvantitativa metoder Kvalitativa metoder Kvantitativa metoder
439 439 439
Källor och källkritik Berättelser och kvarlevor Är källan relevant? Är källan trovärdig?
443 444 444 444
Samhällsvetenskaplig textanalys Argumentationsanalys Innehållsanalys
447 448 450
418 421 422 427
436
FAKTARUTOR:
En fråga – flera perspektiv Hur gör man enkäter Struktur skriftlig rapport Statistik: brottslighet Statistik: ölkonsumtion
433 440 442 445 446
REGISTER
452
BILDFÖRTECKNING
460
2011-03-14 15.55
1 VAD ÄR ETT SAMHÄLLE?
ARENA-INLAGA-SIDOR_110310.indd b9
2011-03-14 15.55
”
Är människor av naturen samhällsvarelser?
I detta korta första kapitel ska vi fundera över vad ett samhälle är och titta på några modeller som använts för att förstå samhället.
Bild föregående sida: Affischering i Göteborg.
Ett samhälle består av ett antal individer som ingår i samma nätverk. Nätverket kan bestå av en gemensam kultur, en gemensam lagstiftning eller något annat som binder ihop individerna. Ett samhälle är något som överlever sina individer, dvs. det fortsätter att existera även när nya generationer ersätter de som dör. Samhället är också geografiskt begränsat. I stort sett alla stater är därmed samhällen, men det går att hitta stater som inte kan kallas samhällen därför att något gemensamt nätverk inte existerar, ett exempel är Somalia. Det går också att hitta stater som innehåller flera samhällen. Abchazien, Grönland och Åland kan av helt olika skäl beskrivas som samhällen inom den georgiska, den danska respektive den finska staten. Kan man ingå i mer än ett samhälle? Ja, vi som bor i Sverige kan ju mycket väl ha starka band till andra samhällen. Vi kan ju till och med i vissa fall ha dubbla medborgarskap, eller leva i Sverige men vara medborgare i ett annat land, eller tvärtom. Eftersom Sverige är medlem i EU kan man säga att vi ingår i ett EUsamhälle samtidigt som vi är en del av det svenska samhället.
10
ARENA-INLAGA-SIDOR_110310.indd b10
”
MODELLER FÖR SAMHÄLLET För att beskriva och förstå vissa företeelser behöver vi ibland generalisera och tänka i stora bilder eller modeller. I följande avsnitt ska vi titta på de två viktigaste modellerna som genom historien har använts för att försöka förstå samhället: naturrätten och samhällskontraktet.
NATURRÄTTEN Är människor av naturen samhällsvarelser eller har vi medvetet bildat samhällen? I det antika Grekland på 300-talet f. Kr. argumenterade Aristoteles för att vi av naturen är samhällsvarelser och inte kan existera utan samhället. Så fort vi går in i en gemenskap med andra går vi in i ett samhälle. Samhället är därmed en del av naturen och naturen har dessutom ett ändamål, en mening, resonerade Aristoteles. Det finns alltså ett sätt att organisera samhället som är riktigt eller naturligt. Ur detta synsätt kommer idén om naturrätt. Med det menas att vi som individer i samhället har vissa naturliga rättigheter. I ett gott samhälle ska härskaren följa denna naturrätt. Naturrätten ligger till grund för de tankar om mänskliga rättigheter som formulerades under den franska revolutionen i slutet på 1700-talet och i den amerikanska
VAD ÄR ETT SAMHÄLLE?
2011-03-14 15.55
Ett samhälle kan inte existera om det inte finns klara regler för äganderätt. Som medborgare måste man ha klart för sig: När är jag ägare av något och vad innebär min äganderätt? Men en stark äganderätt kan ibland ställa till problem. Sånär hade bygget av ett stort köpcentrum i Seattle i USA inte blivit av. Den gamla damen, som ägde huset på bilden, vägrade sälja. Hon erbjöds en summa pengar och ett nytt hus. Hon ansåg sig inte behöva pengarna och ville till varje pris bo resten av sitt liv i huset. Så blev det också, men innan hon gick bort hade bygget runt huset kommit en bra bit på väg.
oavhängighetsförklaringen från 1776, och långt senare i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna från 1948. De mänskliga rättigheterna är givetvis inte några naturlagar på det viset som tyngdlagen i fysik, utan har mer karaktären av sunt förnuft, att det liksom ligger i vår natur som människor att t.ex. tycka att alla människor är lika mycket värda. Till de grundläggande mänskliga rättigheterna hör rätten till liv och frihet och rätten att sträva efter lycka, och som sagt, tanken att alla människor är lika mycket värda.
SAMHÄLLSKONTRAKTET Andra antika tänkare, de så kallade sofisterna, menade att människan av naturen inte är en samhällsvarelse utan har blivit det genom en överenskommelse, genom ett kontrakt. Idén om samhällskontraktet blommade åter upp i England på 1600talet. Filosofer som Thomas Hobbes och John Locke såg samhället som ett kontrakt mellan härskaren och undersåtarna. Kontraktet betydde att undersåtarna
lämnade all makt till härskaren mot att de i utbyte fick trygghet och fred. Bland annat fick härskaren monopol på att använda tvångsmetoder och våld. Hobbes argumenterade mot naturrätten. Det finns inget ändamål med naturen och inget som i sig självt är rätt. Rätt blir istället det som härskaren bestämmer. Utan ett samhällskontrakt återgår vi till ett naturtillstånd, som innebär en tillvaro i kaos med allas krig mot alla. Hobbes menade att det nästan alltid är värre än till och med den värsta tyranni. Det är därför alltid fel att göra uppror mot härskaren även när denne missköter sig. Locke argumenterade däremot för att det finns en naturrätt. Varje individs rätt till liv, frihet och egendom försvinner inte genom kontraktet. Genom kontraktet lämnar människorna istället ifrån sig uppgiften att tillämpa naturrätten till en härskare. Locke såg det inte som avgörande huruvida härskaren var demokratiskt vald eller en diktator. Det viktiga var att kontraktet upprätthölls. Också i en demokrati kan kontraktet brytas, t.ex. VAD ÄR ETT SAMHÄLLE?
ARENA-INLAGA-SIDOR_110310.indd b11
John Locke 1632–1704
11
2011-03-14 15.55
Dagens jordbruk i USA är i regel industriellt, med många maskiner och få arbetare. Amish-sekten, som till största delen finns i Pennsylvania där bilden är tagen, sköter dock jorden med enkla maskiner, dragdjur och mycket manuellt arbete. Hela deras livsstil präglas av den religiösa rörelse de tillhör som formades i slutet av 1600-talet i Europa. De tar avstånd från all modern teknologi och får inte äga bilar eller traktorer. Det är också förbjudet att ha telefon, radio, teve och elektricitet. Solidariteten i gruppen är mycket stark. Det amerikanska samhället som omger dem är de avvaktande till och enskilda medlemmar som lämnat rörelsen har de inte någon kontakt med alls. De är en etniskt-religiös grupp som lever sitt eget liv i en egen tid.
genom att neka minoriteter deras mänskliga rättigheter. Bryter härskaren mot kontraktet har undersåtarna rätt att göra uppror, inte för att ta makten utan för att byta härskare, menade Locke.
ORDET Pluralism: Mångfald, särskilt kulturellt och åsiktsmässigt.
IDÉER OM MAKTDELNING På 1700-talet fördes diskussionerna om naturrätten och samhällskontraktet vidare i framförallt Frankrike genom filosofer som Montesquieu, Voltaire och Rousseau. Montesquieu vidareutvecklade idéer om maktdelning. Tanken var att olika maktuppdrag skulle balansera varandra. Montesquieu talade om en styrande, en lagstiftande och en dömande makt som skulle agera oberoende av varandra. Dessa olika maktuppdrag skulle ha möjlighet att kontrollera varandra 12
ARENA-INLAGA-SIDOR_110310.indd b12
genom att kunna lägga in veto mot ett annat maktuppdrag. Om t.ex. den lagstiftande makten vill skapa en lag som bryter samhällskontraktet, kan den dömande Charles de Montesmakten vägra att quieu 1689–1755 godkänna lagen. Montesquieus idéer handlade inte om att införa demokrati men de var ett rejält kliv mot det man kallar pluralism, dvs. att mer än en åsikt ska höras i samhället. Montesquieus idéer fick stort genomslag i bland annat USA:s författning som antogs 1787 efter att landet förklarat sig självständigt 1776.
VAD ÄR ETT SAMHÄLLE?
2011-03-14 15.55
IDEOLOGIERNA OCH DEMOKRATINS GENOMBROTT Under 1800-talet förändrades samhället snabbt. Vetenskap och teknik utvecklades, industrialismen slog igenom. Nu betraktades inte samhället i första hand som något bestående utan något som kan förändras. Det var i denna anda som de stora politiska ideologierna liberalism och socialism såg dagens ljus. Till skillnad från tidigare politisk filosofi ville liberaler och socialister inte förvalta samhället utan förändra det. Med denna syn på samhället som något föränderligt blir det inte naturen utan historien som kan berätta för oss varför ett samhälle ser ut på ett visst sätt. Genom liberalismens och socialismens stora genomslag utvecklades samhället i demokratisk riktning. Ser man samhället som ett kontrakt har man genom demokratin ett medel för att förändra kontraktet. Infogar man naturrättstanken kan man säga att det finns vissa saker som kontraktet inte kan ta bort. Inte ens med demokratins hjälp kan vi förändra kontraktet så att mänskliga rättigheter avskaffas.
Under 1800-talet skiljde sig vetenskapen från politiken. Vetenskapen ska förklara resultatet av politiska beslut, analysera hur de kommer till och vilka konsekvenserna blir, menade bland andra den tyske samhällsvetaren Max Weber. Vetenskapen kan vägleda oss men inte säga vad som är rätt och fel. Vid universiteten uppstod vid denna tid en rad nya ämnen som nationalekonomi, statskunskap och sociologi. Men vilket samhälle man skulle ha var inte längre en fråga för vetenskapen. Man menade att det inte var vetenskapens uppgift att besvara hur stora skatterna ska vara eller vilket valsystem som är bäst, vetenskapen kan bara peka på konsekvenser av olika politiska beslut. Denna lärobok i samhällskunskap tänker inte heller försöka berätta hur samhället ska se ut. Avsikten är att bidra med kunskaper som gör att man lättare kan förstå de diskussioner som förs i samhället, kanske själv delta i dem och bidra till att utveckla samhället för att lösa framtidens problem och frågeställningar.
UPPGIFTE
1
UPPGIFTER 1 a) Vad innebär naturrätt? b) Vad innebär ett samhällskontrakt? c) På vilket sätt skiljer sig Hobbes och Lockes tankar åt i synen på samhällskontrakt och naturrätt? d) Ge exempel på hur vi i Sverige skulle kunna ändra samhällskontraktet så att det bryter mot naturrätten. 2 Montesquieu utvecklade tankar om pluralism och maktdelning. Han talade om tre olika maktuppdrag, vilka? D3 Under 1800-talet blev det historien som förväntades förklara varför ett samhälle ser ut som det gör. Varför fungerade inte längre naturen som förklaringsgrund?
F4 Vad innebär ett teknokratiskt styrt samhälle? Hur kan man kritisera ett sådant styre? F5 Det händer att människor mer eller mindre vänder samhället ryggen. Fördjupa dig i något av nedanstående exempel. a) Amish-sekten i USA b) Familjen Lykov på taigan i Sovjetunionen c) David Koresh och davidianerna i Waco, Texas d) Christiania i Köpenhamn e) Auroville i Indien
VAD ÄR ETT SAMHÄLLE?
ARENA-INLAGA-SIDOR_110310.indd b13
R
13
2011-03-14 15.56
2 INDIVIDEN I SAMHÄLLET
ARENA-INLAGA-SIDOR_110310.indd b14
2011-03-14 15.56
”
Alla människor äro födda fria.
Första artikeln i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna lyder: ”Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter. De äro utrustade med förnuft och samvete och böra handla gentemot varandra i en anda av broderskap.”
Annorlunda uttryckt står det att den enskilda människan har rätt till sin egen identitet och sitt eget privatliv. Individens medmänniskor har inte rätt att inskränka dennes rättigheter och individer har inte rätt att inskränka andras rättigheter. För att kunna handla i den ”anda av broderskap” som nämns i FN:s deklaration måste vi som individer förstå varandra. Vi måste kunna sätta oss in i andras situation och kunna byta perspektiv, försöka föreställa oss hur andra har det och känner det. Utan vår förmåga att byta perspektiv skulle vi aldrig kunnat utveckla samhällen och civilisation. Kapitlets tyngdpunkt ligger på det svenska samhället och den mångfald som finns här.
AKTÖRER, INSTITUTIONER OCH STRUKTURER Den här boken heter Arena, namnet syftar på att samhället kan ses som en arena, där individer, grupper, företag, organisationer och myndigheter alla är aktörer.
I samhället finns ett stort antal institutioner som ställer upp regler för aktörerna att leva efter. Familjen, staten, rättssystemet, religioner och det ekonomiska systemet är sådana exempel. Institutionerna kan vara reglerade i lagstiftning, men också bestämda enbart av våra traditioner. Tillsammans bildar institutioner strukturer, ett slags formellt och informellt regelverk inom vars ramar aktörerna lever och agerar. Vi har svårt att se bortom strukturerna och leva annorlunda. Strukturerna begränsar oss men är samtidigt nödvändiga för att samhället ska fungera och kunna lösa aktörernas skiftande problem. Strukturer är inte bestående utan förändras. Det kan ske genom den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska utvecklingen men också genom att aktörerna själva påverkar dem. Familjen är ett bra exempel på hur institutioner och strukturer förändras. För hundra år sedan bestod familjen av flera generationer. Genom ökat ekonomiskt välstånd, men också genom politiska beslut av skilda slag, ersattes flergenerationsfamiljen med kärnfamiljen med enbart föräldrar och barn. Genom att skilsmässor blivit såväl ekonomiskt som juridiskt möjliga finns idag många familjer som består av endast en vuxen med barn, och många familjer med barn som har syskon ur olika äktenskap eller förhållanden. INDIVIDEN I SAMHÄLLET
ARENA-INLAGA-SIDOR_110310.indd b15
”
Bild föregående sida: Götaplatsen, Göteborg.
15
2011-03-14 15.56
MAKT OCH MAKTRESURSER
”
Makt ingår i alla relationer mellan människor.
”
Makt är ett begrepp som används lite olika. I det här kapitlet är det i betydelsen inflytande och påverkan. När man fyller 18 år blir man myndig och har därmed på sätt och vis makten över sitt liv. Men riktigt så enkelt är det inte. Många människor och förhållanden i samhället kommer fortfarande att ha makt över en. Det är givetvis en del av att leva i samhället. När man fyller 18 får man också rösträtt och därmed får man delta i den politiska makten i samhället. Makt ingår i alla relationer mellan människor. Lagstiftning, poliser och domstolar begränsar individens makt, samtidigt som de skyddar den. Tack vare att dessa institutioner har makt har individen nämligen ett skydd mot maktmissbruk från andra individer, grupper och myndigheter. Det är förstås viktigt att de som utövar samhällets makt inte missbrukar den, och att det finns ett demokratiskt system som vakar över detta.
MAKTRESURSER Maktresurser är det som ger oss makt. Den som saknar maktresurser är maktlös. Pengar, utbildning, medborgarskap, kontakter, yrke och inflytande i media är några exempel på maktresurser. Genom pengar får man mer makt över sitt eget liv. Man kan välja lite friare hur man vill leva. Men man kan också använda pengar för att få makt över andra. Tänk t.ex. på ett ungt par med delad ekonomi som tänker resa bort på semester tillsammans. Om den ena har mer pengar och erbjuder sig att betala resan är det kanske troligt att det ger makt över vart resan ska gå, och sedan även över vilka restauranger som ska besökas osv. Ojämlika maktförhållanden kan ibland ”förgifta” relationer mellan människor. Eller tänk om ett företag sponsrar en handbollsklubb med pengar. Trots att det 16
ARENA-INLAGA-SIDOR_110310.indd b16
aldrig avtalas kanske företagets direktör ändå får makt över klubben. Det kan t.ex. blir ganska svårt att inte låta direktörens son få spela i juniorlaget även om det finns andra som är bättre. Direktören kanske aldrig säger något, han får makt ändå genom att han skänkt pengarna, och han kanske aldrig ens förstår att det har hjälpt hans son till juniorlaget. Inte ens tränaren som tar ut laget inser nödvändigtvis att han favoriserar en spelare. Han tycker kanske att det skulle vara jobbigt att utesluta direktörens son ur laget och ser därför hans prestationer ur en mer positiv synvinkel.
TYPER AV MAKT Nedan följer ett sätt att indela makttyper, men det finns förstås inga ”sanna” indelningar av makttyper, utan de ska uppfattas som hjälpmedel för att analysera maktutövning. 1 Direkt makt har man över sina medmänniskor när man kan få dem att göra något som de annars inte skulle göra. Det kan handla om att föräldrarna ”får” barnet att städa sitt rum eller att myndigheter tvingar de som försöker undvika att betala skatt att faktiskt göra det. Makten utövas avsiktligt och avser att leda fram till ett beslut eller en handling. Ofta finns någon typ av bestraffning eller belöning inbakad i maktutövningen. Det är tydligt vem som utövar makten. Maktutövaren kan därmed ställas till ansvar om denne bryter mot lagstiftningen. 2 Dagordningsmakt innebär att man begränsar andras makt genom att bestämma vad man ska fatta beslut om. Har man makt över dagordningen bestämmer man inte bara vad som ska diskuteras i samhället eller i familjen, utan också vad som inte ska diskuteras. Makten utövas avsiktligt, men avser inte att leda fram till ett beslut utan
INDIVIDEN I SAMHÄLLET
2011-03-14 15.56
Hit men inte längre! Polisen kan utöva mycket tydlig direkt makt. Det blåvita bandet visar var man får gå och inte gå.
snarare till vad man ska besluta om. Medievärlden har mycket dagordningsmakt. Genom att media väljer vad som ska behandlas fastställs dagordningen i stor utsträckning också för de politiska diskussionerna i samhället. 3 Makten över tanken avser de begränsningar av våra tankar och därmed av vad vi önskar och gör, som samhällets strukturer skapar. Strukturerna närmast definierar verkligheten, präglar människors önskningar och får allt som inte stämmer med strukturerna att kännas onaturligt. Under vår uppväxt lär vi oss strukturerna utan att vi vet det. Vår familjs sätt att leva, skolan och religiösa auktoriteter, men också den tekniska och vetenskapliga nivån, begränsar vad vi ser som möjligt. Ett exempel är förhållandet mellan män och kvinnor i arbetslivet. För femtio år sedan var arbetsdelningen mellan könen mycket tydlig. Kvinnor förväntades ta hand om hemmet och barnen.
För många var det så självklart att man inte ens tänkte tanken, att göra annorlunda. Det upplevdes närmast som onaturligt om en pappa valde att stanna hemma med barnen medan mamman förvärvsarbetade. På så vis utövades makt utan att man såg det. Människors valmöjligheter var begränsade. ”Makten över tanken” är i detta fall oavsiktlig, den är inte utövad av enskilda utan är en del av tillvaron, den är strukturell. Men samhället har förändrats och det visar att aktörerna kan förändra strukturerna. Ibland beror sådana förändringar på att människor själva börjar leva annorlunda och så småningom börjar kräva förändringar i institutionerna. Det kan också vara människor i maktpositioner som driver fram förändringar. Makt kan alltså förändra makt. Men det kan också vara andra förändringar i samhället, som den vetenskapliga utvecklingen, som gör det möjligt att leva annorlunda. Man kan säga att det är strukturen själv som förändras och skapar en annan ”makt över tanken”. INDIVIDEN I SAMHÄLLET
ARENA-INLAGA-SIDOR_110310.indd b17
ORDET Struktur av latin ”structura”, sammanfoga, uppbygga.
17
2011-03-14 15.56
Propagandaaffischer försöker påverka hur vi tänker. Lyckas de blir budskapet en del av vårt eget sätt att tänka utan att vi reflekterat över det. I en folkomröstning i Schweiz, om huruvida landet skulle införa förbud mot minareter eller ej, hade förespråkarna för förbudet denna affisch. Vilka kopplingar mellan Schweiz, minareter och islam gör de?
”
Makten över tanken kan förtrycka.
”
”Makten över tanken” kan förtrycka. Människor kan inskolas i dåligt självförtroende och i känslor av underlägsenhet så att man närmast upplever det som naturligt, som tingens ordning, som något Gud bestämt och som man måste finna sig i. Inte bara de som har haft makt att förtrycka utan också de förtryckta själva har många gånger upplevt förtryck som just naturligt. Kvinnan har tyckt att det varit naturligt att mannen bestämt, bonden har tyckt att det varit naturligt att godsägaren bestämt, medborgaren har tyckt att det varit naturligt med diktatur. Men aldrig helt fullt ut, någonstans har människor ändå möjligheten att tänka bortom strukturerna. Många har varit fogliga inte därför att man tyckt att det varit naturligt utan därför att man inte haft något val. Men så ibland har det öppnat sig en möjlighet att förändra och då kan allt gå mycket fort. Ett exempel från vår nutidshistoria är den kommunistiska världens kollaps under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. ”Makten över tanken” kan också utövas avsiktligt av enskilda individer. Genom stark propaganda kan våra tankar åtminstone till viss del manipuleras så att människor förmås att begå också fruktansvärda handlingar. Ett tragiskt exem-
18
ARENA-INLAGA-SIDOR_110310.indd b18
pel är folkmordet i Rwanda 1994. Ett redan konfliktfyllt förhållande mellan de två etniska grupperna hutu och tutsi förstärktes genom att medier och politiker medvetet manipulerade människors tankar. Budskap som ”vi måste helt enkelt slå ihjäl alla tutsier annars kommer de att mörda oss” skapade en rädsla hos hutuer som fick många att attackera sina tidigare grannar, arbetskamrater, lärare och elever. Även om folkmordet hade många och komplicerade orsaker spelade denna massindoktrinering stor roll för dess omfattning. Sedan 1994 styrs Rwanda av president Paul Kagame. Han försöker skapa ”ett Rwanda” och har kriminaliserat aktiviteter som syftar till att dela upp människor utifrån etnicitet. Bland annat har registrering av människors etniska identitet upphört. Tidigare stod det till och med i passen vilken etnisk grupp en individ tillhörde. Kagame hoppas kunna ändra ”makten över tanken” så att de etniska grupperna och motsättningarna upphör, så att tankar i termer av ”vi” och ”dom” försvinner. Så att det som hände 1994 inte ska kunna hända igen. Han gör det genom att använda direkt makt och dagordningsmakt. Många kritiserar Kagame för att använda odemokratiska metoder.
INDIVIDEN I SAMHÄLLET
2011-03-14 15.56
Ojämlikhet utvalda länder, Ginikoefficient Kring 1985 0
0,1
Kring 2005 0,2
0,3
0,4
Kina USA Global Ginikoefficient
Indien 0,67 Storbritannien
0,66 0,65
Japan
0,64 0,63
Tyskland
0,62 0,61
Sverige
1980
1985
1990
1995
2000
2005
Diagrammen visar inkomstfördelningen, i några valda länder och världen som helhet, med hjälp av ett index där 0 står för maximalt jämn fördelning och 1 för maximalt ojämn fördelning. Indexet kallas Ginikoefficienten (se s. 184). Har inkomsterna i världen blivit mer jämlikt fördelade? Källa: The Economist
Anledningen till att företag säljer varor utomlands är självklar. Företagen tjänar helt enkelt pengar på det. Men också konsumenter tjänar på handeln. Utan handel skulle vi i Sverige aldrig kunna äta apelsiner eller använda jeans av bomull. Vår industri är också beroende av att kunna importera råvaror och halvfabrikat och av att kunna sälja på en större marknad än enbart den svenska.
Internationell ekonomi handlar om handel mellan olika länder och om de begränsningar som finns i handeln. Med frihandel menas ett system där varor och tjänster kan säljas fritt över hela världen utan några begränsningar och utan tullar eller andra avgifter. Frihandel innebär att länderna och deras företag ska konkurrera på lika villkor. Det råder inte fri-
handel om ett land hjälper sina tillverkare genom t.ex. skattelättnader. Frihandel gynnar på lång sikt alla länder. Produktionen kommer att ske där den är effektivast och därigenom växer ekonomierna och levnadsstandarden ökar. Frihandel kan också under vissa omständigheter jämna ut skillnader mellan löneläget i fattigare och rikare länder. Men på kort sikt är frihandel inte enbart bra. Det finns vinnare och förlorare. Frihandel gynnar konsumenterna – de får helt enkelt fler varor att välja på och ofta till lägre pris. Dessutom gynnar det företag i branscher som klarar konkurrensen med omvärlden. Företagen får tillgång till en större marknad och kan sälja mer. Förlorarna är företag som inte klarar konkurrensen från importen. Ofta är det hela branscher som drabbas. Resultatet blir att företag går omkull och många blir
238 INTERNATIONELL EKONOMI
ARENA-INLAGA-SIDOR_110310.indd b238
2011-03-14 16.01
UPPGIFTE
10
UPPGIFTER Sidan 221–223 D1 a) Vilka delar av världen dominerar internationell handel? b) Diskutera varför just dessa delar är dominerande. 2 Vilken typ av varor dominerar? 3 Ungefär hur stor andel av världens totala BNP exporteras? 4 Hur har världshandeln utvecklats sedan 1950 om man jämför med BNP:s utveckling? D5 Mellan 2008 och 2009 minskade världshandeln. Varför? 6 Vilka är de fyra största handelsnationerna? 7 Förklara begreppet bytesförhållande (terms of trade). 8 Vad innebär det om ett lands terms of trade försämras? Sidan 224–229 9 Förklara hur David Ricardo argumenterade för att frihandel gynnar alla länder. Använd begreppen absoluta och relativa fördelar. 10 Beskriv den brittiska handelspolitiken under Ricardos tid. D11
R
12 Vad menas med stordriftsfördelar? Hur påverkar ökad frihandel möjligheten för stordriftsfördelar? Varför? Sidan 230– 235 13 Vilka olika typer av ”verktyg” kan användas för att inskränka frihandel? 14 a) Vad betyder protektionism? b) Varför kan stater vilja föra en protektionistisk handelspolitik? c) Rika länder tillämpar ofta handelshinder på jordbruksvaror. Diskutera tänkbara orsaker till detta. d) Vilka andra anledningar kan motivera handelshinder av olika slag? Sidan 236–238 15 Hur utläses förkortningarna? a) WTO b) GATT 16 Beskriv WTO och vad organisationen sysslar med. 17 Vad är Doharundan? 18 Vilka möjligheter har WTO att ”straffa” länder som bryter mot existerande handelsavtal? 19 Två viktiga principer styr WTO:s arbete. Vilka? Sammanfattande fråga
a) Heckscher-Ohlins teori beskriver bland annat hur löner kommer att förändras under frihandel. Förklara. b) Hur stämmer detta med verkligheten. Diskutera möjliga orsaker till den faktiska utvecklingen. c) På sidan 238 finns två diagram som beskriver utvecklingen sedan 1980 i några länder och i världens som helhet. Vad visar diagrammen? Stöder eller motsäger de Heckscher-Ohlins teori?
D20 Frihandel kan under vissa speciella omständigheter vara förödande. Diskutera hur ett fattigt land kan drabbas om det uppstår allmän global brist på livsmedel och full frihandel råder. Diskutera möjliga politiska åtgärder. Relatera din diskussion till den situation världen idag befinner sig i.
INTERNATIONELL EKONOMI
ARENA-INLAGA-SIDOR_110310.indd b239
239
2011-03-14 16.01
16 FATTIGDOM OCH UTVECKLINGSFRÅGOR
ARENA-INLAGA-SIDOR_110310.indd b372
2011-03-14 16.05
”
Poverty is the worst form of violence.
”
Mahatma Gandhi
Dagens värld är i många avseenden den bästa som någonsin funnits. I slutet av 1800-talet var majoriteten av människorna fattig. Det gällde också i de allra rikaste länderna. Först under 1900-talet började länder framträda där majoriteten människor kunde sägas vara icke-fattig och först under efterkrigstiden kan vi prata om länder som helt har utrotat fattigdomen.
Länge fanns dessa rika länder framförallt i Västeuropa och Nordamerika. Under de senaste trettio åren har dock stora delar av det man kallade den tredje världen, eller u-länderna eller syd, genomgått en fantastisk utveckling. Några har nått samma levnadsstandard som den gamla rika världen medan andra är på god väg. Men på andra håll, särskilt i delar av
Afrika, har utvecklingen inte gått lika snabbt framåt. Andelen extremt fattiga människor är störst i Afrika söder om Sahara, medan antalet är störst i Sydasien. Andelen extremt fattiga människor i världen uppskattas ha minskat från 40 % år 1970 till under 20 % idag. Mätt i antal var 1,4 miljarder extremt fattiga år 2005. Det är lika många som 1970 men betydligt färre än 1990 då hela 1,8 miljarder uppskattades leva i extrem fattigdom. I FN:s millenniemål talas om att halvera 1990-års nivå till år 2015. Skillnaden mellan människors levnadsstandard är mycket stor och på många håll ökar den. Det framgår om man studerar både skillnader mellan länder och skillnader mellan individer inom länder. Störst skillnad mellan individer är det oftast i riktigt fattiga länder.
Extremt fattiga: Extremt fattiga är de som måste klara sig på under 1,25 US-dollar per dag enligt 2005-års penningvärde justerat för köpkraft (PPP).
Bild föregående sida: Shanghai, Kina.
Med undantag för några länder i Asien och Haiti, ligger de fattigaste länderna i Afrika. Definitionen på LDC-land är att BNP per capita ligger under 750 US-dollar per år.
LDC-länder (Least Developed Countries, De minst utvecklade länderna). Källa: FN
FATTIGDOM OCH UTVECKLINGSFRÅGOR
ARENA-INLAGA-SIDOR_110310.indd b373
ORDET
373
2011-03-14 16.05
Utbildning
Historia
Natur och ch klimat
Krig Minskad arbetsförmåga
Brist på kapital
Låg produktivitet Fysiskk infrastruk ktur
Låga investeringar
Sjukdom
Social infrrastruktur
Låga inkomster
Lågt sparande och konsumtion
Undernäring och felnäring
Korruption n
Kultur Världshandel
ORSAKER TILL UNDERUTVECKLING Ett populärt sätt att visa orsaker till underutveckling är de två ”onda cirklarna”. Modellen kan användas för att åskådliggöra de olika strategier som använts för att förklara och komma med lösningar på fattiga länders problem. Cirklarna snurrar och återskapar hela tiden fattigdom. Den vänstra cirkeln, som man kan kalla den ekonomiska cirkeln, visar hur brist på kapital gör produktiviteten i näringslivet låg. Det leder till låga inkomster, låg konsumtion och lågt sparande. Alltså saknas medel för investeringar och därmed fortsätter bristen på kapital. Den högra kan man kalla den sociala cirkeln. Den visar hur individers minskade arbetsförmåga leder till
Befolkningsutveckling
låg produktivitet som ger låga inkomster med fattigdom, dålig mat, dålig hälsa och fortsatt dålig arbetsförmåga. Många länder har lyckats bryta cirklarna. De har fått en positiv utveckling där ökade inkomster ger god hälsa och ökad produktivitet, men också medel för investeringar och därmed fortsatt ökad produktivitet. Andra länder har inte lyckats. Varför?
BAKOMLIGGANDE FAKTORER Världen är mer komplicerad än vad den enkla bilden med de båda cirklarna antyder. En rad yttre faktorer kan förklara varför cirklarna i vissa länder snurrar ”negativt”. Naturgeografiska faktorer I tropiska klimat är risken att drabbas av besvärliga infektionssjukdomar stor. Ett känt exempel är malaria som orsakas av
374 FATTIGDOM OCH UTVECKLINGSFRÅGOR
ARENA-INLAGA-SIDOR_110310.indd b374
2011-03-14 16.05
Dåliga redskap ger låg produktivitet, som i sin tur ger lite pengar över för t.ex. satsningar på utbildning, sjukvård med mera som behövs för att bryta den ”onda cirkel”. Bilden är från Pakistan.
en parasit som trivs bra just i tropikernas varma och fuktiga förhållanden. Många länder drabbas ofta av återkommande naturkatastrofer. Det gäller framförallt länderna söder om Sahara i Afrika, t.ex. Sudan i det så kallade Sahelområdet som ofta drabbas av torka. Andra länder, t.ex. Bangladesh i Sydasien, drabbas ofta av översvämningar när monsunregnen blir extra kraftiga. Länder utan tillgång till kust, så kallade ”landlocked states”, har ofta drabbats av fördyrad handel. Ett exempel är Bolivia som i en serie krig med grannländerna i väster förlorade sin Stillahavskust under 1800-talet. Ett bra läge för handel kan däremot underlätta utveckling. Det bästa exemplet är kanske Singapore som med sitt läge vid Malackasundet kunnat dra nytta av sjöfarten mellan Indiska Oceanen och Stilla havet.
Slavhandeln och kolonialismen Särskilt Afrika drabbades hårt av européernas framfart under framförallt 1800-talet. Den omfattande slavhandeln dränerade delar av Afrika på unga och friska människor. Senare, när Europas kolonialmakter styckade upp kontinenten i kolonier i slutet av 1800-talet, togs ingen hänsyn till var naturliga gränser gick mellan olika befolkningar. Gränser drogs genom befolkningsgrupper och ibland också utan hänsyn till naturgeografin. När kolonierna långt senare blev självständiga drabbades man av detta skäl ofta av etniska motsättningar. Kolonierna sågs i första hand som råvaruleverantörer till europeisk konsumtion och industri. Den infrastruktur som byggdes upp under kolonialismen var huvudsakligen avsedd för att exportera råvaror till Europa och inte för att utFATTIGDOM OCH UTVECKLINGSFRÅGOR
ARENA-INLAGA-SIDOR_110310.indd b375
375
2011-03-14 16.05
För några länder i södra Afrika har aids fått svåra konsekvenser. Befolkningstillväxten har nästan stannat av helt och hundra tusentals barn har blivit föräldrarlösa. Bilden är från Soweto i Johannesburg, Sydafrika.
ORDET Ursprungsbefolkning: De etniska grupper som är ättlingar till de första mänskliga invånarna i ett visst geografiskt område.
veckla inhemsk industri eller för att förbättra befolkningens levnadsvillkor. I Asien är historien inte lika mörk. Men det asiatiska näringslivet underordnades det europeiska, och Asiens kolonier blev också de huvudsakligen råvaruleverantörer till västerlandets industri. Man måste förstås komma ihåg att européernas inflytande inte bara var negativt. Framförallt fick många människor tillgång till västerländsk sjukvård och västerländska mediciner, och på sina håll var den infrastruktur som byggdes upp till nytta för kolonierna när de långt senare blev självständiga. Den västerländska kulturen spreds på gott och ont. Demokrati som styrelseskick hade under 1800-talet ännu inte segrat ens i västerlandet men självklart spred sig diskussionerna också till kolonierna. Liberala och socialistiska idéer blev viktiga också där. Huvudsakligen var dock västerlandet intresserat av att sprida kristendomen. Även om avsikterna med den kristna missionen var goda, bidrog den
till att slå sönder den inhemska kulturen. Därmed inte sagt att den inhemska kulturen skulle vara bättre eller sämre, men det var ett kulturmöte på västerlandets villkor. Européerna erövrade också Amerika och Australien. Dessa kontinenters ursprungsbefolkning drabbades allra hårdast. Till viss del har de kulturer som fanns helt enkelt gått under. Hela folk raderades ut av européernas krigföring, tvångsarbete och medhavda sjukdomar. Till största delen har dagens befolkning på dessa två kontinenter europeiskt ursprung. Endast i ett fåtal länder på den amerikanska kontinenten är ursprungsbefolkningen i majoritet. USA och Kanada, liksom Australien och Nya Zeeland tillhör idag världens rikaste länder. Latinamerikas länder blev självständiga från Spanien och Portugal redan i början av 1800-talet. Några, som Brasilien och Argentina, har periodvis räknats till de verkligt rika länderna i världen. Men har under andra perioder kommit efter i utvecklingen. Andra
376 FATTIGDOM OCH UTVECKLINGSFRÅGOR
ARENA-INLAGA-SIDOR_110310.indd b376
2011-03-14 16.05
Index över korruption 2010 10=minst korrupt 0,0–1,9 2,0–3,9 4,0–5,9 6,0–7,9 8,0–10,0 Ingen information
Bland världens mest korrupta länder finns också världens fattigaste. Kartan är en jämförelse över hur invånarna själva i olika länder uppfattar i vilken utsträckning korruption förekommer. Källa: Transparency International
latinamerikanska länder har alltid tillhört de fattigare länderna i världen.
Korruption och komplicerad byråkrati Många offentliganställda tjänstemän i fattiga länder är mycket dåligt betalda. Att kräva mutor eller andra tjänster för att utföra sitt arbete har blivit ett sätt att förbättra den egna ekonomin. En komplicerad byråkrati underblåser korruptionen. Man måste kanske betala mutor för
Krig och inbördeskrig Krig kostar pengar. Pengar som kunde ha använts till att bygga industrier och sjukhus läggs istället på vapen. Dessutom vill få människor investera i länder där krig pågår. Många av de krig som drabbat Afrika har etniska orsaker och går alltså tillbaka till kolonialismens godtyckliga gränsdragningar. Ibland spelade européerna ut olika etniska grupper mot varandra, där vissa gavs makt och inflytande på andras bekostnad. Man brukar säga att européerna styrde genom att ”söndra och härska”. När länderna blev självständiga fanns ofta en omfattande misstänksamhet mellan de etniska grupperna. Ett exempel är de många blodiga Mahatma Gandhi, Indiens landsfader, pryder noll rupie-sedeln. händelser och krig som drabbat Rwanda Bakom sedeln ligger en organisation som bekämpar korruption, och Burundi i Östafrika. ett vanligt problem i Indien. När någon kräver en muta kommer sedeln väl till pass.
FATTIGDOM OCH UTVECKLINGSFRÅGOR
ARENA-INLAGA-SIDOR_110310.indd b377
377
2011-03-14 16.05
att få alla de tillstånd som krävs för att t.ex. bygga en fabrik. Om inte får man vänta i åratal och väljer kanske att lägga ner hela projektet. Även biståndsprojekt försinkas och fördyras av korruption. I många fall har också ländernas ledning varit kraftigt korrumperade. Att gynna sig själv, sin släkt, sin vänkrets eller sin etniska grupp har för vissa makthavare blivit viktigare än att utveckla sitt land. På sätt och vis är också detta ett arv från kolonialismen. Till stor del var det så kolonialmakterna agerade, man gynnade sitt hemland istället för att utveckla kolonierna.
ORDET Guineamasken: Guineamasken, en infektionssjukdom som drabbat miljoner människor i Afrika och Asien är på väg att bli den andra sjukdomen i mänsklighetens historia att utrotas efter smittkoppor, och den allra första sjukdom någonsin att utrotas utan vaccin. Källa: Läkartidningen
Outvecklad fysisk infrastruktur Utan fungerande infrastruktur är det svårt för ekonomin att utvecklas. På många håll är kommunikationssystemen dåliga och elförsörjningen opålitlig. Dålig sjukvård och dålig tillgång till läkemedel Förutom det personliga lidandet leder sjukdomar till stora produktionsförluster och minskade inkomster. I fattiga länder är infektionssjukdomarna aids, malaria och tuberkulos ett stort problem, men också diarréer som orsakas av dåligt dricksvatten tar många liv. Ingen fungerande social infrastruktur När den sociala infrastrukturen är dålig är det svårt för länderna att dra till sig investeringar såväl från utlandet som från den egna befolkningen. För att någon ska vilja och våga investera är det särskilt viktigt att rättsväsendet med poliser, åklagare och domstolar fungerar. Dessutom måste banksystemet fungera, då underlättas människors sparande, vilket i sin tur gör det möjligt att låna ut pengar för investeringar. På många håll är ägarförhållandena av t.ex. mark oklara. Kan man inte uppvisa någon lagfart som visar att man faktiskt äger sin gård kan
man inte heller få några lån. Med en tydlig registrering av ägandet blir det möjligt att sätta sin egendom som säkerhet för att låna pengar till investeringar.
Brist på utbildad arbetskraft Många stater har satsat hårt på utbildning och en allt större del av mänskligheten är idag läskunnig. Många av de länder som lyckats bäst i kampen mot fattigdom har gjort det genom att satsa särskilt hårt på utbildning. Kvinnors underordnade roll I flertalet fattiga länder är kvinnors situation dålig. Tidiga äktenskap och många barn har länge hållit kvinnor kvar i hemmet. Det är viktigt att flickor från fattiga familjer erbjuds skolgång. Har man utbildning öppnas en arbetsmarknad utanför hemmet och möjligheten till en egen inkomst. Detta leder till att nativiteten minskar, många unga familjer vill inte off ra kvinnans inkomster för fler barn. Nativiteten påverkas också av att flickors längre skolgång gör att man bildar familj senare i livet. Handelshinder Handel gör det möjligt för fattiga länder att nå kunder över hela världen och därmed få in kapital för investeringar. Det förutsätter dock att så mycket som möjligt av tullar och andra handelshinder har tagits bort. Under vissa situationer kan dock frihandel vara negativt för fattiga länder. Billig import kan nämligen konkurrera ut en inhemsk produktion. Försvinner den kommer kanske utvecklingen aldrig igång. I andra fall kan höga livsmedelspriser utomlands leda till att alltför mycket livsmedel exporteras så att brist uppstår i det egna landet med svält som följd. Många av dagens fattigare länder har drabbats av den rika världens jordbruks-
378 FATTIGDOM OCH UTVECKLINGSFRÅGOR
ARENA-INLAGA-SIDOR_110310.indd b378
2011-03-14 16.05
Varje år strömmar stora mängder kapital från t.ex Europa, länderna runt Persiska viken och USA till Afrika, Sydamerika och Sydostasien. Det handlar inte om bistånd, utan pengar gästarbetare skickar hem till sina familjer. Kanske skickar städaren vid en biluthyrningsfirma i Essen, Tyskland, pengar till sin familj i hemlandet.
politik. I Europa, Japan och Nordamerika subventioneras jordbruket med skattemedel. Det leder till överproduktion av livsmedel och textilier. Överproduktionen säljs sedan till underpris på världsmarknaden. Det gör att de fattiga ländernas bönder till viss del konkurreras ut och många länder blir därmed beroende av billig import.
För lite och/eller fel bistånd Många menar att fattiga länder skulle ha kommit mycket längre i utvecklingen om de rika länderna hade ökat biståndet. Sverige har tillsammans med Norge, Danmark och Nederländerna under många år gett ungefär en procent av BNP i bistånd. Flertalet rika länder ger dock bara några få tiondels procent av sin BNP. Andra menar att bistånd många gånger har försvårat utveckling och gynnat kor-
ruption. Korrupta politiker upptäcker att de genom att få makten i landet, kan stoppa undan biståndsmedlen till sig själva. Biståndet kan också snedvrida konkurrensen. Det är kanske inte de som sitter på biståndspengarna som har de bästa idéerna. Många privata entreprenörer blir utkonkurrerade av biståndsprojekten och det är inte alltid de bästa projekten som biståndsmedlen satsas på. Många menar att bistånd i första hand ska gå till katastrofhjälp, utbildning och möjligen till infrastruktur. Vill biståndsgivare exempelvis skänka myggnät för att minska malarians spridning konkurrerar de kanske ut den lokala tillverkaren av myggnät. Det är i så fall på lång sikt bättre att köpa myggnäten lokalt även om de är sämre och dyrare än att importera dem från t.ex. Kina.
FATTIGDOM OCH UTVECKLINGSFRÅGOR
ARENA-INLAGA-SIDOR_110310.indd b379
”
Flertalet rika länder ger dock bara några få tiondels procent av sin BNP i bistånd.
”
379
2011-03-14 16.05
ARENA 123 – Samhällskunskap för gymnasiet Arena 123 – Samhällskunskap för gymnasiet är första delen i en ny läromedelsserie. Innehållet omfattar kurserna 1, 2 och 3 i samhällskunskap, men är också ett bra val som grundbok för kurserna Internationell ekonomi och Internationella relationer. Boken är nyskriven och utvecklad enligt intentionerna i GY11. Arena ger verktygen för att kritiskt och självständigt kunna reflektera över fakta och värderingar. Ett särskilt kapitel ägnas åt metodfrågor. Läroboken presenterar ett stort antal modeller och teorier och ger en bra grund för alla som vill fortsätta studera samhällsvetenskap. Spännande fördjupningar och ett omsorgsfullt bildval väcker intresse och lust för ämnet. Till Arena kommer en webbtjänst att utvecklas.
ARENA 123
Lars-Olof Karlsson är gymnasielärare i samhällskunskap. Han har också lång erfarenhet som redaktör och förläggare av läromedel.
Lars-Olof Karlsson
ISBN 978-91-40-675101
9
ARENA-OMSLAG-R2.indd 1
789140 675101
2011-03-15 08.50