9789147085248

Page 1

MÅLERI BJÖRN NILSSON ÖRJAN GRAHN

Måleri Den här faktaboken riktar sig till alla som behöver grundläggande kunskaper i måleri. Här beskrivs hur måleriyrket har utvecklats under åren till det yrke det är idag. Boken beskriver vilka förutsättningar och regler som gäller för att kunna utföra arbetet så att det blir rätt från början. Arbetsmiljöarbetet går som en röd tråd genom boken för att ge hantverkaren rätt förutsättningar för ett långt och lyckat arbetsliv. Trender inom inredning och måleri förändras ständigt och målarna får i boken följa dessa och lära sig aktuella tekniker, hjälpmedel och maskiner. Serien BYGG omfattar faktaböcker och Bygg Plus. Bygg Plus är en betaltjänst på webben som innehåller övningsuppgifter, arbetsmoment, inlämningsuppgifter och mötesplatser för lärare och elever samtidigt som läraren har möjlighet att få en överblick av elevernas arbete och resultat.

Måleri

Best.nr 47-08524-8 Tryck.nr 47-08524-8

Omslag måleri.indd 1

Liber

Läs mer på www.liber.se/elaromedel

Örjan Grahn Björn Nilsson 2011-06-10 15.48


001-009 0 Inledning.indd 1

2011-06-08 07.22


001-009 0 Inledning.indd 2

2011-06-08 07.22


Måleri

Liber Björn Nilsson Örjan Grahn

001-009 0 Inledning.indd 3

2011-06-08 07.22


35

Innehåll 11

Målerihistorik 12

Museum

12

Allmänt om målaryrket

Att vara målare

15

Yrkesrollen och samspelet på arbetsplatsen

16

Arbetsledning På arbetsplatsen Material- och tidsplanering

Att Måla

35

NCS

36

16 17 19

21

Pigment och fyllnadsmedel Bindemedel Lösningsmedel Tillsatsmedel

38 39 39 40 40

Torkningsprocessen

40

Färger

41

Latexfärg/akrylatfärg Silikatfärg Silikonhartsfärg Alkydoljefärg Slamfärg Kalkfärg Linoljefärg Limfärg

41 41 41 42 42 42 42 42

Varför målar man? Inredning och trender

21 21

Utbildning till målare

22

Färgens glans

22 23

46

Riskbedömning

48

Gesällprov - Gesällbrev

24

Skyddsombud

49

Lönesystem

26

Personlig skyddsutrustning

49

Måleriföretagets kunder

28

ID06

52

Ergonomi

52

Belysning

53

Friskvård

54

Den gymnasiala måleriutbildningen Eftergymnasial måleriutbildning

Beställare och kund Hur väljer kunden måleriföretag

AMA

28 29

30

Måleriföretagets kommunikation med kunden

31

Kvalitetsarbete

32

Kvalitetscertifiering

001-009 0 Inledning.indd 5

Färgsättning Färg som målningsmaterial

Målarnas vita byxor

15

Färg som kulör

44

Arbetsmiljö

32

2011-06-08 07.22


57

Verktyg och maskinella hjälpmedel

Verktyg Penslar Roller Vård av verktyg

57 58 60 61

Rengörning av penslar och rullar

Maskinella hjälpmedel Högtryckssprutor Slipmaskiner

69

62 63 66

Invändig målning

Tak och väggar Behandlingar Täckning och skyddning Tvättning och rengöring Skrapning Patentering och isolering

69 71 71 72 72 72

Spackling

73

I- och påspackling

75

Skarvspackling

76

Bredspackling

77

Appliceringsmetoder av spackel

78

Avslipning Målning

80 81

Takmålning

82

Väggmålning

83

Gipsskivor

84

Underlag

85

Gipsskivor

85

Betong

86

Puts och andra ytor med struktur

87

Målad yta

88

Tapetserad yta

89

Isolering/kvistlack

92

I- och påspackling

93

Bredspackling

93

Avslipning

93

Målning

94

Underlag

96

Obehandlad träyta

96

Målad träyta

97

Dekorativ Målning

99

Några olika dekorativa tekniker

100

Ådringsmålning

100

Marmorering

102

Schablonmålning

104

Bildöverföring

104

Trompe l’oeil (illusionsmålning)

105

107 Ytbeklädnad Tapeter Tapettyper Bård Tapetetikett Limkoder Tapetsymboler Säkert arbete vid eluttag och strömbrytare Tillrivning av tapet Klister eller lim

107 108 108 109 109 110 110 111 111

Förlimning

111

Limning av tapet

111

Liggtid

112

Tapetmaskin

112

För hand

113

Vattentråg

113

På vägg

114

Uppsättning

115

90

Tapetskarvar

Behandlingar

91

Trådkant

116 116

Täckning och skyddning

91

Kant i kant

116

Tvättning och rengörning

92

Skrapning

92

Skärning av tapet Innerhörn och ytterhörn

117 119

Snickerier

Liber – Måleri

001-009 0 Inledning cs5.indd 6

2011-06-10 12.15


121

Skrapning och borstning

Betong

121

Grundoljning

157

Puts och andra ytor med struktur

122

Tätning och fogning

158

Gips

123

Lagning

158

Målad yta Tapetserad yta

124 125

Målning

159

Underlag

162

127

Obehandlad träyta

162

Behandlingar

128

Målad träyta

163

Uppsättning av väv

128

Obehandlad plåtyta

164

Målning

129

Målad plåtyta

165

Underlag

130

Obehandlad mineralisk yta

166

Betong

130

Målad mineralisk yta.

167

Puts och andra ytor med struktur

131

Gips

132

Målad yta

133

Målad yta

134

Tapetserad yta

134

Underlag

Väv

137 Våtrum Behandlingar Material Våtrumssystem Utförandeanvisningar Underlag

138 138 139 141 142

Betong

142

Puts och andra ytor med struktur

143

Gips

144

Målad yta

145

147 Utvändig målning

169

Kontroll av fönster innan målning Behandlingar

170 171

Täckning och sk yddning

173

Tvättning och rengörning

173

Skrapning och borttagning av färg

173

Avslipning

174

Kittning och lagning

174

Grundoljning

175

Pågrundning/Grundning

175

Målning

175

Underlag

176

Obehandlade fönster av trä.

176

Målade fönster av trä.

177

178 Miljö Produktutveckling med miljöfokus

179

147

Miljöpåverkan av färg

180

Träfasader Plåtfasader

148 150

Miljömärkning

181

Rost

151

Återvinning

182

Fasader

001-009 0 Inledning.indd 7

Fönster

156

Vidhäftningskontroll

151

185 Fel och brister

Mineraliska ytor Behandlingar

152 153

Konsekvenser vid felaktigt utfört arbete. 185

Skyddning och täckning

153

Tvättning

154

192 Register

2011-06-08 07.22


Du målare! Här är yrket som är kreativt och skapande. Med hjälp av färg skapar målaren skillnaden mellan en färgstark och färglös värld. Som målare förväntas du att utföra arbetet tidseffektivt, med hög kvalitet och god arbetsmiljö. Detta är en grundförutsättning för att bli en yrkesskicklig målare. Du kan jobba nära inredare och arkitekter, möjligheterna är många om du är beredd att arbeta med ett hantverksyrke som kräver noggrannhet och känsla för service, frihet, ansvar, kontakt med människor som anställd eller egenföretagare. Vår förhoppning med boken är att den ger en övergripande bild av målaryrket och dess olika delar samt ge bra grund till fortsatt lärande inom yrket. Björn Nilsson Örjan Grahn Stockholm 2011

001-009 0 Inledning.indd 8

2011-06-08 07.22


”Vi ger färg åt människors vardag – skapar atmosfär som förmedlar känslor”.

001-009 0 Inledning.indd 9

2011-06-08 07.22


10

Döden spelar schack. Målning från Täby kyrka av Albertus Pictor. Den målades på 1480-talet.

Liber – Måleri

010-013 kap 1.indd 10

2011-06-08 07.24


11

Målerihistorik Målaryrket är ett hantverksyrke med tradition. Material, tekniker och maskiner har utvecklats under lång tid och gör så fortfarande. Yrket lever vidare. Sedan urmines tider har människan försökt göra sin omgivning trivsammare med hjälp av färg i olika form. Hur gammalt själva yrket i sig är kan vara svårt att avgöra, men år 1622 blev hantverksmåleriet utnämnt till ett eget yrke i Sverige. Då innefattades även konstnärer i yrket. Under 1400- och 1500-talen målades nästan uteslutande bara i kyrkor, på slott och i herrgårdar. De som beställde målarens tjänster var de som hade pengar. Ofta målades målningar (bilder) och annan dekoration och utsmyckning på tak och väggar. Duktiga målare kunde resa land och rike runt och utföra sina tjänster. Självklart har mycket förändrats genom århundradena och i dag arbetar målarna överallt, i både slott och koja. Trender inom inredning och måleri förändras ständigt och målarna måste följa med i utvecklingen och hela tiden lära sig nya tekniker, hjälpmedel och maskiner. Till exempel har många färger som tidigare innehöll lösningsmedel ersatts med vattenburna färger. Vattenburen färg är inte bara skonsammare för målaren, den är också bättre för miljön.

Måleriarbete under medeltiden. Från ett dåtida träsnitt.

1 Historik

010-013 kap 1.indd 11

2011-06-08 07.24


12

Målarnas vita byxor Varför har målarna vita byxor? Förklaringen är enkel. Historiskt har de flesta material målaren använt, som spackel och färger, varit i just vita kulörer. Tak, snickerier och liknande målades oftast i vita toner. Idag spelar det ingen större roll rent praktiskt, men den vita byxan har blivit en del av yrkesidentiteten.

Museum Målaryrket har ett eget museum. Det ligger i Stockholm och drivs i samarbete mellan Målaremästarföreningen och Målarförbundet. Här finns det möjlighet att få en rundvandring bland mängder av historiska föremål och annat som är förknippat med Målaryrket.

Liber – Måleri

010-013 kap 1.indd 12

2011-06-08 07.24


13

Gammal skolplansch

1 Historik

010-013 kap 1.indd 13

2011-06-08 07.24


14

014-033 kap 2.indd 14

2011-06-08 07.30


15

Allmänt om målaryrket Att vara målare Som målare kommer du att arbeta överallt i samhället. Bostäder, skolor, sjukhus och kontor är vanliga miljöer. Arbetet är varierande och den ena dagen är sällan den andra lik. Nyproduktion, ombyggnad, renovering och servicemåleri är några av de olika arbetsområden som du kommer att verka i som målare. Målaryrket är brett och det fi nns även andra inriktningar som fönsterrenovering, dekorationsmålning och brand- och rostskyddsmålning. Som målare bör du vara allsidig, flexibel samt noggrann och kvalitetsmedveten. Rörligheten, växlingen mellan olika arbetsplatser och många möten med människor gör att yrket ställer krav på god servicekänsla. De flesta måleriföretag har färre än 10 anställda, men det finns företag som har fler än 100 anställda. Att bedriva ”eget”, ett enmansföretag, är också vanligt.

ren a l å M

ellan m en d a n ll - ski

ch o k r gsta r ä f en

ärld v s ö rgl ä f n e

app Tapet ritad av Oskar Bergman, finns på målerimuseet i Stockholm

2 Allmänt llmänt om målaryrket måla

014-033 kap 2.indd 15

2011-06-08 07.30


16

Yrkesrollen och samspelet på arbetsplatsen Arbetsledning På större företag finns det oftast en projektledare som driver arbetet. Projektledaren räknar fram priser, lämnar anbud på objekten till kunderna och tillsätter rätt resurser i form av personal. Projektledaren ansvarar också för ekonomi, kvalité samt att arbetet håller tidplanen. Projektledaren är länken mellan företaget, kunden och målaren. Projektledaren upprättar (eller får av kunden) en arbetsbeskrivning som beskriver hur målaren ska utföra arbetet. Som egen företagare sköter man allt detta arbete själv - plus att man även utför själva måleriarbetet.

014-033 kap 2.indd 16

2011-06-08 07.30


17

På arbetsplatsen Målare arbetar i många olika sorts arbetsmiljöer. Inte sällan förekommer arbetsplatser där flera olika yrkesgrupper arbetar sida vid sida. Ett väl fungerande samarbete på arbetsplatsen är därför mycket viktigt. Stora tora T Tullhuse ullhuse et MÅL, MÅL L, Prrel. rel DT D P för f r 1. Grund Gr n mål, å , 2. 2 BAS/HG MÅL L

1. MÅ 1 ÅL, L, 2. FU FU MÅL MÅL E Ejj Köpt öp Mån n

rad d

Aktivit Aktivi et

Omfattn Omfa Omfattning g

Feb Status Klart lart rt %

Lä Läge

Bta ta Yta

1

1.-27

2400 2400

1.-6

2.-26 2.-26

400

1

Plan

Tim

Ma Mars

8

9

10

1

80 80% 1

1

x

1

90% 90 9 %

April pril 11

12

uppr.dat. p ppr.dat.

18 1

19 9

2009-03-30 009-03-30 0 09 03

Junii 20

21

22

23

Juli 24 24

25

26

27 7

Aug Augusti t 2 28

29

30

31

32 3

33 3

Sep 34 4

35

36 6

Okt 37

38

39 9

40

Nov

14 4

15

16 1

17

x

1

1

1

x

200 0

08 0,8

x

x

1

x

x

40 0

0,9 0 9

x

1

Grund G rund M Mål Må delar delar 1 Mål Vägg/ V /Tak

2009 009 01 26 2 Rev. e da dat dat.

Maj

13 1

41

42

43

44 4

45

46

47

48

49 Sum m tim

x Vägg/Ta Vägg/T k

1 Bröstning Brös röstnin arr

2.-26 2 26

2400 400

x

x

0

1 Tvätt/Lim Tvä färg /grund /grund

Takk

6 60% 1

x

x

x

80 0

06 0,6

1 Tvätt/Lim Tvät färg ärg /gru /grund

Tak

3

2.-26 2.2.

2300 00

1

60% 60

x

2

2

x

x

x

x

x

1

x

200 0

0,6 6

1 Tak ak & Väg Väggmål gmål ål

Remsa Rems m /spackel packel k /Mål /Mål ål

4

2.-2 2.-26 2

2600 00

1

10% 0 1

1

1

1

1

1

1

1

1

x

360 60 0

0, 0,1

Inköp nköp a av MÅL L P vrum Provrum Provrum, 1 Tak/Väggmå /Vä g l

2

x

x 3

19.-26 9.-26

600

1

0%

2

2.-26 .-26

2 2400

1

1 Panel Kryyssning ning ing inredning redning n Snickerie Snickerier n 1 /panel/Id/ /panel/Id/ /Id/list ist

BAS+ BA ev HG

2

2.-26

320 3 0

1

BAS+ BAS ev HG BA

2

2. 2.-26

2400 400 00 0

1

0 0%

1 HG anpass ssning s g

HG, Kulörmål Kulörmå lörmål örmål ytor+ örmå ö + tk BAS, Tak & Vä BAS äggm mål +nya G Gipsvägg Gipsvägg

2

2.2. 26 6

2400 2400 00

1

0%

1 Tak/Väggm Tak/Väg a ål

3

2.-26

2300

1

0%

inredning e Snickerier Snicke Snic nick 1 /pa /panel/ /panel/Id/ panel/Id/ el list ist st

BAS+ ev HG

3

2.-26 2.2

2300

1

0 0%

x

1 HG anpass an ning n ng inre n dning g Snickeri errie err 1 /panel/Id/ anel/Id/ el list istt

HG, K Ku ulörmål lörmål örm m ytor+ + tk

3

2. 2.-26 6

2300 00

1

0 0%

x

BAS+ BAS ev H HG

4

2.-26 26 6

23 2300 300

1

0% %

1 HG anpa anpassning ing ng

HG, G, Kulörmål örmål å yto yt r+ + tk BAS BAS S,, Tak & Vä Väggm ggm mål ål +nya +nya a Gips Gipsv p ägg ägg g

4

2 2. 2.-26 2

2 2300

1

0 0% 0 0%

1 Tak/Vägg Tak/Väggm k åll

1 Tak/Väggm k/Väggmål g ål å

5

1

1

x

x

0%

x

1

1

1

1

1

0%

x

1

1

1

1

x

x

x

1

1

x

1

1

1

x

x

1

2

1

x

x

x

x

1

1

1

x

x

1

1

1

x

1

1

1

x

x

1

1

1

1

1

x

x

x

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

x

x

1

1

1

1

1

1

x

x

1

1

1

1

1

1

x

x

x

1

1

x

x

1

x x

x

1

1

1

1

1

BAS+ B ev HG G

5

19.-26 19.- 6 19.-2

600 60

1

0% 0

x

1

1

1

x

5

19.-26 19 19.-26 1 26

600 00

1

0% 0

x

1

1

1

x

1 Tak/Vägg Tak/Väggm Tak/Väg ak/Väg ak/Vägg V ål utv. v. Mål Mål 1S Smidesräck mid r midesr m en n

Remsa/s Remsa/sp ms packel ackel cke //Må /Mål ål

6

19.-26 9.-26 -26

600

1

0% %

x

1

1

1

1

Mål å Smid S Sm esräcken esräcke esrä

2

1.-27 7

180 18

1

0%

014-033 kap 2.indd 17

20

15%

x

3

4

3

1

1

1

2

3

4

0

0

0

0

0

1

3

3

1

5

x

4

x

4

3

0

0

0

1

5

1

5

1

6

1

5

x

3

x

4

x

x

x

x

x

x

HG, G, K Kulörmål örmål mål yytor+ tk m

32300 3230

1

1

1 HG G anpass anpa nin ning ng

antt ma man/v ck man/ man/ve cka ka

600

1

inredni inredning rednin edn Snickerier nickerie ri 1 /panel/Id/list /panel/Id/ panel/Id panel/Id/ el/Id /Id/list ist

20 0 Summa Summ m aT Tim

19.-26 9.-26 6

x

0

Remsa/s ckel /Mål Remsa/spa BAS,, Tak & Vä BAS äggm ggmål ål +nya n Gipsv G ps svägg g

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

x

5

8

7

6

4

2

0

0

0

0

0

0

16 160 60

0

360 360 36

0

160 60 0

0

24 240 40

0

24 240

0

320 32

0

240 40

0

240 24 0

0

2 0 24

0

240 24 40

0

280 0

0

12 120

0

12 120

0

160 16 6

0

200 20

0

0

0

420 42 4200 00

3

Eftersom allt hänger ihop i en byggprocess är alla yrkeskategorier beroende av att samtliga gör sitt arbete i rätt tid och på rätt sätt. Till exempel måste snickaren vara klar med väggarna innan målaren kommer, och efter målaren är det kanske dags för golvläggaren. Oftast kommer målarna in relativt sent i byggprocessen.

4203 420 4 203 2 03

2011-06-08 07.30


18 På större arbetsplatser är det vanligt att du som målare arbetar i ett ”lag”, alltså med flera målare som arbetar tillsammans. I regel brukar arbetslaget utse en lagbas. Lagbasen ansvarar för målarna när det gäller arbetsbeskrivningar och tidplaner och sköter kontakterna med platsledningen. Att beställa material och att se till att alla maskiner som behövs finns tillgängliga är också viktiga uppgifter. Lagbasen verkar också för ett gott utförande av det beställda arbetet, och att arbetslaget gör en god förtjänst. Samarbete en förutsättning för att laget ska fungera och vara effektivt. Planering och serviceanda är en naturlig del av varje målares arbete på såväl små som stora arbetsplatser. Tidhållning, servicetänk och gott uppträdande är viktiga egenskaper. Självfallet ska också det av kunden beställda arbetet vara utfört på ett professionellt sätt och med rätt kvalitet. Att kunna ta eget ansvar är en förutsättning för att bli en duktig målare. Genom att lämna ett väl utfört arbete efter sig får målaren nöjda och glada kunder.

Liber – Måleri

014-033 kap 2.indd 18

2011-06-08 07.32


19

Material- och tidsplanering Att vara en skicklig yrkesmålare är en förutsättning för att göra ett bra hantverk och nå goda resultat. I allt högre utsträckning måste du som målare också kunna samverka med andra yrkesgrupper, ha kännedom om material och maskinella hjälpmedel samt kunna ställa krav på kvalitet och lönsamhet. För att uppnå detta krävs att du kan göra en god planering av ditt eget arbete, att du har förståelse för tidplaner och att du ser helheten och känner till hela processen från idé till färdigt arbete. Till varje arbetsplats behövs material, maskiner och hjälpmedel för det aktuella arbetet. Att beställa rätt mängd material och att veta vilka produkter som är mest lämpliga är några av målarens uppgifter.

Projektledaren planerar arbetet.

2 Allmänt om målaryrket

014-033 kap 2.indd 19

2011-06-08 07.32


20

Liber – Måleri

014-033 kap 2.indd 20

2011-06-08 07.32


21

Att måla Varför målar man? Sedan urmines tider har det givna svaret varit: För att skydda och försköna. Syftet är fortfarande att skydda ytor från slitage i olika former och samtidigt skapa vackra och tilltalande miljöer, men idag borde kanske även känsla och upplevelse vävas in i svaret. Genom att använda olika material, färger, glanser och strukturer kan trivsel och välbefinnande skapas i våra boenden och i deras omgivningar.

Inredning och trender Att intresset för inredning och design har ökat på senare tid märks inte minst på det ökande antalet inredningsprogram på tv. Inredare och hantverkare samarbetar för att skapa nya, spännande och trendiga miljöer. Måleriet är en stor och viktig del i detta arbete: Att förändra och försköna såväl inomhus som utomhus är ju just vad målaryrket innebär. Måleriet är ofta den synligaste delen av förändringen. Det går verkligen att skapa stor omvandling med hjälp av färg, tapeter och annat målningsmaterial. Med andledning av just detta är det viktigt och självklart att måleriarbetet utförs på ett yrkesmässigt och professionellt sätt. Här skiljer man yrkesmålaren från amatören.

2 Allmänt om målaryrket

014-033 kap 2.indd 21

2011-06-08 07.32


22

Utbildning till målare Målaryrket är ett av de få hantverksyrken som har kvar det gamla lärlingssystemet, ett system som lever kvar sedan medeltiden då de yngre lärde av de äldre. Förändringar har givetvis skett, men i grunden är systemet detsamma. Tidigare var det i princip endast män i yrket, men på senare år har andelen kvinnor på den gymnasiala utbildningen ökat markant.

Den gymnasiala måleriutbildningen I dagens gymnasieskola sker den grundläggande måleriutbildning på Bygg- och anläggningsprogrammet. Utbildningen är yrkesförberedande. Som elev får man under år 1 en grundläggande kännedom om olika byggyrken. Därefter sker val av inriktning, och som målare får du grundläggande kännedom om olika måleritekniker. Det praktiska arbetet varvas med teoretiska uppgifter.

Lärare och elev

Utbildningen innehåller också ett antal gymnasiegemensamma ämnen som SV, MA och EN. Detta för att du ska få en god allmän grund att stå på. En större del av utbildningen äger också rum på företag genom APL (arbetsplatsförlagt lärande). I regel sker det i perioder under år 2 och 3, detta för att du tidigt ska få vistas i yrkets naturliga miljö. Genom att uppleva en arbetsplats i verkligheten lär du dig hur arbetsmiljön ser ut, vilka krav som ställs och vad arbetet innebär i stort. Du arbetar tillsammans med en målare/handledare på företaget och självfallet med ansvarig lärares uppföljning och stöd. Den elev som kommer till en APL-plats ska vara medveten om vad som förväntas av honom eller henne, vilka arbetstider som gäller mm. Utbildningen avslutas med en yrkesexamen. Syftet med examen är att måleribranschen vill ”premiera goda studieresultat”.

Liber – Måleri

014-033 kap 2.indd 22

2011-06-08 07.32


23

Eftergymnasial måleriutbildning Efter avslutad gymnasieutbildning skapas ett utbildningsdokument som sammanställer de kurser och det antal timmar som du kunnat tillgodoräkna dig under tiden i gymnasiet. Detta utbildningsdokument följer sedan med under resten av lärlingstiden. Lärlingen dokumenterar själv genomförda arbetsmoment och antalet timmar. Underlaget lämnas därefter till arbetsgivaren, som har till uppgift att föra in underlaget i utbildningsdokumentet. Dokumentationen syftar till att säkerställa att lärlingen får en mångsidig utbildning. Utbildningen till målare bygger alltså på att skolgången kompletteras med lärlingstid på ett företag efter gymnasietidens slut. Det krävs cirka två års arbete som anställd innan målaren är färdigutbildad. Som lärling är du anställd i ett måleriföretag enligt de regler som branschorganisationerna Målaremästarna (arbetsgivarnas organisation) och Svenska Målareförbundet (målarnas fackförening) kommit överens om. Du kommer att arbeta tillsammans med utbildade målare/ handledare i det företag där du fått din anställning. Som lärling ska man inte bara lära sig mer om hantverket utan även lära sig att arbeta rationellt. Du ska kunna läsa arbetsbeskrivningar och förstå dessa, och du ska kunna bli klar med arbetet inom rimlig tid. Du får också tillfälle att träffa kunder och träna på att lösa problem på ett effektivt och smidigt sätt. Som anställd lärling får man ersättning från arbetsgivaren i form av en lön som ökar i takt med utbildningstiden. När man har avlagt ett godkänt gesällprov, alternativt gått en utbildning på totalt 6 800 timmar, hamnar man i den hösta lönenivån. Även färdigutbildade målare kan behöva gå kortare kurser eller utbildningar för att få behörighet att utföra vissa moment, som till exempel med byggliftar, ställningar och heta arbeten.

2 Allmänt om målaryrket

014-033 kap 2.indd 23

2011-06-08 07.32


24

Gesällprov - Gesällbrev Gesällprov avläggs inom utbildningsperioden 5 950 - 6 800 timmar. Objektet utses av företaget och genomförs utifrån en given arbetsbeskrivning. Arbetet genomförs helt individuellt och kan bestå av ett antal utrymmen där alla typer av ytor är representerade, till exempel en lägenhet om ett rum och kök. Här har man möjlighet att visa upp de kunskaper man förvärvat. Resultatet granskas av gesällprovsgranskare, som är utsedda av MYN (Måleribranschens yrkesnämnd).

Gesällprovsgranskarna besiktar kvalitén utifrån branschens krav samt hantverksmässigheten. De kontrollerar även att arbetet utförts inom rimlig tid. För att provet ska bli godkänt måste varje delmoment vara godkänt, liksom det teoretiskt prov som också ingår. Gesällprovet är ett slags yrkesexamen som intygar att man har ett gediget yrkeskunnande. Det gäller i Sverige men värdesätts även i andra länder.

Liber – Måleri

014-033 kap 2.indd 24

2011-06-08 07.32


ISBN 978-91-47-08524-8 © 2011 Örjan Grahn, Björn Nilsson och Liber AB Detta läromedel har tagits fram i samråd med Måleribranschens Yrkesnämnd, MYN. Redaktör: Börje Pettersson Layout: Ann-Christin von Reybekiel, Reybekiel Form AB Grafisk form: Svante Ahlsén, Illustrator AB Bildredaktör: Ann-Christin von Reybekiel Foto: Nina Nordström 9. Torbjörn Löf 16-17, 178. Stig-Göran Nilsson 18, 26, 64. Alviks Måleri 27, 33, 35, 98, 99. NCS-systemet 36-37 (NCS - Natural Colour System®© tillhör NCS Colour AB, Stockholm 2010. Referenser till NCS®© denna publikation sker efter godkännande av NCS Colour AB). Alva Reybekiel omslaget nv, 46, 55. Skyddsymbolerna Svante Alsén 51. Denny Lorenzen 69. Ur boken Rätt och Slätt 72. Beckers 99. www.teokonsult.se 150. Björn Nilsson 154, 174. Övrigt foto och alla tecknade illustrationer: Ann-Christin von Reybekiel. Omslag: Ann-Christin von Reybekiel. Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Graphycems, Spanien 2011

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08 - 690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08 - 690 93 30, fax 08 - 690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

001-009 0 Inledning cs5.indd 4

2011-06-10 15.52


MÅLERI BJÖRN NILSSON ÖRJAN GRAHN

Måleri Den här faktaboken riktar sig till alla som behöver grundläggande kunskaper i måleri. Här beskrivs hur måleriyrket har utvecklats under åren till det yrke det är idag. Boken beskriver vilka förutsättningar och regler som gäller för att kunna utföra arbetet så att det blir rätt från början. Arbetsmiljöarbetet går som en röd tråd genom boken för att ge hantverkaren rätt förutsättningar för ett långt och lyckat arbetsliv. Trender inom inredning och måleri förändras ständigt och målarna får i boken följa dessa och lära sig aktuella tekniker, hjälpmedel och maskiner. Serien BYGG omfattar faktaböcker och Bygg Plus. Bygg Plus är en betaltjänst på webben som innehåller övningsuppgifter, arbetsmoment, inlämningsuppgifter och mötesplatser för lärare och elever samtidigt som läraren har möjlighet att få en överblick av elevernas arbete och resultat.

Måleri

Best.nr 47-08524-8 Tryck.nr 47-08524-8

Omslag måleri.indd 1

Liber

Läs mer på www.liber.se/elaromedel

Örjan Grahn Björn Nilsson 2011-06-10 15.48


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.