9789147095049 by Smakprov Media AB

Ulla-Lisa Thordén Thomas Östberg

– Frank Zappa

”Det tar tjugo år att göra succé över en natt.” – Eddie Cantor

Thomas Östberg är sedan 2004 verksam som frilansjournalist med eget företag i Göteborg. Innan dess arbetade han på flera redaktioner runt om i Sverige – från Sydsvenskan i söder till TT i norr (Luleå), och från Barometern-OT i öst till Bohusläningen i väst. I sitt skrivande fokuserar han på samhällsfrågor (som arbetsliv, utbildning, forskning och företagande), men gör också personporträtt och förmedlar bra historier i alla former. Thomas är fil. kand. och har en examen från Journalisthögskolan ( JMG) vid Göteborgs universitet.

Luspank - omslag.indd 1

Ulla-Lisa Thordén Thomas Östberg

”Konst är att skapa något av ingenting och sedan sälja det.”

Då är detta en bok för dig. Att sätta pris på sitt värv, att hitta och möta eventuella kunder, att kunna förhandla och ta betalt är exempel på det som många kulturskapare tycker hör till den svåraste delen av verksamheten. Men så behöver det inte vara! Luspank och idérik är en praktisk guide om företagandets och säljandets konst för alla som arbetar med ord, bild, ton, ljud, ljus eller en kombination av olika kulturella uttrycksmedel. Oavsett om du håller på att utbilda dig, är ny i din bransch eller har varit verksam länge kan du ha stor nytta av de många konkreta råd och tips som förmedlas i den här boken. Med känslig hand och glimten i ögat leder författarna läsaren genom den kommersiella verklighetens vindlande korridorer.

Överlevnadsguide för säljskygga kulturskapare

I Luspank och idérik kompletteras de praktiskt inriktade fackkapitlen med nio inspirerande porträtt av kulturskapare som på olika sätt försörjer sig på det som de helst av allt vill syssla med. Helene Billgren, Kee Marcello, Tuva Notvotny, Fredrik Högberg, Johanna Nilsson, Gun Lund, Maria Steén, Ali Davoodi och Tobias Regnell delar alla generöst med sig av sina erfarenheter.

www.luspankochiderik.se

Luspank och idérik

Ulla-Lisa Thordén är jur. kand. och driver det egna företaget Republic Consulting AB som hjälper individer och företag till ett lustfyllt och lönsamt säljarbete. 1994 startade hon ett av de första webb- och internetföretagen i Sverige. Hon är en efterfrågad föreläsare, en av tolv EU-ambassadörer för kvinnors företagande (utsedd av Tillväxtverket 2009) samt författare till ett flertal böcker, bl.a. ”Bli din egen – en bok för företagssamma”, ”Saet pris på dig selv” och ”Sälj dig själv och ta betalt”, som blev utsedd till årets säljbok 2005.

Luspank och idérik

Vill du kunna leva på det du allra helst vill arbeta med? Vill du lära dig mer om hur du kan nå en (större) publik och få betalt för ditt värde?

Best.nr 47-09504-9

Tryck.nr 47-09504-9-00

10-04-14 09.49.01

Luspank och idérik – överlevnadsguide för säljskygga kulturskapare ISBN 978-91-47-09504-9 © 2010 Författarna och Liber AB Redaktörer: Anders Abrahamsson, Charlotte Rudenstam Formgivning: K-G Gyllensvärd, Fredrik Elvander Layout: Catharina Grahn/ProduGrafia

Upplaga 1:1

Fotografier: Helene Billgren (s. 20), FOTO: Thomas Östberg Fredrik Högberg (s. 36), FOTO: Thomas Östberg Tobias Regnell (s. 60), FOTO: Thomas Östberg Johanna Nilsson (s. 72), FOTO: Magnus Hjalmarson Neideman/Rabén&Sjögren Gun Lund (s. 102), FOTO: Thomas Östberg Maria Steén (s. 122), FOTO: Per-Åke Lampemo Tuva Novotny (s. 158), FOTO: Line Thit Klein-Knudsen Kee Marcello (s. 170), FOTO: Thomas Östberg Ali Davoodi (s. 216), FOTO: Philip Ljungström Thomas Östberg (omslaget), FOTO: Jeanette Larsson Ulla-Lisa Thordén (omslaget), FOTO: Anna von Brömssen Fotograferna har upphovsrätten till sin/a bild/er. Tryck: Graphycems, Spanien 2010

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Luspank och iderik.indd 6

10-03-26 08.52.19

Hallå där! Idén bakom boken Det var på en utbildningsdag i säljande, förhandlande och upphovsrätt för frilansande fotografer och reportrar som idén att skriva den här boken föddes. Vi, Ulla-Lisa Thordén och Thomas Östberg, insåg att det faktiskt finns en annan stor grupp människor där många fasar än mer (än de ovan nämnda) för det där med att marknadsföra och sälja: Du som ägnar dig åt någon form av kulturskapande, ofta som ofrivillig företagare. Ofrivilligheten består i att du kanske inte definierar dig som företagare, och inte jobbar utifrån ett företagarperspektiv. Det enda du vill är att jobba med själva skapandets processer. Därför utgår många kulturskapare inte alltid ens från att det ska finna en eventuell köpare eller någon form av ”lönsamhet” någonstans längs vägen. Det du delar med den ”vanlige” entreprenören är en enorm drivkraft att skapa något! Att via initiativkraft, nya idéer och din förmåga skapa förändring för dig själv och ibland till och med den värld vi lever i. På köpet får du en administrativ kostym som kallas företag. För kulturaktörer är den delen oftast en börda. Det är för dig som vi har skrivit den här boken. Orsaken är ganska enkel: Ett samhälle behöver kultur för att leva och utvecklas. Mycket kultur och varierad kultur. Problemet är bara att någon måste betala för den. Alla behöver mat, kläder och någonstans att bo. Vi har valt att inte försöka definiera vad som är kultur eller inte är det. Samtidigt har vi undvikit att betygsätta eller rangordna olika verksamheter inom kultursektorn i bred bemärkelse. Den heta potatisen undviker vi. Egentligen är detta en omöjlig bok att skriva – det finns så många yttringar, riktningar och sätt att skapa att det inte går att ge samma råd

Luspank och iderik.indd 7

10-03-19 11.44.42

h allå där

till alla. Men förhoppningsvis finner du någonting i boken som ger anledning till eftertanke och inspiration. Som vi ser det finns det sju huvudalternativ för dagens kulturskapare när det gäller att försörja sig: • Bli extremt bra på att söka och få stipendier. • Se till att tillhöra den skara som har turen att kunna leva på statliga eller kommunala kulturanslag. • Jobba med något annat som finansierar din kulturella verksamhet. • Jobba när du får uppdrag och fyll på med a-kassa resten av tiden. (Ett alternativ som är på väg bort.) • Ha en rik familj. • Sitt hemma och vänta på en talangscout. • Försök att leva på det du helst av allt vill arbeta med genom att arbeta som alla andra småföretagare gör. Det innebär att det måste komma in pengar i företaget. Du måste på ett eller annat sätt få betalt för det du gör. Det är slut på gratisarbetet! Valet är ditt.

Bokens målgrupp Det är alltså främst för dig som fastnar för det sista alternativet, för dig som vill leva på det du skapar, eller i alla fall kan tänka dig att testa det, som vi skrivit den här boken. Vi riktar oss till dig som betraktar dig som en kreativ, skapande människa och som ibland känner dig främmande inför den kommersiella aspekten på hur samhället fungerar och är nyfiken på hur du skulle kunna lära dig mer om hur du kan nå en (större) publik och få betalt för ditt värde. Och som dessutom är villig att utsätta dig för vårt ibland provocerande sätt att beskriva verkligheten! Det är alltså en bred målgrupp vi vill nå. Det betyder att gränserna inte är helt klara och tydliga. Oavsett om du administrerar kulturskapare, utbildar dem eller skapar själv ska du kunna läsa boken. 8

Luspank och iderik.indd 8

10-03-19 11.44.42

hallå där

Den är främst skriven för dig som jobbar eller vill jobba i egen regi, men kan även läsas av dig som ingår i ett kreativt team, under ett projekt till exempel. Sångare, dansare, koreografer, arkitekter, tecknare, kompositörer, konstnärer, designers, frilansare, musiker, författare, artister, konsthantverkare, fotografer … Listan kan göras väldigt lång. Vi hoppas du känner dig inbegripen även om just din nisch inte är beskriven i detalj.

Måste du sälja dig? Säljare. Ett ord som ger många svenskar negativa associationer. Kanske dyker bilder av mannen på marknaden upp i hjärnan. Han som pratar väldigt snabbt och väldigt högt i sin mikrofon, medan han demonstrerar en ny fantastisk trasa som på två sekunder tar bort rödvinsfläcken från den vita heltäckningsmattan och räddar fredagskvällen. Den som slår till får dessutom en ännu mer fantastisk skärmaskin. Den ersätter alla köksknivar och kan dessutom användas för att hacka lök utan att du får en enda tår i ögat. Du kanske kommer att tänka på dammsugarsäljaren som ringer på dörren vid det mest olämpliga tillfälle. Eller hans moderna motsvarighet telefonsäljaren som aldrig hört talas om något Nix-register. Eller några osannolikt vältränade och ungdomliga amerikaner i 60-årsåldern som demonstrerar hur snabbt magen blir platt och låren fasta med hjälp av redskap från TV-shop. Sälj är mer än du tror Men de flesta säljprocesser ser helt annorlunda ut. Tänk efter. De pågår runt dig hela din vakna tid. Enkelt uttryckt handlar det om kommunikation. Kommunikation som kan gå ut på att övertyga, motivera, hjälpa eller erbjuda. Och det behöver faktiskt inte alltid handla om pengar eller egen ekonomisk vinning.

Luspank och iderik.indd 9

10-03-19 11.44.43

h allå där

Dagligen säljer du budskap till din omgivning utan att du tänker på det. De som har barn övertygar dem om att det är bra att gå och lägga sig i hyfsad tid för att orka med skola eller förskola nästa dag. Om du har läst en bra bok eller sett en bra film som du diskuterar med vänner gör du faktiskt indirekt ett säljjobb år författaren eller gänget bakom filmen. I din dagliga kommunikation (tal, e-post, sms, Facebook, Twitter, telefonsamtal med mera) rekommenderar du varor, tjänster, upplevelser, åsikter och ställningstaganden av de mest skilda slag: semestermål, mobiltelefoner, favoritlag, politiska partier, konstutställningar, konserter, böcker, läkare, akupunktörer, fritidssysselsättningar, aktiefonder med mera. Det verkar dock som att det är betydligt svårare när säljandet blir ett jobb eller en del av ett jobb. Eller när du betraktar det du gör som säljande. Ännu svårare är det om du är en soloföretagare som säljer dina varor och tjänster eller kanske rent av dig själv i form av din kunskap eller dina idéer. Vår erfarenhet är att aversionen mot säljande finns inom i princip alla yrkesgrupper (ibland till och med bland dem som bär titeln säljare visar undersökningar). För Thomas del var det motståndet mot att sälja in sig själv och sina idéer (eller snarare rädslan att misslyckas med det) som gjorde att han tvekade att ta steget från anställd journalist till frilans. Nu, sex år senare, har han en bra bild av skillnaderna mellan att vara anställd och att vara egen företagare. Att sälja in en artikelidé till en redaktör ställer helt andra krav än att övertyga en intern chef. Säljandet känns fortfarande som en ganska jobbig del av hans arbete, även om han blivit bättre på det med åren. Ibland tänker han förvånat och stolt att han faktiskt har överlevt på en tuff marknad så länge. För Ulla-Lisa, som har praktiska erfarenheter av både eget och andras entreprenörskap är säljandet helt odramatiskt. För henne är det ett sätt att tänka, planera och att agera och interagera i olika sammanhang. Hon behärskar säljandets hantverk och tycker att det är kul och me10

Luspank och iderik.indd 10

10-03-19 11.44.43

hallå där

ningsfullt att träffa människor som behöver och vill ha det hon erbjuder. De flesta konstnärer – inom bild, musik, foto, dans, skrivande, teater, hantverk – har mycket svårt att identifiera sig i säljarrollen. Alla vill bli upptäckta, ingen vill uppfattas som säljare. Ulla-Lisa har i över tjugofem år arbetat nära många företrädare för kulturlivet. Under dessa år har hon ständigt stött på inställningen att det innebär en prestigeförlust inom gruppen och rent av är pinsamt att uppfattas som kommersiell. Konsten ska betraktas som på ett högre plan av verkligheten, där pengar eller pengars värde förtigs. Samtidigt spenderas mycket tid på att diskutera just pengar, av det enkla skälet att det behövs pengar för att kunna genomföra konstnärliga projekt. De flesta kulturutövare blir provocerade av inställningen att de ibland måste förklara, sälja, själva ”verkets” kvaliteter för att få en köpare att begeistrat skiljas från 200 kr eller 200 000 kr. För dig som kulturskapare är det än viktigare än för många andra specialister att vara synlig, så att du blir sökbar och därmed valbar. Det innebär inte att du måste prata så förtvivlat mycket om vad du gör, men du bör veta att du kan bli väldigt intressant för vanliga köpare genom att helt enkelt synas, antingen personligen eller via ditt verk. För en del är det svårare än för andra. Ett sådant exempel är frilansare av olika slag. För den med goda yrkeskunskaper och insikter i det administrativa ansvaret man har som företagare innebär en övergång från att vara anställd till frilans framförallt ett problem: Att sälja in uppdragen.

Skapandets villkor Genom intervjuer med olika kulturskapare erbjuder vi en bred erfarenhetsbank, där du kan känna igen dig helt, delvis eller inte alls. Poängen är att verkligheten är mångfacetterad och att du väljer din egen väg. Vi vill helt enkelt visa olika sätt att se på skapandets villkor i en vardag där du trots allt måste försörja dig. Vi har stor respekt för den skapande människans integritet och sköra 11

Luspank och iderik.indd 11

10-03-19 11.44.43

h allå där

tillvaro i en snöd omvärld. Alla vill faktiskt inte sälja eller bli kända för en större publik. Men du vill antagligen kunna betala hyran och få mat för dagen. Vi vill gärna citera ur en intervju med chefen för Dramaten, MarieLouise Ekman. Hon säger: Jag har själv sagt att om jag inte sysslade med konst skulle jag antingen bli sinnessjuk eller kriminell. För mig är konst ett sätt att bearbeta tillvaron – jag håller på med konst för att göra tillvaron begriplig. Det handlar alltså inte alltid om ett aktivt val: Är du skapande så är du. Men med grundläggande kunskaper om företagande och en annan attityd till säljandet, tror vi att betydligt fler kulturskapare än i dag skulle kunna leva på det de allra helst vill arbeta med. En viktig målgrupp är därför också elever och studenter på konstnärliga och kulturella utbildningar som kan tänka sig att starta eget efter examen. Boken passar utmärkt som kursbok på såväl gymnasiet och högskolan som YH-utbildningar (tidigare KY-utbildningar) och liknande. Tänk på att alla desperat behöver kreativa, nyfikna, gränsöverskridande människor som utmanar de invanda tankemönstren i samhället. Människor som kan hjälpa oss in i en osäker framtid genom att presentera nya sätt att förhålla oss till förändring. Ett ökat samarbete mellan kulturutövning och näringsliv är kanske nästa överlevnadsstrategi i en alltmer osäker omvärld? Låter det intressant? Har vi lyckats övertala dig om att göra ett försök? I så fall har vi faktiskt lyckats sälja in vårt budskap (och kanske till och med boken). Kändes det utmanande? Ge det en chans. Trevlig läsning! Göteborg våren 2010 Ulla-Lisa Thordén ulla-lisa@republic.se www.thorden.se

Thomas Östberg thomas.ostberg@nyajournalistik.nu www.nyajournalistik.se

Luspank och iderik.indd 12

10-03-19 11.44.43

hallå där

På www.luspankochiderik.se kan du bland annat följa våra bloggar, läsa fler intervjuer och göra egna inlägg. P.S. Vi har skrivit olika delar i boken. Ulla-Lisa står för facktexten och Thomas har gjort alla intervjuer. Urvalet är gjort i samråd, och var det svåraste under arbetet – det finns så oändligt många spännande kulturutövare. Vi har i första hand vänt oss till vår egen närhet för att finna företrädare för olika kulturella värv och urvalet är helt subjektivt. Vi vill särskilt tacka våra intervjupersoner för att de ställt upp med sin tid och delat med sig av sina erfarenheter. Det har gett fler spännande vinklingar på den svårfångade verkligheten som möter varje kultur entreprenör, oavsett inriktning. Ett särskilt tack även till stadens kaféer som bildat en trivsam bakgrund till många av våra funderingar, diskussioner och genomgångar. I sådana miljöer skapas både kultur och nya idéer.

Luspank och iderik.indd 13

10-03-26 08.52.39

Innehåll

Del 1 FUNDERA......................................................................................................................................... 17 1. Kultur – en självklar del av samhället........................................................................................... 18 2. Intervju med Helene Billgren. ................................................................................................................... 20 3. Kultur och kommers – en paradox?. .............................................................................................. 28 4. Intervju med Fredrik Högberg................................................................................................................. 36 5. Det sköra egot........................................................................................................................................................................ 42 6. Kulturskaparens olika hattar........................................................................................................................ 48 7. Intervju med Tobias Regnell........................................................................................................................ 60 8. Vad vill du uppnå?. ......................................................................................................................................................... 66 9. Intervju med Johanna Nilsson.................................................................................................................. 72 10. Vad är det du säljer egentligen?................................................................................................................ 78 11. Vad är en kund?................................................................................................................................................................... 85 12. Sponsorn – en särskild sorts kund...................................................................................................... 95 13. Intervju med Gun Lund................................................................................................................................... 102 Del 2 PENGAR........................................................................................................................................... 111 14. Sätt rätt pris............................................................................................................................................................................ 112 15. Intervju med Maria Steén. ............................................................................................................................ 122 16. Din egen ekonomi...................................................................................................................................................... 128 Del 3 FÖRBERED............................................................................................................................... 139 17. Hur får man en uppdragsgivare, en kund?. ..................................................................... 140 18. Kanaler till marknaden – så når du ut i världen. .................................................... 142 19. Ditt personliga varumärke och vikten av PR. ............................................................. 153 20. Intervju med Tuva Novotny. .................................................................................................................... 158 21. Behöver du en agent?............................................................................................................................................ 165 22. Intervju med Kee Marcello......................................................................................................................... 170 14

Luspank och iderik.indd 14

10-03-19 11.44.44

i n n e hå l l

Del 4 AGERA................................................................................................................................................. 179 23. Så bokar du möten ................................................................................................................................................... 180 24. Förhandla, förhandla, förhandla....................................................................................................... 189 Del 5 GODA RÅD.................................................................................................................................. 199 25. Bilda team – vilket är ditt?.......................................................................................................................... 200 26. Att jobba med en uppdragsgivare eller med en samarbetspartner....................................................................................................................................................................... 206 27. Intervju med Ali Davoodi............................................................................................................................ 216 28. Kraften i ordet tack. ................................................................................................................................................. 222 Avslutande reflektioner.................................................................................................................................................. 227 Förslag till ytterligare läsning............................................................................................................................... 228

Luspank och iderik.indd 15

10-03-19 11.44.44

Luspank och iderik.indd 16

10-03-19 11.44.44

Del 1

FUNDERA

Luspank och iderik.indd 17

10-03-19 11.44.44

1. Kultur – en självklar del av samhället

När du verkligen behöver någonting köper du det antagligen, om du har råd. Det kan vara allt från mjölk och skor till hemförsäkring och specialutbildningar. Du kan också köpa något som du önskar hett, beroende på vilka önskningar du bär på i livet. Det kan till exempel vara ett hus på landet, en resa eller ett friår. Vill det sig riktigt bra kan du också köpa något som du drömmer om, men som av olika skäl verkar ouppnåeligt just nu. Men om drömmen infriades skulle det vara det största som kunde hända just dig. Och sedan finns behov, önskningar och drömmar som handlar om att uppnå något som är djupt personligt och som inte kan köpas för pengar. I näringslivet gäller det att erbjuda produkter och tjänster som uppfyller vissa behov, önskningar och drömmar. Företagens säljprocess handlar först och främst om att identifiera målgruppen, kunderna, och därefter deras behov. Sedan skrider man till verket och bestämmer hur man ska nå dessa kunder och erbjuda dem varor och tjänster till ett fördelaktigt pris.

Delikata frågeställningar • Kan man använda näringslivets begreppsvärld när man talar om kultur? 18

Luspank och iderik.indd 18

10-03-19 11.44.44

1 . K u ltu r – e n självk lar d e l av sam hället

• Kan du identifiera kunder, behov, önskningar eller drömmar och sätta in dem i ett kultursammanhang? • Vad är rätt pris? • Är begreppen ens relevanta? De flesta kreatörer skyggar för att tala om sitt skapande på det sättet. Du kanske tillhör dem som föredrar att befinna dig i en skapande process utan att behöva ägna dig åt att fundera över den som en ”produktion” i näringslivstermer. Men det skulle faktiskt gagna dig om du en stund funderade över hur vanliga företag gör sina affärer och om du kan lära dig något av det. Det finns ju ett antal kända kulturutövare i samhället som framgångsrikt förenar sitt skapande med kunskap om hur sälj- och köpprocessen ser ut. Se bara på Björn Ulvaeus och Benny Andersson, som gått från klarhet till klarhet ända sedan Abba-tiden på 1970-talet. Kulturella yttringar svävar inte fritt likt moln ovanför andra samhälleliga processer. De måste sättas in i ett sammanhang. Om inte annat så behöver du som kulturutövare få en chans att leva ett lika tryggt liv som vilken annan samhällsmedborgare som helst. Och precis som övriga samhällsmedborgare, måste du lära dig hur du kan bli bättre på att påverka din försörjning för att skapa ökad trygghet i vardagen. Avsikten med den här boken är bland annat att förbinda den kommersiella verkligheten med den kreativa processen. Och att du som kulturskapare ska få en mer avslappnad attityd till denna förbindelse och kunskap om hur den kan se ut. Det handlar om att hitta begrepp som passar, att berätta historier som inspirerar och att ställa många frågor så att du kan hitta just dina svar. Det är ju trots allt du som slutligen ska tillämpa de idéer som passar dig. Om du sedan väljer att följa några av råden eller förkastar dem är givetvis helt upp till dig! Vår ambition är att fler kulturutövare ska bli ännu skickligare på att genomföra sina projekt, hitta sina kunder, sin publik, och våga ta rätt betalt utan att behöva göra avkall på förhållningssättet till den personliga kreativiteten.

Luspank och iderik.indd 19

10-03-19 11.44.44

2. Intervju med Helene Billgren

Luspank och iderik.indd 20

10-03-19 11.44.46

Jag har lärt mig att leva snålt För Helene Billgren har målandet alltid varit något väldigt svårt. Så svårt att hon lade ner måleriet i mer än 20 år. Men 2009 kom hon tillbaka och tycker nu att det är roligare än någonsin. Hon säljer bra och liknar mötet med publiken vid ett födelsedagskalas.

Fakta/Helene Billgren Född: 1952 Bor: lägenhet på Östermalm i Stockholm Bakgrund: Konsthögskolan Valand, flera andra konstskolor, sammanlagt nio års utbildning. Företag: enskilda firman Helene Billgren, sitter i styrelsen för maken Ernsts bolag Billgren & Billgren AB. Jobbar även som A-skattare, till exempel som lärare. Verksamhet: Arbete i ateljé som resulterar i tavlor som bjuds ut till försäljning. Anställda: – Framtidsprojekt: Fortsätta att måla.

Helene Billgren slog igenom som konstnär 1989 med utställningar i Malmö, Stockholm och Göteborg samma år. – Det var en bra uppmuntran för mig. På den tiden var det så att folk målade, skulpterade i trä och lera eller gjorde grafik. Jag hade slutat att måla redan 1987 och hade börjat göra ”halvskulpturer” av saker som fanns runt omkring mig. Därför var utställningarna en sorts erkännande, säger Helene Billgren. Att hon slutade måla hade flera orsaker. En var att hon hade tre småbarn och därmed inte lika mycket tid för arbete som tidigare. – Jag har alltid tyckt att det är skitsvårt att måla. Framförallt psykiskt. Det kräver mycket närvaro. Man måste få ihop färg, form och innehåll. Jag kan liksom inte att bara skojmåla. Om man står och jobbar en hel dag och efter åtta timmar upptäcker att man gjort målningen sämre eller förstört den blir det inte roligt i längden, förklarar Helene Billgren.

Luspank och iderik.indd 21

10-03-19 11.44.46

d e l 1 – f u n d e ra

Räddningen blev alltså en teknik där hon använde papper, piprensare, band, fynd från second hand-butiker med mera. Själv kallar hon det ”grejer och pryttlar”. – Plötsligt blev det kul att jobba igen och jag kände mig mycket lugnare. Jag kunde ha med mig barnen när jag gick på shoppingrundor och samlade material. Samtidigt kände jag mig mer unik än som målare. Det var nästan som om jag inte var konstnär längre. Jag bara liksom ”höll på”. Andra viktiga milstolpar under denna drygt 20 år långa period av karriären var utställningen Billgrens (tillsammans med maken Ernst) på Göteborgs konstmuseum 1991 och en utställning på Färgfabriken i Stockholm 1999. Billgrens marknadsfördes med en stor banderoll på Götaplatsen som kunde ses av alla som passerade Avenyn. I samband med den andra utställningen hade Helene Billgren för första gången egna affischer uppsatta på stan i Stockholm. – Jag tycker om stora utställningar där besökarna får se mycket. I Färgfabriken ställde jag ut mer än 300 objekt och fyllde hela lokalen. Det var skönt att känna att jag kunde ställa ut ensam i en så stor lokal. Mina dekorationer i form av pepparkakor och rosetter gjorde att det blev väldigt livfullt. Nästan som lustiga huset, berättar hon. Under de åren fick Helene Billgren också uppdragen att göra den officiella affischen till Göteborgs Filmfestival (1996) och omslaget till en telefonkatalog (1992). – Det var asroligt att få vara med i ett gäng, att känna sig utvald. Och det resulterade i att det skrevs en del i tidningarna, bland annat upprörda insändare. Men jag tror att det är bra att synas. Det visar att man är i ropet och de som läser får möjligheten att välja mig.

Luspank och iderik.indd 22

10-03-19 11.44.46

2 . I n te rvj u m e d H e le n e B i llg r e n

Nu är Helene Billgren tillbaka som målare. Under 2009 ställde hon ut både på Angelika Knäpper Gallery i Stockholm och tillsammans med Ernst (för andra gången i karriären – i övrigt har de hållit sina konstnärskap ganska strikt åtskilda utåt) på Konsthallen/ Hamnmagasinet i Varberg. Allt hon visade såldes. Hon kände att hon måste prova igen, och en massa andra människor klarar av det, så varför ska inte jag … – Det var ett helsike i början och blev inte alls som jag ville. Visst satt tekniken i ryggmärgen, men den ville liksom inte komma fram och krypa ut i fingrarna direkt. Men jag hade bestämt mig och då kan jag vara väldigt envis. Nu är det väldigt roligt och motståndet i materialet har blivit mycket mindre. Viktigt med små utgifter För Helene Billgren har det aldrig varit en dröm att kunna leva på sitt konstnärskap. Hon har liksom bara gjort det. Det är ingen hemlighet att maken Ernst Billgren tillhör det fåtal svenska konstnärer som det gått riktigt bra för ekonomiskt. Men Helene hade troligen gjort ungefär samma yrkesmässiga resa även utan hans framgång. Den viktigaste ingrediensen i hennes recept på överlevnad är små utgifter. – Det tror jag väldigt mycket på och lever själv på lite. Och jag är övertygad om att de flesta i Sverige skulle kunna leva på mycket mindre än vad de gör. Det gäller att vara smart och fiffig. Men oavsett hur snålt man lever måste det också komma in pengar i verksamheten. Stipendier är en viktig inkomstkälla för många konstnärer. För att komma ifråga ska man ofta vara både utbildad och ha en verksamhet att visa upp.

Luspank och iderik.indd 23

10-03-19 11.44.46

d e l 1 – f u n d e ra

Att extraknäcka som lärare på olika konstnärliga utbildningar är ett annat vanligt sätt att dra in pengar. Helene Billgren jobbar själv då och då som lärare på Beckmans designskola. – Annars är det väldigt bra att få göra offentliga uppdrag. Då får man ofta en pott med pengar som man kan disponera själv. För den som är duktig på att snåla räcker pengarna naturligtvis längre. För tillfället går det bra för Helene Billgren. Det är kul att måla och intresset för henne konst är stort. – Det känns jäkligt bra, även om man aldrig vet hur länge det håller i sig. Förut var det mina teckningar som sålde, men de gav inte så mycket pengar. Folk är inte beredda att betala lika mycket för en teckning som för en målning. Å andra sidan kan man ju göra många, säger hon och skrattar. Kul att träffa folk Att få ställa ut sina verk är viktigt för Helene Billgren. Av flera skäl. Ett är mötet med publiken. Hon säger att många konstnärer tycker att det är jobbigt att träffa människor som studerar och granskar vad de har åstadkommit. Själv känner hon sig oftast både nöjd och stolt. – Det är skitroligt! Ungefär som ett födelsedagskalas. Under visningarna pratar jag gärna med besökarna. Mötena ger mig så mycket. En kvinna kan se något jag aldrig har sett i en målning, en helt annan berättelse än min. Det är fantastiskt! Fast det är förstås också spännande om någon ser min historia. Hon har heller inga problem med att skiljas från det hon har skapat när någon galleribesökare vill köpa ett verk. I det fallet är hennes motto: behåll inget – gör nytt istället. – Visst är det lätt att hänga upp sig på gamla godingar. Jag har ingen separationsångest, men det är viktigt att först visa sakerna

Luspank och iderik.indd 24

10-03-19 11.44.46

2 . I n te rvj u m e d H e le n e B i llg r e n

på en utställning. Så många som möjligt ska få se dem innan de säljs. Bland dem som kommer och tittar finns ibland kritiker som i bästa fall skriver en recension i en tidning som har många läsare. En recension märks nästan alltid direkt på galleriet. Det kommer mycket mer folk dit och det är tidningstexten som leder dem dit. För unga konstnärer som ännu inte slagit igenom är det dock svårt att överhuvudtaget få kritik. Enligt Helene Billgren beror det delvis på att det skrivs så mycket mindre om konst i dag än på till exempel 1980-talet. I dag är det framförallt litteratur som får utrymme i media. Personligen är hon lite splittrad i sin inställning till kritik. – Jag vill ha bra kritik. Det ger en glädjekick och är ganska bra för självkänslan. Om den är dålig hjälper den mig inte alls. Fast det är ännu värre att inte få någon kritik alls, tror jag. Om det inte är en totalsågning förstås. Det har hänt att Helene Billgren fått recensioner som gjort henne väldigt ledsen. Kritik som mest varit personangrepp. För några år sedan ledde en sådan recension till att hon började teckna kritikern ifråga iklädd ett par byxor med en gul urinfläck på. Ett år senare resulterade det arbetet i en lyckad utställning med bland annat tapeter, mönster och en broderad näsduk. – Det var kanske lite för gulligt för att kallas hämnd. Men hans recension gav mig ändå en himla massa energi. Utställningen blev jättebra. Helene Billgren har varit duktig på att synas i media. Inför den första stora intervjun, som gjordes för Femina 1989, var hon mycket nervös. Efter intervjun fick hon ångest för vad hon sagt och vad reportern skulle skriva.

Luspank och iderik.indd 25

10-03-19 11.44.47

Ulla-Lisa Thordén Thomas Östberg

– Frank Zappa

”Det tar tjugo år att göra succé över en natt.” – Eddie Cantor

Luspank - omslag.indd 1

Ulla-Lisa Thordén Thomas Östberg

”Konst är att skapa något av ingenting och sedan sälja det.”

Överlevnadsguide för säljskygga kulturskapare

www.luspankochiderik.se

Luspank och idérik

Vill du kunna leva på det du allra helst vill arbeta med? Vill du lära dig mer om hur du kan nå en (större) publik och få betalt för ditt värde?

Best.nr 47-09504-9

Tryck.nr 47-09504-9-00

10-04-14 09.49.01