9789144117768 by Smakprov Media AB

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39514 ISBN 978-91-44-11776-8 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2017 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Demokrati © Gittan Jönsson/Bildupphovsrätt 2017 Printed by Lapaprint, Valmiera, Latvia 2017

INNEHÅLL

Författarna 9

1 Introduktion 17 L e n i ta F r e i de n va l l & M a r i a Ja ns s on Politik 20 Kön och makt 23 Bokens disposition 25 Referenser 31

Del I Politisk teori

2 Introduktion till politisk teori 35 M a r i a C a r bi n & M a r i a Ja ns s on Feminism som kritik 36 Feministiska fokus 38 Feministiska intersektioner 42 Feminism som debatt 45 Avslutande reflektioner 47 Referenser 48

Innehåll

3 Kön/genus 53 N i na Ly k k e Distinktionen mellan kön och genus 54 Debatter om intersektionalitet 57 Debatter om transgender, icke-binärt kön och transfeminism 59 Avslutning 61 Referenser 62 4 Omsorgsetik 65 H e l e na Ol ofsd o t t e r St e ns ö ta Vad är omsorgsetik? 67 Hur används det omsorgsetiska perspektivet? 70 Omsorgsetik som samhällelig organisationsprincip? 71 Omsorgsetik som vägledning 73 Avslutande reflektion 74 Referenser 75 5 Förnuft och kropp. Feministisk kritik av liberala idéer 77 C e ci l i a Å se Ursprungspositionen och okunnighetens slöja 78 Rättviseprinciper 81 Avslutande reflektioner 84 Referenser 85

Del II Svensk politik

6 Introduktion till svensk politik 89 C h r ist i na Be rg qv ist & L e n i ta F r e i de n va l l Demokrati, representation och institutioner 91 Staten och jämställdhetspolitikens institutionalisering 95 Kvinnors mobilisering och organisering 97 4

Innehåll

Politikens innehåll och idéer 99 Avslutande reflektioner 102 Referenser 103 7 Representation 109 L e na Wä ngn e ru d Olika dimensioner av representation 110 Varför förvänta sig en länk mellan deskriptiv och substantiell representation? 111 Förutsättningar för förändring 114 Bred eller smal definition av representation? 115 Nyare förslag på begrepp och modeller 117 Intersektionalitet 118 Referenser 119 8 Familjepolitik 121 H e l e na T i n n e r hol m Lj u ngbe rg Möjlighet att leva som ensamstående mamma 122 Möjlighet att bli ensamstående mor 126 Avslutande reflektioner 130 Referenser 130 9 Jämställdhetsintegrering 135 M a l i n Rön n bl om Från jämställdhet till jämställdhetsintegrering 135 Vad är jämställdhetsintegrering? 137 Jämställdhetsintegrering som strategi 139 Vad är det som ska integreras, och varför? 141 Nya former för styrning och avsaknaden av ett politiskt problem 143 Referenser 145

Innehåll

Del III Jämförande politik

10 Introduktion till jämförande politik 149 E l i n Bja r n e g å r d & L e n i ta F r e i de n va l l Jämförande demokratiseringsforskning 151 Jämförande välfärdsforskning 154 Jämförande representationsforskning 156 Avslutande reflektioner 161 Referenser 162 11 Medborgarskap 167 L e n i ta F r e i de n va l l Vad är en medborgare? 168 Medborgarskapets tre dimensioner 169 Feministisk kritik av medborgarskap 170 Feministiska dimensioner av medborgarskap 171 Multikulturellt, kroppsligt och intimt medborgarskap 173 Avslutande reflektioner 176 Referenser 176 12 Sociala rättigheter, välfärdsstater och könspolitiska regimer 179 Di a n e Sa i nsbu ry Från välfärdsstaten till välfärdsstater 180 Den feministiska kritiken 181 Könspolitiska regimer 181 Könspolitiska regimer och välfärdsstatspolitik 184 Avslutande reflektioner 188 Referenser 189

Innehåll

13 Könskvotering i politiken 193 Dru de Da h l e ru p Tre generationer av könskvotering i politiken 194 Tre huvudsakliga typer av könskvotering i politiken 195 Den globala rankningen av länder 197 Könskvotering i feministisk teori 198 Drivkrafter bakom ökad spridning av kvotering 203 Referenser 205

Del IV Internationella relationer

14 Introduktion till internationella relationer 209 M au d E dua r d s & M a r i a Ja ns s on Säkerhet, våld och krig 210 Arbete, ekonomi och reproduktion 214 Rättigheter och normer 216 Feministisk organisering för fred 218 Avslutande reflektioner 221 Referenser 223 15 Säkerhet 227 A n n i k a Be rgm a n Ro sa mon d Traditionell syn på säkerhet och nya insikter 228 Feministiska säkerhetsstudier 229 Feministiska tankar kring det rättfärdiga kriget 231 Feministisk säkerhets- och utrikespolitik 233 Avslutande reflektioner 235 Referenser 236

Innehåll

16 Kön, våld och död i nya krig 239 M a r i a W e n d t & C e ci l i a Å se Nationens ”riktiga” hjältar 241 Manliga beskyddare och begärliga kvinnor 245 Jämställda krig och feministisk kritik 248 Referenser 249 17 Hälsa och kön på den internationella dagordningen 251 M a r i a Ja ns s on Kvinnors villkor, medicinska diskurser och global politik 252 Sexuella och reproduktiva rättigheter 254 Hiv/aids på den internationella agendan 257 Avslutande reflektioner 259 Referenser 260 Person- och sakregister 263

KAPITEL 1

Introduktion L e n i ta Fr e i de n va l l & M a r i a Ja ns s on

Statsvetenskap är det vetenskapliga studiet av politik. I centrum för stats vetenskapliga studier finns frågor om hur samhället styrs och är organiserat och hur man på vetenskaplig grund ska kunna förstå och förklara politiska fenomen. Makt och frågor om politikens processer är centrala: hur frågor kommer upp på den politiska dagordningen, vem som har tolkningsföreträde och vad som händer när politiska beslut ska genomföras. Det ställs också frågor om hur samhället bör vara utformat. Trots den potential som finns i de statsvetenskapliga ambitionerna att spegla politikens olika dimensioner problematiseras kön förvånansvärt sällan i vetenskapliga studier av politik. Teorier om rättvisa tar inte upp det faktum att kvinnor systematiskt missgynnas i fördelningen av makt och resurser. Studier av svensk politisk historia negligerar betydelsen av kön i spelet om rösträtten. Analyser i svensk och jämförande politik ignorerar frågor om hur valsystemets utformning påverkar möjligheterna för kvinnor respektive män att bli valda till politiska förtroendeuppdrag. Forskning om säkerhet är så fokuserade på stater att de helt förbiser att nationell säkerhet inte sällan innebär en ökad utsatthet för kvinnor. Problemet med att teorier och studier på olika sätt förbiser frågor om kön är inte enbart att de bygger teori och drar slutsatser på basis av ett ofullständigt underlag. De cementerar också utgångspunkten att det räcker med att studera män och mäns värld för att kunna göra generella uttalanden om hur samhället är beskaffat – hur det ”är”. På så vis skapas män som det allmängiltiga – normen i samhället – samtidigt som en kunskapskanon som speglar mäns erfarenheter och perspektiv görs gällande (se t.ex. Smith 1989). Feministiska forskare har kritiserat den gängse forskningen, men framför allt har feministiska studier formulerat nya teorier och visat på värdet © F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur

1 Introduktion

av att använda kön som ett analytiskt verktyg. På så sätt bidrar feministisk forskning till en mer fullständig och komplex beskrivning av samhället och politiken. Genom att integrera kön i analysen ges förutsättningar för att både omvärdera och utveckla ”mainstreamanalyser” av det som studeras. Att anlägga ett könsproblematiserande perspektiv för att besvara stats vetenskapliga frågeställningar, oavsett om det rör dagspolitiska händelser eller filosofiska spörsmål, utvecklar följaktligen vetenskapen. Användandet av kön som analytisk kategori får långtgående vetenskapliga konsekvenser, såväl empiriskt som teoretiskt och metodologiskt. Syftet med denna antologi är att ge feministiska perspektiv på statsvetenskap, att presentera könsproblematiserande statsvetenskaplig forskning och att visa hur ett könsperspektiv både förändrar tidigare forskningsresultat och bidrar med nya insikter. I antologin introduceras feministiska diskussioner som pågår inom de fyra statsvetenskapliga subdisciplinerna politisk teori, svensk politik, jämförande politik och internationell politik som vi i den här boken valt att benämna internationella relationer (IR). Boken vill också spegla den mångfald av både empiriska och teoretiska infallsvinklar som ryms under paraplyet feministiska perspektiv på statsvetenskap. Den pedagogiska tanken syns i bokens disposition som är gjord utifrån subdisciplinerna. Det inledande kapitlet till varje del ger en orientering i de frågor som feministisk forskning på det aktuella fältet ägnar sig åt och belyser centrala begrepp, teorier och diskussioner. Här redovisas också empiriska insikter som är viktiga att känna till för den som vill förstå hur samhället och politiken genomsyras av könsstrukturer. Inom statsvetenskaplig feministisk forskning har det bland annat varit viktigt att analysera de jämställdhetspolitiska åtgärder som har vidtagits inom olika områden, eftersom dessa reformer syftar till att förändra könsrelationer. Till exempel analyserar svensk och jämförande forskning olika typer av åtgärder för att öka kvinnorepresentationen i olika politiska organ. FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet och de olika åtgärder som har följt i dess kölvatten har analyserats av feministiska IR-forskare. Efter introduktionen följer i varje del ett kapitel som fördjupar diskussionen av ett på området centralt begrepp. I avsnittet om politisk teori fördjupas kunskapen om begreppet ”kön/genus”, som har varit helt centralt för utvecklingen av feministisk teoribildning. I svensk politik har begreppet 18

1 Introduktion

representation varit viktigt för både politiska reformer i allt från rösträtt till partiernas varvade listor och debatter om kvotering till bolagsstyrelser. En fördjupad diskussion om medborgarskapsbegreppet återfinns i avsnittet om jämförande politik, där frågor om medborgarskap aktualiseras såväl i jämförelser av olika välfärdsstater som i analyser av demokratiseringsprocesser. Till sist synas i avsnittet om internationella relationer diskussionen om ett feministiskt säkerhetsbegrepp som har utgjort en viktig strategi i kampen för att sätta kön på den säkerhetspolitiska dagordningen, men som också används som ett analytiskt verktyg i feministiska studier av internationella relationer. Självklart finns många andra begrepp som är centrala inom de olika subdisciplinerna: rättvisa, demokrati, välfärd och krig är exempel på några begrepp som kunde ha valts. En del aspekter av dessa begrepp fångas upp i de följande två fördjupningarna i varje avsnitt som utgår från mer empiriska fenomen. Exempelvis problematiseras rättvisa i kapitel 5 som är en kritik av den liberala rättviseteoretikern John Rawls. En del av demokratins funktionssätt tas upp i kapitel 9 om jämställdhetsintegrering som handlar om hur jämställdhetspolitiken implementeras – dvs. hur politiska beslut görs till verklighet – och i kapitel 12 som bland annat tar upp sociala rättigheter och könspolitiska regimer. Så kallade ”nya krig” analyseras i kapitel 16 som handlar om kriget i Afghanistan. Trots denna rikedom på infallsvinklar kan boken inte göra anspråk på att täcka hela det omfattande och vittförgrenade fält som kan kallas feministiska studier i statsvetenskap. Några exempel på spännande feministisk statsvetenskaplig forskning som vi inte har lyckats bereda plats för i boken handlar om EU (se t.ex. Kantola 2010, Verloo 2007), offentlig förvaltning (se t.ex. Cedstrand 2011), jämförande policyforskning (se t.ex. Krizsan m.fl. 2012, Lombardo m.fl. 2009, Stetson & Mazur 1995, 2010) och feministiska analyser av terrorism (se t.ex. Puar 2007, Sjoberg & Gentry 2011). Genom upplägget med en orienterande introduktion, en djupdykning i ett centralt begrepp och därefter ytterligare två fördjupande kapitel vill boken bidra till en grundläggande förståelse av den feministiska forskningen och dess utgångspunkter, frågeställningar och resultat, men även ge inspiration till vidareläsning och fördjupning. Feministisk statsvetenskaplig forskning är både en vital del inom disciplinen statsvetenskap och samtidigt en delmängd av den feministiska forskning © F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur

1 Introduktion

som i dag bedrivs inom många olika ämnen. Feministisk forskning återfinns både vid ämnesinstitutioner, som statsvetenskap, och inom det egna ämnet genusvetenskap. Detta återspeglar den feministiska forskningens karaktär som tvär- och mångvetenskaplig, vilket märks i flera av bokens kapitel. Denna bok handlar dock om feministiska perspektiv på statsvetenskap. I det här inledande kapitlet kommer vi därför först att diskutera vad som utmärker statsvetenskaplig feministisk forskning genom att diskutera dess studieobjekt – politik – och den kritik av politikbegreppet som har kommit att utgöra en grundbult i den feministiska forskningen. Därefter går vi in på utgångspunkterna för feministisk forskning, det vill säga vad det innebär att studera kön. Vi argumenterar för att ett gemensamt analytiskt fokus för feministisk statsvetenskaplig forskning är att kön hänger samman med makt. Introduktionen avslutas med en presentation av hur boken är upplagd.

Politik Statsvetenskap brukar beskrivas som det vetenskapliga studiet av politik. Det innebär att ämnet definieras av sitt studieobjekt. Men vad är egentligen politik? Vanliga definitioner kopplar samman politik med det som staten gör eller med ”det offentliga”, dvs. i motsats till ”det privata”. Andra definitioner tar fasta på att politik karaktäriseras av ”auktoritativ fördelning av värden” eller legitim maktutövning (se t.ex. Lundquist 1993). En tidig feministisk definition av politik är Kate Milletts formulering att ”[t]ermen ’politik’ ska här fattas såsom betecknande alla sådana relationer som bygger på en maktstruktur, sådana arrangemang som innebär att en grupp människor behärskas av en annan” (Millett 1971:32). Här handlar politik om strukturell makt, det vill säga en ordning där en grupp dominerar en annan. Detta är ett centralt antagande i mycket feministisk statsvetenskaplig forskning. Det innebär också att den viktiga roll som staten har i de flesta definitioner av politik inte är självklar. Maktrelationer kan finnas lite varstans i samhället: i familjen, på jobbet och i skolan. Sökandet efter kopplingen mellan kön, könsrelationer och politik är kärnan i den feministiska diskussionen om politikbegreppet. Problematiseringen av begreppet kan ta sin utgångspunkt i den feministiska parollen ”det personliga är politiskt”. Uttrycket kan tolkas på olika sätt. Det personliga kan tydas i termer av att personliga relationer eller livet i familjen, att 20

1 Introduktion

dessa delar av livet som ibland beskrivs som ”privata”, också är politiska. Ett annat sätt att förstå uttrycket är att kön och andra egenskaper som tillskrivs människor utifrån deras kroppar egentligen är politiska. Därmed är själva konstruktionen av kön – dvs. hur vi förstår och kommunicerar vilka kön som finns och vad som utmärker dessa kön – politisk (se t.ex. Butler 1989). Det politiska utmärks av att de frågor som behandlas uppfattas som gemensamma och förhandlingsbara. Det feministiska slagordet kan alltså förstås som ett krav på att föra upp könsrelationer, familjeliv och konstruktionen av kön på den politiska agendan. Den feministiska kritiken mot politikbegreppet skjuter alltså in sig på gränserna för vad som räknas som politik och därmed är samhälleligt förhandlingsbart. Det handlar om vilka frågor som det är möjligt att gemensamt diskutera och komma överens om lösningar på. Avgränsningen av det politiska blir på så sätt politisk i sig (Squires 2004, Wendt Höjer & Åse 1999). Diskussionen om vad som räknas som politiskt och därmed offentligt och vad som hänförs till det privata har också kommit att utgöra ett av de viktigaste verktygen för att göra feministiska analyser och har således också fått en metodologisk betydelse. Exempelvis har feministiska forskare analyserat hur olika frågor tar plats eller avförs från den politiska agendan. Ett vanligt sätt att se till att en fråga inte blir politik är att beskriva den som naturlig. Det finns ett antagande om att det som är av naturen givet inte går att påverka. Det är svårt att med politiska medel dirigera orkaners banor, vulkanutbrott och förkylningar. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att verkningarna av exempelvis naturkatastrofer och sjukdomar inte drabbar människor lika och att detta är en politisk fråga. Efter att orkanen Katrina hade ödelagt stora delar av New Orleans 2005 myntades uttrycket ”there is no such thing as a natural disaster” (Hartman & Squires 2006). I boken med samma namn visas att effekterna av Katrina var tydligt märkta av maktstrukturer i samhället. Över 90 procent av de som fick sina hem förstörda av orkanen var svarta. Detta som en följd av bostadssegregering och olika tillgång till resurser för att säkra husen från katastrofer, alltså saker som kan bestämmas och regleras på politisk väg. Det som uppfattas som naturligt är alltså sammantvinnat med hur samhället är organiserat och med hur makt och resurser är fördelade.

1 Introduktion

Ett annat sätt att avföra något från den politiska agendan är att hävda att politiken fördärvar sådant som i sig betraktas som gott eller bra för samhället. Ett exempel är ekonomin eller den så kallade marknaden. Marknadskrafterna beskrivs av 1600-talsteoretikern Adam Smith (2007/1776) närmast som en naturlag. ”Den osynliga handen” styr resurser dit där de gör mest nytta och skapar på så sätt maximal välfärd för alla. De som vill freda exempelvis ekonomiska transaktioner från politisk inblandning, brukar hävda att ekonomi hör till det privata, dvs. den sfär som ska stå bortom politiken, bortom offentlig insyn, granskning och reglering. Frågan om offentligt och privat likställs ofta med just den debatt som handlar om i vilken utsträckning politiken och staten ska blanda sig i ”marknaden”, eller den ekonomiska sfären. Carole Pateman (1988) menar att förståelsen av det privata som det ekonomiska osynliggör en annan privat sfär, nämligen familjen. Eftersom striden om gränsdragningen har stått mellan det ekonomiska och det politiska så har familjen, sexualiteten, kroppen och reproduktionen inte ens fått vara med i diskussionen om var gränsen för politiken ska dras. Att dessa områden ska hållas utanför det politiska har därmed kommit att utgöra ett slags ”sanning”, såväl i det offentliga samtalet som i den vetenskapliga diskussionen. Den förmenta sanningen att staten inte blandar sig i ”familjen” tycks leva vidare trots att feministisk forskning sedan länge har visat hur kroppar, sexualitet och reproduktion regleras såväl juridiskt som politiskt på sätt som också lett till att kvinnor underordnas och kontrolleras. Det finns regler om vilka delar av kroppen som ska döljas och vilka som får visas, regler som styr tillgång till preventivmedel och abort, äktenskapslagstiftning och arvsregler, myndighetsinitierad information om till exempel föräldraförsäkring, gravida kvinnors kosthållning, betydelsen av amning, och vikten av att invandrare anpassar sig till de ”svenska” normerna för könsrelationer m.m. Alla dessa regleringar styr människors vardag och bidrar till att reproducera könsordning. Samtidigt som livet i det privata alltså verkar vara genomreglerat, har familjelivets helgd använts politiskt som ursäkt för att inte fatta viktiga politiska beslut om till exempel kvinnors rätt till kroppslig integritet. Det dröjde till exempel ända till 1987 innan mäns våld mot kvinnor i hemmet föll under allmänt åtal. Föreställningar om att politiken inte ska blanda sig i det privata har gjort det svårt för kvinnor att göra politik av sina erfarenheter och problem. Om 22

1 Introduktion

det exempelvis uppfattas som naturligt att män slår och våldtar kvinnor som de har en nära relation till blir det svårt att övertyga politiker om att det är ett brott som ska lagstiftas bort. Själva verksamheten, att utöva politik, är i sig också sammanvävd med manlighet. Utövandet av politik bekräftar mäns maskulinitet, menar Wendy Brown (1988). Empiriska studier visar att politik genom århundraden har varit extremt mansdominerad och att uppdelningen i en offentlig och en privat sfär också har använts för att stänga kvinnor ute från politiken. När reproduktion och mycket av det arbete som kvinnor utför har förlagts till det privata har kvinnor också kopplats samman med det privata. Beskrivningar av kvinnor som apolitiska och oförmögna att se bortom det partikulära och sina egna intressen är vanliga i politisk teori (för en översikt se Coole 1993). Aristoteles definition av politik som det som gör människor till människor, definierar ut kvinnor ur mänskligheten. Eftersom kvinnors kroppar förbinds med det djuriskt reproduktiva arbetet kan kvinnor aldrig nå den frihet från det nödvändiga som krävs för att kunna se till det allmänna bästa (Coole 1993). Kvinnors ”natur” blir i Aristoteles teori en boja som för evigt utesluter kvinnor från politiken. Den feministiska kritiken mot politikbegreppet riktar in sig på hur förståelsen av vad som är politik inte kan läggas fast en gång för alla och hur upprätthållandet av politikens gränser bidrar till att reproducera en könsordning som underordnar kvinnor. Kritiken syftar till att politisera könsrelationer och kopplar på så sätt ihop analys och politiskt handlande. Kritiken i sig, att kvinnor gör sin röst hörd och ställer organiserade krav, är ett exempel på hur kvinnor tar plats som politiska varelser och som utövare av politik.

Kön och makt Gemensamt för den feministiska forskningen, det vill säga inte bara för feministisk statsvetenskaplig forskning utan även feministisk forskning inom andra discipliner, är tanken att samhället genomsyras av en illegitim ojämlikhet baserad på kön, en könsmaktsordning eller ett patriarkalt system. Hur detta system ser ut och hur kategorin kön ska förstås är levande diskussioner inom feministisk teori (se vidare kapitel 3). Detta innebär också

1 Introduktion

att kön är tätt förknippat med makt. Samtliga kapitel i den här antologin problematiserar kopplingen mellan kön och makt på ett eller annat sätt. Den feministiska teoretiska diskussionen om kön har förändrats över tid. Malin Rönnblom och Maud Eduards beskriver hur dessa förändringar också fått genomslag i feministisk forskning. De menar att forskare har gått mot en mer heterogen och problematiserande syn på ”kvinnor” som kategori och en mer relationell syn på makt (Rönnblom & Eduards 2008). Från att ha varit ett projekt för att synliggöra kvinnor har forskningen utvecklats mot att problematisera könsrelationer och föreställningar om manligt och kvinnligt. I feministisk teori har det konstant funnits diskussioner om hur kön förhåller sig till andra maktordningar (läs mer om detta i kapitel 2). Så kallade intersektionella perspektiv används för att undersöka hur olika maktordningar, som kön, klass och etnicitet, samverkar. I sådana studier analyseras hur olika maktordningar skapar privilegier och dominans respektive marginalisering och underordning i ett intrikat samspel (de los Reyes m.fl. 2002, 2005, Carbin & Tornhill 2004, Lykke 2003). Inom feministisk teoribildning och även i denna antologi är en utgångspunkt att begreppet kön eller genus eller kön/genus, som Nina Lykke skriver (se kapitel 3), är ett kritiskt och analytiskt begrepp som ifrågasätter den rådande könsordningen. Kön har inte en biologiskt bestämd innebörd, utan ses som en konstruktion: relationerna mellan kvinnor och män är skapade av samhället. En sådan förståelse av kön innebär att kön betraktas som något som vi gör och skapar i relation till varandra. Det handlar alltså om föreställningar om kvinnlighet och manlighet och hur dessa skapas, gestaltas, upprätthålls och förändras. Synsättet att kön skapas av och i relationerna mellan människor för med sig att innebörden av kön, av att vara kvinna eller man, kan förändras över tid och rum. Det finns därmed inga naturliga egenskaper hos kvinnor och män – någon essens – som styr hur de ”är” eller ”bör vara”. Eller som det uttrycks av Simone de Beauvoir i den feministiska klassikern Det andra könet (2006/1946): ”man föds inte till kvinna, man blir det.” Att förstå kön som en konstruktion sätts ofta i kontrast till begreppet essentialism, som framställer kön som något människor föds med och som innefattar egenskaper och värden som är bestående över tid och inte sällan biologiskt bestämda. När historikern Yvonne Hirdman på 1980-talet lanserade begreppet genus i Sverige som motsvarighet till det engelska begreppet ”gender” gjordes 24

1 Introduktion

det i syfte att signalera att analyserna inte handlade om det biologiska eller naturliga, utan om det socialt konstruerade (Hirdman 1983, 1988). Detta ledde till en debatt om vilket ord som skulle användas för att benämna det socialt konstruerade könet – genus eller kön. Statsvetaren Anna Jónasdóttir menade att kön i de nordiska språken har en bredare betydelse än det biologiska könet (Jónasdóttir 1991, 1998). Andra menar att kön är att föredra eftersom genusbegreppet, sedan det introducerades i den etablerade politiken, delvis har förlorat sin kritiska potential (Eduards 1995, se också Rönnblom & Eduards 2008). I en svensk kontext har därför användningen av de två orden delvis kommit att skilja sig åt mellan akademiska discipliner där exempelvis historiker ofta använder genus medan statsvetare tenderar att använda begreppet kön (läs mer i kapitel 3). Att kön är kopplat till strukturell makt och att kön och könsrelationer är konstruktioner och därmed möjliga att förändra är således viktiga feministiska utgångspunkter. Men begreppet kön är också ett analytiskt begrepp i feministisk forskning. Det betyder att förståelsen av begreppet, liksom på vilket sätt det är kopplat till makt och förändring, är viktiga för vilka analyser som kan göras. Inom olika feministiska teoritraditioner ges olika svar på frågan om hur könsordningen eller patriarkatet – det maktförhållande mellan könen eller den ordning (system, struktur, mönster) som innebär att män som grupp överordnas kvinnor som grupp – upprätthålls och den rådande ordningen kan förändras. En del pekar på problem med diskriminering och brist på kvinnor i politiken, andra uppfattar mäns våld mot kvinnor som det mest centrala problemet. Könsarbetsdelning, att kvinnor och män inte utför samma sysslor i ett samhälle, den heterosexuella matrisen, det vill säga de principer som ordnar samhället efter tvåsamhet och heterosexualitet, eller språkliga konstruktioner som skapar identitet är andra förslag på vad som utgör grundbulten i könsordningen. Gemensamt för teorier om könsordning, genusordning eller patriarkat är att de används för att beskriva och förklara hur samhället, eller delar av det, systematiskt genomsyras av kön (läs mer om detta i kapitel 2).

Bokens disposition Boken är indelad i fyra delar efter de fyra statsvetenskapliga subdisciplinerna politisk teori, svensk politik, jämförande politik och internationell politik © F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur

1 Introduktion

(som vi i boken benämner internationella relationer). På de flesta lärosäten i Sverige presenteras dessa områden under första terminens studier i statsvetenskap, även om kurserna kan vara organiserade på olika sätt. Varje subdisciplin introduceras i delens första kapitel. Här ges en överblick över fältet och alla introduktioner besvarar några centrala frågor: Varför är det viktigt att anlägga ett feministiskt perspektiv på detta fält? Vilka problem har feministisk forskning tagit upp och vad har den kommit fram till? Vilka olika feministiska perspektiv bryts mot varandra i forskningen? Efter introduktionen till subdisciplinen återfinns en fördjupning om ett centralt begrepp och därefter följer två ytterligare fördjupningar. De tar upp ett fenomen som analyseras ur ett feministiskt perspektiv, eller också presenteras tidigare forskning om den specifika fråga som belyses. Nedan beskrivs de olika kapitel som ingår bokens fyra delar.

Politisk teori I kapitel 2, ”Introduktion till politisk teori” presenterar Maria Carbin och Maria Jansson den feministiska kritiken av traditionell politisk teori samt olika feministiska teoritraditioner som sinsemellan fokuserar på olika problem. Vilka utgångspunkter och premisser karaktäriserar dessa olika traditioner? Hur ser de på kön och makt? Genomgående i kapitlet görs också kopplingar mellan hur feministisk teori har problematiserat olika fenomen och hur de frågor som har diskuterats teoretiskt också har varit föremål för feministisk organisering. Introduktionen kan sägas vara en presentation av feministisk politisk filosofi eller så kallad normativ teori. Introduktionen följs av kapitel 3, ”Kön/genus”. Där skriver Nina Lykke om den teoretiska diskussionen av begreppen ”kön” och ”genus” och om vikten av att betrakta dessa som analytiska och kritiska begrepp som syftar till att synliggöra och utmana den rådande förståelsen av vad som är kön. Hon presenterar tre diskussioner där betydelsen av kön har varit central: den svenska debatten om genus på 1980-talet, det intersektionella perspektivet där konstruktionen av kön förstås som sammantvinnat med andra maktordningar baserade på exempelvis klass, etnicitet och funktionalitet, samt den utmaning som transfeminism och ifrågasättandet av den binära könsmodellen, dvs. problematiseringen av att det finns just två kön och att dessa är tydligt separerade, utgjort. Detta kapitel är ett exempel på hur 26

1 Introduktion

en bred inomfeministisk debatt har bäring på statsvetenskapliga feministiska studier. I kapitel 4, ”Omsorgsetik” skriver Helena Olofsdotter Stensöta om den feministiska teoritradition som utgår från en omsorgsetisk princip (ethics of care). Omsorgsetiken utgör ett exempel på hur feministisk teoribildning som började som en kritik av mainstream har kommit att bli ett eget fält som har fått stort inflytande på politisk teori. Omsorgsetiken kritiserar hur politisk teori och politiska och byråkratiska praktiker favoriserar objektiva och principiella resonemang. I stället, menar de som förespråkar omsorgsetik, måste kontexten och omsorgen om människor få större betydelse. Författaren visar också hur denna teori kan omsättas i empiriska studier av välfärdsstatens närbyråkrater, dvs. de tjänstemän som i sitt dagliga arbete ska genomföra politiska beslut i möte med medborgarna. Sist ut i delen om politisk teori är kapitel 5, ”Förnuft och kropp: feministisk kritik av liberala idéer” där Cecilia Åse ger exempel på en central del av feministisk politisk teori, nämligen kritik och omformulering av mainstreamteori. Författaren analyserar John Rawls rättviseteori och finner att den, liksom de flesta liberala teorier, gör en uppdelning mellan kropp och intellekt. Denna uppdelning menar hon möjliggör talet om en könslös individ som ska symbolisera alla människor, men som i själva verket visar sig vara modellerad efter en manlig norm. I texten analyseras bland annat Rawls ”tankeexperiment” där han tänker sig att människor förhandlar rättviseprinciper utan att veta vilken grupp i samhället de själva tillhör.

Svensk politik Antologins andra del inleds med kapitel 6, ”Introduktion till svensk politik”, där Christina Bergqvist och Lenita Freidenvall redogör för ett urval centrala teman som den feministiska forskningen på detta fält har studerat: demokrati, representation och institutioner, staten och jämställdhetspolitikens institutionalisering, samt kvinnors mobilisering och organisering. Vad kan förklara kvinnors underrepresentation i politiken, vad är en femokrat, och vad har kvinnorörelsen betytt för kvinnors möjligheter att påverka, är några av de frågor som diskuteras. Kapitlet visar att fältet har vidgats till att också problematisera frågor om bl.a. omsorg, kropp och sexualitet och därmed utmanat gränserna för det privata och det offentliga. © F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur

1 Introduktion

Därefter följer kapitel 7, ”Representation” där Lena Wängnerud redogör för hur den feministiskt inriktade representationsfrågan förhåller sig till dynamiken mellan väljare/medborgare och deras valda företrädare. Viktiga teman som adresseras är vad som ska representeras och göras närvarande och exakt vilka företrädare som avses. Om det är kvinnor som ska representeras, vilka kvinnor då? Eller handlar det om vissa feministiska idéer som ska representeras? Kapitlet tar utgångspunkt i Hanna Pitkins olika dimensioner av representation och Anne Phillips närvarons politik och visar på nya dimensioner och frågor som har utvecklats över tid inom svensk representationsforskning. Helena Tinnerholm Ljungberg skärskådar i kapitel 8, ”Familjepolitik” den centrala roll som familjen har i politiken. I fokus för analysen finns två frågeställningar: hur ser möjligheterna att leva som ensamstående mamma ut och hur har den offentliga politiken hindrat och möjliggjort kvinnors möjligheter att bli ensamstående mödrar med hjälp av assisterad befruktning? Kapitlet visar hur den svenska familjepolitiken har förändrats över tid, liksom ensamstående kvinnors livsvillkor. Samtidigt har kvinnors möjligheter att bilda och leva i olika familjekonstellationer, med eller utan män, alltid skilt sig från kärnfamiljens och villkorats av familjepolitikens utformning. Delen om svensk politik avslutas med kapitel 9, ”Jämställdhetsintegrering” där Malin Rönnblom analyserar hur jämställdhetsintegrering har använts som en strategi för att uppnå de nationella jämställdhetspolitiska målen. Inspirerad av bl.a. den politiska filosofen Chantal Mouffe argumenterar Rönnblom för att jämställdhetsintegreringens intentioner har gått förlorade när den har delegerats till myndigheter och andra instanser till följd av New Public Management. Jämställdhetsintegrering har blivit en fråga om kunskap som ska spridas och information och stöd som ska ges, i stället för politiskt-demokratiska beslut som ska genomföras.

Jämförande politik Delen om jämförande politik introduceras av Elin Bjarnegård och Lenita Freidenvall i kapitel 10. I kapitlet presenteras tre stora teman på fältet: jämförande demokratiseringsforskning, jämförande välfärdsforskning och jämförande representationsforskning. Presentationen av dessa fält visar på tre olika sätt som könsproblematiserande forskning har förhållit sig till 28

1 Introduktion

jämförande politik: den har ignorerats, integrerats eller utvecklats självständigt. I kapitlet illustreras också hur könsperspektiv på jämförande politik i allt större utsträckning har tagit steget från att enbart lägga till ett länge eftersatt fokus på kvinnor, till att även kritiskt granska och problematisera mäns roll i politiken. I kapitel 11, ”Medborgarskap” diskuterar Lenita Freidenvall detta centrala begrepp. I analysens nav står frågan om vem som är medborgare och på vilka grunder. Kapitlet visar hur den feministiska forskningen har bidragit till forskningsfältet genom att bejaka kön som politisk dimension och tillföra nya innebörder av medborgarskap, som det levda medborgarskapet och betydelsen av tillhörighet. I kapitlet problematiseras också frånvaron av rättigheter och de exkluderingsmekanismer som begreppet medborgarskap implicit bygger på. Det sociala medborgarskapet plockas sedan upp i Diane Sainsburys kapitel ”Sociala rättigheter, välfärdsstater och könspolitiska regimer” (kapitel 12) som handlar om hur könsförhållandena präglar olika välfärdsstaters politik. I kapitlet presenteras en analysram som bygger på begreppet könspolitisk regim, som syftar till att identifiera hur könsförhållanden konstrueras i politiken. Denna analysram tillämpas därefter genom en granskning av pensionssystemen i Sverige, Tyskland och USA. Analysen visar att politiken både kan upprätthålla existerande könsroller och maktstrukturer, men också möjliggöra förändring. Drude Dahlerups analys av den globala spridningen av kvotering i kapitel 13 ”Könskvotering i politiken” avslutar delen om jämförande politik. I fokus för analysen står frågan hur det kan komma sig att en reform som syftar till att öka kvinnors politiska representation (och därmed minska mäns) har introducerats av så många mansdominerade församlingar runt om i världen. I kapitlet redogörs bl.a. för olika typer av kvotering och för två modeller – steg-för-steg-modellen och snabbspårsmodellen – som kan användas för att analysera introduktionen av regelverk i fråga om politisk representation.

Internationell politik I antologins fjärde och sista del avhandlas de feministiska bidragen till forskning om internationella relationer. I statsvetenskap används ofta beteckningen ”internationell politik”, men Maud Eduards och Maria Jansson © F ö rfat tarna oc h S t ud e n t li t t e rat ur

1 Introduktion

argumenterar i kapitel 13 ”Introduktion till internationella relationer” för att i stället tala om fältet som internationella relationer. Kapitelförfattarna diskuterar fyra olika områden: krig och säkerhet, arbete och den globaliserade kapitalismen, mänskliga rättigheter samt feministisk organisering för fred. FN och det internationella samfundet har sedan 1970-talet på olika sätt uppmärksammat kvinnors och mäns villkor. De konferenser och satsningar de gjort har också utgjort en viktig arena där kvinnor har försökt påverka den internationella politiken på olika sätt. Deklarationer om rättigheter, som CEDAW (Convention on the Elimination of Diskrimination against Women) och FN:s säkerhetsråds resolutioner 1325 och 1820 som tar upp frågor om kvinnors utsatthet i krig och hur kvinnors intressen bättre kan representeras i fredsförhandlingar är exempel på jämställdhetsåtgärder som tas upp i kapitlet. Begreppet säkerhet har varit helt avgörande i framväxten av feministiska studier av internationella relationer sedan slutet av 1980-talet. I kapitel 15, ”Säkerhet” ger Annika Bergman Rosamond en fördjupad analys av diskussionen om ett feministiskt säkerhetsbegrepp. I forskningssammanhang används det feministiska säkerhetsbegreppet som ett analysverktyg och kapitelförfattaren betonar hur begreppet är sprunget ur tanken att säkerhet måste utgå från kvinnors levda erfarenheter och deras berättelser om vad som utgör osäkerhet och utsatthet. De så kallade ”nya krigen”, de krig som snarare handlar om att strida för demokratiska värden än för att skydda ett lands gränser, diskuteras i Maria Wendts och Cecilia Åses kapitel ”Kön, våld och död i nya krig” (kapitel 16) som handlar om kriget i Afghanistan. När kvinnor från Danmark och Storbritannien dör i Afghanistan flygs deras kroppar hem och begravs. De ritualer och den medierapportering som omger dessa händelser är det empiriska underlaget som analyseras i kapitlet. Kapitelförfattarna visar hur medias rapportering om de döda kvinnliga soldaterna återupprättar kopplingen mellan maskulinitet och militär våldsutövning. De visar också hur de krig som beskrivs som internationella insatser infogas i en mycket nationalistisk kontext. Maria Jansson skriver i kapitel 17 om ”Hälsa och kön på den internationella dagordningen”. Epidemier och den globala fördelningen av tillgång till vård och medicin är frågor som rör internationella relationer. Tillgång till mediciner styrs exempelvis av en rad internationella avtal om handel och 30

1 Introduktion

rättigheter till patent. Frågor om resursfördelning och om hur vården utformas enligt en manlig norm har varit viktiga i den feministiska forskningen. Framför allt har kvinnors reproduktiva hälsa studerats. Surrogatmödraskap och så kallad reproduktiv turism är andra fenomen som gett upphov till feministiska analyser. Som ett empiriskt exempel går kapitlet in på hur frågan om hiv/aids har hanterats i den internationella politiken.

Referenser de Beauvoir, Simone (2006/1949). Det andra könet. Stockholm: Norstedts. Brown, Wendy (1988). Manhood and politics: A feminist reading in political theory. New Jersey: Rowman & Littlefield. Butler, Judith (1989). Gender trouble. London/New York: Routledge. Carbin, Maria & Tornhill, Sofie (2004). Intersektionalitet – ett oanvändbart begrepp? Kvinnovetenskaplig tidskrift (3), 111–114. Cedstrand, Sofie (2011). Från idé till politisk verklighet: föräldrapolitiken i Sverige och Danmark. Akademisk avhandling. Göteborg: Förvaltningshögskolan. Coole, Diana (1993). Women in Political Theory. From Ancient Misogyny to Contemporary Feminism. New York: Harvester Wheatsheaf. Eduards, Maud (1995). En allvarsam lek med ord. Viljan att veta och viljan att förstå. Kön, makt och den kvinnovetenskapliga utmaningen i högre utbildning. Utbildningsdepartementet, SOU 1995:110, 55–64. Hartman, Chester & Squires, Gregory (red.) (2006). There is No Such Thing as a Natural Disaster. Race, Class and the Hurricane Katrina. Abingdon: Routledge. Hirdman, Yvonne (1983). Mellan likhet och särart: Kvinnorörelsens historia i ett annat perspektiv. Rapport från Kvinnouniversitetet. Hirdman, Yvonne (1988). Genussystemet: teoretiska funderingar kring kvinnors sociala underordning. Uppsala: Maktutredningen. Jónasdóttír, Anna G. (1991). Könsbegreppet i samhällsvetenskapen: tre kontroverser. I: Könsrelationernas betydelse som vetenskaplig kategori. Stockholm: JÄMFO. Jónasdóttir, Anna G. (1998). Kvinnoord i Norden: varför använda ”genus” när ”kön” finns? Nytt fra NIKK (2), 8–9. Kantola, Johanna (2010). Gender and the European Union. Basingstoke: Palgrave. Krizsan, Andrea, Squires, Judith & Skjeie, Hege (red.) (2012). Institutionalizing Intersectionality: The Changing Nature of European Equality Regimes. Basingstoke: Palgrave. Lombardo, Emanuela, Meier, Petra & Verloo, Mieke (2009). The Discursive Politics of Gender Equality: Stretching, Bending and Policy Making. London: Routledge. Lundquist, Lennart (1993). Det vetenskapliga studiet av politik. Lund: Studentlitteratur.