Ulf Bjereld • Ann-Marie Ekengren • Christina Lilja
Internationella
relationer Perspektiv på konflikt och samarbete i världspolitiken
Analyser, teorier och övningar
3:e upplagan
Ulf Bjereld Ann-Marie Ekengren Christina Lilja
Internationella
relationer Perspektiv på konflikt och samarbete i världspolitiken
Analyser, teorier och övningar
Liber
isbn 978-91-47-11563-1 © 2015 Ulf Bjereld, Ann-Marie Ekengren, Christina Lilja och Liber AB Redaktör: Thomas Johansson Formgivning: Eva Jerkeman Bildredaktör: Margareta Söderberg Faktarutor: Daniel Berlin Produktion: Adam Dahl Tredje upplagan 1 Repro: Exakta AB, Malmö Tryck: Sahara Printing, Egypten 2015
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 kundservice.liber@liber.se
Innehåll 1. Krig eller fred?
11
Gasattacken i Syrien 11 Olika teorier ger olika svar 15
2. Perspektiv på internationell politik
19
Vad är internationell politik? 19 Hur skall vi förstå internationell politik? 23 ▲ Vad menar liberalismen? 24 ■ Vad menar realismen? 28 ● Vad menar konstruktivismen? 32 Olika perspektiv på kriget i Syrien 36 ▲ Liberalismen och kriget i Syrien 36 ■ Realismen och kriget i Syrien 40 ● Konstruktivismen och kriget i Syrien 44 Ytterligare perspektiv – gender och marxism 47 Genderperspektiv 47 Det marxistiska perspektivet 50
3. Konflikt i det internationella systemet
59
Öst, väst och det kalla kriget 59 Ett kommunistiskt Östeuropa 60 Västvärldens ekonomiska och politiska motdrag 61 Pragkuppen 1948 63 Koreakriget 63 Långsam upptining 64 Nya kriser 65 Det nya kalla kriget 65 Nedrustningssamtal mellan öst och väst 65 Kommunismens fall i Östeuropa 66 Olika perspektiv på det kalla kriget 70
3
Tysklandsfrågan 72 Tyskland efter andra världskriget 72 Två tyska stater 73 Erkännandefrågan 74 Ohållbar situation i öst 75 Avspänning också i Tysklandsfrågan 77 Olika perspektiv på Tysklandsfrågan 78 Kubakrisen 81 Kommunistisk revolution på Kuba 82 Kuba som USA:s och Sovjetunionens spelplan 83 Sovjetiska fartyg mot Kuba 85 Flottblockad USA:s svar 85 Olika perspektiv på Kubakrisen 87 Vietnamkonflikten 89 Kriget med fransmännen 90 USA dras in i konflikten 90 FNL segrar 93 Olika perspektiv på Vietnamkriget 95 Svensk utrikes- och säkerhetspolitik 97 Den svenska neutralitetens rötter 97 Sverige och det kalla kriget 98 Från Östen Undén till Olof Palme 99 Svensk säkerhetspolitik efter det kalla krigets slut 101 Svensk säkerhetspolitik inför framtiden 102 Olika perspektiv på den svenska utrikespolitiken 105 Nord och syd 107 Fattigdomen i världen 108 Orsaker till fattigdomen 110
4
4. Samarbete i det internationella systemet
119
Utan världspolis 120 Folkrätt 121 De mänskliga rättigheterna 121 FN 125 FN-systemets uppbyggnad 125 Säkerhetsrådet 127 Generalförsamlingen 129 FN:s internationella domstol 129 FN:s fredsbevarande operationer 130 Skyldighet att skydda – Responsibility to Protect (r2p) 132 Olika perspektiv på FN 134 OSSE 135 OSSE efter kalla krigets slut 136 Europarådet 138 EU och den europeiska integrationen 139 Den europeiska integrationens början – från kol- och stålgemenskap till EG 139 EFTA – i stället för EG? 141 EG utvidgas 142 EG blir EU 143 EU – idag och i framtiden 145 Olika perspektiv på det europeiska samarbetet 149 Globalisering och världshandel 150 Världspolitikens globalisering – Den 11 september och kriget i Afghanistan 152 Världshandelns globalisering 155 Den demokratiska freden 161 Varför råder det fred mellan demokratier? 161 Demokratisering 164 Vad menas egentligen med demokrati? 168
5
5. Etnicitet och nationalism i det internationella systemet
177
Nationalism och etnicitet 178 Kolonialismen 179 Avkolonisering som förutsättning för bildandet av nya stater 180 Koloniernas frigörelse 182 Avkolonisering, etnicitet och nationalism 184 Olika perspektiv på avkoloniseringen 184 Palestinakonflikten – två folk och ett land 187 Palestina delas – Israel bildas 188 Sexdagarskriget 1967 189 Oktoberkriget 1973 192 Det palestinska upproret – intifadan 193 Palestinakonflikten efter kalla krigets slut 194 Olika perspektiv på Palestinakonflikten 198 Jugoslavien 200 Krig i Europa 201 Självständighetsförklaring från Slovenien och Kroatien 201 Konflikt i Makedonien 202 Kriget når Bosnien-Hercegovina 203 Etnisk rensning som militär strategi 203 Olika perspektiv på inbördeskriget i Jugoslavien 206 Bombningarna av Jugoslavien 1999 207 Olika perspektiv på bombningarna av Jugoslavien 1999 208 Somalia 210 Klansystem som skiljelinje 211 Från koloni till självständig stat 211 Inbördeskrig 212 FN ingriper 213 Somalia mot en fungerande stat? 214 Olika perspektiv på kriget i Somalia 216
6
Rwanda 217 Klasskonflikt mellan tutsier och hutuer 217 Självständighet från Belgien 218 Folkmordet planeras 218 Hämnd eller rättvisa? 219 Olika perspektiv på folkmordet i Rwanda 221 Samer 222 Det samiska folket 223 Samerna – ursprungsfolk eller inte? 225
6. Mot en fredlig och rättvis värld?
235
Bilaga: FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna 242 Referenser 249 Register 251
7
Förord Varför uppstår det krig? Varför samarbetar stater ibland även i frågor där de inte tycks ha någon nytta av samarbetet? Frågor om konflikt och samarbete har sysselsatt forskare i generationer. Ämnet internationella relationer handlar dock om mycket mer än detta. Vilken betydelse har globalisering, etnicitet och nationalism och hur påverkar dessa fenomen den internationella politiken? Är det till exempel så att statens betydelse har minskat som ett resultat av globaliseringen? Och vad betyder globaliseringen för relationen mellan världens rika och fattiga länder? I läroboken Internationella relationer – Perspektiv på konflikt och samarbete i världspolitiken beskriver och analyserar vi en mängd olika händelser och skeenden kring konflikt, samarbete och etnicitet i den internationella politiken. Boken presenterar också de tre mest centrala perspektiven som används när man studerar internationella relationer: realism, liberalism och konstruktivism. Perspektiven bidrar till att skapa sammanhang och förståelse av enskilda händelser och fungerar också som en introduktion till ett vetenskapligt tänkande. Som hjälp vid studiet av boken finns förslag på repetitionsfrågor, diskussionsfrågor och fördjupningsuppgifter. De finns samlade i slutet av varje kapitel. Tanken är inte att du skall göra alla uppgifter, utan vi föreslår att du använder dem utifrån tid och intresse. Repetitionsfrågorna är främst tänkta som ett stöd om du skall läsa in enskilda avsnitt på egen hand och naturligtvis om du tycker att det känns bra med frågor som hjälp vid inlärningen. För att klara av repetitionsfrågorna behövs inga extra källor, svaren finns i kapitlet. Diskussionsfrågorna är viktiga, eftersom de ger er möjlighet att tillämpa era kunskaper och även ger övning i att debattera. När ni arbetar med fördjupningsuppgifterna kan ni behöva söka i andra källor än läroboken. Tips och förslag på källor finns i anslutning till varje uppgift. Både diskussionsfrågorna och fördjupningsuppgifterna är tänkta att ge er övning i att reflektera över händelser och företeelser och att analysera vilka orsakerna och följderna är till det som händer i världen. Vi föreslår även att ni bevakar nyheterna kontinuerligt (mer om detta på s 17). Lycka till! Författarna 8
Andra upplagan Inför andra upplagan har ett helt nytt avsnitt om Palestinakonflikten tillkommit. Med tanke på att konflikten har varit utdragen i tiden, att den medför omfattande konsekvenser för världspolitiken och att den väcker starka känslor till liv, har det känts väsentligt att skildra dess utveckling. I övrigt har all text i boken uppdaterats. Det gäller framför allt avsnitten om globalisering, svensk utrikes- och säkerhets politik, EU samt FN. Dessutom har bokens övningsuppgifter arbetats igenom och utökats. Tredje upplagan Lärobokens grundstruktur ligger fast också i den tredje upplagan, dvs. olika empiriska fall beskrivs och analyseras med hjälp av teorierna liberalism, realism och konstruktivism. Vi har genomfört en större översyn av de enskilda avsnitten och händelseutvecklingen har förts fram till och med 2014. Bland de mer omfattande förändringarna kan nämnas att kriget i Syrien lyfts fram som ett helt nytt inledande fall. De andra delar som särskilt arbetats om är avsnitten om svensk utrikes- och säkerhetspolitik, EU, individualiseringen av den internationella rätten med större fokus på Responsibility to P rotect (R2P) och Rwanda. Dessutom problematiseras digitaliseringens utmaningar inför framtiden i avslutningskapitlet.
9
1. Krig eller fred?
10
1. Krig eller fred? Gasattacken i Syrien Den 21 augusti 2013 skakades världen av uppgifter om att den syriska regeringen genomfört en gasattack i regionen Ghouta och att över 1000 människor hade dödats. Ohyggliga bilder på döda människor – män, kvinnor och barn – kablades ut genom nyhetsbyråer och sociala medier. Gasattacken förändrade förutsättningarna för det blodiga och utdragna inbördeskriget i Syrien. Västmakterna hade sedan länge kritiserats för passivitet och för att inte mer aktivt intervenera i Syrien och sätta stopp för det massdödande som pågick. USA:s president Barack Obama hade tidigare tydligt markerat att ett användande av kemiska vapen skulle leda till en förändring av USA:s politik gentemot Syrien, kemiska vapen innebar en ”red line” som absolut inte fick överträdas. Nu hade kemiska vapen använts. Syriens president Bashir al-Assad förnekade att det var regeringsstyrkor som använt kemiska vapen. Stora delar av omvärlden menade emellertid att någon form av militärt ingripande från USA nu var oundvikligt.
TURKIE T
LIBANON
ISRAEL Jerusalem
u
r d
i s
t a
n
SYRIEN
CYPERN Beirut
K
Bagdad
Damaskus
IRAK Amman
JORDANIEN
11
1. Krig eller fred?
Men det blev ingen amerikansk attack. President Obama förhalade frågan genom att vända sig till den amerikanska kongressen för att låta den avgöra om USA skulle genomföra en militär attack eller ej. Beslutet drog ut på tiden. Samtidigt som kongressledamöterna i USA övervägde frågan reste utrikesminister John Kerry runt i Europa och försökte få stöd för en amerikansk militär insats. Vid en presskonferens den 9 september 2013 fick Kerry frågan om det fanns något sätt att undvika en militär insats. Kerry svarade att Syrien i så fall ”måste lämna över alla kemiska vapen till det internationella samfundet under den närmsta veckan” och han tillade ”men det vet vi att de inte kommer att göra och det går inte att göra”. De flesta uppfattade Kerrys uttalande enbart som en retorik i syfte att visa på Syriens ovilja att gå världssamfundet och den inhemska oppositionen till mötes. Men Rysslands utrikesminister Lavrov tog förslaget på allvar och uppgav att han själv uppmanat syriska regeringen att göra just så och att han förväntade sig ”ett snabbt, och förhoppningsvis, positivt besked” från det syriska ledarskapet. Den syriske utrikesministern Walid al-Muallem svarade snabbt att han såg positivt på ett sådant förslag och antydde att Syrien gärna skulle överlämna alla sina kemiska vapen till FN så att de kunde förstöras. Mycket snabbt utarbetades en överenskommelse som utmynnade i FN:s säkerhetsråds resolution 2118, där Syrien ålades att med hjälp av FN:s vapeninspektörer under en bestämd tidsram förstöra alla sina kemiska vapen. FN:s vapeninspektörer kunde därefter besöka Syrien och påbörja förstörelsen av dessa vapen. USA genomförde ingen militär insats mot Syrien. Det syriska inbördeskriget fortsatte emellertid med oförminskad styrka. President Bashir al-Assad satt fortsatt ohotad kvar vid makten, dödstalen och antalet flyktingar fortsatte att stiga och kritiken mot västmakternas passivitet kvarstod.
12
■
Varför fullföljde USA och president Obama inte sina ursprungliga utfästelser om ett militärt ingripande och en mer aktiv politik om den syriska regeringssidan använde sig av kemiska vapen i kriget? Varför ingrep inte USA militärt?
■
Varför valde Syrien och Bashir al-Assad att gå västmakterna till mötes, släppa in FN:s vapeninspektörer och frivilligt låta sina kemiska vapen förstöras? Varför gav Syrien med sig?
1. Krig eller fred?
Ett barn begravs i samband med gasattacken i Ghouta, Syrien, i augusti 2013. Över 1000 människor uppskattas ha dödats vid attacken.
Skall vi i första hand se USA:s ovilja att ingripa militärt som ett uttryck för säkerhetspolitiska överväganden? USA kan till exempel ha gjort bedömningen att en militär insats mot Syrien inte på något avgörande sätt skulle påverka utvecklingen av det pågående inbördeskriget. Visst skulle ett kraftfullt och samordnat flyganfall från USA och/eller Nato mot syriska flygfält och vapendepåer kunna förorsaka den syriska regimen allvarlig skada. Men inte tillräcklig skada för att på allvar påverka styrkeförhållandena mellan den syriska regimen och rebellstyrkorna. För en sådan maktförskjutning krävdes åtminstone en varaktig flygförbudszon och kanske även markstyrkor. Sådana insatser var USA och västvärlden inte villiga att sätta igång. I stället fanns risken att en militär insats skulle bidra till att inbördeskriget i Syrien utvecklades till ett reguljärt storkrig i regionen, till exempel genom att Bashir al-Assads allierade Iran blev mer aktivt i krigshandlingarna. En sådan utveckling låg inte i USA:s säkerhetspolitiska intresse. 13
1. Krig eller fred?
Syriens oväntade kompromissvilja i frågan kan ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv förklaras av att landet utsattes för påtryckningar från sina vänner Ryssland och Iran, vilka inte hade något säkerhetspolitiskt intresse av att se en upptrappning av krigshandlingarna i området. Dessutom är kemiska vapen svåra att använda. De riskerar att skada eller döda många civila och även de egna trupperna. Deras militära nytta är därför oftast inte särskilt stor. Genom att ge med sig i frågan om kemiska vapen avvärjde Syrien ett militärt angrepp, inbördeskriget påverkades inte och Syrien vann internationell prestige genom att ha avvärjt ett amerikanskt angrepp. USA:s och Syriens agerande kan på dessa sätt förklaras utifrån ett makt- eller säkerhetspolitiskt perspektiv. Ett annat sätt är att betrakta USA:s agerande som påverkat och begränsat av rättsliga och inrikespolitiska överväganden. Utan ett mandat från FN fanns inget starkt folkrättsligt stöd för en amerikansk militär insats och därigenom blev det också svårare att samla flera stater i världssamfundet bakom ett sådant beslut. Den amerikanska hemmaopinionen var krigstrött, efter USA:s långvariga krig i Afghanistan och i Irak. Risken var stor att en militär insats skulle innebära många civila och oskyldiga syriers död och att Bashir al-Assad snarast skulle kunna utnyttja ett amerikanskt militärt anfall till att stärka sin egen inrikespolitiska ställning. Syriens Bashir al-Assad kunde å sin sida utnyttja en förhandlingslösning om Syriens kemiska vapen till inrikespolitiska fördelar. Bashir al-Assads personliga prestige ökade och den syriska regimen kunde fokusera på inbördeskriget. USA:s och Syriens agerande kan på så sätt förklaras utifrån ett folkrättsligt eller ett inrikespolitiskt perspektiv. Ett tredje sätt att förklara USA:s uteblivna militära insats är att utgå från USA:s identitet och från de normer som präglar de stater USA har en identitetsmässig samhörighet med. Normer om mänskliga rättigheter och att undvika krigshandlingar utom i yttersta nödsituationer har vuxit sig stark under de senaste decennierna. Visserligen skulle amerikanska bombningar av Syrien kunna tolkas som ett sätt att värna normen om att kemiska vapen aldrig får användas, men många civila syrier skulle riskera att dö utan att bombningarna bidrog till att få ett slut på inbördeskriget. President Obama hade också byggt en stark bild av sig själv som en icke-krigspresident. Syrien och Bashir al-Assad kunde å sin sida utnyttja situationen till att stärka bilden av den syriska regimen som ett ledarskap som repre-
14
1. Krig eller fred?
senterade hela det syriska folket, en nationell odelad gemenskap som inte skilde mellan sunni- och shiamuslimer. USA:s och Syriens agerande kan på så sätt förklaras utifrån ett identitetsperspektiv.
Olika teorier ger olika svar Det är svårt att hävda att någon av de tre förklaringar till USA:s och Syriens agerande som har presenterats ovan skulle vara den enda rätta eller sanningen med stort S. Kanske är det en kombination av olika förklaringar som ger de djupaste insikterna om vad det var som låg bakom USA:s uteblivna militära insats och Syriens oväntade kompromissvilja i frågan om landets kemiska vapen. Genom att renodla olika perspektiv och använda dem som tolkningsredskap på en händelse får vi olika bilder av vad som hänt och varför det hände – bilder som sedan kan jämföras med varandra. De tre typer av förklaringar vi här har diskuterat – säkerhetspolitiska överväganden, folkrätt/mänskliga rättigheter och inrikespolitiska överväganden samt ett uttryck för, och ett främjande av, en specifik identitet – kan alla härledas ur de tre centrala teoribildningar som dominerar forskningen inom ämnena internationell politik och internationella relationer: realismen, liberalismen samt konstruktivismen. I denna bok vill vi bland annat visa hur olika händelser och inslag i den internationella politiken kan förklaras och förstås på olika sätt beroende på vilket teoretiskt perspektiv man anlägger. De tre perspektiven realism, liberalism och konstruktivism kommer att vidareutvecklas och preciseras i nästa avsnitt. Att känna till dem och de tolkningar som de möjliggör av olika politiska skeenden blir ett värdefullt redskap att ta med sig ut såväl i det personliga som i det yrkesmässiga livet.
15
1. Krig eller fred?
Uppgifter tIPs
Läs essän ”Tankar kring ett nyligen timat krig” ur Peter Englunds bok Förflutenhetens landskap. Författaren filosoferar här på ett humoristiskt och tänkvärt sätt om varför det blir krig och ger exempel ur historien. Boken kan ni låna på biblioteket.
RePeteRa
Vilka var de viktigaste aktörerna i konflikten i Syrien 2013?
DIskUteRa 1. Varför ingrep inte USA militärt i Syrien under hösten 2013? ■ ■
■
Bilda grupper med tre i varje grupp. Välj var sin förklaring: folkrättsliga överväganden, säkerhetspolitiska överväganden eller identitetsförklaringen. Redovisa er förklaring för de andra i gruppen. Jämför och diskutera de tre förklaringarna.
2. Hur ser läget ut idag? Har USA:s säkerhetspolitiska över-
väganden ändrats?
16
1. Krig eller fred?
N y h e t s b e va k a
När ni studerar internationella relationer är det viktigt att ni regelbundet följer med i vad som händer i världen genom att läsa tidningar, lyssna på radio och se på nyhetsprogram på TV. Genom att kontinuerligt bevaka nyheterna under kursens gång får ni inte bara kunskaper om världshändelserna utan också en förmåga att diskutera nyheter och förhålla er till dem. Tänk också på hur medierna påverkar vår uppfattning om det som händer i världen. Ni kan organisera denna bevakning enligt flera olika modeller. Här följer ett förslag. ■ Dela in er i tio grupper. Låt varje grupp ansvara för nyhetsbevakningen av ett av områdena nedan. Tanken är att ni ska redovisa den gångna veckans politiska nyheter vid en fast tidpunkt varje vecka. ■ Kom överens om hur lång tid dessa redovisningar får ta och hur många nyheter varje grupp får ha (det brukar räcka med tre). ■ Avsluta redovisningen med en diskussionsfråga som anknyter till någon av nyheterna. Ni kan till exempel fråga vilka konsekvenser den redovisade nyheten kan få eller vilka de bakomliggande orsakerna är till det som har hänt. Denna diskussion är viktig eftersom den övar upp er förmåga att bedöma och analysera nyheter. Förslag till bevakningsområden: 1. EU 2. Europa utanför EU 3. Ryssland och länderna i f.d. Sovjetunionen 4. Mellanöstern och Nordafrika 5. Kina och Japan 6. Indien och Pakistan (inkl. övriga Asien) 7. Australien och Nya Zeeland (inkl. övriga Oceanien) 8. Afrika söder om Sahara 9. Nordamerika 10. Latinamerika
17
2. Perspektiv p책 internationell politik
18
2. Perspektiv på internationell politik De tre mest centrala perspektiven som idag används när man studerar internationell politik är liberalism, realism och konstruktivism. Perspektiven kan användas till att förklara såväl enskilda händelser, till exempel varför USA inte ingrep i Syrien 2013, som mer övergripande mönster i politiken, till exempel varför samarbete eller konflikt uppstår eller avslutas på den internationella scenen. Perspektiven erbjuder helt enkelt olika tolkningsramar för olika händelser eller skeenden. I det här kapitlet presenteras de närmare. Men först skall vi diskutera vad internationell politik handlar om.
Vad är internationell politik? Det är brukligt att skilja mellan internationell politik och utrikespolitik. Internationell politik handlar om politik mellan stater eller andra aktörer, medan utrikespolitik handlar om en stats politik gentemot andra stater. I det första fallet intresserar vi oss alltså för vad som händer i samspelet mellan olika viktiga aktörer på den internationella arenan. Några av de saker vi tänker på när vi pratar om internationell politik är bland annat det internationella systemet, internationella organisationer, krig och samarbete samt globalisering. I det senare fallet handlar det alltså om den politik en stat formulerar gentemot
Carl Fredrik Reuterswärds skulptur Non Violence, utanför Förenta Nationernas högkvarter i New York.
19
2. Perspektiv på internationell politik
andra stater. Pratar vi om utrikespolitik så tänker vi på försvarspolitik, säkerhetspolitik, biståndspolitik, handelspolitik och partipolitik. Mellanösternkonflikten kan få tjäna som exempel för att tydliggöra skillnaden mellan internationell politik och utrikespolitik. Konflikten är ett exempel på en fråga med många ingredienser som hör till internationell politik. FN och många andra internationella organisationer har tidvis varit engagerade för att nå en lösning på konflikten. Stormakterna ömsom hotar ömsom lovar parterna stöd om de följer stormakternas vilja. USA kan stödja enskilda krav från någon av parterna i utbyte mot stöd för den amerikanska hållningen i andra säkerhetspolitiska frågor. Många israeler och palestinier har varit direkt inblandade i strider eller i försök att nå en samförståndslösning. Krig, internationella förhandlingar, FN-resolutioner och fredsbevarande styrkor är några exempel på aktiviteter av samspel eller konfrontation mellan många olika aktörer i denna fråga. Ett enskilt lands, till exempel Sveriges, utrikespolitik gentemot Mellanöstern är däremot den politik som förs gentemot parterna i konflikten. Det handlar om uttalanden och ageranden som görs av svenska regeringspolitiker för att formulera en svensk hållning (policy) gentemot exempelvis Israel och Palestina. Vid formuleringen av den svenska utrikespolitiken är det i första hand den svenska regeringen som har inflytande över dess innehåll. Men i utrikespolitiken finns det också en vilja att om möjligt visa enighet över partigränserna. Just inom svensk Mellanösternpolitik finns det en del partiskiljande uppfattningar. De rödgröna partierna företräder en mer kritisk svensk hållning gentemot Israels övergrepp mot den palestinska befolkningen, medan både folkpartiet och kristdemokraterna vill föra en mer Israelvänlig politik och betonar Israels självförsvarsrätt.
20
2 . PersPeKtiv På internationell PolitiK
sveriges UtrikesMinister
U
trikesministern är chef för utrikesdepartementet (UD) som har hand om den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken. Eftersom utrikespolitiken är ett omfattande politikområde
ansvarar utrikesministern inte för alla frågor helt själv. Förutom statssekreterare och andra medhjälpare, finns ofta särskilda ministrar för bistånds- och flyktingfrågor samt handelsfrågor. Till utrikesministerns ansvarsområden hör, förutom det övergripande ansvaret för utrikespolitiken, till exempel Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer, ärenden om svenska medborgares rättigheter i utlandet, samt frågor om folkrätt och mänskliga rättigheter. W W W.U D. S E
skillnAden MellAn iP oCh ir
T
raditionellt har man skiljt på begreppen internationell politik (IP) och internationella relationer (IR). Internationella relationer används oftast för att markera att det handlar om relationer
inte bara mellan stater, utan om relationer mellan många olika aktörer i en mängd olika sakfrågor. Skälet till att man behövde betona mångfalden i detta avseende är att begreppet internationell politik tidigare användes i betydelsen att det handlade om enbart mellan stater. Traditionellt har också begreppet internationell politik markerat att det handlat om en deldisciplin inom ämnet statsvetenskap, medan internationella relationer har varit ett eget ämne.
21
2. PersPeKtiv På internationell PolitiK
Mål oCh Medel i UtrikesPolitik
I
nternationell politik handlar om relationer och samspel mellan olika aktörer. Den politik en enskild stat för på den internationella arenan kallas för utrikespolitik. Stater har olika typer av målsättningar med
sin utrikespolitik. Man brukar skilja på mål som har att göra med statens säkerhet, medborgarnas välfärd och ideologiska värden. Säkerhetsmålet handlar i grunden om att trygga statens territorium och att behålla statens och medborgarnas självständighet och handlingsfrihet. Den traditionella synen på säkerhet handlade mest om militära hot, men numera inbegrips också sådant som cyberattacker mot IT-infrastruktur, organiserad brottslighet, terrorism, smittsamma sjukdomar, miljöförstöring och ekonomiska hot. Välfärdsmålet handlar om att trygga och helst förbättra landets välstånd, medan det ideologiska målet handlar om att sprida och försvara värderingar som staten värnar särskilt om, som till exempel demokrati, mänskliga rättigheter, en religiös lära eller liknande. För att uppnå målen använder staterna olika medel. Militära medel är naturligtvis ett sådant. Andra medel är diplomati och förhandlingar, som bygger på att stater diskuterar och kompromissar sig fram till lösningar och överenskommelser av olika slag. Bistånd och ekonomiskt stöd till andra länder kan också vara ett sätt att påverka, liksom ekonomiska påtryckningar av typen embargon, bojkotter och handelshinder.
22
2 . Perspektiv på internationell politik
Hur skall vi förstå internationell politik? Toppmöte mellan USA:s och Rysslands presidenter, FN:s fredsbevarande operationer i Afrika, ryska överflygningar av svenskt territorium med stridsflygplan, USA-ledda bombningar av Irak, svältkatastrof i Etiopien och Sydsudan, internationella avtal om minskad växthuseffekt och etniska konflikter på Balkan. Listan över händelser som har betydelse för det internationella läget och därmed också för oss här i Sverige blir snabbt lång. Varje dag översköljs vi av nyheter och analyser av det rådande läget. Inte sällan kommer motstridiga uppgifter om vad det är som har inträffat, varför det har inträffat och vilka konsekvenser en händelse får. Ett skäl till de olika tolkningarna är att betraktarnas utgångspunkter är olika, de utgår helt enkelt från olika perspektiv. Det behöver inte innebära att något av perspektiven är felaktigt, utan bara att perspektiven leder till att man uppmärksammar olika saker. Det faktum att ljuset riktas mot andra saker leder till att perspektiven ibland ställer olika frågor. De tre perspektiven liberalism, realism och konstruktivism är de mest grundläggande och mest använda inom forskningen om internationell politik. Ett viktigt skäl till att dessa tre perspektiv är så dominerande är just deras användbarhet när man analyserar internationell politik – de är lätta att använda på många fall och de ger stora möjligheter att förklara vitt skilda händelser. Det vi väljer att presentera av respektive perspektiv är det som vi uppfattar som de mest centrala tankarna. Det pågår en ständig diskussion om hur respektive perspektiv skall uttolkas och hur de kan utvecklas för att bättre bidra till förståelsen av internationell politik. I framtiden kan det också tänkas att nya perspektiv formuleras som blir mer dominerande än de tre som nämns här. Ibland är det naturligtvis så att något av de nämnda perspektiven tycks passa vissa händelser bättre. Många menar dock att perspektiven oftast kompletterar varandra. Om man lägger flera analyser av samma händelse bredvid varandra får man sannolikt en mer heltäckande bild än om man bara utgår från ett perspektiv. Om samma sakfråga eller händelse studeras kan perspektiven alltså även bidra till att ge olika svar om vad som hände och varför. Här följer en presentation av de tre perspektiven – liberalism, realism och konstruktivism – och deras centrala antaganden. 23
2. Perspektiv på internationell politik
▲ Vad menar liberalismen?
Det liberalistiska perspektivet på internationell politik utvecklades åren efter första världskriget, det vill säga i slutet av 1910- och början av 1920-talet. Den amerikanske presidenten Woodrow Wilsons tankar på att skapa kollektiv säkerhet genom att alla stater blev medlemmar i Nationernas Förbund (NF) – en föregångare till dagens FN – är kännetecknande för det liberalistiska perspektivet. Ett av de viktigaste antagandena är att det finns goda förutsättningar för att stater har gemensamma intressen i det internationella systemet. Det kollektiva säkerhetssystem som Nationernas Förbund skulle utgöra var ett uttryck för en sådan harmoni av intressen. Samtidigt fanns förhoppningen att den kollektiva säkerheten skulle bidra till ökad frihandel och ökat samarbete överhuvudtaget mellan världens länder. Eftersom det enligt liberalismen råder goda förutsättningar för intresseharmoni i det internationella systemet är frihandel och samarbete oftast bra för alla – det är inte så att någon måste förlora bara för att någon annan vinner. Frihandel och ökat samarbete kan göra alla till vinnare. Politiken är inget nollsummespel där en stat alltid vinner på bekostnad av en annan. Handeln bidrar istället till att det blir mer att fördela och fler stater/aktörer kan därmed göra ekonomiska framsteg. En viktig utgångspunkt för det liberalistiska perspektivet är den optimistiska människosynen. Om vi skapar goda omständigheter och väl fungerande institutioner finns det stora möjligheter att ta tillvara på och utveckla det goda i människan. Människosynen ligger i sin tur till grund för en stark framstegstro. Människan har möjlighet att lära sig av tidigare erfarenheter och kan därigenom undvika krig och konflikter, menar det liberalistiska perspektivet. Framstegstron gäller även möjligheterna att skapa i nstitutioner som kan bidra till ökat samarbete och fredlig konfliktlösning. Här används ofta FN och möjligheterna att sända fredsbevarande trupper som ett exempel på en framgångsrik institution. Uppstår det problem i relationerna mellan stater kan det förklaras av att de internationella institutionerna är felkonstruerade. Bryter konflikter ut mellan stater eller om ingångna avtal bryts kan det till exempel förklaras av att FN är felkonstruerat. Det faktum att medlemmarna i FN:s säkerhetsråd har vetorätt, gör att någon av stormakterna kan blockera FN:s arbete, särskilt i sådana frågor där någon av stormakterna är inblandad och har intresse av att frågan får en viss utgång. 24
2 . Perspektiv på internationell politik
USA:s president Thomas Woodrow Wilson i Paris i samband med Paris konferensen 1919. Ett resultat av konferensen var bildandet av Nationernas förbund.
Liberalismen betonar att det finns många olika centrala aktörer på den internationella scenen – individer, företag, organisationer och stater – som samverkar med varandra i många olika typer av frågor. Dessa aktörer har ofta gemensamma intressen till exempel av att öka välfärden. Av det följer att aktörerna sannolikt uppfattar samarbete, som frihandelsavtal och medlingsinsatser i händelse av olika konflikter, som den bästa lösningen. Välfärd och ekonomisk tillväxt är därför önskemål som håller nere konfliktrisken i det internationella systemet. Krig är oftast ett alltför kostsamt handlingsalternativ som drabbar välfärden. Ett ytterligare skäl till varför konflikter är sällsynta beror på FN-stadgans norm om att lösa konflikter utan våld. Stater tar oftast hänsyn till folkrätten. Den internationella scenen präglas av anarki enligt det liberalistiska perspektivet. Anarki i detta sammanhang betyder dock 25
Bildförteckning 10 Jenny Matthews/Panos 13 Ammar al-Arbini/AFP/HO/Shaam News Network/TT 18 Thomas Koehler/Getty 25 The Art Archive/Alamy 27 Bettmann/Corbis/AOP 30 Bryn Colton/Getty 32 Juri Kabdobnov/AFP/TT 36 Salah Malkaw/Getty 41 Andree Kaiser/Getty 44 Miguel Medina/AFP/TT 49 Steve Burton/Keystone/Getty 51 Interfoto/IBL 58 SZPhoto/IBL 62 MEPL/IBL 63 Everett Collection/IBL 66 Josef Koudelka/Magnum/IBL 69 SZPhoto/IBL 76 Reportagebild/TT 79 Tom Stoddart/Getty 86 Underwood Archives/Getty 92 Nick Ut/AP/TT 93 Staffan Löwstedt/TT 97 Okänd fotograf/Jämtlis fotosamlingar 100 Rolf Adlercreutz/IBL 101 Magnus Wennman/IBL 107 Alfredo D’Amato/Panos 111 Majority World/Getty 118 Hussein Malla/AP/TT 124 Robert Sabo/Getty
128 Keystone/Getty 129 Sia Kambou/AFP/TT 133 Eyevine/IBL 137 Konstantin Sazonchik/Getty 140 Interfoto/IBL 145 Ola Torkelsson/TT 147 Alexander Koerner/Getty 151 Victor J. Blue/Bloomberg/Getty 153 Spencer Platt/Getty 156 Mark Henley/Panos 159 Simon Maina/AFP/TT 165 Jenny Matthews/Panos 167 Eyevine/IBL 176 Kevin Foy/Alamy 179 Bridgeman/IBL 181 Dinodia Photos/Getty 185 Michael Nicholson/Corbis/AOP 191 LatitudeStock/Arcaid/Corbis/AOP 195 Everett Collection/IBL 197 Alan Gignoux/Alamy 204 DPA/IBL 207 Henrik Montgomery/TT 215 Sean Sutton/Panos 220 Shaul Schwarz/Getty 225 Anders Alm/Synk Bildbyrå 227 Jan E Carlsson/TT 234 Jim Goldberg/Magnum/IBL 238 Abaca/IBL Omslagsfoto Brian Sokol/Pano
v
arför blir det krig? Vad innebär globaliseringen för relationen mellan världens fattiga och rika länder? Hur ska Palestinafrågan lösas? På vilket sätt har terrordåden mot USA i september och de påföljande krigen i Afghanistan och Irak förändrat den internationella politikens villkor? Vilken betydelse kommer principen om Responsibility to Protect (RP) att få för den internationella politiken? Varför uppstod det ett inbördeskrig i Syrien? Det är denna typ av frågor som behandlas i denna bok.
Internationella relationer ger kunskap om och förståelse för
: En ung mamma lär sig att läsa i ett flyktingläger, i Burkina Faso.
förutsättningarna för samarbete och konflikt i det internationella systemet. Dessutom får läsaren verktyg för att på ett mer övergripande sätt kunna tolka och förstå internationella relationer. Författarna lägger stor tonvikt vid tre av de mest centrala teorierna om internationella relationer: liberalismen, realismen och konstruktivismen. I boken presenteras dessa teorier genom att de på ett konkret sätt tillämpas på ett flertal konflikter eller händelser. Boken är främst avsedd för kursen Internationella relationer på gymnasiet och vuxenutbildningen. Den kan även användas i andra grundkurser, till exempel inom studieförbund och folkhögskolor, men också läsas av alla som är intresserade av händelseutvecklingen i världen.
I den tredje upplagan har författarna gjort en större översyn av de enskilda avsnitten och händelseutvecklingen har förts fram till och med . Författare är professor och professor - på statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet samt , tidigare lärare på Huddinge gymnasium.
Best.nr 47-11563-1 Tryck.nr 47-11563-1