9789147089390 by Smakprov Media AB

Andra aktuella titlar i serien är:

Kristian Kreiner professor vid Institut for organisation Copenhagen Business School

BeGreppbart är en serie introducerande böcker i

samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Ansvar Maria Grafström, Pauline Göthberg & Karolina Windell

BeGreppBart

Makt Mats Börjesson & Alf Rehn

Ledarskap

Kunskap

Stefan Sveningsson & Mats Alvesson

Mats Benner & Sven Widmalm

Lars Strannegård & Ulla Eriksson-Zetterquist

BeGreppBart

Organisering

Erkännande: Carl-Göran Heidegren Retorik: Mikael Holmgren Caicedo BeGreppbart

Foto: Karl Johan Larsson

Ulla Eriksson-Zetterquist är professor vid Gothenburg Research Institute, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Hon är verksam inom forskningsprogrammet Organizing Action Nets (OAN). Hennes forskningsintressen rör organisering, speciellt genus, intersektionalitet och teknik.

BeGreppbart

Lars Strannegård är professor vid Handelshögskolan i Stockholm och innehavare av Bo Rydin och SCAs professur i företagsekonomi, särskilt ledarskap. Han intresserar sig för frågor om relationerna mellan organisering och media, varumärken och design.

”På ett mycket intressant och välskrivet sätt visar författarna hur vi har organiserat våra tankar och vår kunskap om organisering och organisationer i det moderna samhället. Boken visar hur mycket vi vet om organisering, och ger mycket inspiration till dem som möter sådana utmaningar i praktiken – vilket vi naturligtvis alla gör!”

Lars Strannegård & Ulla Eriksson-Zetterquist

är en helt central komponent i all mänsklig verksamhet. Det går inte att tänka sig en värld utan koordinering, samarbete, planering och social interaktion. Boken ger en introduktion till den omfattande forskning som bedrivits inom området organisering och sätter in fenomenet i ett större samhälleligt sammanhang.

Organisering

Kommunikation: André Jansson Queer: Martin Berg & Jan Wickman Konsumtion: Jacob Östberg & Lars Kaijser Identitet: Nils Hammarén & Thomas Johansson Historia: Peter Aronsson Etnicitet: Hanna Wikström Kapital: Mikael Stigendal Etik: Dan-Erik Andersson & Thomas Taro Lennerfors

Best.nr 47-08939-0

Tryck.nr 47-08939-0-00

Läs mer om serien och böckerna på: www.liber.se/begreppbart UTFORSKANDE. F O K U S E R A T. D Y N A M I S K T.

Organisering - omslag.indd 1

11-04-07 07.59.58

Organisering

BeGreppbart

Lars Stranneg책rd & Ulla Eriksson-Zetterquist

Begreppbart Organisation.indd 1

11-04-06 08.52.55

BeGreppbart BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Aktuella titlar På www.liber.se/begreppbart kan du läsa mer om övriga redan utgivna titlar i BeGreppbart-serien.

Kommande titlar Bli först med det senaste! Anmäl dig till Libers nyhetsbrev för Högskole- och fortbildningslitteratur (välj Företagsekonomi och/ eller Sociologi) och du får löpande information om nya och kommande titlar. Du anmäler dig på: www.liber.se (klicka på Nyhetsbrev längst ner på sidan)

Kontaktpersoner Serieredaktörer Mats Börjesson, professor i sociologi vid Mälardalens högskola mats.borjesson@mdh.se Alf Rehn, professor i företagsekonomi vid Åbo Akademi alfrehn@mac.com

Ansvariga förläggare Ola Håkansson, Liber ola.hakansson@liber.se Peter Söderholm, Liber peter.soderholm@liber.se

Begreppbart Organisation.indd 3

11-04-06 08.52.55

Begreppbart Organisation.indd 4

11-04-06 08.52.55

Innehåll Tänk dig …

Del I. Ordning och reda

Byråkratier och bevisat effektiv produktion 19 Byråkratins baksida 23 Rationalitet och organisering 28 Människan i centrum 31 Inget bästa sätt 35 Del II. Värderingar, symboler och teknik

Det kulturella perspektivet på organisering 41 Institutioner och organisering 66 Med tekniken som aktör 82 Organiseringens framtid

Referenser 110 Register 117

Begreppbart Organisation.indd 5

11-04-06 08.52.55

Begreppbart Organisation.indd 6

11-04-06 08.52.55

Tänk dig …

Tänk dig att du levde i en värld utan organisationer. Du vaknar och tittar dig omkring. Sängen, täcket, kudden, lakanen. Inget omkring dig är tillverkat av något företag, kooperativ, förening eller sammanslutning. En värld utan organisationer skulle innebära att du gjort allt själv. Lakanen har du vävt, tråden till dem har du spunnit, vävstolen har du byggt, in i minsta detalj. Tankeexperimentet blir snabbt absurt. Att du själv skulle brutit malm, utvunnit stål, pressat muttrar och skruvar samt tillverkat verktyg för att tillverka vävstolsdelarna framstår som fullständigt orealistiskt. Det är kort och gott svårt att ens tänka sig en sådan värld. Skälet är att vi lever våra liv i ständig kontakt med organisationer. Vi bor i lägenheter som ägs av bostadsrättsföretag eller -föreningar, är medlemmar i hyresgästföreningar eller villaägarförbund, kör bil på vägar som ägs av skattefinansierade myndigheter eller åker bussar som ägs av bussbolag. Vi arbetar i företag, går på kommunala skolor och statliga universitet, får vår bild av världen från medieföretag, föds och vårdas på sjukhus och begravs av religiösa sammanslutningar i samarbete med begravningsbyråer. Utan organisationer skulle världen som vi känner den inte existera. Organisationer är enheter som skapats för att koordinera olika typer av handlingar. När vi tänker på dem framträder de ofta som ganska stabila, upprättade för att upprepa och syssla med ungefär samma saker över tid. Organisationer är dock bara till viss del stabila konstruktioner. Spår av organisationer kan vi alltid se. En organisation manifesteras i byggnader där kontor och fabriker finns, i logotyper och e-mail som skickas fram och tillbaka mellan organisationsmedlemmarnas datorer. TÄ N K D I G …

Begreppbart Organisation.indd 7

11-04-06 08.52.55

När arbetsdagen är slut finns organisationen som inget annat än dessa spår. Men på dagen, när folk börjar strömma in genom dörrarna, så återskapas organisationen. Så till vida är organisationer sociala konstruktioner, de finns till för att människor agerar inom dem, och blir till när människor gör saker inom ramen för dem. Organisationer är alltså bara i liten utsträckning befintliga strukturer, men de är resultat av ständigt pågående organiserande aktiviteter. Organisationer påverkar alltså snart sagt varje del av våra liv. De är hemvister för olika typer av sociala interaktioner, och består i allt väsentligt av inget annat än just sådana interaktioner. Men att fråga sig vad och vem som räknas till substantivet organisationen är inte alla gånger den mest intressanta frågan. Vad vi vill göra i denna bok är att förskjuta perspektivet från organisationen till organiseringen. Det kan låta som hårklyverier i den högre skolan, men vi tycker att denna förskjutning är helt central för att förstå både hur organisationer kan förstås och hur organisering sker. Även om det är svårt att föreställa sig en värld utan organisationer så skulle kanske en person med livlig fantasi ändå kunna se den framför sig. De stabila enheterna skulle kunna bytas ut mot mer temporära samarbeten. Man går ihop med grannarna och hjälps åt i vävstolsbygget. Man hjälps åt att spinna tråden och väva lakanen. Vad man då gör är att kommunicera med var andra, man diskuterar och planerar hur man bäst tillverkar lakanen. Och så snart denna typ av samordning är för handen kan man tala om organisering. Således kan man tala om att organisering sker både inom och utanför organisationer. En värld utan organisationer är svår att tänka sig, men en värld utan organisering är omöjlig. Den skulle innebära en värld utan kommunikation, samarbete, planering och social interaktion. Att organisera är så till vida en helt central komponent i all mänsklig verksamhet. Att ta avstånd från organiserade aktiviteter är i mångt och 8

TÄ N K D I G …

Begreppbart Organisation.indd 8

11-04-06 08.52.55

mycket att ta avstånd från kultur, social interaktion och, ja, civilisation. Målsättningen med denna bok är att ge en introduktion till den omfattande forskning som bedrivits inom området organisering. Först ger vi en kortfattad exposé över begreppen organisation och organisering för att sätta företeelserna i ett större samhälleligt sammanhang. Därefter har vi delat in boken i två huvudsakliga delar. Den första delen kallar vi Ordning och reda. Där tar vi upp de studier av organisering som växte fram i takt med att industrialismen drog fram över Europa och USA. Vi beskriver den rationalitetsiver, produktivitetsorientering och jakt på optimal organisationsstruktur som dominerade under 1900-talets första decennier. Vi beskriver sedan hur den mänskliga faktorn vann inträde i teorierna kring organisering, hur ett systemsynsätt växte fram samt hur det gick upp för forskarna att det inte finns någon absolut och beständig rationalitet som dikterar hur organisering sker och att det därför inte finns ett enskilt optimalt sätt att organisera. Insikten om den begränsade rationaliteten öppnade upp forskningen för frågor om hur olika förutsättningar påverkade organiseringen. Snart blev det tydligt att omgivningen spelade en viktig roll: den typ av omvärld som organisationen befann sig i och den typ av uppgift som organisationen var satt att lösa spelade en avgörande roll för hur organiseringen skulle ske. Insikterna om struktur, rationalitet och omvärldsberoenden bildar en fond för bokens andra del, Värderingar, symboler och teknik. Där tar vi upp hur forskare har behandlat insikterna om den begränsade rationaliteten och att det inte finns ett enskilt bästa sätt att organisera. De frågor som blev centrala visade sig handla om värderingar, symboler, normer och teknik. Vi presenterar i denna del av boken studier av hur omvärlden påverkar och skapar normer, hur kulturer påverkar organisering samt hur könsstrukturer kom att bestämma karriärvägar. Där beskriTÄ N K D I G …

Begreppbart Organisation.indd 9

11-04-06 08.52.55

ver vi också de insikter som vetenskapssociologerna gav organisationsforskningen. De påpekade att det inte bara är människor som organiseras, utan också materiella ting. Förvånande nog lades mycket av tekniken och de materiella och fysiska förutsättningarna åt sidan efter 1960-talet. Teoribildningen kring organisering blev nästan uteslutande social, och det fysiska lämnades därhän. När tekniken återintroducerades kom också förståelsen av hur organisering sker att omprövas. Detta tar vi upp i slutet av den andra delen. I bokens avslutande del tar vi upp ett antal områden som man skulle kunna benämna organiseringens framtid. Vi diskuterar och spekulerar kring vilka områden som vi tror kommer att sysselsätta framtidens organisationsforskare. Vi tror att nätverk, individualiseringens konsekvenser, estetik, varumärkning och en återgång till organisationsstrukturer är möjliga vägar som forskningen kan ta.

Organisationer och organisering Hur organisering sker handlar om hur vår vardag gestaltar sig, men förklarar också hur samhällen vuxit fram. Att studera hur organisering sker är ett sätt att förstå hela samhällsbyggen. Organisering är ett slags förståelseperspektiv, ett sätt att begripliggöra världen. Exempelvis kan en historisk förändringsprocess som industrialismen förstås som en förändring i samhällsorganisering. Det var inte bara produktionen som organiserades om. Industrialismen fick människor att i högre utsträckning än tidigare gå till arbetsplatser utanför hemmet, och arbetsliv och fritid blev mer uppdelade. Urbaniseringen ökade, vilket skapade påtryckningar avseende organisering av persontransporter, distributionssystem och samhällsservice. När kärnfamiljen blev en tydligare norm organiserades människors liv med tydliga könsroller som organiseringsprincip. Således kan sådant som etni10

TÄ N K D I G …

Begreppbart Organisation.indd 10

11-04-06 08.52.56

citet, klass och kön ses som organiseringsprinciper i samhället. Slaveri är en organiseringsprincip med etnicitet i centrum, kastsystem är en princip där klass spelar samma roll och i kärnfamiljkonstellationer världen över fungerar kön som grundläggande organiseringsprincip. Organiseringsprinciperna kan vara tydliga och uttalade, men många gånger är de dolda och förgivettagna. Organisering är ett perspektiv, och målsättningen med denna bok är att visa hur användbart detta perspektiv kan vara för att förstå de världar vi lever och har levt i. Det huvudsakliga skälet till att mänskligt liv är så genomorganiserat och många gånger permanentat i organisationer är att de är verktyg för att få saker gjorda. Själva ordet organisation kommer från grekiskans organon, som betyder just verktyg eller redskap. En organisation är alltså ett slags arrangemang eller system som ska skapa samordnad handling. Poängen med organisationer är att de får saker och ting gjorda på ett bättre sätt än om alla sprang runt och gjorde vad de själva fann bäst. Samordning är alltså ett centralt ord. En gång i världen betydde ordet inte bara verktyg, utan också tillstånd av ordning. Organisationer skapar helt enkelt ordning och reda. De samordnar och håller samman. Några av de egenskaper som brukar framhållas är att organisationer alltid innehåller någon form av formell struktur. Denna beskriver vad som är del av organisationen och vad som inte är det. Det finns alltid någon form av hierarki, vilket innebär att någon bestämmer vad andra i organisationen ska göra. Det behöver inte nödvändigtvis vara den som man tror ska bestämma som gör det, eller den som ska göra det på papperet, men någon form av hierarki finns alltid. Det förmodas också finnas någon form av enighet, det vill saga att folk inte bara tjafsar om allt utan faktiskt får något gjort. Om man är enig om vad som ska göras och hur det ska göras så förmodas organisationen bli effektiv. Och enigheten kan antingen uppstå genom det som ibland kallas ledarskap, eller också avkrävas, kommenderas fram av någon med TÄ N K D I G …

Begreppbart Organisation.indd 11

11-04-06 08.52.56

en formell position i hierarkin. För att detta arbete ska kunna bedrivas på ett meningsfullt sätt är det också nödvändigt att ha gemensamma mål. Om man inte är överens om vilken riktning som man ska verka för att röra sig mot, så kan folk arbeta hur hårt som helst, men det blir ganska meningslöst. Ett av problemen med organisationer är dock att detta med gemensamma mål, enighet och klar hierarki inte riktigt funge rar. De flesta har erfarenhet av massor av konflikter och motstridigheter i de organisationer där de arbetar eller verkar. Det där med gemensamma mål stämmer heller inte. Verkligen inte. Människor i organisationer gör saker av en massa olika skäl och ofta med helt olika mål i sikte. Ledningen pratar om mål, som att organisationen ska bli en av de ledande båttillverkarna i världen, det självklara lunchalternativet för bilresenären eller till höra de mest attraktiva universiteten i Europa. Men det som de flesta tycker sig se är att det där med ett gemensamt övergripande mål är ganska sekundärt. Det man ser är att folk har som sin främsta målsättning att tjäna lagom med pengar, få status av sitt arbete, umgås med sina kollegor eller ha lite kul. Visst är det kul att bli ledande i Europa, men det är ju ännu roligare att flirta lite med den där arbetskamraten eller på mötet lite elegant trycka till den där idioten som varit så irriterande så länge. Individuella mål finns alltså alltid, och de sätts nästan undantagslöst framför organisationens övergripande mål. Man ser också att det ofta är ganska lite kontakt mellan ledningen och dem som ska ledas. Det är mycket prat om ledarskap, men de flesta tycker inte att de ser röken av chefen, och när de gör det undrar de vad han, det är ju oftast en han, egentligen gör för den höga lönen. Det är just diskrepansen mellan hur organisationer borde fungera och hur de faktiskt fungerar som är utgångspunkten för mycket av den organisationsteoretiska forskningen de senaste årtiondena. Organisationer finns till för att vara effektiva, men

TÄ N K D I G …

Begreppbart Organisation.indd 12

11-04-06 08.52.56

Upplaga 1:1 Sättning: LundaText AB Typsnitt: Adobe Garamond Pro och Euphemia UCAS Tryck: Sahara Printing, Egypten 2011

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Begreppbart Organisation.indd 2

11-04-06 11.07.50

Andra aktuella titlar i serien är:

Kristian Kreiner professor vid Institut for organisation Copenhagen Business School

BeGreppbart är en serie introducerande böcker i

Ansvar Maria Grafström, Pauline Göthberg & Karolina Windell

BeGreppBart

Makt Mats Börjesson & Alf Rehn

Ledarskap

Kunskap

Stefan Sveningsson & Mats Alvesson

Mats Benner & Sven Widmalm

Lars Strannegård & Ulla Eriksson-Zetterquist

BeGreppBart

Organisering

Erkännande: Carl-Göran Heidegren Retorik: Mikael Holmgren Caicedo BeGreppbart

Foto: Karl Johan Larsson

BeGreppbart

Lars Strannegård & Ulla Eriksson-Zetterquist

Organisering

Best.nr 47-08939-0

Tryck.nr 47-08939-0-00

Läs mer om serien och böckerna på: www.liber.se/begreppbart UTFORSKANDE. F O K U S E R A T. D Y N A M I S K T.

Organisering - omslag.indd 1

11-04-07 07.59.58