Page 1

2och3

HISTORIA

EPOS HISTORIA

EPOS-familjen består av flera komponenter. För aktuell information på in på Libers hemsida www.liber.se

HISTORIA

EPOS 2 och 3 är ett nyskrivet läromedel för de fördjupande kurserna i historia på gymnasiet. Tanken med boken är att den ska locka eleverna (och lärarna) att ge sig in i egna historiska undersökningar. Boken ska hjälpa till att få igång det historiska tänkandet. Den ska locka läsaren till att fundera vidare kring det som tidigare har hänt och dra paralleller till vad som händer idag. Boken är tematiskt upplagd med teman som är valda så att de ska passa in på det centrala innehållet i ämnesplanerna för 2a, 2b och 3. De ska vara roliga och intressanta att läsa och sätta sig in i, men också lära något om historiska metodfrågor och olika typer av historiska källor. Till varje tema finns uppgifter av varierande svårighetsgrad. En del fordrar inte så mycket mer än lite klurigt tänkande, medan andra förutsätter mer arbete och planering.

EPOS

Sandberg Douglas

Best.nr 47-10791-9 Tryck.nr 47-10791-9

Omslags Orig Gula .indd 1

Robert Sandberg Christina Douglas 2014-02-06 14.27


HISTORIA

EPOS 2 och 3

Robert Sandberg Christina Douglas

1

Epos 2och 3 Hela.indb 1

2013-12-11 07.58


ISBN 978-91-47-10791-9 © 2013 Robert Sandberg, Christina Douglas och Liber AB Redaktör: Christian Laring Projektledare: Thomas Johansson Bildredaktör: Inga-Britt Liljeroth Grafisk form: Birgitta Dahlkild Omslagsfoto: Henry Diltz/Corbis/TT Produktion: Thomas Sjösten

Första upplagan 1 Repro: Repro8 AB, Stockholm Tryck: Turkiet 2014

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Epos 2och 3 Hela.indb 2

2013-12-11 07.58


Bildkällor: Siffrorna anger sida och bildens placering på sidan Omslagsfoto: Henry Diltz/Corbis/TT 12 Universal History Archive/Getty Images 17 Stockholms Stadsmuseum 19 IBL Bildbyrå 21, 25 Stockholms Stadsmuseum 27 Kungliga Biblioteket, KoB Alb.274:8 Foto: Carl Engelholm, Örebro 33 The Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 35 Cathedral Museum Ferrara/Collection Dagli Orti/The Art Archive 38 DEA/D. Dagli Orti/De Agostini/Getty Images 40 Chen Xiaogen/Xinhua Press/Corbis 43 Roger-Violet/IBL Bildbyrå 52 Andreas Nilsson/Malmö Museer/IBL Bildbyrå 57 Science Photo Library/IBL Bildbyrå 59, 60 Kungliga Biblioteket 61 Bonniers 66 Nils Petter Nilsson/XP/TT 69 Erich Lessing/IBL Bildbyrå 75 Dalarnas Museum/Foto: KG Svensson 77 Rinkebyhäst © Ylva Ekman Foto: Anders Qwarnström 79:1 US Coast Guard/EPA/TT 79:2 Win McNamee/Getty Images/AFP/TT 81 Will Ireland/Classic Rock Magazine via Getty Images 83 Mats Alm/IBL Bildbyrå 87 Nils Gustaf Nilsson/Sundsvalls Museums fotoarkiv 90 Per-Anders Sjöquist 97 Kungliga Biblioteket 102:1 Columbia/courtesy Everett Collection/IBL Bildbyrå 102:2 Touchstone/courtesy Everett Collection/IBL Bildbyrå 105 New Line/courtesy Everett Collection/IBL Bildbyrå 106 Erich Lessing/IBL Bildbyrå 111 Musée d´Art Moderne et d´Art Contemporain, Liege/Giraudon/The Bridgeman Art Library/ IBL Bildbyrå 113 Yvonne Åsell/SvD/TT 117 Göteborgs Konstmuseum 118:1 Roger Viollet/IBL Bildbyrå 118:2 Artic-Images/Corbis/TT 120 Foto © Erik Cornelius, Nationalmuseum, Stockholm 121 National Portrait Gallery, London 122 Wallace Collection, London/The Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 123 Museum of Fine Arts, Boston, Mass. USA/The Elizabeth Day McCormick Collection/The Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 125 Sundsvalls Museums fotoarkiv 126 Statens Museum for Kunst, Köpenhamn 127 Chateau de Compiegne, Oise, France/Giraudon/ The Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 128 The Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 130:1 Henry Diltz/Corbis/TT 130:2 Peter Jordan/Alamy

Epos 2och 3 Hela.indb 384

132 Jake Warga/Corbis/TT 138 British Library/akg-images/TT 141 Nordiska Museet/Foto: Hans Koegel 143 IBL Bildbyrå 145 Bibliothèque de l´lnstitute de, Paris, France/Archive Charmet/The Bridgeman Art Library/ IBL Bildbyrå 148 Musées de la Ville de Paris/Musée Carnavalet, Paris, France/Giraudon/The Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 153:1 Aleshkovsky Mitya/ITAR-TASS Photo/Corbis/TT 153:2 Mikhail Metzel/AP Photo/TT 160 Johnny Graan/TT 163 © Cecilia Löfström 169 National Gallery, London/Erich Lessing/IBL Bildbyrå 172 Science Photo Library/IBL Bildbyrå 173 National Museum, Damascus, Syria/Erich Lessing/IBL Bildbyrå 176 Louvre, Departement des Antiquites Egyptiennes, Paris, France/Erich Lessing/IBL Bildbyrå 178 IBL Bildbyrå 180 The Art Archive/Alamy 181 Detroit Institute of Art/Gift of Julius H. Haas/ The Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 182 Werner Forman Archive/The Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 184 Prisma Archivo Fotografico, Photo © Tarker/The Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 186 Kjell Holmberg, Uppsala 191 Palazzo Pitti, Florence, Italy/The Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 194 National Gallery, London/Erich Lessing/IBL Bildbyrå 196 Walker Art Gallery, National Museums, Liverpool/The Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 198 Skokloster slott/Erich Lessing/IBL Bildbyrå 201 Mauritshuis, Den Haag, Netherlands/Erich Lessing/IBL Bildbyrå 203, 207 Musée National du Chateau, Versailles, France/Erich Lessing/IBL Bildbyrå 209 Kungliga Biblioteket 210 Hamburger Kunsthalle, Hamburg, Germany/ The Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 213 Louvre, Paris, France/The Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 215 Musée d´Orsay, Paris/The Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 217 Photo © Lefevre Fine Art Ltd. London/The Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 218 Guildhall Art Gallery, London/Erich Lessing/ IBL Bildbyrå 221 Saint Louis Art Museum, USA/Given by Sam J. Levin and Audry L. Levin/The Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 222 The Art Institute of Chicago, IL. USA/The Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 227 Konstakademien Foto: Göran Pettersson 228 André Maslennikov/IBL Bildbyrå 232 NRM/Pictorial Collection/Science & Society Picture Library 235:1 National Railway Museum/Science & Society Picture Library

235:2 Bibliothèque des Arts Decoratifs, Paris, France/The Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 239 François Guénet/akg-images/TT 241, 246 Kungliga Biblioteket 254 Bibliothèque de l´lnstitute de France, Paris/Archive Charmet/The Bridgeman Art Library/ IBL Bildbyrå 266 Bonnierarkivet/TT 273 Osservatore Romano/AFP/TT 275, 276 Universitätsbibliothek Heidelberg 278 Landesbibliothek Oldenburg 279 Randy Olson/National Geographic Society/ Corbis/TT 282 Erich Lessing/IBL Bildbyrå 283 John Brecher/Corbis/TT 285 © Universitetsmuseet i Bergen, Norge. Museums nr. BRM 0/81002. Foto: Svein Skare 288 Kungliga Biblioteket 291 Foto © Erik Cornelius, Nationalmuseum, Stockholm 292 Stefan Bennhage/TT 294 Anders Wiklund/TT 297, 298 Riksarkivet 299:1 Umeå universitetsbibliotek 299:2 Kungliga Biblioteket 301 Carl Court/AFP Photo/TT 303:1 Library of Congress, Washington, USA 303:2 Musée des Arts d´Afrique et d´Oceanie, Paria France/Archives Charmet/The Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 304 DEA/G. Dagli Orti/De Agostini/Getty Images 310 The Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 315 Sören Hallgren 316 Sandy Huffaker/Getty Images 319 Keystone/Getty Images 324 Henrik Montgomery/TT 329:1 Myntkabinettet 329:2 Riksbanken 330 Jean Vinchon Numismatist Paris/Collection Dagli Orti/The Art Archive 331 Ashmolean Museum, University of Oxford, UK/ The Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 332:1 Erich Lessing/IBL Bildbyrå 332:2 The Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 335 Musée des Beaux-Arts, Nantes, France/Giraudon/The Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 341 Annika af Klerker/SvD/TT 345 Kungliga Biblioteket, samling HS B172 348:1 Bengt A. Lundberg/Kulturmiljöbild/Riksantikvarieämbetet 348:2 Bengt Ekman/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå 355 Anneli Karlsson/Statens maritima museer 356 Kungliga Biblioteket 360 SCA/Bildhotellet 362 John Alinder/Upplandsmuseet/Nordiska Museets Bildbyrå 366 Ola Jennersten/Naturfotograferna/IBL Bildbyrå 372 Lars Hedelin/Aftonbladet Bild/IBL Bildbyrå 376 Kungliga Biblioteket.

2013-12-11 08.05


Hur ska boken användas? Den här boken riktar sig i första hand till de elever som läser gymnasiekurserna Historia 2a eller 2b. Det centrala innehållet i de två kurserna skiljer sig inte så mycket från varandra, men 2b är mer kulturhistoriskt inriktad, och det har vi tagit fasta på. Vi tror och hoppas att bägge kurserna ska kunna använda boken, även om några av de teman den tar upp är mer anpassade till de kulturhistoriskt intresserade eleverna medan andra är allmänhistoriska. Men det finns medföljande uppgifter som bör vara lämpliga för både 2a och 2b. Det här är en bok som ska locka eleverna (och lärarna) att ge sig in i egna historiska undersökningar. Den ska hjälpa till att få igång det historiska tänkandet. Den ska locka läsaren till att fundera vidare kring det som tidigare har hänt och dra paralleller till vad som händer idag. Boken är tematiskt upplagd med teman som vi försökt variera så mycket som möjligt. Vi har valt våra teman både så att de ska passa in på det centrala innehållet i ämnesplanerna för 2a och 2b och vara roliga och intressanta att läsa och sätta sig in i, men också för att de ska lära något om historiska metodfrågor och olika typer av historiska källor. Till varje tema har vi gjort uppgifter av varierande svårighetsgrad. En del fordrar inte så mycket mer än lite klurigt tänkande, medan andra förutsätter mer arbete och planering. En del av de historiska källorna uppgifterna utgår från finns med i boken, medan andra förutsätter en dator och tillgång till nätet, ett bibliotek och i några fall ett arkiv. Men det är inte meningen att uppgifterna måste följas strikt. Det viktigaste är att de ska ge idéer, locka till att göra små eller lite större undersökningar av liknande slag. Numera är möjligheterna närmast oändliga tack vare allt som finns på nätet. Fast det gäller att vara källkritisk, förstås!

Bokens teman Boken innehåller 15 teman, och här följer några ord om vart och ett av dem.

3

Epos 2och 3 Hela.indb 3

2013-12-11 07.58


Den industriella revolutionen — orsaker och konsekvenser

Det här är bokens inledningskapitel som handlar om att förklara både orsaker och konsekvenser beroende på vilka aspekter av ett historiskt förlopp en är intresserad av. Vi gör detta med den industriella revolutionen som exempel.

Tideräkning och periodisering

Hur vi människor har hållit reda på tiden och hur vi har delat och delar in vår historia är temat för detta kapitel.

Biografi

Biografier är en rolig, spännande och ofta givande genre. En del av lockelsen ligger också i att biografier kan se väldigt olika ut, beroende på vilket perspektiv författaren har valt att utgå från. Men biografier är också problematiska, för hur mycket makt har egentligen biografiförfattaren? Det här är något som vi diskuterar i detta kapitel.

Lokalhistoria

Lokalhistoria kan uppfattas som tråkigt, och det har också länge haft en ganska låg status bland svenska historiker. Genom att ge flera olika exempel på lokalhistoria vill vi i det här temat visa att lokalhistoria faktiskt kan vara spännande. Dessutom diskuterar vi hur lokalhistoria kan ge perspektiv inte bara på närsamhället utan även på den vidare historien och dagens globaliseringstendenser.

Fantasy

Fantasy är en populär genre som innehåller böcker, tv-serier, filmer och mycket, mycket mer. Ofta hämtar fantasy inspiration från medeltiden. Men vilket samband finns det mellan fantasy-miljöerna och den europeiska medeltiden? Och måste hjältarna alltid vara vita män? Det här är saker vi diskuterar i detta kapitel.

4

Epos 2och 3 Hela.indb 4

2013-12-11 07.58


Kläder och mode

Män i lårhöga stövlar med klack och kvinnor i långbyxor. Modet har förändrats mycket under historien. I det här temat tittar vi närmare på just detta med kläder och mode. Men temat handlar också om hur kläder har haft, och fortfarande har, betydelse i politiken och för hur vi uttrycker vår identitet.

Dans

Under vissa tider och i vissa kulturer har dans uppfattats som något suspekt, till och med farligt. I det här temat tittar vi närmare på ”den farliga valsen”. Men vi ser också på dans och lek som umgängesformer inom olika samhällsklasser under 1800-talet.

Musik och politik

Kombinationen musik och politik kan ha stor sprängkraft. Det är något som makthavare inte brukar uppskatta, inte minst därför att musikens politiska budskap ofta är en kritik av makten. Musik med politiskt innehåll förekommer idag och har förekommit tidigare under historien. Här granskar vi detta fenomen lite närmare.

Porträtt

Ett försök att ge en kronologisk översikt över konsthistorien genom en analys av porträtt från äldsta tid till en bit in på 1900-talet.

Resenärer och turister

Människor har alltid rest. I det här temat diskuterar vi hur det mer tillfälliga och nöjesbetonade resandet har förändrats genom historien. Vi tittar också närmare på källmaterial kring resande, som till exempel reseberättelser där resenärer beskrivit sina resor.

Vänskap, kärlek och sex

Förhållandet mellan vänskap, kärlek och sex har sett olika ut under olika tider i historien. I det här temat diskuterar vi hur balansgången mellan nära vänskap mellan personer av samma kön å ena sidan, och

5

Epos 2och 3 Hela.indb 5

2013-12-11 07.58


homosexuella relationer å andra sidan har förändrats under historien. Dessutom tittar vi närmare på varför män under vissa perioder har tilllåtits, till och med uppmuntrats, att gråta för att under andra perioder inte ha fått gråta överhuvudtaget.

Ritualer, symboler och muntlig och skriftlig kultur

En diskussion kring övergången från muntlig till skriftlig kultur, och vilken roll ritualer och symboler spelar i bägge kulturerna.

Migration

Folk har alltid rört på sig, i forntiden lika väl som idag. Ibland har det varit frivillig, ibland av tvång. Så var det förr i historien, och så är det fortfarande. Hur gör vi för att spåra våra rötter bakåt?

Pengar och mynt

Vad är pengar egentligen, och varför började man använda mynt och sedlar? Det är ett ekonomiskt-historiskt tema, men också ett konsthistoriskt.

Skogen, människorna och djuren

Det här kapitlet handlar om hur vi i Sverige genom historien använt en av våra viktigaste resurser, skogen. Det handlar också om hur vi ser och har sett på naturen och djurlivet i skogen. Varsågoda. Trevlig läsning! Författarna

6

Epos 2och 3 Hela.indb 6

2013-12-11 07.58


Innehåll Hur ska boken användas? 3

Biografier 61

Bokens teman 3

Biografin som genre 61 Historieämnet och biografier 62

Den industriella revolutionen — orsaker och konsekvenser 11 Att förklara 12 Att förklara andra världskriget 12 Olika orsaksförklaringar 13 Nödvändiga och tillräckliga orsaker 14 Förklaringsmodeller 15 Att förstå och förklara den industriella revolutionen 16 Ett samtal efter middagen 16 Att förklara den industriella revolutionen 22

Biografiförfattarens makt 62 Respekt och etik 64 Fem olika sorters biografier 65 Drottning Kristina 67 Biografier om drottning Kristina 70 Kristinas abdikation 70 Kristinas vägran att gifta sig 71 Kristinas uppfostran och mångsidiga personlighet 73 Uppgifter 74

Lokalhistoria 75

Uppgifter 23

Samtalet fortsätter 24 Den industriella revolutionens följder 28

Inledning 75

Uppgifter 29, Förslag på källor och litteratur 30

Globaliseringen och det lokala samhället 77 Oljekatastrofen i Mexikanska golfen 78 McDonalds och glokaliseringen 78 Umeå på 1990-talet 80

Tideräkning och periodisering 31 Att hålla reda på tiden under året 32 Månår och solår 34 Julianska och gregorianska kalendrarna 34 Kronologi och tideräkning 37 Linjär och cyklisk tidsuppfattning 39 Periodisering 41 Har perioderna någonsin funnits? 41 Olika typer av periodiseringar 42 Att tematisera perioder 44 Tredelad historia 44 Stenålder, bronsålder och järnålder 45 Medeltiden 46 Vår svenska periodisering 47 Att uppfinna en epok: Vikingatiden 52 Kulturhistoriska periodiseringar 53 Periodisering inom litteraturhistorien 54 Konsthistorien 56

Dalahästen 76

Lokalhistoria, hembygdsforskning och släktforskning 82 Yrkeshistoriker och fritidshistoriker 84 Lokalhistoriens låga status i Sverige 85 Sundsvall som mål och medel för historiekunskap 86 Sundsvall brinner 86 Vad orsakade branden? 88 Staden som reste sig ur askan 88 Lokalhistoria på olika sätt 89 Uppgifter 92

Fantasy 95 Inledning 95 Fantasy som genre 95

Uppgifter 57

Epos 2och 3 Hela.indb 7

2013-12-11 07.58


Primära och sekundära världar 97 Fantasy — bara om vita män? 99 Fantasy och historia: en medeltida kärlekshistoria 100 Historiebruk 101 Kung Arthur och riddarna kring det runda bordet 103 Éowyn och Jeanne D’Arc 105 Tolkien och den idylliska medeltiden 107 Fantasy: en verklig overklig värld 108 Uppgifter 109

Musik och politik 153 Inledning 153 En politisk vänstervåg 154 Vänstervågen i Sverige

156

Vänstervågen och musiken 156 Den nya ungdomskulturen 157 Musikrörelsen och proggen 158 Proggens geografi 159 Blå tåget 161

Kläder och mode 111

Den nya kvinnorörelsen 161

Inledning 111

Kvinnomusiken 163 Röda Bönor 164

Porträtt, kläder och lagar: källor om mode 112 Identitet och genus: perspektiv på mode 114

Proggens död 165 Uppgifter 166

Den politiska maktens klädintresse 116 Mode: mycket mer än bara kläder 119 Medeltida och tidigmodernt mode 119 Politik och mode i Frankrike 120 Män i kostym vid sekelskiftet 1900 124 1800-talets kvinnliga mode 125 Världskrigen och kläderna 128 Modedesignern 129 Ungdomskulturer och mode 129 Steampunk: 1800-talsmode i modern förpackning 131 Steampunk: en litterär genre 132 Mode, litteratur och teknik 133 Uppgifter 135

Dans och lek 137 Inledning 137 Fester och sällskapsliv inom överklassen 139 Medelklassen stiger in på festscenen 139 Umgänge mellan män och kvinnor inom medelklassen 140 Bondeklassens sällskapsliv 141 Lekar 144 Samtida och nutida tolkningar av leken 145 Den farliga dansen 146 Den omoraliska valsen 147 Uppgifter 151

001-010 Inledning förord epos 2o3.indd 8

Porträtt i konsthistorien 169 Porträtt 170 Vad är ett porträtt? 171 Den äldsta konsten 172 Mesopotamien 173 Egypten 174 Den egyptiska konsten 175 Formspråket i konsten 176 Det antika Grekland 177 Individen träder fram 177 Alexandermynten 179 Rom 179 Det romerska Egypten 180 Faijum-porträtten 181 Maya-folket 182 Blod och smärta 183 Den europeiska medeltiden 184 Den medeltida konsten 185 En klosterstiftare 186 Renässansen 187 Konstnärernas nya status 188 De största mästarna 189 Mona Lisa 189 Nya vindar 191 Renässansen i Nordeuropa 192

2014-02-06 14.31


Ambassadörerna 193 Oenighet och fåfänga 195 Ett härskarporträtt 197 Manierismen 197 Den överdådiga barocken 199 Konstmarknaden i Amsterdam 200 En anatomisk dissektion 200 Solkungen 202 Ludvig XIV i bildkonsten och propagandan 203 Kvinnliga härskarporträtt 204

Européerna möter icke-européer 239 Européer möter andra européer 240 Resenären och författaren Fredrika Bremer 240 Bremer i Amerika 242 Bremer i Palestina 242 Fredrika Bremers reseskildringar 243 Uppgifter 248

Vänskap, kärlek och sex 251 Inledning 251

Den lekfulla och intima rokokon 206

Män som gråter 252

Nyklassicister och romantiker 208 ”Trött och trumpen” 208 Ett romantiskt barnporträtt 209 Nyklassicisten Ingres och hans Napoleon-porträtt 211 Målat porträtt eller fotografi ? 212

Vänskap 253

Impressionister och prerafaeliter 214 Vardagsmiljö och familjekonflikter 214 Impressionisterna i Frankrike 215 Prerafaeliterna i England 217 Dante Gabriel Rossetti 219 Expressionism och kubism 220 Uttryck istället för intryck 220 Kubismen 222 Uppgifter 223

Manlig vänskap och kärlek 253 Två tolkningar 255 Förändringens vindar 256 Studenter i Uppsala 256 Sexuell läggning 258 Lagen om samkönat begär 259 Det samkönade begärets källor 261 Kvinnlig vänskap och kärlek 263 Tre tolkningar 264 Förändringens vindar 264 Selma Lagerlöfs vänskaper och kärlekar 265 Gränslandet mellan vänskap och kärlek 269 Uppgifter 273

Resenärer och turister 227 Tidiga bildningsresor och pilgrimsresor 229

Ritualer, symboler och muntlig och skriftlig kultur 275

Grand Tour 230

Den feodala ceremonin 277

Vetenskapliga resor på 1700-talet 230

Tal och språk och tidiga ritualer 278

Romantikens intresse för landskapet 231

Den första skriften 279

Järnvägen 232

De egyptiska hieroglyferna 281

Thomas Cook och den första resebyrån 233

Alfabetet 284

1900-talets nöjesresor 233

Skriften i det medeltida Skandinavien 285

Resandets förändringar 234

Humanist-kursiv och gotisk kursiv 286

Resandets källmaterial 236 Guideböcker 236 Reseberättelser 237

Boktryckarkonsten 287

Kulturmöten 238

Politiska och religiösa ritualer 292

Inledning 227

Epos 2och 3 Hela.indb 9

Muntlig eller skriftlig kultur? 289 Ritualers betydelse 290

2013-12-11 07.58


Övergångsriter 293

Banker 336

Nya ritualer 294

Guldmyntfot 337

Symbolens återkomst 295

Inflation 337

Uppgifter 297

Migration 303

Devalvering 338 Tillbaka till Alexandermyntet och tiokronan 339 Uppgifter 340

Inledning 303 Den flyttande människan 304

Skogen, människorna och djuren 345

I begynnelsen var Afrika 305

Skogen en resurs 346

Bofasthet förändrar migrationen 307

Träden vandrar in 346

Krigisk eller fredlig migration? 307

Skogen breder ut sig 347

Folkvandringstiden 308

Jordbruket gör entré 349

Araberna 309

Skogslandskapet förändras 350

Vikingar, korsfarare och andra 310

Bronsålderns och järnålderns landskap

Den stora Amerikaemigrationen 311 Slavtrafiken från Afrika 312 Den europeiska utvandringen 312 Den irländska katastrofen 313 Varför emigrerade så många till Amerika? 314 Inte bara européer 316 Den senare invandringen till USA 316

i Sydsverige 352 Forntid blir medeltid 352 Och tidig medeltid blir senmedeltid 353 Brukstiden närmar sig 355 Skiftena 357 Skogsindustrin och exporten av trävaror 358

Inflyttningen till städerna 317

Skogsarbetet 359

1900-talets inre migration i Europa 318

Skogen på väg att ta slut 361

Sverige – från utvandrarland

Skogsarbetet mekaniseras 362

till invandrarland 320 Flyktingar i Sverige 321 Nya flyktingvågor 322 Vilka flyktingar får stanna i Sverige? 323 Invandrarlandet Sverige 324 Det nya landet 325 Uppgifter 327

Pengar och mynt 329 De första mynten 329 Att fuska med mynten 330

Kalhyggena 363 Vem äger skogen? 365 Allemansrätten 366 Vem bestämmer? 367 Flora och fauna 368 Jakten i skogen 369 Rovdjur i svenska skogar 371 Den hatade och hotade vargen 372 Vargen i den svenska historien 373 Den hätska vargdebatten 374

Växlar 333

Urbefolkningens rätt 375 Renbetesmålen 377 Den fjällnära skogen 378

Utlåning mot ränta = ocker? 334

Till sist 379

De första sedlarna 332

Uppgifter 381

10

Epos 2och 3 Hela.indb 10

2013-12-11 07.58


Den industriella revolutionen — orsaker och konsekvenser Historiker av alla slag sysslar med det förflutna. En historikers uppgift är att tolka det som hände en gång i tiden. Historikern vill få en smula ordning på det förflutna och göra det begripligt. Det hjälper oss att förstå vår egen tid, och det ger oss ett perspektiv på framtiden. Historia är inte någon exakt vetenskap. Inom historieforskningen går det inte att göra några experiment som i fysik eller kemi, och det är inte möjligt att få några säkra svar som i matematik. Det finns inga lagar som styr den historiska utvecklingen, inga bestämda regler som det förflutna alltid har följt. De flesta historiker är också eniga om att det inte är lika givande att använda teorier och modeller på samma sätt som samhällsvetare gör. Historiker kan och vill heller inte förutsäga framtiden, vilket nationalekonomer och företagsekonomer ofta tros kunna. Det historikern gör är istället att tolka det förflutna. Historikern strävar efter att på bästa och mest troliga sätt förklara vad det är som har hänt. Hen försöker att ge en så övertygande tolkning som möjligt av det historiska händelseförloppet. Men historikern famlar inte i blindo. Det finns en massa kvarlevor från förr i tiden och en uppsjö av berättelser. Sådana kvarlevor och berättelser kallas för historiska källor, och ett litet, litet urval av detta källmaterial använder historikern varje gång hen försöker att göra det förflutna begripligt. Det finns också en rad olika metoder och färdigheter som historikern använder i sitt arbete, såsom textanalys, bildanalys och inte minst källkritik. Sådana metoder är hjälpmedel för historikern att tolka källmaterialet. Det ger en god hjälp på vägen för att beskriva vad som har hänt. Ändå är det inte tillräckligt. Vi vill inte bara beskriva det förflutna, vi vill också förstå och framför allt förklara orsakerna till det som har hänt och vilka konsekvenser det fick. Den riktiga historikern vill inte nöja sig med att svara på frågorna ”när”, ”var” och ”hur”, utan också ”varför”.

DEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

Epos 2och 3 Hela.indb 11

ORSAKER OCH KONSEKVENSER

11

2013-12-11 07.58


Att förklara Att svara på frågan ”varför”, att förklara ett historiskt förlopp, är ofta det allra svåraste en historiker ger sig in på. Den historiska utvecklingen kan vara oerhört komplex, och att hitta en förklaring till att något hände på ett visst sätt är knepigt. Det är inte heller så lätt att säga vad en förklaring egentligen är för något. Det tvistar såväl historiker som filosofer om med bildligt talat dragna svärd. Vi kan börja med ett exempel som många historiker har försökt att få rätsida på: Varför började andra världskriget? T Den 1 september 1939 anföll Tyskland sitt grannland Polen utan föregå-

Att förklara andra världskriget

ende krigsförklaring. Två dagar senare förklarade Frankrike och Storbritannien

Den enklaste förklaringen är nog att svara: Därför att den tyske diktatorn Adolf Hitler ville ha krig. En sådan förklaring kallas för en ”ändamålsförklaring”. Det var någon som hade ett syfte, som ville något speciellt, och det förklarar varför det inträffade.

krig mot Tyskland, och ett nytt europeiskt storkrig var ett faktum. Här ser vi glada tyska soldater som tar bort den polska gränsbommen.

12

DEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

Epos 2och 3 Hela.indb 12

ORSAKER OCH KONSEKVENSER

2013-12-11 07.58


Men en sådan förklaring är inte alla nöjda med. Är det verkligen så säkert att historien avgörs av att någon enskild individ har ett syfte? Är människans fria vilja så fri att den kan styra historien alldeles oavsett allt annat som finns runt omkring? Bör vi inte istället leta efter en konkret orsak till att något sker, inte bara en avsikt? Vad skulle då orsaken vara till andra världskriget? En orsak ger en förklaring: Detta skedde därför att det ena eller det andra inträffade. A skedde på grund av B, och alltså var B en orsak till A. Andra världskriget började därför att den tyska armén den 1 september 1939 gick över gränsen till Polen. Detta kallas för en ”orsaksförklaring”. Inte heller den typen av förklaring tillfredsställer alla. Några historiker kanske menar att kriget i sig har en naturlig plats i människans liv, och kanske särskilt i den europeiska 1900-talshistorien. Det europeiska systemet med sina nationalstater var uppbyggt så att staterna skulle konkurrera med varandra, och kriget hade en viktig roll i systemet. Kriget hade en särskild funktion, och därför utbröt andra världskriget precis som det första hade gjort en generation tidigare. Förklaringen till andra världskrigets utbrott är att krig var en inbyggd och naturlig del av det europeiska nationalstatssystemet. Kriget hade en funktion, och därför kallas den typen av förklaring för en ”funktionsförklaring”.

Olika orsaksförklaringar

Nu menar nog de flesta historiker att varken ändamålsförklaring eller funktionsförklaring passar särskilt bra för att förklara andra världskriget. En ändamålsförklaring lägger alltför stor vikt vid en enskild persons vilja och förmåga att styra historien. En funktionsförklaring har å andra sidan svårt att förklara en förändring: Varför blev det krig just på sensommaren 1939? Så det är bättre att försöka förklara krigsutbrottet genom att spåra orsakerna till kriget. Men att säga att orsaken var att den tyska armén gick över gränsen till Polen är ingen särskilt bra förklaring. Det är visserligen sant, men det förklarar inte varför tyskarna gick över gränsen. Däremot kan vi kalla gränsöverskridandet för en utlösande orsak. Det var den som till slut satte igång det hela. Men för att finna de mer förklarande orsakerna till andra världskriget måste vi söka djupare och gå längre tillbaka i tiden. Någon kanske vill lyfta fram nazisternas valframgångar och Hitlers utnämning till rikskansler i januari 1933. Någon annan ser istället orsaken vara Englands och Frankrikes ovilja att hindra Tyskland från att upprusta sedan na-

DEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

Epos 2och 3 Hela.indb 13

ORSAKER OCH KONSEKVENSER

13

2013-12-11 07.58


zisterna kommit till makten, och undfallenheten när Hitler ställde krav på Tjeckoslovakien: Det var Münchenöverenskommelsen 1938 som orsakade andra världskriget. Ytterligare några ser orsaken i de hårda villkoren i Versaillesfreden efter första världskriget, som gjorde att tyskarna ville ha revansch. Eller var det den pakt som Sovjet och Tyskland slöt sommaren 1939, den som kallas för Molotov-Ribbentrop-pakten efter de två ländernas utrikesministrar? Kanske ska vi ändå hellre söka orsaken i den stora ekonomiska depressionen som började i USA 1929 och drabbade Tyskland särskilt hårt? Som synes går det att tänka sig en rad olika orsaker som förklarar andra världskrigets utbrott. Är alla förklaringar lika bra? Går det att finna en enda orsak, eller bör vi söka flera olika? Och hur långt tillbaka i tiden ska vi leta? Ska vi försöka bygga upp en orsakskedja, där varje orsak vi lyfter fram i sin tur har orsakats av något som inträffade tidigare? Det finns historiker som velat spåra orsaken till andra världskriget i Karl den stores Frankerrike för 1 200 år sedan. När det stora riket delades i tre delar år 843, där en västlig fransk och en östlig tysk del levde vidare, lades grunden till andra världskriget.

Nödvändiga och tillräckliga orsaker

Ett sätt att försöka få lite ordning på en situation där man som historiker har en rad olika orsaker att brottas med kan vara att tala om nödvändiga respektive tillräckliga orsaker. En nödvändig orsak är en orsak utan vilket det man vill förklara aldrig hade kunna ske. Vi kan slå fast att utan Tysklands upprustning under 1930-talet hade andra världskriget aldrig brutit ut, åtminstone inte kriget i Europa. Tysklands upprustning blir då en nödvändig orsak. En annan nödvändig orsak skulle kunna vara Hitlers ställning som Tysklands ledare, fast det är inte lika säkert. Kanske hade någon annan krigshetsare kommit till makten i Tyskland om inte Hitler funnits. Bättre då att säga att demokratins avskaffande i Tyskland var en nödvändig orsak till andra världskriget. Men var Tysklands upprustning eller demokratins avskaffande i landet en tillräcklig orsak? En tillräcklig orsak innebär att någon ytterligare orsak inte behövs. Det räcker med denna enda orsak för att förklara att något inträffade. Då är det mer tveksamt med de två nödvändiga orsakerna. Vi kan tänka oss att Tyskland upprustat men att det ändå inte hade blivit krig. Under det kalla kriget efter andra världskriget kapprustade de två supermakterna Sovjet och USA, men det blev ändå inte något

14

DEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

Epos 2och 3 Hela.indb 14

ORSAKER OCH KONSEKVENSER

2013-12-11 07.58


krig dem emellan. Inte heller har demokratins avskaffande i andra länder alltid slutat i världskrig. Det måste till något mer. Fast det är inte alltid så enkelt att avgöra vilka orsaker som är tillräckliga eller nödvändiga. Ett sätt kan vara att fundera över vad som hänt om historien sett annorlunda ut. Vad hade hänt om inte Tyskland hade börjat upprusta? Enligt Versaillesfreden fick inte Tyskland rusta upp sin krigsmakt, så om Frankrike och England redan från början hade stoppat Tyskland hade det kanske aldrig blivit något krig. Och hade inte de konservativa partierna i Tyskland släppt fram Hitler som rikskansler hade kanske nazisterna aldrig kommit till makten. Nazisterna fick ju faktiskt aldrig någon egen majoritet i valen. Så går det att hålla på och resonera. Det kallas att resonera kontrafaktiskt, mot kända fakta. Det kan vara till stor hjälp ibland, men det är också farligt. Vi vet ju faktiskt ingenting om det som inte inträffade, om vad som kanske kunde ha hänt. Det kan aldrig bli mer än gissningar, även om en del gissningar kan vara bättre än andra.

Förklaringsmodeller

Hur ska vi då få ordning på något så besvärligt som orsakerna till andra världskriget? Ska vi göra en lista över alla tänkbara orsaker? Ska vi försöka rangordna dem, göra upp en slags hierarki över orsakerna? Historiker väljer olika sätt att hantera ett så komplicerat problem som orsakerna till andra världskriget, men en sak är säker: Det går inte att få med alla tänkbara orsaker. På något sätt måste de sorteras. Hur detta går till och vilka orsaker och förklaringar som väljs skiljer sig från historiker till historiker. Ofta hänger det ihop med den enskilda historikerns historiesyn, vad hen tycker är det viktigaste i historien och vilka drivkrafter som styr utvecklingen. Den historiker som tycker att det är ekonomin och den materiella utvecklingen som är det viktigaste koncentrerar sig gärna på ekonomiska förklaringar, medan den som menar att det är politiska beslut som betyder mest väljer politiska orsaker. Någon annan lägger större vikt vid ideologiska och religiösa föreställningar, och ytterligare någon kanske finner att det är sociala relationer och genusförhållanden som i sista hand avgör vad som hänt i historien. Det här betyder att historikern när hen tolkar och förklarar det som har inträffat väljer att sätta in det i något slags sammanhang. Det är meningslöst att bara räkna upp händelser i en kronologisk följd och tro att det blir begripligt. För att det ska framstå som begripligt måste händelserna sättas in i en tolkningsram. De enskilda händelserna kan

DEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

Epos 2och 3 Hela.indb 15

ORSAKER OCH KONSEKVENSER

15

2013-12-11 07.58


förstås först om de tolkas med hjälp av en teoretisk föreställning om hur världen fungerar, en teoretisk föreställning som kan kallas för en förklaringsmodell. Det kan ge oss det redskap som vi behöver för att få en smula ordning på historien.

Att förstå och förklara den industriella revolutionen För att det här med olika förklaringsmodeller ska bli lite mer begripligt ska vi ägna oss åt att tillämpa det på ett exempel, ett ännu mer komplicerat sådant än andra världskrigets utbrott: den industriella revolutionen från slutet av 1700-talet och drygt hundra år framåt. Den industriella revolutionen är en av de allra största omvälvningarna i människans historia. Vi ska nu i det här avsnittet granska det som skedde ur flera aspekter. Vi ska lyfta fram några olika orsaker till varför den industriella revolutionen inträffade, och vi ska belysa några konsekvenser som industrialisering förde med sig. Det vi vill att du ska uppmärksamma är hur komplex den historiska utvecklingen kan vara. Vi vill att du ska reflektera över hur orsakerna till att något inträffar kan vara olika beroende på vilka förklaringsmodeller man lyfter fram, och också hur de följder historikerna lyfter fram kan variera utifrån det historiska intresset. Det har till stor del att göra med den historiesyn som iakttagaren har.

Ett samtal efter middagen

Vi ska angripa problemet genom att lyssna på ett fiktivt samtal, som skulle ha kunnat utspela sig en gång för länge sedan. Vi föreställer oss en kväll i början av november 1878, då fem välklädda herrar befinner sig på ett ansett hotell i Stockholm. De har just avnjutit en god middag och sitter nu med punsch och cigarrer i en soffgrupp i en av salongerna. Samtalet vid middagen hade rört sig om affärer och politik, men nu tar det en ny vändning. ”Vilket skådespel det var förra veckan, när Eldkvarn brann”, säger Oscar Löwenbielke. ”Jag hade ett ärende på Riddarhuset när branden bröt ut och befann mig på första parkett.” Oscar Löwenbielke är godsägare på Södertörn och bedriver ett stort och modernt jordbruk med en stor havreexport till England. ”Ja, men roligt var det inte”, svarar Gustaf Lundström, som är fabriksägare på Kungsholmen inte så långt från Eldkvarn. ”Som tur var

16

DEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

Epos 2och 3 Hela.indb 16

ORSAKER OCH KONSEKVENSER

2013-12-11 07.58


W Eldkvarns brand den 31 oktober 1878 satte djupa spår i stockholmarnas kollektiva minne, och branden blev en tidsmarkör långt fram i tiden. ”Inte sedan Eldkvarn brann” blev ett talesätt i Stockholm för något som inträffade för länge sedan. Eldkvarn låg på Kungsholmen där Stadshuset sedan byggdes, och på Gustaf Carlemans oljemålning syns branden från kajen strax nedanför Centralstationen, som hade uppförts några år tidigare.

brann inte hela kvarn och fabriken ned, men ärligt talat började den bli omodern. En sådan ångkvarn är snart passé.” ”Sant, så sant. Snart kommer elektriciteten att ta över.” Det är Helmer Wahlbom som yttrar sig från sin fåtölj mittemot Lundström. Wahlbom är en framgångsrik ingenjör och uppfinnare som precis varit med om att sätta upp de första elektriska lamporna vid Kungsträdgården inte långt från hotellet där herrarna befinner sig. ”Det kommer att förvandla våra liv, precis som ångmaskinerna gjorde en gång i tiden.” ”Jo, min far berättade ofta för mig om när han var springpojke åt Edelcrantz. Far var med på ett hörn när Edelcrantz tog hit de första ångmaskinerna från England.” Nu är det Frans Ericsson som lägger sig i samtalet. ”De kallades för ’eld- och luftmaskiner’, och när Edelcrantz byggde sin kvarn och satte in en av ångmaskinerna fick den heta Eldkvarn. Min far berättade vilket liv det blev bland stans mjölnare. Jag tror att det fanns en 70–80 väderkvarnar och några vattenkvarnar i Strömmen på den tiden, och mjölnarna var inte glada åt nymodigheten.” Frans Ericsson är bankdirektör och nära medarbetare till A O Wallenberg, Enskilda bankens grundare. ”Fast det dröjde rätt länge innan ångmaskinerna slog igenom här hos oss.” Den femte herrn, som ännu inte yttrat sig, är Niclas Lindqvist. Han är delägare i ett av de största handelshusen i Stockholm, och har omfattande affärsförbindelser med både Storbritannien och Tyskland. Han har också förtroendeuppdrag i staden och tituleras häradshövdingen.

DEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

Epos 2och 3 Hela.indb 17

ORSAKER OCH KONSEKVENSER

17

2013-12-11 07.58


”Vi låg allt bra långt efter engelsmännen. Där hade ångan redan långt före sekelskiftet helt förändrat produktionen. Tänk att för första gången kunde vi människor framställa energi utan hjälp av muskelkraft eller att vara beroende av vind och vattenströmmar. Då lönade det sig att bygga fabriker där många arbetare fick plats och kunde utnyttja ångkraften. Och fabrikerna kunde byggas där det fanns stenkol eller dit det var enkelt att frakta kolet. Det var ångmaskinerna, stenkolet och den nya och billiga energin som lade grunden för industriproduktionen.” ”Ja, engelsmännen har sitt stenkol, men de har också massor med ull och ännu mer bomull som de importerar från sina kolonier, och till kolonierna kan de också sälja sina färdiga varor. Utan kolonier skulle England aldrig ha blivit så framgångsrikt!” De andra kunde uppfatta en viss avundsjuka i Lundströms röst. ”Jo du, käre bror, vi har visserligen inga kolonier, men vi har vår skog och vår järnmalm. Hur långt skulle vi kommit om vi inte hade haft våra råvaror?”, undrar Lindqvist. ”Jag säger inte emot”, säger Wahlbom, ”men tänk på hur kolet i England kunde fraktas till fabrikerna, för att inte tala om hur bomullen kunde komma dit. Och sedan när de färdiga tygerna skulle skickas iväg till London eller till Liverpool och exporteras vidare. Det hade aldrig fungerat om inte England hade haft så goda transportmöjligheter. Themsen och de andra mindre floderna i all ära, men det var alla kanalerna som gjorde det möjligt. När sedan järnvägen kom kunde det fina engelska transportsystemet byggas ut ännu mer. Utan sådana transporter hade fabrikerna aldrig fått en sådan betydelse. Det var verkligen tur att vi här hemma tog efter med järnvägsbyggandet. Särskilt bevänt med vårt kanalbyggande blev det ju aldrig, även om vi fick vår Göta kanal sent omsider. Men då väntade redan järnvägarna runt hörnet.” ”Det gjorde de, men vi får väl försvara oss med att Sverige är bra mycket större till ytan än England, men vår befolkning är inte alls lika stor. Det är faktiskt mycket dyrare och svårare både att bygga kanaler och järnvägar här hos oss. Visst byggdes en rad privata järnvägar här i landet precis som i England, men hade inte staten gått in och börjat anlägga stambanorna hade vi legat illa till. Det har vi Gripenstedt, salig i åminnelse, att tacka för.” Det är Oscar Löwenbielke som nu yttrar sig. Han tillhör samma kategori av företagsinriktade godsägare som Johan August Gripenstedt var från början, men Gripenstedt gjorde sedan sin stora insats som politiker och finansminister. ”Tänk vilken betydelse staten ändå har får jag väl säga, trots att jag inte är någon anhängare av att den lägger sig i för mycket och för ofta. I

18

DEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

Epos 2och 3 Hela.indb 18

ORSAKER OCH KONSEKVENSER

2013-12-11 07.58


det här fallet spelade riksdagen en stor och aktiv roll, men ännu viktigare var att den avskaffade alla de där hindren för företagare och fabrikörer. Tänk när skråväsendet hindrade driftiga hantverkare att expandera, när handeln inte fick drivas överallt, när produktionen på järnbruken begränsades av en massa förordningar och inte vem som helst, oavsett hur duktig han var, fick starta ett företag. Där låg England långt före oss, då det fanns väldigt lite lagar där som hindrade företagande. För att inte tala om att det inte fanns en massa inrikestullar som störde handeln i England, som det ju länge gjorde i Frankrike och Tyskland.” Det var Gripenstedt som på 1850-talet fick riksdagen att gå med på stora lån för att bygga ut stambanenätet, och det var också han som låg bakom många av de reformer som införde en större näringsfrihet i Sverige. ”Oavsett hur duktig han var, sade herrn.” Det är hotellvärdinnan Johanna Söderberg som plötsligt lägger sig i samtalet. Hon har stått vid sidan om och lyssnat på männen. ”Jag ber herrarna om ursäkt, men jag kunde inte låta bli att höra vad herrarna talade om, och jag måste få lägga mig i. Numera är det faktiskt inte bara män som får starta och driva företag efter eget sinne. Det får även kvinnor, och det är väl ett ännu större steg framåt med tanke på hur det sett ut tidigare. Herrarna hade knappast suttit här om jag inte hade fått bygga upp min stora affärsverksamhet. Och utan kvinnornas insatser och större frihet hade aldrig vårt samhälle förändrats så snabbt.”

S I England fick de många kanalerna en stor betydelse för inrikeshandeln och den tidiga industrialiseringen. I Sverige var kanalerna betydligt färre, men byggandet av Göta kanal var ett väldigt projekt som höll på från 1810 till 1832. På den här betydligt senare (beskurna) akvarellen (1856) av A.C. Wetterling besiktigar Karl XIV Johan och ett antal andra höga herrar bygget vid Berg i Östergötland. Kungen står till höger i samtal med Baltzar von Platen med hatten i hand. von Platen var den person som ledde kanalbyggandet, men de som grävde kanalen för hand var tiotusentals utkommenderade soldater.

DEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

Epos 2och 3 Hela.indb 19

ORSAKER OCH KONSEKVENSER

19

2013-12-11 07.58


Herrarna skrattar lite generat. ”Det är sant”, svarar Frans Ericsson, ”men fru Söderberg har i det sammanhanget kanske tur att frun är änka. Gifta kvinnor är ju fortfarande inte myndiga, och det lär nog dröja. Sedan vet jag som bankman att fru Söderberg också bildat ett aktiebolag. Möjligheten att bilda aktiebolag är ytterligare en stor förbättring som infördes för att öka näringsfriheten. Nu behöver fru Söderberg inte riskera sina privata tillgångar om verksamheten skulle börja få problem. Om vi nu ska fortsätta vår diskussion om vad som skapade möjligheten för den fantastiska förändringen för först England och sedan här i Sverige, så skulle jag vilja hävda att det här är kärnpunkten. Hade vi haft kvar alla de här hindren för företagande hade vi aldrig fått se fabrikerna växa upp och näringslivet blomstra. Och så naturligtvis tillgången på kapital. Hur skulle det annars ha gått att låna till att bygga upp fabrikerna?” ”Det var viktigt nog”, kontrar godsägare Löwenbielke, ”men jag tror ändå att mina herrar har förbisett en viktig faktor, kanske den allra viktigaste. Vem är det som arbetar i fabrikerna, både här i Stockholm och i de engelska städerna? Det är unga män och kvinnor som flyttat in från landsbygden. Visserligen har många av dem det eländigt, men de har trots allt ett jobb. På landsbygden finns det inga jobb längre för alla unga som inte har någon egen gård, och det har det inte funnits på länge. Det har fötts alldeles för många barn på bygden, och numera överlever de till skillnad mot förr i tiden. På mitt gods kan vi inte ge alla arbete, trots att vi fått en massa mer jordbruksmark genom att dika ut och förvandla betesmark till åker. Vi driver vårt jordbruk mycket mer effektivt nu sedan vi skiftade jorden och började använda maskiner, som drivs med ånga förstås. Vi producerar så mycket havre att vi har kunnat exportera till England. Så här hos oss, precis som det länge varit i England, har de unga och fattiga som inte fått arbete tagit sig in till städerna och börjat arbeta i fabrikerna. Hade inte befolkningen vuxit så starkt och hade inte jordbruket förbättrats så mycket att alla, nåja, åtminstone de flesta, kan få mat på bordet ändå, så hade det inte funnits någon arbetskraft till städernas fabriker. Det är där vi hittar förklaringen.” ”Det är absolut viktigt, men kanske ännu mer ur en annan aspekt”, tillägger Lindqvist, köpman som han är. ”När befolkningen växte blev det också fler kunder. Visst, många av dem var och är fattiga, men när produktionen i fabrikerna ökar och blir billigare, så kommer fler ändå att kunna köpa sådant som bomullskläder, skor och enkla ting till hemmet. Marknaden har vuxit, och det är a och o.

20

DEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

Epos 2och 3 Hela.indb 20

ORSAKER OCH KONSEKVENSER

2013-12-11 07.58


Och det gäller inte bara den inhemska marknaden. Har vi tillgång till utrikesmarknaden på ett enkelt sätt, så kan vi sälja ännu mer om vi är duktiga. Där hade ju engelsmännen en väldig fördel. De hade världens överlägset största handelsflotta, de hade upparbetade kanaler att använda för sin utrikeshandel och så småningom allt fler kolonier att sälja till. Där har vi en stor del av förklaringen till att det lönade sig att anlägga fabriker. Vi i Sverige hade förstås inte samma fördelar, men för en del år sedan fick vi frihandelsavtal, vi också. Med ens blev utrikeshandeln så mycket enklare att sköta. Och vem låg bakom det frihandelsavtalet om inte Gripenstedt?” ”Jovisst var det Gripenstedt.” Det är ingenjören Wahlbom som svarar. ”Jag undrar jag, om det inte är sådana personer som Gripenstedt som gör att världen förändras. Vi må prata hur mycket som helst om befolkningstillväxt, arbetskraft, marknader, ånga och vad det nu kan vara, men det är individer som Gripenstedt som för utvecklingen framåt. Och det gäller inte bara politiken. Vem var det som uppfann ångmaskinen? James

S Redan på 1600-talet pågick stora projekt att skapa ett rätvinkligt gatunät i Stockholm. Mycket åstadkoms, men det gick inte att rå på Brunkebergsåsen och de andra bergsknallarna. Det var först mer än tvåhundra är senare som det blev möjligt tack vare Alfred Nobels dynamit. Här ser vi hur det 1907 har sprängts för att ge plats för Stockholms nya paradgata Kungsgatan, som går tvärs genom Brunkebergsåsen.

DEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

Epos 2och 3 Hela.indb 21

ORSAKER OCH KONSEKVENSER

21

2013-12-11 07.58


Watt! Vem uppfann `Spinning Jenny`? James Hargreaves! Och hur är det här hos oss? Har inte Lars Magnus Ericsson just gjort en fungerande telefon? Har inte Gustaf de Laval uppfunnit en separator som redan går på export? För att inte tala om galningen och geniet Alfred Nobel. Utan hans dynamit hade vi haft svårt att bygga raka och fina gator här i Stockholm med vår besvärliga terräng. Jag säger er, att det är individer som dessa uppfinnare som gjort våra industrier möjliga!” Samtalet tystnar medan en kypare bär in groggar. När kyparen avlägsnat sig tar Ericsson upp tråden igen. Men innan vi fortsätter att lyssna på samtalet ska vi stanna upp och fundera över vad det är sällskapet har sagt.

Att förklara den industriella revolutionen

Den första delen av herrarnas samtal handlar om orsakerna till den industriella revolutionen, och ibland kommer det upp en jämförelse mellan England och Sverige. Det vi är ute efter är att se vilka förklaringar till industrialismens genombrott som lyfts fram av de fem herrarna. Förklaringarna är naturligtvis bara antydda, men det går att bygga vidare på dem. Målet är att komma fram till olika förklaringsmodeller, olika sätt att se på framväxten av det industrialiserade England och Sverige. De sex personerna som deltar i samtalet är: - Oscar Löwenbielke, godsägare. - Gustaf Lundström, fabrikör. - Helmer Wahlbom, ingenjör och uppfinnare. - Frans Ericsson, bankdirektör. - Niclas Lindqvist, framgångsrik köpman. - Johanna Söderberg, hotellägare.

22

DEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

Epos 2och 3 Hela.indb 22

ORSAKER OCH KONSEKVENSER

2013-12-11 07.58


Uppgifter En del av uppgifterna går att utföra individuellt, andra är lämpliga att utföra i mindre grupper och det samlade resultatet kan presenteras i ett gemensamt större arbete eller i en gruppdiskussion, gärna utformad som en dramatiserad debatt mellan de olika aktörerna. 1. Ta reda på namn, platser och begrepp som dy-

ker upp i samtalet och som du inte känner igen. 2. Gör en lista på de argument som respektive

samtalsdeltagare för fram.

d.

Går det att urskilja en (eller flera) förklaringsmodell(er) som är tillräcklig(a) för att förklara den industriella revolutionen?

e.

Går det att urskilja en (eller flera) förklaringsmodell(er) som är nödvändig(a) för att förklara den industriella revolutionen?

f.

Finns det fler förklaringsmodeller som kan användas för att förklara den industriella revolutionen än de som skymtar i samtalet?

6. Sammanfatta orsakerna till den industriella re-

3. Samla argumenten till olika förklaringsmodel-

ler och ge dessa lämpliga namn, till exempel ”jordbrukets utveckling”, ”befolkningstillväxt” eller ”uppfinningar”. 4. Välj en av förklaringsmodellerna och utveckla

denna genom litteraturstudier. Förslag på litteratur finns i litteraturlistan. Förklaringsmodellen presenteras förslagsvis i en liten uppsats med korrekta källhänvisningar.

volutionen och diskutera skillnaderna mellan England och Sverige. 7. Vi har använt begreppet ”den industriella re-

volutionen”, vilket är vanligt i lärobokssammanhang. Men frågan är om det var en ”revolution” eller om det snarare borde kallas för ”evolution”, en långsam och stegvis utveckling. Samla argument för respektive uppfattning och försök att ge ett väl argumenterat ställningstagande för den ena eller andra uppfattningen.

5. Sammanställ de olika förklaringsmodellerna

och försök att besvara följande frågor: a.

Vilken modell förklarar den industriella revolutionen bäst?

b.

Räcker det att använda en förklaringsmodell, eller är det nödvändigt att använda flera?

c.

Som vi nämnde i inledningen talar man ibland i historisk forskning om nödvändiga respektive tillräckliga orsaker till att något inträffar. Vad menas med de två orsakstyperna?

DEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

Epos 2och 3 Hela.indb 23

ORSAKER OCH KONSEKVENSER

23

2013-12-11 07.58


Samtalet fortsätter

”Lundström, jag hörde att ni hade en del besvär med några arbetare på fabriken. Vad handlade det om?” ”Ja, du vet ju att det varit besvärliga tider ett tag och orderingången har minskat, så jag var tvungen att avskeda ett femtiotal av mina arbetare. Det blev bråk och mina förmän fick ta emot en massa ovett. En del av de där oborstade tölparna vägrar att fatta att jag måste dra ner på produktionen när orderingången minskar. Jag kan ju inte betala arbetare som inte gör något! Och värre har det blivit. Förr visste arbetarna sin plats, men nu har de börjat få idéer. Det har dykt upp agitatorer som sätter griller i huvudet på dem. Nu vill en del till och med bilda fackföreningar, som de kallar sina olagliga sammanslutningar.” ”Vad är det arbetarna vill egentligen?” ”De vill ha mer betalt förstås. De har fått mer betalt, men det räcker inte för dem. De påstår att fabriken kan framställa varorna snabbare nu med de nya maskinerna och det snabbare arbetstempot, och det är ju sant. Men de vill inte förstå att det kostat pengar att förändra arbetet i fabriken. Så klagar de på arbetstiderna och att de har det trångt, kallt och smutsigt därhemma. Som om jag skulle kunna göra något åt det.” ”Hur lång är deras arbetstid?” ”Tolv timmar, de börjar 7 på morgonen och slutar 7 på eftermiddagen. Men de har ju en och en halv timmes rast också. De har fått det bättre på senare år.” ”Hur är det med barnen som arbetar i din fabrik? Har de lika lång arbetsdag?” ”Jag har inga barnarbetare. Du vet väl att riksda’n förbjöd barn under 12 år att arbeta för en del år se’n. Det är klart att inte alla följer det, men det gör jag. Fast jag litar ju på att föräldrarna talar sant när de säger hur gamla deras barn är. Många av mina arbetare vill att jag ska ge barnen arbete, för de säger att familjen behöver barnens lön också för att kunna klara sig. Så är det kanske, men jag följer lagen. Men är barnen över 12 år får de jobb hos mig, och då är de gamla nog att arbeta hela dagen. Men jag vill hävda att barnarbete i vårt land aldrig har varit lika vanligt som det var i England, och inte har barnen här haft det lika hårt. Jag har hört en del om de där undersökningarna som det engelska parlamentet gjorde förut om barnarbete i gruvorna och fabrikerna. Det var inga roliga saker, det måste jag säga.” ”Du sa att de klagar på sina bostäder också”, skjuter nu Löwenbielke in. ”Hur ser det ut egentligen, vet du det? Mina bönder har bra stugor, fast jag får väl erkänna att en del torpare och statare inte alltid har det så fint.” 24

DEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

Epos 2och 3 Hela.indb 24

ORSAKER OCH KONSEKVENSER

2013-12-11 07.58


”Tja, det har ju byggts en massa hyreshus här i Stockholm, men alla är väl inte de allra bästa byggena. Och trångt är det, det vet jag. Jag tror att de flesta av mina arbetare bor med hela familjen i ett enda rum, och en del har nog inneboende också för att klara hyran. Fast det är nog inte så konstigt att de bor så trångt. Jag hörde siffror från en utredning som stadsfullmäktige låtit göra häromda’n. För trettio år se’n bodde det 90 000 människor i Stockholm, men nu är det uppe i över 160 000. Folk flyttar in till sta’n från hela landet, och numera är det så mycket enklare att resa med järnvägarna och ångbåtarna. Tacka sjutton för att människor bor trångt!” ”Jo, och kommer ni ihåg den där utredningen som gjordes i Göteborg förra decenniet”, replikerar Löwenbielke. ”Den kom fram till att fängelsekunderna bodde bättre än en vanlig arbetarfamilj. De hade mer utrymme, det var renare och varmare och de hade bättre luft.”

T Stockholm var vid 1800-talets slut inte bara en ämbetsmannastad utan också en industristad. De flesta fabrikerna låg på Kungsholmen och Södermalm, där också de flesta arbetarna bodde. Det här fotot är taget 1894 och visar kvinnliga arbetare vid Barnängens Tekniska Fabrik vid Bondegatan på Södermalm. Firman hade grundats 1868 och gjorde först bläck, men efter några år började tillverkningen av tvål och liknande produkter, som verkligen behövdes i en av Europas snuskigaste städer. Fabriken låg i en storslagen malmgård som byggts drygt hundra år tidigare, men som på 1800-talet blev fabrikslokaler. När Barnängen 1929 flyttade tillverkningen till Alvik i Bromma flyttades en del av malmgårdens fina inredning till Skansen.

DEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

Epos 2och 3 Hela.indb 25

ORSAKER OCH KONSEKVENSER

25

2013-12-11 07.58


”Apropå luft, ja”, säger nu Lindqvist. ”Jag kan inte påstå att det är särskilt behagligt att passera för nära din och de andra fabrikerna när vinden ligger på från det hållet. Ibland går det knappt att andas här i sta’n, och smutsigt blir det till och med inomhus.” ”Men det är inte bara min fabrik som smutsar ner, och för övrigt tycker jag inte att lite dålig lukt är nå’t att bry sig om när jag skapar arbetstillfällen och gör nytta för samhället. Utvecklingen har sitt pris, mina herrar! Dessutom är det mycket värre på andra håll. Har ni varit i England? Har ni sett hur det är i London eller Manchester? Det har jag, och jag kan försäkra er att i London kan man ibland knappt andas när vädret är dåligt. Luften är så tjock att det nästan går att ta på den, och det går inte att se mer än några meter. Smog kallas det, smoke och fog ihop. Och floden är en stinkande soptunna när det är ebb.” ”Jo, London är nog värre”, säger Wahlbom. ”Vi tycker att Stockholm blivit en jättestad, men det är ju ingenting mot London. Fast London var före oss med både vatten- och avloppsledningar. Men det börjar bli bättre här också. Allt fler delar av sta’n får nergrävda ledningar, och med tekniken nu för tiden är det ju mycket enklare och billigare. Jag har hört att inte alls lika många dör i magsjukdomar och kolera längre. Visst bråkar många som i din fabrik, Lundström, men de får det faktiskt bättre steg för steg. Lönerna stiger och folk lever längre.” ”Så är det kanske, men jag gillar inte att arbetarna lever så omoraliskt. På mitt gods är bönderna och torparna gifta, och de flesta barn som föds vet vem som är deras far. Folk går i kyrkan och vet att lyda prästen, och de har respekt för överheten.” Det är förstås Löwenbielke som yttrar sig. ”Ja, så är det inte i Stockholm. Här är det många som lever ihop och har barn utan att ha gått till prästen”, skjuter Ericsson in. ”För att inte tala om alla kvinnor som har ungar och lever utan en karl i huset. Förstår inte varför det har blivit så.” ”Tycker bankdirektörn verkligen att det är så konstigt?” Igen är det fru Söderberg som lägger sig i samtalet. Hotellvärdinnan hade kommit in i salongen och stod och lyssnade i närheten. ”Här i storsta’n kan människor leva som de vill utan att de övervakas hela tiden, av prästen eller brukspatron, eller för den delen av grannarna i byn. Visst har många det fattigt, men de är friare här och är sig själva.” ”Men varför kan de inte gifta sig och leva anständigt?” ”Det kan de nog, åtminstone den kvinna som har turen att träffa en karl som sköter sig och håller sig nykter. Men här i sta’n tjänar hon pengar, även om hon får mindre betalt än männen för samma arbete.

26

DEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

Epos 2och 3 Hela.indb 26

ORSAKER OCH KONSEKVENSER

2013-12-11 07.58


W Vid tiden för samtalet på krogen hade även kvinnor sedan några decennier rätt att driva företag, och ogifta kvinnor var numera myndiga. En som utnyttjade detta var Sofia Gumaelius, till höger på bilden, som 1877, året före samtalet, hade startat en annonsbyrå i Stockholm. Hon var då 36 år och hade ett startkapital på 54 kronor, det mesta ett lån från hennes bror. Sofia Gumaelius far var tidningsägare, så hon visste hur viktigt annonser var för tidningarnas ekonomi, och hennes affärsidé var att hjälpa företag med att utforma annonser och förmedla dem till tidningarna. Annonsbyrån gick bra och växte, och utökade också verksamheten med filialer både i Sverige och utomlands. När hon dog 1915 var Sofia Gumaelius känd som Sveriges främsta affärskvinna. Men hon var inte bara affärskvinna. Hon var aktiv i flera kvinnoklubbar, var en av de första kvinnliga medlemmarna i Publicistklubben och engagerade sig politiskt för kvinnlig rösträtt. Hon tyckte att det var alldeles galet att hon som ägare och ledare av ett framgångsrikt företag inte ens hade rösträtt.

Hon har en egen inkomst och klarar sig själv om så behövs. Sköter sig inte karln åker han ut.” ”Fast vad jag har förstått tjänar inte alla kvinnor sina pengar på hederligt och ärligt sätt”, skjuter Lindqvist in. ”Inte för att jag vet något närmare förstås, men man kan inte undgå att se alla lösa kvinnor i gathörnen och på krogarna.” ”Så är det”, svarar fru Söderberg, ”men har häradshövdingen inte funderat på vilka deras kunder är? Inte är det bara arbetare, inte. Jag vill inte genera herrarna, men det är inte så vanligt att herrarnas fruar

DEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

Epos 2och 3 Hela.indb 27

ORSAKER OCH KONSEKVENSER

27

2013-12-11 07.58


eller andra kvinnor från herrarnas samhällsskikt är med ute i det offentliga livet. Dessutom är det många medelålders herrar som arbetar på kontor och i ämbetsverken som inte har råd att gifta sig. Är det inte så på häradshövdingens kontor eller på herr Ericssons bank? Med förlov sagt, mina herrar, men vart ska de gå om de vill få kvinnligt sällskap?” ”Naturligtvis släpps de inte in i våra salonger”, svarar Lindqvist med förtrytsamhet i rösten. ”Våra döttrar håller på sin värdighet och heder, och den man som vill närma sig dem måste ha en anständig ställning. Är det någon herre som hoppas på äktenskap med någon av mina döttrar får han vända sig till mig och bevisa sina hederliga avsikter och redogöra för sina framtidsutsikter. Annars göre han sig icke besvär.” ”Det förstår jag, häradshövdingen, men kanske vill inte alla herrarnas döttrar gifta sig? Så länge de är ogifta blir de myndiga numera, men så fort de gifter sig förblir de lika omyndiga som när de fortfarande var barn.” Lindgvist skruvar lite besvärat på sig utan att svara, men han får stöd av Ericsson. ”Det är bara att instämma i min broders yttrande. Dessvärre har vi sett tendenser i dessa dagar till att alla inte kan eller vill hålla sina kvinnor inom de strama tyglar som vår värdighet kräver, och alla kvinnor vet inte längre sin plats och vad anständigheten och deras natur skapat dem till. Numera får ju unga kvinnor till och med ta studenten och läsa på universitetet.” Ericsson sneglar en smula generat på hotellvärdinnan, och tillägger: ”Jag tänker naturligtvis på stadens ledande samhällsskikt.” ”Naturligtvis”, svarar Söderberg och ler. ”Jag ber om ursäkt, men jag tror att mina herrar snart får vänja sig vid att vi kvinnor tar för oss mer och mer. Ser herrarna sällskapet där borta i andra ändan av salongen. Det är bara kvinnor som synes, och en av dem är Sofia Gumelius. Är herrarna bekanta med henne?” Herrarna tittar bort mot det kvinnliga sällskapet och ryser.

Den industriella revolutionens följder

Den andra delen av herrarnas samtal handlar om vilka konsekvenser, vilka följder, som den industriella revolutionen förde med sig. Den här delen av samtalet kan behandlas på ett liknande sätt som den första delen, även om vi nu inte bör använda begreppet förklaringsmodell.

28

DEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

Epos 2och 3 Hela.indb 28

ORSAKER OCH KONSEKVENSER

2013-12-11 07.58


Uppgifter

6. Hotellägaren Johanna Söderberg lyfter fram

1. Gör en lista på de följder som respektive sam-

talsdeltagare för fram. 2. Samla de olika punkterna under lämpliga rub-

riker som vi kan kalla ”konsekvensperspektiv”, såsom ”urbanisering”, ”befolkningstillväxt” eller ”högre levnadsstandard”.

något som de fem herrarna knappast bekymrar sig om särskilt mycket, nämligen kvinnornas roll. Det har att göra med det som numera brukar kallas för ”genusordning”. Vad kan detta betyda? a.

Beskriv genusordningen i det förindustriella svenska samhället. Tänk på att det kunde se olika ut inom olika samhällsgrupper och sociala sammanhang.

b.

Beskriv hur genusordningen förändrades genom den industriella revolutionen.

3. Välj ett av perspektiven och utveckla detta

genom litteraturstudier. Förslag på litteratur finns i litteraturlistan. Perspektivet presenteras förslagsvis i en liten uppsats med korrekta källhänvisningar. 4. Sammanställ de olika konsekvensperspektiven

och försök att besvara följande frågor: a.

b.

Vilka konsekvenser som den industriella revolutionen förde med sig är viktigast enligt din uppfattning? Argumentera för din sak. Är det några av de konsekvenser du/ni har kommit fram till som bara kan förklaras genom den industriella revolutionen, eller hade de kunnat inträffa även utan den industriella revolutionen? Även här kan du använda termerna ”nödvändig” respektive ”tillräcklig”: - Är den industriella revolutionen en nödvändig orsak till det som inträffade inom respektive perspektiv? - Är den industriella revolutionen en tillräcklig orsak till det som inträffade inom respektive perspektiv?

c.

Finns det fler följder av den industriella revolutionen än de som skymtar i samtalet?

5. Sammanfatta följderna av den industriella re-

volutionen och diskutera skillnaderna mellan England och Sverige.

7. I uppgift 4 kommer vi in på något som brukar

kallas för ”kontrafaktisk historia”: Vad hade hänt om den industriella revolutionen inte hade inträffat? Försök att besvara den frågan! 8. Diskutera fördelar och nackdelar med kontra-

faktisk historia. Vidare uppgifter 1. ”Stockholmsäktenskap” är ett begrepp som Jo-

hanna Söderberg kanske kunde ha använt. Ta reda på vad detta innebär genom litteraturen. Använd sedan historisk statistik för att belysa fenomenet (se nedan). Var den typen av familjerelation en specifik Stockholmsföreteelse? 2. Miljöförstöringen är ett tema som ofta lyfts

fram i samband med industrialiseringen i Europa. Jämför miljöpåverkan i industrialiseringens Europa med till exempel dagens Kina eller Indien. Vilka likheter finns? Vilka skillnader? 3. Barnarbete förekom i stor utsträckning fram-

för allt under den tidiga industrialiseringen. I England uppmärksammades barnarbetet tidigt, och det brittiska parlamentet tillsatte en rad utredningar från 1820-talet och framåt. En

DEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

Epos 2och 3 Hela.indb 29

ORSAKER OCH KONSEKVENSER

29

2013-12-11 07.58


del av dessa kommissionsrapporter finns tillgängliga på nätet och i litteraturen (se nedan). a.

Gå igenom någon brittisk kommissionsrapport. Hur gick kommissionens arbete till? Vilka kallades till förhör?

b.

Beskriv något barnaöde som framkommer genom förhören.

c.

Vad blev det för resultat av kommissionsrapporten?

d.

Vilka källkritiska besvärligheter kan finnas med kommissionsrapporterna?

e.

Gör en jämförelse med barnarbete idag!

Förslag på källor och litteratur Källsamlingar

- http://www.historia.se/ - http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/start.asp. - http://www.nationalarchives.gov.uk/pathways/citizenship/struggle_democracy/childlabour.htm - http://www.fordham.edu/halsall/mod/robinson-lowell.asp - http://history.hanover.edu/courses/excerpts/111sad.html (The Sadler Committee, 1832) - http://www.victorianweb.org/index.html Fackitteratur

- Välj något land där barnarbete är vanligt förekommande och försök att skapa en bild genom litteraturen eller genom tidningsmaterial. - Gör på samma sätt med ett svenskt företag som anklagats för att utnyttja barnarbete i något icke-europeiskt land. 4. Här ovan finns en uppgift om hur genusord-

ningen förändrades genom industrialiseringen. Nu ska du/ni inte bara använda litteraturen utan underbygga diskussionen med hjälp av olika typer av källmaterial, till exempel statistik, skönlitteratur, parlamentsrapporter, foton. (Lämpligt för grupparbete.) 5. Välj någon roman samtida med någon fas av

industrialiseringen för analys. Förslag finns i litteraturlistan. a.

b.

30

Vilket perspektiv lyfts fram? Är det fråga om ensidiga och subjektiva framställningar? Är det ”sanna” beskrivningar? Vilken typ av källmaterial skulle behövas för att bedöma sanningshalten?

DEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

Epos 2och 3 Hela.indb 30

- Berntson, Lennart, m.fl., Tusen år i Europa, Band 4: 1800– 2000 (Lund, 2004) - Bladh, Mats, Ekonomisk historia: Europa, Amerika och Kina under tusen år (Sthlm, 2011 el.sen.) - Cameron, Rondo, Världens ekonomiska historia: från urtid till nutid (Lund, 2001 el.sen.) - Edgren, Lars & Edgren, Monika, ”Borgerlighetens århundrade 1809–1914”, i Boken om Sveriges historia (Sthlm, 1999), s. 219–264 - Hedenborg, Susanna & Kvarnström, Lars, Det svenska samhället 1720–2000 : Böndernas och arbetarnas tid (Lund, 2007 el.sen.) - Hult, Jan, m.fl., Svensk teknikhistoria (Sthlm, 1989) - Isacson, Maths & Morell, Mats (red.), Industrialismens tid: ekonomisk-historiska perspektiv på svensk industriell omvandling under 200 år (Sthlm, 2002) - Magnusson, Lars, Sveriges ekonomiska historia (Sthlm, 1996 el.sen.) - Rider, Christine, En introduktion till ekonomisk historia : kapitalismens bakgrund och utveckling i främst Västeuropa, USA och Japan, sv.övers. (Malmö, 1999 el.sen.) - Schön, Lennart, Vår världs ekonomiska historia. Del 2, Den industriella tiden (Sthlm, 2010 el.sen.) - Stearns, Peter N., Den industriella revolutionen i världshistorien, sv. övers. (Sthlm, 1994) - Stråth, Bo, Sveriges historia: 1830–1920 (Sthlm, 2012) Skönlitteratur

- Charles Dickens, Oliver Twist (1837–1839) och flera romaner av samme författare - Zola, Den stora gruvstrejken (1885) - Eyvind Johnson, Nu var det 1914 (1934) - Moa Martinsson, Mor gifter sig (1936) - Josef Kellgren, Människor kring en bro (1936)

ORSAKER OCH KONSEKVENSER

2013-12-11 07.58


Tideräkning och periodisering Nya tidens historia Nya tidens historia omfattar tidrymden från omkring 1500 till närvarande tid och plägar indelas i tre tidevarv. Det första räcker från Amerikas upptäckt och reformationens början till Westfaliska freden (o. 1500–1648), det andra från Westfaliska freden till franska revolutionens utbrott (1648–1789), det tredje från franska revolutionens utbrott till våra dagar (1789– närv. tid).

Det här stycket inleder en ”lärobok i nya tidens historia för allmänna läroverkens högre klasser” tryckt 1918. Allmänna läroverkens högre klasser var detsamma som gymnasiet, men i läroverket gick bara en liten del av Sveriges ungdomar, och dessutom mest pojkar. Historia var ett viktigt ämne både i läroverket och i den sexåriga folkskolan, där de allra flesta barnen gick, både flickor och pojkar. Det ingick betydligt fler timmar historia i skolgången då än vad det gör idag. Skälet till att vi tagit med citatet ur den här historieläroboken är den indelning av historien författaren gör. Författaren hette Johan Rudolf Pallin, och den första upplagan av boken utkom redan 1879. Från och med den femte upplagan 1901 hade texten bearbetats av Simon Johannes Boëthius, och den upplaga vi citerar här är den åttonde. Boken är en lärobok i den allmänna historien, vilket innebär världshistorien i motsats till den svenska historien. Boken handlar om nya tidens historia. Nya tiden börjar omkring år 1500 och omfattar hela perioden fram till ”närvarande tid”, som det står i inledningen. ”Nya tiden” var ett begrepp som skapats redan under renässansen i Italien, alltså mot slutet av den tid vi brukar kalla för medeltiden. Medeltiden var för renässansens lärda humanister den kulturella och politiska nedgångsperiod som låg mellan antiken och humanisternas egen tid. Humanisterna menade att de återupprättade den antika kulturen, och renässans betyder återfödelse. Det blev början

TIDERÄKNING OCH PERIODISERING

Epos 2och 3 Hela.indb 31

31

2013-12-11 07.58


till en tredelning av historien i antiken, medeltiden och nya tiden. Den här indelningen slog igenom på 1600-talet och har till stor del levt kvar ända till idag. Men hur motiverades den nya tidens början just vid 1500? Så här står det i Pallins lärobok: Nya tidens förebud Omkring år 1500 inträffade händelser, som framkallade en genomgripande omgestaltning av medeltidens kultur- och samhällsförhållanden. Till följd härav räknar man från denna tidpunkt en ny världsepok – den nya tiden. Den förnämsta av dessa händelser, reformationen, faller helt och hållet inom nya tidens historia, varför vi först i det följande få närmare lära känna densamma. De övriga tillhöra delvis även medeltidens sista skede och bilda därför liksom en inledning till den nya tidens historia. Dessa ”den nya tidens förebud” voro: renässansen, boktryckarkonstens uppfinning, de geografiska upptäckterna och den starka furstemaktens uppkomst.

Det som förebådar den nya tiden är europeiska företeelser. De geografiska upptäckterna sker visserligen inte i Europa, men det är européer som gör ”upptäckterna”, och det är bara fråga om upptäckter i ett europeiskt perspektiv. De världsdelar som ”upptäcktes” var redan befolkade av andra människor än européerna. Det är alltså fråga om ett rent europeiskt sammanhang, och det är begreppet medeltid också. Ännu lite snävare blir det när författaren lyfter fram reformationen som den viktigaste av de händelser som förändrar medeltidens samhälle till den nya tidens. Det är en nordeuropé från ett lutherskt land som talar. Ingen italienare eller spanjor skulle lyfta fram reformationen på samma sätt. I det här kapitlet ska vi se närmare på epokindelningar eller med ett annat namn periodiseringar, men vi ska först fördjupa oss en smula i hur tiden har delats in i olika kulturer.

Att hålla reda på tiden under året Människan har alltid haft ett behov av att dela in tiden på ett eller annat sätt. Det gäller både den tiden som redan har förflutit och den tid som komma skall. Kanske är det till och med så att detta är en av de faktorer som skiljer oss från djuren. Det har varit nödvändigt att planera inför kommande årstider inte minst sedan människorna började bruka

32

TIDERÄKNING OCH PERIODISERING

Epos 2och 3 Hela.indb 32

2013-12-11 07.58


jorden, och just årstiderna har vid sidan av skiftningen mellan dag och natt varit det naturligaste sättet att dela in tiden. Solens uppgång och nedgång har alltid styrt människans liv eftersom vi är beroende av ljus, och längden på dygnets ljusa del har varit betydelsefull. Inte minst här uppe i norr långt från ekvatorn har skillnaden mellan den ljusa sommaren och den mörka vintern varit den tydligaste tidsmarkören. Sommarsolståndet och ännu mer vintersolståndet var viktiga händelser som markerade tidens gång. Samtidigt ställde det krav på att hålla reda på dagarnas antal mellan solstånden på något sätt, antingen genom att räkna dem eller genom astronomiska observationer. En del forskare, och för den delen ännu fler amatörforskare, menar att stora stenmonument från stenåldern, som Stonehenge i England eller Ales stenar i Skåne, restes just för sådana observationer. Årstidernas växlingar har alltid varit viktiga, men några helt säkra dateringar brukar de inte ge eftersom tidpunkterna för dem varierar år

T Stonehenge i södra England är nog Nordeuropas mest berömda fornlämning, och fortfarande finns det många frågetecken om varför den byggdes och vilken funktion den hade. Monumentet byggdes i minst tre olika faser ungefär mellan 3000 och 1500 f.v.t. De äldre och mindre stenblocken, som ändå väger upp till 4 ton, bröts i sydvästra Wales och fraktades till största delen på vattenvägar de 35 milen. De riktigt stora stenarna väger uppåt 50 ton och kommer förmodligen från ett stenbrott 4 mil norr om Stonehenge. De var för stora för att fraktas på floden, utan måste ha dragits med rep på stockar av hundratals människor.

TIDERÄKNING OCH PERIODISERING

031-060 EpokerCS6.indd 33

33

2013-12-11 09.08


från år. Då är de astronomiska riktmärkena på himlen långt säkrare, bara man känner till dem. Ljusstarka stjärnor och stjärnbilder ser ut att förflytta sig på himlavalvet under årets gång, och kan då användas för att fastställa ett datum. Det här visste astronomer i Babylon och Egypten redan för mer än 4 000 år sedan, och den kunskapen fanns i andra tidiga högkulturer också. Månår och solår

Men den allra enklaste himlakroppen att använda för att dela in året var månen. Till det behövdes inga avancerade astronomiska observationer, utan alla kunde följa månens faser från nymåne till fullmåne och tillbaka till nästa nymåne. Det gav namn åt månaden som var trettio dagar lång, och tolv månader gav ett månår. Månåret var lättare att hålla reda på än solåret, och de flesta äldre kulturer använde månåret och inte solåret. Problemet var förstås att månåret bara är 360 dagar och inte som solåret 365 och ett kvarts år. Därför kom månåret snabbt i otakt med solåret och årstiderna. Det ställde till det för bönderna, som fick ha sin egen kalender vid sidan av den officiella månkalendern. Det här var astronomerna naturligtvis väl medvetna om, och därför infördes på sina håll olika sätt att skjuta in skottdagar eller skottmånader när förskjutningen blivit för besvärlig. Så här lät det i Babylon ungefär år 1700 f.v.t. i en förordning utfärdad av den berömde kung Hammurabi, han med den första stora lagsamlingen: ”Eftersom året har kommit i oordning ska nästa månad kallas för Andra Ululu istället för den ordinarie månaden Tashritu. Men den skatt som skulle inlevererats till Babylon den 25 Tashritu , ska nu betalas den 25:e dagen av Andra Ululu.” Att få in skatten i tid har varit viktigt för makthavare i alla tider. Att av och till skjuta in extra dagar var ett sätt att hantera problemet med det för korta månåret. En lite mer avancerad metod kunde vara att skapa en kalender med en regelbundet inskjuten extratid. Just i Babylon infördes så småningom en cykel på 19 år med sju extra månader. Under den tiden var solåret och månåret i större eller mindre olag, men efter 19 år stämde åren överens, för att åter igen börja komma i otakt inom en ny 19-årscykel. Det här babyloniska systemet övertogs också av grekiska stadsstater som Aten på 400-talet f.v.t. Julianska och gregorianska kalendrarna

Ett mer praktiskt försök att komma till rätta med den besvärliga skillnaden mellan månåret och solåret stod romarna för 400 år senare. Det 34

TIDERÄKNING OCH PERIODISERING

Epos 2och 3 Hela.indb 34

2013-12-11 07.58


gamla romerska året började den 1 mars, och det lever fortfarande kvar i namnet på några av månaderna till och med i Sverige. Våra månadsnamn september, oktober, november och december är latin och betyder den sjunde, åttonde, nionde och tionde månaden, vilket ju onekligen blir lite konstigt när året börjar med januari och inte med mars. Då passar namnet januari bättre, för den månaden är uppkallad efter guden Janus. Janus var den romerske portguden som såg åt båda hållen. Han hade två ansikten, ett som var riktat framåt och ett bakåt, och var guden som kontrollerade början på saker och ting.

W Den romerske portguden med två ansikten fortsatte att vara populär även under den kristna medeltiden. Ovanför den så kallade månadsportalen på fasaden till 1100-talskatedralen i Ferrara i Norditalien representerar Janus årets första månad.

TIDERÄKNING OCH PERIODISERING

Epos 2och 3 Hela.indb 35

35

2013-12-11 07.58


Att månadsnamnen inte riktigt stämmer har vi den romerske diktatorn Gajus Julius Caesar att tacka för, eller skylla på. På Caesars tid hade den romerska kalendern kommit alldeles i olag. Två år innan han mördades år 44 f.v.t. bestämde han sig för att göra något åt saken, och eftersom han i praktiken skaffat sig envåldsmakt och få vågade opponera sig kunde han genomföra sin reform. Tre extra skottmånader lades in under året, som skulle börja med januari. Den 1 januari 45 f.v.t., då månåret och solåret kommit i fas tack vare de extra skottmånaderna, infördes den nya kalendern. De tolv månaderna fick olika längd på det sättet vi fortfarande har, och vart fjärde år lades det till en skottdag i februari. De flesta månaderna fick behålla sina gamla namn, men den nya sjunde månaden uppkallades efter den nya kalenderns skapare och kallades juli efter Caesars familjenamn Julius. Sedan fick Caesars arvinge Augustus, som segrade i inbördeskriget efter mordet på Caesar och blev den förste romerske kejsaren, också en egen månad. Den åttonde månaden fick heta augusti och begåvades med 31 dagar, precis som juli. Inte kunde den nye härskarens månad vara kortare än den förres, så därför har vi fortfarande efter tvåtusen år två månader i rad med 31 dagar och en månad med bara 28. Julius Caesars kalenderreform och namnen på månaderna överlevde Västroms undergång på 400-talet och spred sig utanför Romarrikets gamla gränser genom den katolska kyrkan. Kalendern kom så småningom att kallas för den julianska kalendern, fortfarande efter Julius. Men allt var ändå inte frid och fröjd. Den julianska kalendern utgick från att solåret var exakt 365 dagar och 6 timmar, men året är faktiskt lite kortare, 365,2422 dagar istället för 365,25. Skillnaden är inte så stor, men allteftersom århundradena gick började det märkas. På 1500-talet låg solåret drygt tio dagar före kalendern, och på initiativ av påven Gregorius XIII genomfördes därför en ny reform 1582. Det mesta i den julianska kalendern behölls, men med skillnaden att bara de sekelskiften som var jämt delbara med 400 skulle vara skottår. Det innebar att åren 1600 och 2000 var skottår, men inte 1700, 1800 och 1900. Fortfarande är kalenderåret lite, lite för långt jämfört med solåret, men mycket mindre än i den julianska kalendern. Med jordens nuvarande hastighet runt solen kommer det att ta ungefär 3 000 år innan det blir en ny skillnad på ett dygn mellan solåret och kalenderåret. Den nya kalendern kom att kallas den gregorianska kalendern efter påven. Eftersom påbudet om reformen kom från en påve var det till en början bara katolska länder som bytte kalender. Sverige gjorde ett försök långt senare, år 1700, men det hela rann ut i sanden på grund av stora

36

TIDERÄKNING OCH PERIODISERING

Epos 2och 3 Hela.indb 36

2013-12-11 07.58


nordiska kriget. Danmark och en del andra protestantiska länder gick i alla fall över till den nya kalendern då, men Storbritannien gjorde det först 1752 och Sverige följde efter följande år. De elva sista dagarna i februari togs bort, så den 17 februari 1753 följdes av den 1 mars. Det upprörde en och annan svensk, som kände sig bestulen på elva dagar av sitt liv.

Kronologi och tideräkning

Vi kan nog utgå från att våra förfäder under bondestenåldern kunde hålla reda på dagarna under året, men försökte de också hålla ordning på åren som gått? Det ställer andra krav på ett samhälle som inte använder en skrift. Det gick förstås att rista in ett streck i barken på ett träd vid en viss tidpunkt på året för den som var intresserad, men i övrigt var människorna hänvisade till minnet. Det vanliga var säkert att relatera till olika minnesvärda händelser som hade betydelse för släkten eller bygden, inte minst katastrofer som översvämningar, krig eller bränder. Så gjorde man långt fram i tiden. I Stockholm var till exempel Eldkvarnens brand den 31 oktober 1878 en sådan händelse som länge levde kvar som en tidsmarkör. ”Eldkvarn” var en ångdriven kvarn på Kungsholmen som låg där Stockholms stadshus nu står. Den våldsamma branden syntes vida omkring, och ”inte sen Eldkvarn brann” blev ett allmänt talesätt för något som inträffade för länge sedan. (Se inledningstemat.) Den här typen av händelser kunde fungera i ett lokalsamhälle under bondestenåldern, men var inte tillräckligt för att skapa en mer exakt och sammanhållen kronologi. Lite mer avancerade samhällen med en skriftkultur kunde lösa detta genom att relatera till en regerande kung eller någon annan härskare. ”Under femtonde året av kejsar Tiberius regering, när Pontius Pilatus var ståthållare i Judeen, Herodes tetrark i Galileen, hans bror Filippos i Itureen och Trachonitis och Lysanias i Abilene, och när Hannas och Kajfas var överstepräster, kom Guds ord till Sakarias son Johannes i öknen” står det i Lukasevangeliet i Nya testamentet om när Johannes döparen började predika . Om Jesu födelse säger Lukas vidare: ”Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien.” Palestina och Syrien för tvåtusen år sedan var delar av Romarriket, och Augustus och Tiberius var de två första romerska kejsarna. Men romarna själva brukade inte relatera sin datering till kejsare eller kungar. Rom hade varit en republik utan några ärftliga härskare i femhundra

TIDERÄKNING OCH PERIODISERING

Epos 2och 3 Hela.indb 37

37

2013-12-11 07.58


X De olympiska spelen vart fjärde år hade stor betydelse i den antika grekiska världen, inte bara som utgångspunkt för tideräkningen. Segrarna i de olika grenarna hyllades i hemstaden ungefär som dagens idrottsstjärnor. På den här vasen från 480 f.v.t. framställs en atlet som anländer till tävlingarna, som hölls till ära av överguden Zeus. Spelen hölls i Olympia på västra Peleponessos, och så länge tävlingarna pågick rådde vapenvila mellan de grekiska stadsstaterna. Även om de första olympiska spelen kanske inte hölls just 776 f.v.t., så fortsatte de att arrangeras ända tills de förbjöds av den kristne romerske kejsaren Theodosius 394 v.t.

år, så romarna uppkallade istället ett år efter de två personer som då var konsuler, de valda politiker som ledde staden och riket. Liknande gjorde också de grekiska stadsstaterna under antiken. De hade inte heller några kungar att utgå från, och i till exempel Aten var det en ämbetsman som kallades arkont som fick datera året. För grekiska och romerska historiker var det här sättet att räkna de år som passerat förstås en smula opraktiskt, inte minst om de skulle jämföra händelser i städer och stater med olika dateringssätt. Därför utgick de ibland från ett särskilt år på samma sätt som vi gör idag. I Grekland användes då året för de första olympiska spelen, som skulle ha gått av stapeln år 776 före vår tideräkning om vi räknar om det. Romarna i sin tur utgick från staden Roms grundläggning, som antogs ha skett år 753 f.v.t. Vår egen tideräkning utgår som bekant från Jesu födelse, eller snarare från det förmodade året för Jesu födelse. Det var en grekisk munk som hette Dionysius Exiguus som i början av 500-talet ville få ordning på den kristna högtidskalendern. Eftersom han verkade i Rom utgick han från den romerska kalendern och kom fram till att Jesus fötts år 754 efter stadens grundläggning. För Dionysius var Jesu födelse den viktigaste händelsen i historien, så därför fick detta nu bli utgångspunkten.

38

TIDERÄKNING OCH PERIODISERING

Epos 2och 3 Hela.indb 38

2013-12-11 07.58


Dagen då Jesus föddes fick bli 0, och det första året blev år 1 i den nya kristna tideräkningen. (Något år 0 finns inte.) Dessvärre räknade han fel, vilket delvis berodde på att evangelisterna inte hade full koll på sina egna dateringar. Den romerske lydkungen i Galileen, Herodes, som i Bibeln sägs vara kung när Jesus föds, dog år 4 f.v.t., medan skattskrivningen skedde tio år senare. Hur som helst har vi fått leva med denna felräkning sedan dess, och den tideräkning som Dionysius för snart 1 500 år sedan skapade använder vi fortfarande. En liten skillnad har börjat slå igenom på de senaste åren, men det gäller bara benämningen. Det blir allt vanligare att inte säga ”före Kristus” (f.Kr.) och ”efter Kristus” (e.Kr.), utan istället ”före vår tideräkning” (f.v.t.) och ”vår tideräkning” (v.t.), liksom på engelska att säga BCE (Before Common Era) istället för BC (Before Christ), och CE (Common Era) i stället för AD (Anno Domini, latin för ”Herrens år”). I de olika Epos-böckerna använder vi numera f.v.t. och v.t. Det gör vi som en markering att den tideräkning vi använder inte är begränsad till den gamla kristna världen och kopplad till Jesu födelse, utan är ett allmänt och praktiskt sätt att datera det förgångna.

Linjär och cyklisk tidsuppfattning

Det här sättet att räkna tid är ett västerländskt och ursprungligen kristet påfund. Andra kulturer har haft andra system, och det finns olika tideräkningar även idag. Ibland används flera system samtidigt, där den västerländska tideräkningen och en inhemsk fungerar parallellt. Så är det till exempel både i Kina och i Japan. Många känner nog till den kinesiska indelningen av tiden i en tolvårsperiod, där åren i tur och ordning är uppkallade efter tolv olika djur. Så är år 2013 ormens år, medan det förra året var drakens. Efter tolv år börjar räkningen om igen. Ett sådant sätt att se på tiden kallas för cykliskt. Där har tiden ingen början och inget slut, utan tiden går i en cirkel, en cykel. Det är egentligen inte särskilt konstigt. Så ser ju året ut, och överallt i naturen ser vi samma cykel med födelse, liv och död, och så födelse på nytt. Så ser däremot inte den västerländska tidsuppfattningen ut. Den är inte cyklisk utan linjär. Tiden hade en början långt, långt tillbaka och rör sig framåt i en linje, kanske mot ett slut någon gång framöver. Denna linjära tidsuppfattning har sitt ursprung i den judiska kulturen och religionen, där allting inberäknat tiden började med Guds skapelse. Den synen övertogs sedan av såväl kristendomen som islam, och bland

TIDERÄKNING OCH PERIODISERING

Epos 2och 3 Hela.indb 39

39

2013-12-11 07.59


2och3

HISTORIA

EPOS HISTORIA

EPOS-familjen består av flera komponenter. För aktuell information på in på Libers hemsida www.liber.se

HISTORIA

EPOS 2 och 3 är ett nyskrivet läromedel för de fördjupande kurserna i historia på gymnasiet. Tanken med boken är att den ska locka eleverna (och lärarna) att ge sig in i egna historiska undersökningar. Boken ska hjälpa till att få igång det historiska tänkandet. Den ska locka läsaren till att fundera vidare kring det som tidigare har hänt och dra paralleller till vad som händer idag. Boken är tematiskt upplagd med teman som är valda så att de ska passa in på det centrala innehållet i ämnesplanerna för 2a, 2b och 3. De ska vara roliga och intressanta att läsa och sätta sig in i, men också lära något om historiska metodfrågor och olika typer av historiska källor. Till varje tema finns uppgifter av varierande svårighetsgrad. En del fordrar inte så mycket mer än lite klurigt tänkande, medan andra förutsätter mer arbete och planering.

EPOS

Sandberg Douglas

Best.nr 47-10791-9 Tryck.nr 47-10791-9

Omslags Orig Gula .indd 1

Robert Sandberg Christina Douglas 2014-02-06 14.27

9789147107919  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you