9789140692788

Page 1

A S

L ATT SKRIVA SIG TILL LÄSNING

Tematisk språkutveckling I FÖRSKOLEKLASS

Carina Ljunggren Jeanette Nilsson



Innehåll Inledning...........................................................4 Höst

Tema Bra kompisar..............................................9 Tema Brand.......................................................13 Tema Äpplen.....................................................18 Tema Barnboksvecka.........................................22 Vinter

Tema Vinterkläder..............................................25 Tema Fabler.......................................................28 Tema Vinterfåglar...............................................31 Tema Vintersporter.............................................34 Vår

Tema Trafik........................................................38 Tema Småkryp...................................................41 Tema Tid...........................................................44 Tema Vårblommor..............................................47 Sommar

Tema Fjärilar.....................................................50 Tema Inför åk 1.................................................53 Kopieringsunderlag......................................57


Inledning Det händer mycket nytt i skolans värld när det gäller språkutveckling. Det ställer krav på oss lärare att ta till oss av både forskning och nya arbetsmetoder i vår undervisning.Vi ska vara insatta och arbeta utifrån Lgr 11och de mål och riktlinjer som framgår av del 1 och 2. I den nya planen för förskoleklassen som Skolverket fått i uppdrag av regeringen att ta fram (Skolverket, 2015 Dnr: 2015:201) finns Centralt innehåll för förskoleklassen och under rubriken Språk och kommunikation står följande: • • •

”Berättande texter, sakprosatexter och texter som kombinerar ord, bild och ljud.” ”Hur bokstäver och andra symboler kan användas för att förmedla budskap.” ”Hur digitala verktyg och medier kan användas för kommunikation.”

Enligt skollagen (9 kap. 2§ skollagen, 2010:800) är uppdraget bl.a.: ”Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov.”

Syfte med materialet Vi som skriver denna handbok är båda förskollärare med många års erfarenhet i förskoleklass. Vi är båda verksamma på en F-5 skola i Malmö och har en positiv syn på nya arbetssätt och metoder inom språkutveckling, som vi kan använda oss av i vår verksamhet. Med detta material vill vi dela med oss och inspirera andra lärare som arbetar med språkutveckling. Boken beskriver hur vi arbetar med tematisk språkutveckling i förskoleklassen. Inom varje tema ger vi några exempel på övningar, lekar, aktiviteter samt skapande uppgifter som vi använt oss av.

Metoder ASL (Att skriva sig till läsning), genrepedagogik utifrån cirkelmodellen och lässtrategier är metoder som vi blev intresserade av och ville prova. Vi saknade dock läromedel och material som riktade sig direkt till förskoleklassen. Utifrån fortbildning, litteratur, erfarenhet och intresse, utvecklade vi arbetsmetoder som lämpade sig för förskoleklassen. Det arbetssätt som vi beskriver här, har vi använt oss av och utvecklat under tre års tid. Under de här åren har vi sett en tydlig skillnad i barnens samarbetsförmåga och i sitt sätt att föra resonemang kring språket och läsandet. Dessutom ser vi en ökad självkänsla i glädjen över att lyckas. Vi börjar ganska omgående på höstterminen med både ASL, lässtrategier och genrepedagogik. Detta i kombination med språklekar utifrån Bornholmsmodellen. Vår tanke är att barnen ska bekanta sig med de metoder och modeller som de kommer att möta under sin fortsatta skolgång. 4

INLEDNING


Året som tema Vi har valt att följa året som tema för att ge barnen en helhet av sitt år i förskoleklassen. Vi följer både årstidsväxlingar och aktuella lokala, nationella samt internationella händelser under året. Varje årstid har en färgkod och en symbol (höst är orange/löv, vinter är blå/snöflinga, vår är grön/blomma och sommar är gul/sol). Färgkoderna återkommer i många olika sammanhang och bidrar till att barnen känner igen sig och utvecklar förståelse för tidsuppfattning.

I klassrummet finns ett diagram över när barnen har födelsedag. Vi använder oss av årstidssymbolerna med foto på barnen samt skriver deras födelsedag. Då kan de lätt se när alla i klassen fyller år. Vi brukar samtala om vilken månad flest barn i klassen fyller år i, vilken årstid har vi flest födelsedagar i osv. En pil under den aktuella månaden visar var vi befinner oss under året. Barnen kan då se hur många månader som har gått på året och hur många månader det är kvar på året.

Inför varje tema görs en pedagogisk planering som vi utgår ifrån när vi veckoplanerar. Barnen får vara med och ha önskemål om vad de vill lära sig inom varje tema. I den här boken beskriver vi några teman som vi arbetat med under ett år. Höst: Vinter: Vår: Sommar:

Bra kompisar Vinterkläder Trafik Fjärilar

Brand Fabler Småkryp Inför åk 1

Äpplen Vinterfåglar Tid

Barnboksvecka Vintersporter Vårblommor

INLEDNING

5


Innehållet i våra olika teman ändras utifrån klassens intressen, behov och förutsättningar. Oavsett vilka teman vi arbetar med, utgår vi från Lgr 11, och får in följande områden någon gång under året i förskoleklassen. SVENSKA • • • •

Tala – formulera sig och kommunicera med andra Lyssna – lyssna och återberätta Läsa – samband mellan ljud och bokstav Skriva – symbolers kommunikativa funktion

MATEMATIK • • • • • • • •

Sortering – urskilja, klassificera, kategorisera och jämföra Former – se, känna till och kunna använda former Mätning – uppskatta, göra jämförelser samt känna till matematiska begrepp Mönster – se, jämföra och upprepa mönster Placering – rumsuppfattning och matematiska begrepp Tid – tidsuppfattning Hälften/dubbelt/lika mycket – se del av helhet Antalsuppfattning – koppla siffror till antal

NORMER OCH VÄRDEN • • • • •

Känna trygghet Minnas instruktioner Be om hjälp Våga stå för det man gör/tycker Våga prata i grupp

• • • •

Lyssna på andra Dela med sig Vänta på sin tur Förståelse för människors lika värde

Temabok Inför varje nytt tema, gör vi en temabok. Att arbeta med teman och skriva texter utifrån dessa ger språket ett tydligt sammanhang. Temaböckerna gör vi själv i programmet Publisher (mallen hälsningskort). Bilderna har vi hämtat från colourbox, clipart, fotografier eller ritat själv. Böckerna trycks ut i A3-format och viks ihop till ett häfte. Innan vi presenterar en temabok för barnen, har vi byggt upp kunskap inom området genom t.ex. lek, litteratur, media, upplevelser och/eller experiment (fas 1, cirkelmodellen). Att kontinuerligt använda temaböcker har underlättat för oss att följa barnens språk- och läsutveckling. 6

INLEDNING


Språket i texten är enkelt och består av mycket upprepningar i början. Efterhand som barnens språkmedvetenhet och läsutveckling ökar, blir texterna längre och mer utförliga. Temaböckerna har många användningsområden. Vi tränar på att känna igen och hitta bokstäver i texten. Vi tränar även bokstävernas namn och ljud, sammansatta ord, ordlängd, ord/mening (räkna ord), punkt, stor bokstav, läsriktning, lägger till/tar bort eller byter ut ljud på ord i texten (rim). Allt detta som ingår i Bornholmsmodellen. Temaböckerna används också till att träna lässtrategier. Vad handlar boken om utifrån bild, utifrån titel? Därefter ställer vi egna frågor om innehållet. Finns det ord som vi inte förstår? För att lägga grunden till genrepedagogiskt arbetssätt, ingår en del temaböcker som ett moment i cirkelmodellen (fas 2, cirkelmodellen). Vi leker med texten, byter ut ord eller gör lucktexter där barnen får sätta in rätt ord. Slutligen samlar vi viktiga ord till ordburken (en burk för varje årstid), som sedan används till bl.a. utvärdering. Barnen får alltid ett eget exemplar av boken att arbeta med. Böckerna sätts dessutom upp i klassrummet, tillgängliga för barnen att titta och läsa i. Innan barnen skriver egna texter på datorn, har vi oftast konstruerat en gemensam text i klassen. Barnen berättar och vi skriver (fas 3 cirkelmodellen).

ASL I varje tema ingår en ASL-uppgift. Det kan vara t.ex. • • • •

Tangentbordslek Bokstavsräckor Spökskrift-berättelse/sagor Faktatext

• • • •

Lista Beskrivande text Dikt Instruerande text

Barnen börjar alltid med att skriva sin text parvis. Vi anser att det är lämpligt att ha ca tre skrivpar igång samtidigt, detta för att vi ska kunna vara tillgängliga i deras skrivprocess. Vi har valt att enbart skriva på datorer, men använder Ipads som komplement, där barnen får träna på appar som t.ex. Bornholmslek. När en ny app introduceras kopplar vi upp surfplattan till klassrummets interaktiva skrivtavla, och går igenom övningarna gemensamt, innan barnen får träna på egen hand.

INLEDNING

7


När barnen skriver i par är dialogen och samarbetet kring språket det viktigaste. Talsyntes används enbart till de barn som behöver träna enskilt på att se sambandet mellan ljud och bokstav. Förutom diskussioner om hur ord låter och stavas blir de medvetna om att man kan ha olika åsikter och tankar, vilket ger en förståelse för andras perspektiv. Hos oss förekommer inga fasta skrivpar, slumpen brukar avgöra vilka som skriver ihop. Detta för att tränas i att samarbeta med alla. Vi använder konsekvent samma typsnitt både i våra temaböcker och när barnen ASL-skriver (Comic Sans storlek 20). När barnen är klara med sin text, berättar de vad de skrivit och vi skriver ner deras ord. Därefter skrivs vars ett exemplar ut till skrivparet. De får göra jämför­ elser mellan sin text och den texten de berättat som vi skrivit ner. Bilder och teckningar tillkommer efter texten. Barnen ritar direkt på sitt textpapper. Eftersom de ritar bilden sist, får de träna på att minnas vad de skrivit och berättat. Alla barn har en egen ASL-mapp, där alla texter sätts in i kronologisk ordning. Mapparna hänger synligt i klassrummet. På våren används mapparna i IUP-samtalen. Då får både barn och föräldrar på ett konkret och tydligt sätt se barnets språk-, läs- och skriv­ utveckling. Barnen tränas i att själva hålla i sitt samtal genom att de får visa och berätta om vad de lärt sig.

Ordburkar/årstidsburkar Vi använder fyra burkar att samla ord i, en för varje årstid. Varje burk har sin årstidsfärg med tillhörande ord och symbol. Orden som samlas under årets gång plockas upp då och då. Detta tillsammans med t.ex. fotodokumentation, blir en form av utvärdering av de olika teman vi arbetat med. Barnen får läsa, förklara, sätta in orden i meningar och sammanhang. Ordlapparna kan även användas som stödord när barnen skriver. I slutet av läsåret kan vi på ett konkret sätt synliggöra barnens inhämtade ord-, språk- och faktakunskaper.

8

INLEDNING


Höst TEMA

Bra kompisar

Syfte och mål med temat Barnen ska få möjlighet att lära känna varandra och bli trygga i sin nya miljö (förskoleklassen/skolan). I temat tränas även att • hjälpa en kompis • be om hjälp • prata i grupp • lyssna på andra/människors lika värde

• • •

dela med sig vänta på sin tur minnas instruktioner.

Arbetsformer och förslag på aktiviteter •

• • • • • •

Lyssna på varandra, samarbete och empati: jag- och gruppstärkande övningar, t.ex. olika sorters namntavlor, rockringen och skicka en kram. Träna lässtrategier i samband med högläsning: Var är Bus-Alfons? och Alfons och Milla av Gunilla Bergström och Nya kompisar av Helena Bross. Temabok: Bra kompisar. ASL: Träna samarbete och formulera enkla meningar. Finmotorik samt kunna ge och ta: kompisarmband av pärlor. Sortering: matematiksortering, t.ex. pärlor efter storlek, utseende och färg. Motorik, rörelse och rytm i språket: Klappa och dansa stavelser i namn. Värdegrund och hänsyn: olika kompisuppdrag som Leka med en ny kompis, Säga något bra till en kompis och Ge bort en kram. Finmotorik: Tillverka egna kompisfigurer, t.ex. Alfons eller Milla.

HÖST

9


Temabok: Bra kompisar Boken har korta meningar, med endast två ord. Ordet kompisar återkommer på varje sida: Bra kompisar, Kompisar leker, Kompisar skrattar och Kompisar tröstar. Vi börjar med att titta på bokens framsida och funderar på vad den kan handla om. Barnen får en egen bok och följer med i texten vid högläsning och tränar läsriktning. De lyssnar, reflekterar och får ge uttryck för egna uppfattningar utifrån innehållet i boken. Är det skillnad på att skratta med och skratta åt en kompis? Vi går igenom varje mening i boken. Finns det några ord som barnen inte förstår? Vi läser boken tillsammans med barnen flera gånger. Barnen letar upp och ringar in bokstäver som finns i deras namn. Till sist tränar vi på att känna igen ord i temaboken. Barnen väljer ut viktiga ord ur texten. Orden skrivs ner och samlas i höstens ordburk och används sedan till utvärdering.

ASL Barnen får i uppgift att parvis skriva om hur en bra kompis ska vara. De skriver utifrån sina förutsättningar. En del skriver spökskrift, andra försöker ljuda fram orden. Under barnens text skriver en vuxen ner deras berättelse. Texterna läses upp i klassen. Texten klistras sedan upp på baksidan av kompisfigurerna och ett exemplar sätts in i barnens ASL-mappar. 10

HÖST


Förslag på ord till ordburken Kompis, namn, kompisarmband, kram, hänsyn, ledsen, glad, vän, skratta och leka.

Övriga aktiviteter 1. Namntavlor

Låt barnen med hjälp av sina föräldrar ta reda på sitt namns betydelse, och varför de fick just det namnet. Måla och dekorera en namntavla/namnskylt.

Barnen räknar ut hur många bokstäver deras namn innehåller genom att lägga en markör för varje bokstav. De får en utklippt remsa från ett rutat blädderblock, lika många rutor som antalet bokstäver i namnet. Barnen färglägger rutorna och gör mönster. Till sist skriver vi deras namn i rutorna. Vi jämför namnen: vem har kortast namn, längst namn, hur många bokstäver har vi tillsammans eller vilka namn börjar på samma bokstav?

2. Rockringen

Barnen står i en ring och håller varandra i händerna. Rockringen ska gå varvet runt utan att någon släpper taget. Vi börjar göra övningen i mindre grupp. Efterhand fyller vi på så att ringen blir större och till slut består ringen av hela klassen.

HÖST

11


3. Skicka en kram

Namnlappar läggs i en påse. En vuxen börjar dra ett namn. Det barnet vars namn kommer upp får en kram. Därefter drar den som fick kramen ett nytt namn ur påsen och skickar vidare en kram o.s.v.

Denna övning brukar bli så populär, så den används flitigt varje fredag i samband med att vi utvärderar veckan som gått. Då är det mysigt med en kram som avslutning. 4. Kompisarmband

Alla gör vars ett armband av pärlor. De färdiga armbanden läggs i en påse. Därefter får barnen dra ett armband ur påsen. 5. Kompisfigur

Vi har valt Alfons som vår kompisfigur. Först ritade vi av Alfons på dubbelt A3-papper med en kant utanför så det fanns marginal att häfta i. Barnen färglägger och klipper ut sin figur. Fram och baksida häftas ihop och fylls med t.ex. strimlat papper. ASL-texten klistras fast på baksidan.

12

HÖST


TEMA

Brand

Syfte och mål med temat Barnen ska känna sig trygga och veta hur de ska agera vid en eventuell utrymning. I temat tränas även att • samarbeta • förstå begrepp och känna till symboler och deras kommunikativa funktion • berätta och beskriva händelser och situationer • ge och ta muntliga instruktioner • bygga ut ordförråd och språklig medvetenhet med sammansatta ord.

Arbetsformer och förslag på aktiviteter •

• • •

• • • •

• • •

Träna lässtrategier vid högläsning: Kråke på brandstationen av Marie Bosson Rydell och Här kommer brandbilen av Arne Norlin. Temabok: Brandbok. ASL: Tangentbordslek för att känna igen symboler. Förstå muntliga instruktioner: Träna på hur man kryper ut från ett rökfyllt rum. Förstå muntliga instruktioner: Blåsa ut ljus på säkert sätt. Återberätta och lyssna på andra: Hitta brandvarnare i hemmet och skolan. Förstå muntliga instruktioner: Träna på att ta sig till skolans uppsamlingsplats. Berätta och beskriva händelser så att innehållet framgår tydligt och lyssna på andra. Förståelse för symboler som nödutgång, brandsläckare m.fl.: Ta reda på var skolans brandsläckare och nödutgångar finns. Bygga ut ordförrådet: nya ord som larma, flamma, låga, utrymning, brandvarnare, sirener, sot m.fl. Jagstärkande: Träna på för- och efternamn, adress samt telefonnummer till SOS-alarm. Språklig medvetenhet: sammansatta ord som t.ex. brandkår, brandbil, brandman, brandsläckare, brandfilt m.fl. Om möjlighet finns, så gör vi ett studiebesök på en brandstation. Musik: Brandsång. Skapande och finmotorik: Måla med pastellkritor i varma färger, måla över med ljusblå vattenfärg, klistra på brandbilar och brandmän som barnen ritat och klippt ut.

HÖST

13


A S

L ATT SKRIVA SIG TILL LÄSNING

Tematisk språkutveckling I FÖRSKOLEKLASS Att skriva sig till läsning, ASL, är en metod som används i den tidiga läs- och skrivundervisningen. Eleverna använder datorer eller surfplattor som är utrustade med ljudande tangentbord och talsyntes. På så sätt kan skrivandet utgå från vad eleverna vill uttrycka och inte vad de förmår att skriva ner. Författarna Carina Ljunggren och Jeanette Nilsson är båda förskollärare med många års erfarenhet i förskoleklass. De är verksamma på en F-5 skola i Malmö stad och föreläser även om tematisk språkutveckling. Författarna beskriver sitt språkutvecklande arbete i förskoleklassen där ASL, genrepedagogik utifrån cirkelmodellen och lässtrategier ingår. Boken följer året med årstidsrelaterade teman där både svenska, matematik och normer och värdegrundsarbete vävs in. Inom varje tema ges exempel på övningar, lekar, aktiviteter och skapande uppgifter. Boken bygger på de båda författarnas mångåriga erfarenhet av arbete i förskoleklassen. Boken vänder sig till pedagoger i förskoleklass som vill arbeta språkutvecklande och som vill använda metoden Att skriva sig till läsning, ASL, integrerat i det språkutvecklande arbetet. Under hela förskoleklassåret får man som pedagog konkreta förslag på upplägg och teman.

ISBN 978-91-40-69278-8

9

789140 692788


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.