Extern redovisning – Övningsbok innehåller praktiska tillämpningsövningar till faktabokens teoriavsnitt. Övningarna är många och av skiftande karaktär och svårighetsgrad. I slutet av boken finns facit med fullständiga lösningar samt BAS-kontoplanen.
Extern redovisning tar upp redovisning från såväl ett övergripande filosofiskt perspektiv som ett praktiskt. Boken behandlar allt från redovisningens grunder, sambandet mellan värdering, resultat och kassaflöde till beräkning av finansiella nyckeltal för interna och externa intressenter.
Extern redovisning är avsedd för kurser i grundläggande redovisning på universitet och högskolor, men boken kan även användas av utbildningsföretag och i samband med företagsintern
Övningsbok
utbildning.
extern redovisning
extern redovisning
ISBN 978-91-523-2174-4
(523-3392-1)
9 789152 321744
övningsbok
extern redovisning Christer Johansson Rolf Johansson Christer Johansson Jan RolfMarton Johansson Gunvor Gunvor Pautsch Pautsch
Femte upplagan Femte upplagan
sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation: Telefon: 08-587 642 10 / 08-587 642 50 Telefax: 08-587 642 02
Redaktör: Karin Sörensen och Amanda Schött Franzén Projektledare: Amanda Schött Franzén Grafisk form: Bånges Grafiska Form AB
Extern redovisning – Övningsbok ISBN 978-91-523-5043-0
© 2017 Christer Johansson, Rolf Johansson, Gunvor Pautsch och Sanoma Utbildning AB, Stockholm
Femte upplagan Första tryckningen
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access-avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Printed in Latvia by Livonia Print, Riga 2017
Förord Extern redovisning – övningsbok är ett komplement till faktaboken med samma namn. Övningsboken innehåller praktiska tillämpningsövningar till faktabokens teoriavsnitt. Övningarna är många och av skiftande karaktär och svårighetsgrad. Övningsboken inleds med diskussionsfrågor som speglar samtliga kapitel i faktaboken. I slutet av boken finns ett facit med fullständiga lösningar. Övningsboken är uppdelad i fem block. Det första blocket heter Redovisningens syften och källor och inleds med ett redovisningsteoretiskt avsnitt där principiella frågor som varför redovisning överhuvudtaget finns, vilka syften den har, vad som redovisas och hur redovisning används tas upp. Genomgången av de principer som ligger till grund för redovisningen leder sedan fram till hur redovisning idag regleras. Det andra blocket, Redovisningens grunder, ger förståelse och kunskap om viktiga grundbegrepp och om hur redovisning struktureras, organiseras och praktiskt genomförs. Redovisningens rapporter introduceras och deras inbördes samband visas. Steg för steg visas sedan olika affärshändelser, hur periodisering görs och redovisas. Efter blocket har läsaren kunskaper om redovisningens systematik, grundläggande förståelse för hur olika typer av affärshändelser behandlas och om hur de påverkar redovisningens rapporter. Bokens mest omfattande block är Värdering och resultat. Blocket börjar med att ge en förklaring till hur redovisningens rapporter hänger samman. Centralt för framställningen är att skapa förståelse för begreppen resultat och kassaflöde. Kapitlen följer balansräkningens uppbyggnad och behandlar vilka regler och principer som gäller för olika poster i densamma. Det fjärde blocket, Finansiella rapporter, behandlar företagets offentliga rapportering i form av årsredovisningen. Blocket tar även upp revision, kassaflödesanalys och koncernredovisning. Utan att kunna tolka och förstå vad ett företags redovisning visar är givetvis dess nytta begränsad. I det sista blocket visas hur redovisningen kan analyseras, vilka frågor som är relevanta att ställa och hur företags ekonomiska förhållanden kan mätas med hjälp av nyckeltal. Räkenskapsanalysens utformning och användning för företag i olika branscher behandlas grundligt. Räkenskapsanalysens roll för att beskriva ekonomiska förhållanden diskuteras sedan i förhållande till annan information om företaget och dess omvärld. Stockholm i juni 2017 Christer Johansson
Rolf Johansson
Gunvor Pautsch
Innehåll Diskussionsfrågor 3
BLOCK 1 Redovisningens syften och källor 13 5. Svensk redovisningsreglering 14
BLOCK 2 Redovisningens grunder 17 6. Den löpande bokföringens grundbegrepp 18 7. Kontoplanen 27 8. Praktiskt bokföringsarbete 31 9. Periodisering 76
BLOCK 3 Värdering och resultat 97 10. Sambandet mellan de olika finansiella rapporterna 98 11. Värdering av anläggningstillgångar 100 12. Värdering av omsättningstillgångar 108 13. Eget kapital 118 14. Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver 127 15. Värdering av avsättningar och skulder 149 16. Intäktsredovisning 157 17. Skatt i aktiebolag 161
BLOCK 4 Finansiella rapporter 165 18. Årsredovisning och revision 166 19. Kassaflödesanalys 177 20. Koncernredovisning 189
BLOCK 5 Företagsanalys/räkenskapsanalys 199 21. Räkenskapsanalys – allmänt 200 22. R äkenskapsanalys – tillväxt och rörelsekapital 207 23. Räkenskapsanalys – finansiell balans 213 24. R äkenskapsanalys – lönsamhet och effektivitet 220
Facit 235 BAS-kontoplan 291
DiskussionsfrĂĽgor
Diskussionsfrågor
Kap 1
V arför finns redovisning? 1. I boken ges några exempel på vad som kallas ”den privata sfären”. Kan du ge fler exempel? 2. Vilka principiella skillnader finns mellan exemplen på redovisning i ”den privata sfären” och redovisning i företag? 3. Vilken intressent är enligt dig viktigast i intressentmodellen? Varför? 4. Redovisning sker också i offentlig verksamhet. Vilka är intressenterna i detta fall? 5. Är redovisning verkligen av betydelse för bedömning av framtida utfall? Varför/varför inte? 6. Vilken/vilka intressenter drabbas hårdast när redovisningen inte fungerar?
Kap 2
V ad är redovisning? 1. För att redovisning ska kunna ske måste det vara möjligt att uttrycka det som hänt i monetära termer sägs det i boken. Är detta självklart? Skulle det vara möjligt att uttrycka redovisning i andra termer än monetära? Hur skulle redovisning kunna ske och vad är det för fördelar och nackdelar med detta jämfört med monetär redovisning? 2. Varför ökar periodisering redovisningens informationsvärde och användbarhet? 3. Vilken av redovisningens rapporter är viktigast anser du? Varför? 4. Vilken av redovisningens aktörer anser du är viktigast? Varför? 5. Varför finns krav på att redovisningen ska kontrolleras av revisorer? Bör revisorernas arbete kontrolleras, vad anser du?
Kap 3
Grundläggande principer i redovisningen 1. Redovisningens grundantaganden om att redovisning ska ske för en avgränsad enhet, för en avgränsad period och i monetära termer ifrågasätts nästan aldrig. Vad anser du, är de självklara eller borde/kan de ifrågasättas och i så fall hur? 2. Varför är jämförelser mellan intäkter och kostnader mer intressanta än jämförelser mellan inkomster och utgifter? 3. Försiktighet är en central utgångspunkt vid värdering. Bör företaget iaktta lika stor försiktighet vid all värdering eller borde undantag göras? I så fall under vilka omständigheter? 4. Principen om väsentlighet bygger på grundtanken att den information som är till nytta för användare av redovisning ska vara med i redovisningen. Vem bestämmer egentligen vad som är väsentligt i detta sammanhang? 5. Om någon ytterligare redovisningsprincip skulle läggas till de som finns med i boken, vad skulle den behandla och säga?
4
Diskussionsfrågor
Kap 4
Reglering av redovisning 1. Reglering av redovisning genom lagar, rekommendationer och praxis syftar till att olika intressenters behov av redovisningsinformation ska täckas. Regleringen utgör ett slags minimikrav på innehåll men ibland väljer företag att offentligt redovisa mer än vad som krävs av regleringen. Vilka motiv kan företag ha till detta? 2. Behövs över huvudtaget någon svensk reglering av redovisning när IFRS regler finns? Varför/Varför inte? 3. Är det verkligen möjligt att ta det bästa från olika typer av reglering och genom att kombinera dem få en fungerande reglering? Borde inte någon typ av reglering väljas framför andra? Vad anser du? 4. I mindre aktiebolag är ofta ägaren samma person som den som leder företaget, både som styrelse och operativt. Vilken funktion fyller revision i ett sådant bolag?
Kap 5
S vensk redovisningsreglering 1. Är alla intressenter i ett företag överens om vad som bör betraktas som ”god redovisningssed”? 2. Förhindrar bokföringslagens regler ekonomisk brottslighet, eller kan den i vissa fall till och med hjälpa till att dölja ekonomiska oegentligheter? 3. Bokföringslagen stadgar tid och plats som allt räkenskapsmaterial ska arkiveras. Varför? 4. Vilka skäl kan ett företag ha när de beslutar sig för att förlänga innevarande räkenskapsår? 5. Varför har bokföringslagen och årsredovisningslagen utformats som ”ramlagar”?
Kap 6
D en löpande bokföringens grundbegrepp 1. En företagsledning behöver ofta information från redovisningen som beslutsunderlag. I vilken typ av beslut behövs sådan information? 2 Vilka beslut fattar en företagsledning utan att skaffa information ur företagets redovisningssystem? Förekommer sådana beslutssituationer? 3. Ger en balansräkning en rättvisande bild av situationen i ett företag? 4. Kan man tillmäta en balansräkning i ett företag något prognosvärde och i så fall under hur lång tid framöver? 5. Varför anses det ofta vara viktigt att det egna kapitalet uppgår till en viss storlek i förhållande till ett företags tillgångsmassa? 6. Kan ett företag ha negativt eget kapital?
5
Diskussionsfrågor
Kap 7
K ontoplanen 1. Företag i Sverige väljer fritt vilken typ av kontoplan de vill använda och hur den ska vara uppbyggd. Skulle redovisningens kvalitet höjas om företagens val av kontoplan reglerades i lag? 2. Antalet utgiftskonton i en kontoplan är i princip alltid fler än antalet intäktskonton. Vad beror detta på? 3. Finns det någon anledning för svenska företag som är verksamma i Sverige att orientera sig om kontoplaner som används i andra länder? 4. Ger en kontoplan med ett stort antal konton alltid bättre information till företagets intressenter än en kontoplan med färre konton? 5. För att underlätta jämförelser mellan olika perioder är en kontoplan som inte ändras år från år önskvärd. Trots detta uppdateras baskontoplanen varje år. Varför? 6. Av vilken anledning överensstämmer baskontoplanens övergripande struktur med årsredovisningslagens regler för hur resultat- och balansräkningar ska ställas upp?
Kap 8
P raktiskt bokföringsarbete 1. På vilket sätt skulle redovisningen i svenska företag förändras om bokföringslagen avskaffades? 2. Datorbaserade redovisningssystem har många fördelar jämfört med manuell bokföring. Finns det också nackdelar och i så fall vilka? 3. Varför är kreditaffärer dominerande när företag handlar med varandra? 4. När ett företag köper en vara på kredit av ett annat företag är detta ett exempel på en affärshändelse. När uppstår egentligen denna affärshändelse? 5. Många mindre företag väljer att lämna bort sin redovisning till en redovisningskonsult. Vilka för- och nackdelar kan detta innebära? 6. Kan man verkligen hävda att ”momsen inte är en kostnad”, med tanke på allt administrativt arbete som görs i företagen för att hantera in- och utgående mervärdesskatt? 7. På inkomstuppgiften som en anställd får från sin arbetsgivare framgår bland annat årets bruttolön och de skatteavdrag som arbetsgivaren gjort under året. Någon uppgift om exempelvis erlagda arbetsgivaravgifter lämnas inte. Skulle detta vara önskvärt?
6
Diskussionsfrågor
Kap 9
P eriodisering 1. Vad är syftet med periodisering? 2. Skillnaden mellan vad som definieras som en tillgång och vad som definieras som en kostnad kan ibland vara svår att fastställa. Vad beror detta på? 3. Hur kan ett företag bestämma hur lång en nyttjandeperiod ska vara? 4. Vid periodisering gäller väsentlighetsprincipen. Hur kan man avgöra vad som är väsentligt att periodisera och vad man kan bortses från? 5. De flesta företag har någon form av löpande periodisering. Vilka fördelar medför detta jämfört med att enbart periodisera i samband med årsbokslut eller årsredovisning?
Kap 10 Sambandet mellan de olika finansiella rapporterna 1. Varför påverkas inte kassaflödet om företaget beräknar en kort nyttjandeperiod på sina anläggningstillgångar i stället för en lång? 2. Civilrättsliga och skatterättsliga värderingsregler sätter olika intressenter i förgrunden. Vilka och varför? 3. Hur påverkas resultat- och balansräkningar om företaget beräknar en lång nyttjande period på en anläggningstillgång i stället för en kort? Varför? 4. Hur påverkas ett företags resultat- och balansräkningar om man fortsätter att äga och använda en anläggningstillgång efter den beräknade nyttjandeperiodens slut?
Kap 11 Värdering av anläggningstillgångar 1. Vid värdering av värdepapper som utgör anläggningstillgångar uppstår ibland orealiserade förluster. Varför är endast realiserade förluster skattemässigt avdragsgilla? 2. Värdet av immateriella anläggningstillgångar är ofta svårt att bedöma. Varför? 3. Hur förhåller sig storleken på gjorda avskrivningar till den realisationsvinst eller realisationsförlust som uppstår vid en avyttring? 4. Definitionen av en anläggningstillgång är att den stadigvarande ska innehas eller brukas. Samtidigt anses ett resultat vid avyttring av en anläggningstillgång utgöra en naturlig del av rörelseresultatet. Hur går detta ihop? 5. Årsredovisningslagen stadgar att om en anläggningstillgång varaktigt minskat i värde, så måste en nedskrivning göras med erforderligt belopp. Hur kan man veta att en värdenedgång är varaktig och hur stort är ett erforderligt belopp? 6. Hur förhåller sig begreppen avskrivning, nedskrivning och uppskrivning till varandra? 7. Hur kan det komma sig att en civilrättsligt korrekt värdering inte alltid överensstämmer med en skattemässigt tillåten värdering?
7
Diskussionsfrågor
Kap 12 Värdering av omsättningstillgångar 1. Varför gör man i redovisningen en åtskillnad mellan befarade och konstaterade kundförluster? 2. Är alla omsättningstillgångar verkligen avsedda att omsättas, d.v.s. säljas? 3. Lägsta Värdets Princip (LVP) tillämpas vid värdering av omsättningstillgångar. Ger denna värdering verkligen en rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning? 4. Vid en inventering fastställs värdet på ett varulager. En inventering kan normalt inte genomföras på bokslutsdagen utan äger rum någon gång i anslutning till detta datum. Vilka eventuella felkällor innebär detta för värderingen? 5. Vilka svårigheter kan uppstå vid värderingen av pågående arbeten?
Kap 13 Eget kapital 1. Reglerna för eget kapital skiljer sig åt mellan olika företagsformer. Vari ligger de stora skillnaderna och varför är det skillnader? 2. I aktiebolag används begreppen bundet och fritt eget kapital. Fritt kan utdelas, men kan det bundna aldrig komma aktieägarna till del? 3. Är röststarka aktier alltid dyrare än röstsvaga? Varför/varför inte? 4. När är en nyemission att föredra framför en fondemission? 5. Varför finns överkursfond? 6. Borde inte det som avsatts till överkursfond och reservfond sättas in på separata bank konton? 7. Vilka är de principiella skillnaderna mellan en ekonomisk förening och ett aktiebolag?
Kap 14 Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver 1. Är det egentligen någon mening med att göra avsättningar till obeskattade reserver? ”Skatten ska ju ändå betalas förr eller senare.” Eller finns det fördelar för både företaget och för samhället med reglerna? 2. Vad innebär reglerna om obeskattade reserver för den reala skattesatsen? Är den högre eller lägre än den nominella på 22 procent och vore det inte enklare att slopa alla obeskattade reserver och ändra skattesatsen? 3. Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med att beskattning och redovisning är så hårt sammanflätade som i Sverige? 4. Finns det motiv till att betrakta de obeskattade reserverna som eget kapital i sin helhet vid räkenskapsanalys? Varför/varför inte?
8
Diskussionsfrågor
Kap 15
Värdering av skulder 1. Är den utnyttjade delen av en checkräkningskredit en kortfristig eller en långfristig skuld? 2. Hur påverkas ett företags resultat av värderingen av företagets skulder? 3. Hur kan det komma sig att varken årsredovisningslagen eller inkomstskattelagen innehåller några uttalade regler för värdering av skulder? 4. Om en kortfristig skuld i utländsk valuta värderas till bokslutsdagens kurs innebär detta ibland att värderingen står i strid med LVP. Vad beror detta på och varför är förfaringssättet ändå i linje med god redovisningssed? 5. Vilka problem möter man när man ska dra gränsen mellan vad som ska redovisas som en skuld och vad som ska redovisas som en avsättning? 6. Aktiebolagsskatten uppgår till 22 procent. Vad förklarar att den reala skatten på bolagets resultat efter finansiella poster ibland är lägre? Vad kan vara förklaringen till att den ibland är högre? 7. Vad kan vara orsaken till att ett aktiebolag har en skatteskuld vid årets slut? Vad kan vara orsaken till att de har en skattefordran?
Kap 16 Intäktsredovisning 1. En inkomst ska normalt redovisas som intäkt när företaget har fullgjort sin prestation gentemot motparten. Vad innebär detta? 2. I juridisk person får tjänste- och entreprenaduppdrag till fast pris redovisas enligt en huvudregel eller en alternativregel. Vad kan skälet till detta vara? 3. Ett fastprisuppdrag som redovisas enligt huvudregeln måste kunna fastställa färdigställandegraden för pågående uppdrag. Diskutera olika metoder att fastställa färdigställandegraden 4. När ska mottagna offentliga stöd redovisas som intäkt respektive skuld?
Kap 17
Skatt i aktiebolag 1. Varför är inte skatten på vinster i enskild firma och handelsbolag alltid lika stor i procent uttryckt? 2. Kan bolaget betala in mer skatt om man märker att verksamheten ger större vinst än vad som motsvaras av den preliminära skatten? 3. Vad är det egentligen för principiell skillnad mellan att löpande under årets kostnads föra skattebetalningar och att redovisa dem löpande i balansräkningen?
9
Diskussionsfrågor
Kap 18
Årsredovisning och revision 1. En årsredovisning är till skillnad från ett årsbokslut en offentlig handling. Vad kan skälet till detta vara? 2. Varför lämnas detaljinformation som tilläggsupplysningar och inte i själva resultat- och balansräkningarna? 3. Resultaträkningen visar olika delresultat trots att lagen inte kräver det. Vilka är de och varför? 4. Varför kan inte alla företag presentera en funktionsindelad resultaträkning i stället för en kostnadsslagsindelad? 5. Varför är det så viktigt att ett företags revisor har en oberoende ställning gentemot företaget? 6. Vad är skillnaden mellan redovisningsrevision och förvaltningsrevision och varför görs denna uppdelning?
Kap 19 Kassaflödesanalys 1. En kassaflödesanalys brukar delas in i tre delar. Vilka är de och varför görs denna indelning? 2. Varför är likviditeten från den löpande verksamheten så viktig för ett företags lång siktiga överlevnad? 3. Varför måste vissa resultaträkningsposter justeras när kassaflödet från den löpande verksamheten beräknas enligt indirekt metod? 4. På vilka sätt kan likviditeten från investeringsverksamheten öka respektive minska och vad innebär det för företaget? 5. På vilka sätt kan likviditeten från finansieringsverksamheten öka och minska och vad innebär det för företaget? 6. Likviditeten från den löpande verksamheten är ett mått på hur bra företagets affärsidé är. Varför? 7. Man brukar säga att ett företag varje år bör amortera minst lika mycket på de lån man tar för att finansiera ett inköp av en anläggningstillgång, som de avskrivningar på tillgången som belastar resultaträkningen. Varför?
10
Diskussionsfrågor
Kap 20 Koncernredovisning 1. I boken hävdas att utan koncernredovisning skulle vilka resultat som helst kunna skapas och redovisningen skulle vara ointressant. På vilket sätt skulle vinster kunna skapas? 2. Indirekt ägande kan ge makt liksom röststarka A-aktier (10 ggr röststyrkan hos B). Antag att ett företag är intresserat av att kontrollera ett bolag genom ett av sina dotterbolag. Hur många röststarka A-aktier måste man äga för att kontrollera dotterbolaget? 3. Vilket resonemang kan ligga bakom att en minoritets andel av ett dotterbolag bara särredovisas när det kommer till vinsten och eget kapital? Varför delas inte hela resultat- och balansräkningarna upp? 4. Innebär inte reglerna om koncernbidrag att koncerner alltid kan undvika att betala skatt? Varför/varför inte?
Kap 21
Räkenskapsanalys allmänt 1. Vid en räkenskapsanalys bör man granska, justera och gruppera posterna i balans- och resultaträkningarna innan man beräknar nyckeltal. Varför? 2. Vad kan skälet vara till att omsättningstillgångarna delas in i två slag? 3. De obeskattade reserverna fördelas under andra finansieringsslag vid en räkenskapsanalys. Hur gör man och varför? 4. Varför bör man beräkna nyckeltal för flera år i rad? 5. Man kan beräkna nyckeltal för ett företags betalningsförmåga på kort och lång sikt. Vad heter dessa typer av mått och varför görs en sådan uppdelning? 6. Var i årsredovisningen kan en extern analytiker hitta underlag för justering av posterna i resultat- och balansräkningarna? Varför kommer inte alla analytiker till samma slutsats?
Kap 22
Räkenskapsanalys – tillväxt och rörelsekapital 1. Varför är det viktigt att företagsledningen löpande analyserar tillväxten? 2. Varför är det viktigt att externa analytiker gör tillväxtanalyser? 3. Vilket samband finns mellan ett företags omsättningsförändring och rörelsekapitalet? 4. Vilka slutsatser kan man dra om rörelsekapitalet ökar snabbare än omsättningen? 5. Man talar ibland om tillväxt i obalans. Vad innebär det och vilka kan orsakerna vara?
11
Diskussionsfrågor
Kap 23
Räkenskapsanalys – finansiell balans 1. Varför behöver ett företag ha en likviditetsreserv? Vad händer om man inte har det? 2. Vad är det för skillnad på statiska och dynamiska likviditetsmått? Varför bör man beräkna båda? 3. Vad mäter soliditetsmått och vad är för- respektive nackdelar med en god soliditet? 4. En försämrad räntetäckningsgrad anses vara en tidig varningssignal på att soliditeten försämras. Varför? 5. När är det lämpligt att beräkna ett företags efterskottslikviditet och vilken information ger måttet? 6. När är det lämpligt att beräkna ett företags respittid och vilken information ger måttet?
Kap 24
Räkenskapsanalys – lönsamhet och effektivitet 1. Man brukar tala om kapitalrelaterade och personalrelaterade lönsamhetsmått. Vad innebär de och vilka typer av företag bör beräkna den ena eller andra typen av mått? 2. Många lönsamhetsmått utgår från kapitalersättningen (resultat före räntekostnader). Varför? 3. Varför används ofta räntabiliteten på sysselsatt kapital som ett internt styrmedel? 4. Räntabiliteten på eget kapital beräknas ofta efter skatt. Varför? 5. Vad mäter omsättningsrelaterade lönsamhetsmått och varför är de så vanliga? 6. Vad mäter effektivitetsmått och varför är det viktigt att följa utvecklingen av dessa? 7. Vilket samband finns mellan kapitalomsättningshastighet och vinstmarginal och varför gör man den analysen? 8. Vad menas med hävstångseffekten och varför är det viktigt att beräkna effekten vid olika alternativa räntenivåer?
12
1
redovisningens syften och källor
5 5:1
Svensk redovisningsreglering God redovisningssed a) Vad innebär begreppet ”God redovisningssed”?
b) Vilka är bokföringsskyldiga och vad innebär denna bokföringsskyldighet?
5:2
Årsredovisning eller årsbokslut? Det ställs olika krav på företag när det gäller skyldighet att upprätta årsredovisning eller årsbokslut. Vad gäller?
5:3
Räkenskapsår Vilka olika räkenskapsår är tillåtna och när kan räkenskapsår förkortas eller förlängas?
14
Svensk redovisningsreglering
5:4
5
Arkivering Vilka regler gäller för arkivering av räkenskapsmaterial?
5:5
Verifikationer nligt bokföringslagen ska varje affärshändelse motsvaras av en verifikation. Vilka av E följande skriftliga handlingar kan utgöra verifikationer i ett företags redovisning? (Bokföringslagen finns återgiven i slutet av faktaboken.)
Markera med kryss
1. Kopia på kundfaktura. 2. Kopia på kvitto på betalning från en kund. 3. Orderbekräftelse från ett dotterbolag. 4. Bokföringsorder med anledning av en rättning. 5. Anbudsförfrågan från en kund. 6. Kopia på kreditnota som skickats till kund. 7. Räntebesked från banken. 8. Faktura från leverantör i Skanör. 9. Ansökan om medlemskap i branschorganisation. 10. Kvitto på inköpt skrivbord.
15
Block 1 redovisningens syften och källor
5:6
Räkenskapsår Bokföringslagen innehåller regler för hur ett företag får förlägga sitt räkenskapsår samt hur långa perioder som accepteras. Besvara följande frågor: a) Vilket är den längsta tid ett räkenskapsår kan omfatta?
b) Ett räkenskapsår omfattar perioden 1 maj år 20X5–30 april år 20X6. Kan räkenskapsåret läggas om till kalenderår enligt nedanstående alternativ? Svara med ja eller nej. Alt 1: 1 maj år 20X6 – 31 december 20X7 Alt 2: 1 maj år 20X6 – 31 december 20X6 Alt 3: 1 maj år 20X6 – 31 december 20X8
5:7
Pär Petum Mobile Design HB Pär och Petra Pettersson driver tillsammans ett design- och modeföretag, Pär Petum Mobile Design HB. Företaget omsätter årligen ca 5 miljoner kr. Pär som sköter företagets administration, vill förenkla denna så långt som möjligt. Bokföringen i företaget sköts därför i korthet på följande sätt:
• Leverantörs- och kundfakturor bokförs först när betalningarna äger rum. • Pär tycker inte det behövs någon reskontra för att bevaka varken kund- eller leverantörsbetalningar.
• Pär samlar ihop veckans verifikationer och bokför samtliga
affärshändelser under
helgen.
• Bokföringen sköts på företagets dator. Pär tar ut en utskrift av huvudboken efter att
varje månads affärshändelser registrerats. För att inte slösa med tid väntar han med att stämma av kontona till dess det blir dags att deklarera.
• Pär upprättar inte någon särskild årsredovisning eftersom det ju ändå bara är frågan om
ett litet handelsbolag. Om någon annan skulle vilja veta något om företagets resultat kan Pär när som helst ta ut resultat- och balansräkningar ur bokföringsprogrammet.
Bryter Pär och Petra mot bokföringslagen på någon av ovanstående punkter?
16
2
redovisningens grunder
Extern redovisning – Övningsbok innehåller praktiska tillämpningsövningar till faktabokens teoriavsnitt. Övningarna är många och av skiftande karaktär och svårighetsgrad. I slutet av boken finns facit med fullständiga lösningar samt BAS-kontoplanen.
Extern redovisning tar upp redovisning från såväl ett övergripande filosofiskt perspektiv som ett praktiskt. Boken behandlar allt från redovisningens grunder, sambandet mellan värdering, resultat och kassaflöde till beräkning av finansiella nyckeltal för interna och externa intressenter.
Extern redovisning är avsedd för kurser i grundläggande redovisning på universitet och högskolor, men boken kan även användas av utbildningsföretag och i samband med företagsintern
Övningsbok
utbildning.
extern redovisning
extern redovisning
ISBN 978-91-523-2174-4
(523-3392-1)
9 789152 321744
övningsbok
extern redovisning Christer Johansson Rolf Johansson Christer Johansson Jan RolfMarton Johansson Gunvor Gunvor Pautsch Pautsch
Femte upplagan Femte upplagan