R 2000
Processinriktad Problemorienterad Flexibel
Redovisning & beskattning
Tradition och nytänkande på samma gång!
Dessutom kan du som studerande erhålla fri elevlicens för Vismas ekonomiprogram, Visma Administration, via Libers hemsida. (gå in på R2000) eller via www.vismaspcs.se/elevlicens.
Redovisning & beskattning Faktabok
Lösningar och lärarhandledning. Till R2000 finns en separat bok med fullständiga lösningar till alla övningsuppgifter, praktikfall etc samt en fyllig lärarhandledning med lärartips, OH-underlag m m samt provuppgifter med lösningar.
5 uppl
Faktabok ger dig följande och mycket mer! • Basdel som uppfyller kursplanens krav. Tillvalsdel som ger mer – utifrån eget kunskapsbehov, tid och intresse. • Faktakapitel med kort och koncis Grundtext och markerade Fördjupningsavsnitt. • Många praktiska exempel samt minireportage/yrkesporträtt. • Kapitelingresser och kapitelavsnitt med ett mindre företags och dess redovisningsbyrås bestyr med den dagliga bokföringen, rapporterna och bokslutet – ger ett ansikte åt de olika kapitlens innehåll och syfte. Berättelsen byggs på – kapitel för kapitel – och blir en följetong basdelen igenom. • Sammanfattningar och redovisningsbegrepp i korthet, formel- och förklaringsrutor, sidelines etc bidrar till en aktiv inlärning.
R 2000
Problembok innehåller klart avgränsade övningsuppgifter i stigande svårighetsgrad. Under rubriken Tanke & Helhet hittar du bl a praktikfall, som integrerar kunskaperna i flera kapitel. Där finns också datoruppgifter. Under rubriken hittar du även ”tankenötter” i form av lite klurigare redovisningsproblem, diskussionsuppgifter och fältuppgifter. Ett test med flervalsfrågor inleder varje kapitel. Kortfacit-bilaga medföljer boken.
R 2000
CD. För att variera studierna finns en CD med möjligheter till att lösa övningsuppgifter interaktivt och att träna bl a kontering, bokslut och nyckeltalsberäkning på datorn. Denna CD bifogas problemboken.
R 2000
Redovisning 2
R 2000
Redovisning 2
R 2000
Ett nytt flexibelt alternativ för kursen Redovisning 2. R2000 innehåller både övningsuppgifter av traditionellt slag och uppgifter som ger möjligheter till helhetssyn och eget tänkande. Läromedlet fokuserar på de centrala avsnitten i kursen.
R2000 ISBN: Faktabok 47-10650-9 Problembok med CD 47-10651-6 Kommentarer och lösningar 47-10653-0 Lärarhandledning med CD 47-10652-3
Best.nr 47-10650-9
R 2000
Jan-Olof Andersson Cege Ekström Göran Lückander Ola Stålebrink
Redovisning 2 Redovisning & beskattning
Faktabok
Tryck.nr 47-10650-9-00
5 uppl
R2000 Fakta - omslag.indd 1
12-07-09 07.31.47
Sid 001-008:Sid 001-008
12-07-09
07.33
Sida 2
R2000 Redovisning 2/Redovisning och beskattning Faktabok ISBN 978-91-47-10650-9
© 2012 Författarna och Liber AB Redaktion: Per-Olof Bergsten och Camilla Nevby Fotograf och bildredaktör: Karin Hartley Bildredaktör: iBild/Ingela Lindqvist och Ewa Hansson Rosdahl Omslag och form: Fredrik Elvander Layout och form: Grafisk Form LNHB Typografi: Minion 11/14 Sättning: Exaktaprinting AB, Malmö Tryck: Kina 2012 Upplaga 5:1
Produktstöd, uppdateringar, rättelser och komplement Information om viktiga produktstöd, förändringar, korrigeringar av eventuella fel i materialet m m hittar du på vår hemsida: www.liber.se (titel → komplettering). Om du inte har tillgång till Internet: ring 040-25 86 00 och begär vår Kundservice, så skickar vi aktuell utskrift till dig.
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.
Liber AB, 205 10 Malmö Tel: 040-25 86 00. Fax: 040-97 05 50 Beställning: Tfn 08-690 93 30. Fax 08-690 93 01 www.liber.se
Sid 001-008:Sid 001-008
12-06-18
13.34
Sida 3
Detta är R2000! Kursen Redovisning och beskattning förutsätter att du har grundläggande kunskaper i företagsekonomi. Läromedlet R2000 är dock upplagt så att grunderna i bokföring och bokslut snabbt repeteras i de första kapitlen. På så vis kommer du att successivt fördjupa dina kunskaper inom redovisningen. Faktaboken är skriven på ett rakt och enkelt språk och förtydligar med mängder av exempel. Boken är uppdelad i två delar, en basdel och en tillvalsdel. Basdelens nio kapitel täcker det du ska kunna för att klara kursplanens krav. Tillvalsdelen ger dig möjlighet att bredda och vidareutveckla dina kunskaper – allt efter eget behov, tid och intresse. I många kapitel finns förutom grundläggande text även avsnitt märkta som fördjupning. I dessa fördjupande textdelar finns bl a sådant som kan vara lite svårare att tränga in i eller som inte förekommer så ofta i företagens verksamhet. Samtliga kapitel i basdelen börjar med att du kan läsa om hur företaget Cake Shop praktiskt möter olika redovisningsproblem. Dessa problem finner du sedan beskrivna i kapitlet. Man kan säga att ingressen visar kapitlet i ett nötskal och på så sätt får du en bra översiktsbild. Sist i varje kapitel kan du följa arbetet på redovisningsbyrån som Cake Shop anlitar. Det ger en inblick i problemställningar och arbetssätt på en byrå. I den löpande texten finner du insprängt många praktiska exempel samt minireportage/yrkesporträtt. Där finns också formel- och förklaringsrutor, sidelines etc som bidrar till en aktiv inlärning. I marginalen förklaras viktiga redovisningsbegrepp och du finner också en engelsk översättning av orden. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning av innehållet i kapitlet. I basdelen, dvs de nio första kapitlen, är Problemboken uppdelad i uppgifter per kapitel respektive uppgifter samlade i block. Till varje kapitel finns uppgifter som ska ge dig grundläggande kunskaper av tillämpande karaktär. Dessa uppgifter är sorterade i stigande svårighetsgrad. Det finns också en ”varudeklaration” till varje uppgift, så att du kan se vad uppgiftens syfte är. Den första uppgiften i varje kapitel är en repetitionsuppgift i form av ett antal flervalsfrågor. Basdelen är i Problemboken indelad i tre block med vardera tre kapitel. Efter varje block finns ett antal uppgifter där du ges möjligheter till analytiskt tänkande och att utveckla en helhetssyn. Dessa uppgifter finns samlade under rubriken ”Tanke och helhet”. Uppgifterna består av fyra olika huvudtyper: ”redovisningsnötter”, där du får agera experten eller konsulten och där svaret ofta finns utanför böckernas värld, praktikfall och datoruppgifter, som ofta sträcker sig över flera verksamhetsår, innehåller många olika moment och ger dig kunskaper om hur bokföring och bokslut hänger samman, samt fältuppgifter, där mötet med ett specifikt företags problem sker. Bak i problemboken finns en CD. Denna interaktiva skiva ger dig möjlighet att kontera, bokföra och göra bokslut samt beräkna nyckeltal med dator (enda kravet är att din dator har kalFÖRORD • 3
§
Sid 001-008:Sid 001-008
12-07-09
07.35
Sida 4
kylprogrammet Excel). För de flesta av uppgifterna i basdelen kan du välja mellan att lösa dem i problemboken eller med hjälp av datorn. Om du löser uppgifterna med dator får du dem automatiskt rättade. En kortfacitbilaga medföljer problemboken. I en separat bok, Kommentarer & lösningar, finns utförliga lösningar till samtliga uppgifter. Där finns också förklaringar insprängda för att visa hur vissa belopp etc har räknats fram. Huvudförfattare till läromedlet R2000 är Jan-Olof Andersson och Cege Ekström, lärare och konsulter i ekonomiska ämnen. Medförfattare från näringslivet är Göran Lückander, som under många år arbetat som ekonomichef på olika företag. För närvande arbetar Göran som konsult inom redovisningsområdet. Arbetet med CD-skivan har Ola Stålebrink svarat för. Ola har tidigare producerat bl a CD:n Winkonto (interaktiva konteringsövningar). Upplaga 5 (2012/2013) Ambitionen med R2000 är att innehållet alltid ska vara relevant och aktuellt. Därför uppdateras materialet i sin helhet kontinuerligt utifrån bl a senaste bestämmelser och lagstiftning inom såväl redovisnings- som beskattningsområdet. Det gäller även alla exempel och övningar. R2000 är anpassat till kursen Redovisning 2 enligt Gy11/Vux12. Nämnas kan också att du som studerande kan hämta en fri elevlicens för Visma Spcs ekonomiprogram Visma Administration via Libers hemsida (gå in på R2000) eller på vismaspcs.se/elevlicens. Visma Administration innefattar bokföringsprogrammet, som kan köras separat, men också program för kund- och leverantörsfakturor. Författare & Redaktion
4 • FÖRORD
Sid 001-008:Sid 001-008
12-06-28
15.37
Sida 5
Innehåll
Basdel 1. Redovisningssystemet – så fungerar det 10 Redovisningen visar hur det har gått 14
Erhållna rabatter Affärer med utlandet 42
Ekonomiska rapporter
Så redovisas personalkostnader 43
Företagets affärshändelser 15
Löner och personalskatter
Bokföringslagen sätter gränser 16
Intjänad semester
Verifikationer visar olika affärshändelser 17
Kostnadsersättningar till anställda
Affärshändelserna konteras
Personalliggare
En italiensk klassiker 18
Arbetsgivaravgifter
Kontoplanen – basen i bokföringen 21
Övriga personalkostnader
Kontering på verifikationen 22
Inhyrd personal
Manuell bokföring 23
Så redovisas lokaler och inventarier 49
Datorn till hjälp vid bokföringen 24
Lokalkostnader
Hjälpbokföring 25
Förbrukningskostnader
All bokföring samlad i ett system 26
Inventarier, byggnader m m
Hjälp till god redovisningssed 27 Sammanfattning 31
Försäljning av inventarier Övriga rörelsekostnader 50 Bilkostnader
2. Den dagliga bokföringen 32
Representationskostnader och föreningsavgifter
Bokföra olika affärshändelser 35
Kursdifferenser
Så ska försäljning redovisas 36
Övriga externa kostnader
Försäljning Utgående moms Försäljning på kredit När det blir fel
Så ska finansiering redovisas 53 Långfristiga fordringar och skulder Finansiella intäkter och kostnader Moms- och arbetsgivardeklaration 53
Försäljning mot kontokort
Så ska momsen redovisas
Lämnade rabatter
Personalskatt och arbetsgivaravgifter
Så ska inköp redovisas 39
Förskott från kund 58
Inköp av material och varor
Förskott till leverantör 59
Ingående moms
Kundförluster 60
Inköp på kredit
Factoring 61
När det blir fel
Sammanfattning 65 INNEHÅLL • 5
Sid 001-008:Sid 001-008
10-05-31
10.43
Sida 6
3. Avsluta bokföringen 66 Målet med bokslut 69 Så avslutas bokföringen 70
Nytt aktiekapital 110 Öka eget kapital Tvångslikvidation – ett måste vid stora förluster
Bokslutstablå ger överblick 70
Handelsbolag – flera ägare 116
Omföring – att lägga beloppen rätt 72
Sammanfattning 118
Arbetsgången vid bokslut 72 Hitta felet 75
5. Rapport i rätt form 120
Periodisering ger en rättvisande bild 75
Årsbokslut eller årsredovisning? 123
Intäkterna förs till rätt period 77 Försäljning Kostnaderna förs till rätt period 78 Varor – inköp och lager
Tilläggsupplysningar förtydligar Balansräkningens poster i detalj 127 Förenklat årsbokslut 129 Sammanfattning 131
Avskrivning på inventarier, maskiner m m Förbrukningsinventarier
6. Internationella rapporter 132
Avskrivning på byggnader
Olika sätt att redovisa 134
Löner 82
Bokslut i EU 136
Sociala avgifter (arbetsgivaravgifter)
Bokslut i USA 141
Låneräntor
God redovisningssed – GAAP 143
Övriga inköp 86
IASB – samordnare i världen 143
Förskottsbetalda kostnader 87
Vinst eller förlust – välj själv! 145
F-skatt 87
Sammanfattning 149
Kundförlust 90 Kursdifferenser 91
7. Skatteplanera bokslut 150
Datorn är till stor hjälp 92
Bokslutsdispositioner = skatteplanering 152
Bokslut i elektroniskt nätverk E-bokföring Sammanfattning 96
Avskrivning – mer än värdeminskning 155 Avskrivningar enligt plan och över plan Räkenskapsenlig avskrivning Huvudregeln: 30 %
4. Olika företagsformer – olika bokföring 98
Kompletteringsregeln: 20 %
Enskild näringsidkare – den lilla firman 100
Överavskrivningar redovisas för sig 162
Aktiebolag – en självständig person 102
Periodiseringsfond reglerar resultatet 164
Skatten – stor skillnad 103 Eget kapital – fritt eller bundet 107 Redovisning av vinstdisposition Arbetsordning vid bokslut i aktiebolag 109 6 • INNEHÅLL
Avsättning till periodiseringsfond Periodiseringsfond i aktiebolag 166 Avsättning i balansräkningen och resultaträkningen Sammanfattning 171
Sid 001-008:Sid 001-008
10-05-31
10.43
Sida 7
8. Analysera ett bokslut 172
11. Göra en finansieringsanalys 213
Intressant för intressenterna 174
Finansieringsanalys – pengar in och pengar ut 214
Intern företagsanalys 176 Extern företagsanalys 176
Lite att tänka på 216
Tillväxt 178
Sammanfattning 217
Finansiell balans 178 Likviditet
12. Årsredovisning och revision 219
Soliditet
Årsredovisning – mer än bara bokslut 220
Skuldränta
Värderingsregler 221
Arbets- och kapitaleffektivitet 182
Uppställning 221
Lönsamhet 183
Tilläggsupplysningar ger en tydligare bild 224
Rätt bild? 185 Sammanfattning 188
9. Internredovisning 190 Fördela intäkter och kostnader 193 Syftet med intern redovisning 194 Hur redovisar man en resultatenhet? 196 Köpa och sälja till varandra Bokslut med tilläggskoder 198
Förvaltningsberättelse – viktiga händelser 226 Årsredovisningen till Bolagsverket 227 Delårsrapporten – information under året 227 Revision – en kritisk granskning 228 Vad ska revisorn göra? 229 Revisionsarbete i praktiken 230 Rapport från revisorn 230 Om revisorn misstänker brott Sammanfattning 233
Sammanfattning 200
13. Företagsbeskattning 235
Tillvalsdel
Statens skatteinkomster 236 Hur beskattas inkomsten? 236 Det finns tre inkomstslag
10. Mera internredovisning 203
Nettoinkomsten beskattas
Olika verksamhetstyper 203
Vad är näringsverksamhet? 237
Redovisa i ett varuhandelsföretag 204
Ett företag kan vara olika förvärvskällor 238
Redovisa i ett tjänsteföretag 206
Så beräknas inkomsten för aktiebolag 239
Upparbetade intäkter och kostnader
Speciella regler för ägare av fåmansföretag
Utlägg för kund
Deklarationsblanketter
Kunden faktureras
Koncernbidrag mellan bolag
Sammanfattning 210
Så beräknas inkomsten för enskild näringsverksamhet 243
INNEHÅLL • 7
Sid 001-008:Sid 001-008
10-05-31
10.43
Sida 8
Deklarationsblanketter för enskilda näringsidkare och handelsbolag
Beskattningsbar inkomst Skatter 264
Standardiserat räkenskapsschema
Kommunal inkomstskatt
Bilkostnader
Statlig inkomstskatt
Företaget hemma
Jobbskatteavdrag
Inkomsten kan delas upp
Egenavgifter i näringsverksamhet
Sammanfattning 247
Många skatter för enskild näringsidkare 265 Några andra skatter 267
14. Mera skatteplanering 249
Så beskattas kapitalinkomster
Resultatreglering – att skjuta på skatten
Expansionsfondsskatt
250
Sammanfattning 268
Resultatreglering i mindre företag 250 Resultatreglering i större företag 252 Räntefördelning Vi summerar Sammanfattning 259
Bilagor BAS-kontoplan 270 Beräkningsmodeller och formler 272
15. Beräkning av skatt 261
ÅRL:s uppställning för balans- och resultaträkning 275
Beskattning av aktiebolag och ekonomisk förening 262
Svensk-engelsk ordlista 277
Beskattning av fysiska personer 263 Grundavdrag Allmän pensionsavgift Allmänna avdrag
8 • INNEHÅLL
Engelsk-svensk ordlista 279 Informationskällor 281 Sakregister 283
Sid 009-031 - Kap 1:Sid 009-031 - Kap 1
10-05-21
09.13
Sida 9
Bas
1 Redovisningssystemet – så fungerar det 2 Den dagliga bokföringen
3 Avsluta bokföringen 4 Olika företagsformer – olika bokföring 5 Rapport i rätt form 6 Internationella rapporter 7 Skatteplanera bokslut 8 Analysera ett bokslut 9 Internredovisning
Sid 009-031 - Kap 1:Sid 009-031 - Kap 1
10-05-21
09.13
Sida 10
1 Redovisningssystemet
KAPITEL
– så fungerar det
Sid 009-031 - Kap 1:Sid 009-031 - Kap 1
10-05-21
12.52
Sida 11
Redovisningssystemet – så fungerar det
1
Det är tre år sedan Elin startade sitt konditori, Cake Shop. Det är också tre år sedan Elin träffade Jens. ”Två förhållanden som ständigt växer”, säger Elin. Elin äger Cake Shop och Jens är anställd, men i det dagliga arbetet märks inte detta. Verksamheten har växt, från en omsättning på 600 000 kr under det första året till 1 600 000 kr det senaste året. Det är inte bara försäljningen som har ökat, utan även mängden jobb på ”kontoret” har ökat. ”Det fullkomligt strömmar in papper, så vi får snart anställa en egen postman”, brukar Jens skämtsamt säga. I början skötte Elin och Jens sin bokföring själva
med hjälp av en manuell dagbok (se utdrag på nästa sida). Jens hade lärt sig bokföring på gymnasiet och Elin hade gått en Starta eget-kurs, där hon fick sina bokföringskunskaper. De gjorde upp en egen kontoplan med hjälp av BAS-planen, den stora standardkontoplanen. I den valde de ut konton som de trodde att de skulle behöva för just Cake Shops verksamhet. Leverantörsfakturor, telefonräkningar, bankgirobetalningar m m, alla verifikationer numrerades och sattes in i en pärm. På kvällen bokfördes dagens försäljning tillsammans med de verifikationer som kommit. Detta system gav dem en bra överblick. De tyckte att de hade fullständig kontroll över ekonomin.
Kontoplan för Cake Shop TILLGÅNGAR
UTGIFTER / KOSTNADER
1220
Inventarier
2640
Ingående moms
4010
Varuinköp
1229
Ack.avskrivn inventarier
2650
Redovisning moms
4960
Lagerförändring
1460
Varulager
2710
Personalskatt
5010
Lokalhyra
1510
Kundfordringar
2730
Skuld sociala avgifter
5500
Reparation och underhåll
1920
Plusgiro
2920
Upplupna sem. löner
5900
Reklam o PR
1930
Checkräkning
2940
Upplupna sociala avgifter
6110
Kontorsmaterial
EGET KAPITAL OCH SKULDER
2960
Upplupna räntor
6200
Tele och post
2010
INKOMSTER / INTÄKTER
6310
Företagsförsäkringar
3010
6990
Diverse kostnader
Eget kapital
2012
Avräkning skatter o avgifter
2013
Egna uttag
7010
Löner
2019
Årets resultat
7510
Sociala avgifter
2350
Banklån
7830
Avskrivningar inventarier
2440
Lev skulder
8310
Ränteintäkter
Utgående moms
8410
Räntekostnader
8999
Årets resultat
2610
Försäljning
BAS • 11
Sid 009-031 - Kap 1:Sid 009-031 - Kap 1
10-05-21
09.13
Sida 12
Redovisningssystemet – så fungerar det
1 Cake Shops manuella dagbok (utdrag).
Med tiden tog butiken dock allt mer av deras tid. Bokföringen blev liggande och först på helgerna hann de ta tag i den. ”Det här håller inte”, sa Elin till slut. ”Jag tror inte att det är lagligt att sköta bokföringen som vi gör. Vi måste hitta en bättre lösning.” Elin och Jens bestämde sig för att anlita någon som kunde sköta bokföringen åt dem. Nu samlar de ihop alla verifikationer och lämnar dem till Camilla på CM:s Redovisningsbyrå en gång i veckan. Varje dag skriver de upp alla kontanta affärer i en kassajournal. Det är dagskassan och något enstaka köp som kommer upp på listan. ”Kontanta in- och utbetalningar måste bokföras varje dag”, säger nämligen Camilla.
12 • BAS
Camilla konterar in alla verifikationer i datorn och skickar varje månad listor till Cake Shop om det ekonomiska resultatet, dvs hur det har gått den senaste månaden. Elin och Jens har med det nya upplägget av bokföringen fått mer tid över till sitt konditori, men det kostar några tusen varje månad.
”
Jag tror inte att det är lagligt att sköta bokföringen som vi gör.
”
Sid 009-031 - Kap 1:Sid 009-031 - Kap 1
10-05-21
09.13
Sida 13
1
Redovisningssystemet – så fungerar det Innehåll 14
Redovisningen visar hur det har gått
22
Kontering på verifikationen
15
Företagets affärshändelser
23
Manuell bokföring
16
Bokföringslagen sätter gränser
24
Datorn till hjälp vid bokföringen
17
Verifikationer visar olika affärshändelser
25
Hjälpbokföring
18
En italiensk klassiker
26
All bokföring samlad i ett system
21
Kontoplanen – basen i bokföringen
27
Hjälp till god redovisningssed
31
Sammanfattning
För att ett företag ska kunna visa om det går med vinst eller förlust måste alla affärshändelser registreras på ett systematiskt sätt. Företaget bygger därför upp ett redovisningssystem där man bestämmer vilka rapporter som behöver tas fram. Samtidigt bestämmer man hur bokföringen ska ske för att man ska få underlag till dessa rapporter. Kontoplanen har stor betydelse i redovisningssystemet eftersom affärshändelserna sorteras på olika konton när de bokförs. De flesta företag använder en standardkontoplan, kallad BAS-kontoplanen. Denna kontoplan är i grunden lika för alla företag, men kan anpassas efter varje företags behov. I detta kapitel tittar vi på hur ett företag kan bygga upp sitt redovisningssystem. Vi går också igenom vilka grundprinciper bokföringen ska följa och vilka krav bokföringslagen ställer. Dessa principer och krav gäller såväl för mindre enskilda firmor som för stora aktiebolag. Vi tar också upp på vilket sätt olika myndigheter och organisationer ger anvisningar och råd inom redovisningsområdet.
BAS • 13
Sid 009-031 - Kap 1:Sid 009-031 - Kap 1
10-05-21
09.13
Sida 14
Redovisningssystemet – så fungerar det
1 Redovisningen visar hur det har gått Företag gör sin ekonomiska planering med hjälp av kalkyler och budgetar. Uppföljning av verksamheten görs i företagets redovisningssystem. Tillsammans bildar dessa system för planering och uppföljning ett företags ekonomisystem. Det ekonomiska styrsystemet
R edovisningsbegrepp
Ekonomifunktion /Finance/ • Allmänt begrepp som beskriver ansvar för ekonomiarbetet inom ett företag.
1 Planering av verksamheten • Förkalkyl • Budget
De affärshändelser som äger rum under verksamhetsåret beskrivs i företagets redovisning.
Ek o n o m i s t y r n i n g /Business control, Financial control (Accounting)/ • Aktiv användning av ekonomiska styrsystem, t ex budget, redovisning och kalkylering. Redovisning /Accountancy, Accounting (USA)/ • Allmänt begrepp som avser bokföring och ekonomisk rapportering. Af färsredovisning /Financial accounting, Business accounting/ • Begrepp som omfattar allt ifrån registrering av affärshändelser till rapportering för företaget som helhet. Är lagstadgad. Internredovisning /Cost accounting, Management accounting/ • Redovisning som ger möjlighet att följa upp intäkter och/eller kostnader för avdelning, produkt, projekt etc. Är inte lagstadgad.
Översättning av begrepp finns även i ordlistor bak i boken!
Med hjälp av förkalkyler och budgetar beskrivs den planerade verksamheten.
Verksamheten följs upp och man analyserar varför utfallet eventuellt avviker från de kalkyler och budgetar man gjorde i planeringen.
2 Genomförande
3 Uppföljning av verksamheten • Redovisning/ Rapporter
Med redovisning menas registrering, bearbetning och rapportering av ekonomiska händelser, s k affärshändelser. Företagets redovisning kan bestå av extern redovisning, s k affärsredovisning, och intern redovisning. Extern redovisning måste företaget enligt lag ha. Intern redovisning är frivillig och ger information om t ex intern kostnadsfördelning mellan avdelningar. Ekonomiska rapporter Redovisningens huvudsyfte är att ta fram ekonomiska rapporter över företagets verksamhet. De ekonomiska rapporterna används bl a på följande sätt:
14 • BAS
Sid 009-031 - Kap 1:Sid 009-031 - Kap 1
10-05-21
09.13
Sida 15
Redovisningssystemet – så fungerar det
1 • för att följa upp kalkyler och budgetar • som underlag för planering och beslut • för att visa företagets resultat och ekonomiska ställning Resultaträkning /Income statement/
Balansräkning /Balance sheet/
Eget kapital /Equity/
Företagets resultat redovisas i en resultaträkning (resultatrapport) och är skillnaden mellan intäkter och kostnader under en period. Den ekonomiska ställningen framgår av företagets tillgångar, skulder och eget kapital. Den ekonomiska ställningen redovisas i en balansräkning (balansrapport). Resultatet påverkar balansräkningen på så sätt att en vinst ökar företagets förmögenhet, medan en förlust minskar den. Med förmögenhet menas skillnaden mellan tillgångar och skulder, dvs eget kapital. Periodens resultat påverkar alltså storleken på det egna kapitalet.
Resultatrapport Intäkter – Kostnader = Årets resultat
Hur gick det för företaget under året – och hur stabilt är det? Resultatet sammanfattas i en resultatrapport och den ekonomiska ställningen i en balansrapport.
Balansrapport Tillgångar Summa Eget kapital +/– Årets resultat + Skulder Summa
Ökning eller minskning av eget kapital
Företagets affärshändelser
R edovisningsbegrepp
A f f ä r s h ä n d e l s e /Financial transaction, Business transaction/ • Ekonomisk transaktion som påverkar företagets ekonomiska ställning och/eller resultat och som går att registrera.
När ett företag köper och säljer produkter (varor eller tjänster) uppstår affärshändelser. Detsamma gäller när företaget betalar eller får betalt. Affärshändelserna innebär att företagets förmögenhet ändras. Man brukar skilja mellan följande tre huvudtyper av affärshändelser: • försäljning av varor och tjänster – inkomster • inköp av varor och tjänster – utgifter • finansiella händelser – in- och utbetalningar BAS • 15
Sid 009-031 - Kap 1:Sid 009-031 - Kap 1
10-05-21
09.13
Sida 16
Redovisningssystemet – så fungerar det
1 Bokföringslagen sätter gränser Löpande bokföring Årsbokslut
Bokföringslagen (BFL) innehåller bestämmelser om löpande bokföring och årsbokslut för alla som yrkesmässigt driver ekonomisk verksamhet. Alla företag ska upprätta ett årsbokslut. Enskilda näringsidkare får göra ett förenklat årsbokslut om deras årsomsättning inte överstiger 3 miljoner kr. Bokföringslagen gäller också ideella föreningar med tillgångar värda mer än 1,5 miljoner kr. Dessutom finns en årsredovisningslag (ÅRL), som innehåller regler om bokslutsuppställningar. Alla affärshändelser ska enligt bokföringslagen bokföras så att de kan presenteras i registreringsordning, vanligen i datumordning (kronologisk ordning), samt delas upp på olika typer av affärshändelser (systematisk ordning). För varje affärshändelse ska det finnas en verifikation med ett verifikationsnummer som visar sambandet mellan verifikation och bokföring. Alla verifikationer ska innehålla följande information: – datum för affärshändelsen – vad den avser – belopp med momsen specificerad (momslagen) – motpartens namn och organisationsnummer
Bokföringslagen anger de ramar man måste hålla sig inom när man redovisar.
Bokföringen ska göras enligt ”god redovisningssed”. Med det menas att ett företag ska följa bokföringslagens bestämmelser och andra rekommendationer som ges ut av Bokföringsnämnden (se s 27). När det gäller inbetalningar och utbetalningar ska dessa bokföras senast påföljande arbetsdag. Detta kan man göra i en separat kassabok eller direkt i affärsbokföringen. Övriga affärshändelser ska bokföras så snart det kan ske. Ett företag kan därför dröja i exempelvis en vecka utan att bryta mot några bestämmelser. Mindre företag kan ha rätt att använda sig av s k kontantbokföring, dvs affärshändelser bokförs först när de betalas (se s 20). Bokföringen ska göras på ett varaktigt sätt i ett ordnat system av böcker, kort, lösblad eller andra hjälpmedel. Allt bokföringsmaterial ska förvaras (arkive-
16 • BAS
Sid 009-031 - Kap 1:Sid 009-031 - Kap 1
12-06-20
09.11
Sida 17
Redovisningssystemet – så fungerar det
R edovisningsbegrepp
Verifikation /Accounts voucher/ • Ett underlag som styrker och visar hur en affärshändelse har gått till.
Leverantörskvitto
1 ras) på ett betryggande sätt under minst sju år. Bokföringen ska göras i svenska kronor. Aktiebolag och ekonomiska föreningar får dock använda euro. Företagets redovisningsår, det s k räkenskapsåret, ska omfatta ett kalenderår (1 jan–31 dec) för enskild näringsidkare och handelsbolag/kommanditbolag som ägs av fysisk person. Aktiebolag och ekonomisk förening får använda ”brutet” räkenskapsår efter tillstånd från Skatteverket.
Verifikationer visar olika affärshändelser En verifikation är ett bevis på att affärshändelsen har inträffat. Exempel på vanliga verifikationer är: • erhållet kvitto – visar att företaget har betalt något. • leverantörsfaktura – visar att företaget har gjort ett inköp som ska betalas senare. • insättnings-/uttagsuppgift – visar in- eller utbetalning till/från företagets bankkonto eller plusgirokonto. • kopia av lämnat kvitto – visar att företaget har fått betalt för försäljning. • kopia av kundfaktura – visar att företaget har sålt till en kund som ska betala senare. • dagskassarapport – sammanställning som visar hur stor företagets kontantförsäljning varit under en dag. • bokföringsorder – egen tillverkad verifikation. Används när ingen naturlig verikation finns, t ex för rättelser av bokföringsfel och vid omföringar i samband med bokslut. Bokföringsorder Insättningsuppgift
BAS • 17
Sid 009-031 - Kap 1:Sid 009-031 - Kap 1
10-05-28
15.35
Sida 18
Redovisningssystemet – så fungerar det
1 Affärshändelserna konteras Gemensamt för all redovisning, oavsett om den görs manuellt eller med hjälp av dator, är att alla affärshändelser bokförs. Bokföringen ska visa hur varje affärshändelse påverkar företagets resultat respektive ekonomiska ställning. Man kan säga att bokföringen på så sätt är tvådimensionell. Bokföringen innebär att man anger konton för varje affärshändelse. Kontona kan delas in i fyra kontotyper. Till varje kontotyp finns flera underkonton som mer detaljerat beskriver på vilket sätt företagets ekonomi har påverkats. Kontotyp
Exempel på konton
Tillgångskonton
Inventarier, Kundfordringar, Kassa, Checkräkning
Skuldkonton
Banklån, Leverantörsskulder, Utgående moms, Personalskatt
Inkomstkonton
Försäljning (Varuförsäljning eller Utförda arbeten), Inkomsträntor
Utgiftskonton
Varuinköp, Materialinköp, Hyra, Reklam, El, Telefon, Kontorsmaterial, Löner, Skuldräntor
För att underlätta bokföringen brukar man använda kontonummer istället för kontots namn Förändring av företagets ekonomiska ställning bokförs på konton för tillgångar och skulder, medan förändring av resultatet bokförs på konton för inkomster och utgifter. Konton för tillgångar och skulder kallas därför ställningskonton (balanskonton) eller finansiella konton. Konton för inkomster och utgifter kallas resultatkonton.
En italiensk klassiker Dagens bokföring har sitt ursprung i 1400-talets Italien. Det var de internationellt verksamma köpmännen i den då så betydelsefulla handelsstaden Venedig som utvecklade det system för ekonomisk redovisning som brukar kallas dubbel bokföring. Tanken med dubbel bokföring är att man samtidigt ska kunna registrera hur en affärshändelse påverkar både resultatet och den ekonomiska ställningen. Vid enkel bokföring registreras enbart inkomster och utgifter – som i en hushållskassabok. Dubbel bokföring innebär också att det finns en inbyggd kontroll som gör det möjligt att upptäcka vissa bokföringsfel. Kontrollen bygger på att beloppen bokförs två gånger, en gång på vänster sida, debet, och en gång på höger sida, kredit. Varje affärshändelse måste alltså registreras på minst två konton så att 18 • BAS
Sid 009-031 - Kap 1:Sid 009-031 - Kap 1
10-05-21
12.53
Sida 19
Redovisningssystemet – så fungerar det
1 Kontotyp
Registrering på debetsidan innebär
Registrering på kreditsidan innebär
Tillgångar
ökning
minskning
Eget kapital och Skulder
minskning
ökning
Inkomster
minskning
ökning
Utgifter
ökning
minskning
E xempel
det sammanlagda beloppet på debetsidan blir lika stort som det sammanlagda beloppet på kreditsidan (grundregel 1). Samtidigt måste anvisningarna t v följas (grundregel 2).
1 Heros är en nyöppnad modebutik för herrkläder. Låt oss se på konteringen av fyra olika affärshändelser hos butiken. (Från moms bortses.) 1
Dagskassan visar att försäljningen uppgått till 23 000 kr. Konto
Debet
Kassa
23 000
Varuförsäljning
Kredit
23 000
Kommentar: Kassa är ett tillgångskonto som ökar i debet och Varuförsäljning är ett inkomstkonto som ökar i kredit. 2
Faktura kommer från en leverantör. Den gäller inköpta skjortor för 11 000 kr. Konto
Debet
Varuinköp
11 000
Leverantörsskulder
Kredit
11 000
Kommentar: Varuinköp är ett utgiftskonto som ökar i debet och Leverantörsskulder är ett skuldkonto som ökar i kredit. Heros köper varor på kredit, dvs man betalar inte kontant.
1
BAS • 19
Sid 009-031 - Kap 1:Sid 009-031 - Kap 1
12-06-20
09.13
Sida 20
Redovisningssystemet – så fungerar det
1 1
3
Heros säljer kläder till en restaurang och skickar en faktura. Konto
Debet
Kundfordringar
4 000
Varuförsäljning
Kredit
4 000
Kommentar: Kundfordringar är ett tillgångskonto som ökar i debet och Varuförsäljning är ett inkomstkonto som ökar i kredit. Heros säljer i detta fall varor på kredit, dvs man får inte betalt kontant. 4
Heros betalar 11 000 kr över plusgiro för faktura från skjortleverantören (se 2). Konto
Debet
Plusgiro Leverantörsskulder
Kredit 11 000
11 000
Kommentar: Plusgiro är ett tillgångskonto som minskar i kredit och Leverantörsskulder är ett skuldkonto som minskar i debet. Heros gör sig alltså av med en skuld och samtidigt minskar summan på plusgirokontot. Företag ska som Heros i exempel 1 bokföra en faktura redan när den skickas iväg respektive erhålls. Det kallas för redovisning enligt bokföringsmässiga grunder. Man får på så sätt kontroll över sina fordringar och skulder.
R edovisningsbegrepp
Kontantbokföring /Accounting on a cash basis/ • Redovisningsprincip som innebär att kundfordringar och leverantörsskulder bokförs enbart vid årsskiften. Bokföringsmässiga grunder /Accrual concept/ • Grundläggande redovisningsprincip med målsättningen att redovisa alla tillgångar och skulder i ett bokslut för att på så sätt säkerställa att resultatet är rättvisande för perioden.
20 • BAS
Kontantbokföring får användas av företag med en omsättning på högst tre miljoner kr. Kontantbokföringen innebär att man bokför affärshändelserna först när fakturorna betalas. I sådana fall använder man inte kontona för kundfordringar och leverantörsskulder löpande under året, vilket minskar antalet transaktioner. I samband med årsbokslut måste dock alla fordringar och skulder bokföras samt momsen på dessa redovisas. Om Heros i exempel 1 använder sig av kontantbokföring konterar de sina affärshändelser 1–4 ovan på följande sätt: 1 Som ovan i ex 1. 2 Bokförs först när fakturan betalas (se nr 4) 3 Bokförs först när kunden betalar fakturan. 4 Plusgiro kredit och Varuinköp debet 11 000 kr.
Sid 009-031 - Kap 1:Sid 009-031 - Kap 1
10-05-21
09.14
Sida 21
Redovisningssystemet – så fungerar det
1
R edovisningsbegrepp
Kontoplanen – basen i bokföringen
Bokföring /Book-keeping, Accounting, Accountancy/ • Registrering av affärshändelser, manuellt eller i dator, även benämning på ett system för registrering. Konto /Account/ • Sammanställning som visar värdet av tillgångar, skulder, inkomster eller utgifter, även behållning hos en bank.
Kontoklasser /Class of accounts/ Kontogrupper /Group of accounts/ Underkonton /Sub-accounts/
BAS 2000 är en standardkontoplan som är publicerad i form av en förteckning över tillgängliga konton. Varje företag kan ta fram en egen ”skräddarsydd” kontoplan genom att välja lämpliga konton. BAS 2000 är samtidigt en handbok med kommentarer till hur kontona är tänkta att användas. BAS-planens konton är indelade i olika kontoklasser (se tablån på nästa sida). Enligt decimalsystemet anges kontots ställning i kontoplanen genom sifferpositionen. Första siffran i kontonumret anger kontoklass. Varje kontoklass är indelad i olika grupper av likartade konton, kontogrupper, vilket framgår av kontonumrets andra siffra. Dessutom finns konton som är mer detaljerat angivna med ytterligare en siffra, s k huvudkonton och underkonton. 6 Övriga externa rörelseutgifter/kostnader 62 Tele och post 6200 Tele och post 6210 Telekommunikation
Olika användning av konton i kontoplanen Alternativ 1 6200 Tele och post (gruppkonto)
6211 Telefon
Alternativ 2 6210 Telekommunikation 6230 Datakommunikation 6250 Postbefordran
Kontoklass Kontogrupp Gruppkonto Huvudkonto Underkonto
Alternativ 3 6210 Telekommunikation 6211 Telefon 6212 Mobiltelefon 6213 Mobilsökning 6214 Fax 6215 Telex 6230 Datakommunikation 6250 Postbefordran
Endast ett konto används för hela gruppen (gruppkonto = nollor som tredje och fjärde siffra).
Källa: BAS-kontogruppen
Ett, två eller flera konton används som huvudkonto (noll som fjärde siffra).
Samtliga baskontoplanens konton läggs upp inom gruppen. Dessa kan vid behov underindelas med en fjärde siffra (t ex 6211, 6212 osv). Dessa s k underkonton används då i stället för huvudkontot (6210).
Som bilaga 1 i slutet av boken finns ett exempel på en kontoplan med ett urval av konton ur BAS 2000. BAS • 21
Sid 009-031 - Kap 1:Sid 009-031 - Kap 1
10-05-26
16.03
Sida 22
Redovisningssystemet – så fungerar det
1 Konton för kompletterande information, statistik mm Valfritt
STÄLLNING
RESULTAT
Balanskonton
Konton för rörelseresultat
Tillgångar
Uppgiftslämnande till SCB
BAS-planen och dess kontoklassindelning (källa: BAS-kontogruppen).
Klass 0
Eget kapital
Huvudintäkter
Rörelsens utgifter/kostnader
Inköp av Avsätt- Aktiverat varor och ningar arbete för material egen Skulder räkning LagerförändÖvriga ringar rörelseintäkter
Klass 1
Klass 2
Klass 3
Konton för avstämning Konton för av intern övriga redovisning resultatmm steg
Klass 4
Övriga externa poster
Personal Nedskrivningar Avskrivningar Övriga rörelsekostnader
Klass 5
Klass 6
Klass 7
Finansiella poster
Valfritt
Extraordinära poster Bokslutsdisp Skatter Årets resultat Klass 8
Klass 9
Kontering på verifikationen All bokföring börjar med att man konterar verifikationerna. Konteringen innebär att man bestämmer vilka konton som en affärshändelse påverkar. Praktiskt går konteringen i de flesta fall till så, att man skriver kontonummer och belopp direkt på verifikationerna i en påstämplad konteringsruta. Ver nr Nr
Konto Namn
Så här kan en konteringsruta se ut. 22 • BAS
Debet Kronor
Kredit Kronor
Sid 009-031 - Kap 1:Sid 009-031 - Kap 1
10-05-21
09.14
Sida 23
Redovisningssystemet – så fungerar det
E xempel
1 2
Följande konteringsrutor visar de fyra konteringsexemplen hos klädbutiken Heros i exempel 1. Kontonumren är hämtade från kontoplanen i bilaga 1:
1 Konto
Debet
Kredit
Nr
Namn
kronor
kronor
1910 Kassa
23 000
3010 Varuförsäljning 2
Kredit
Nr
kronor
kronor
2440 Leverantörsskulder
Huvudbokföring
Debet
Kredit
Nr
kronor
kronor
Namn
4 000
3010 Varuförsäljning
23 000 Debet
4010 Varuinköp
Konto 1510 Kundfordringar
Konto Namn
3
4
4 000
Konto
Debet
Kredit
Nr
kronor
kronor
Namn
1920 Plusgiro
11 000 11 000
11 000
2440 Leverantörsskulder
11 000
Manuell bokföring
Grundbokföring
För företag och föreningar som har ett mindre antal verifikationer kan manuell bokföring vara en bra lösning. I t ex mindre idrottsföreningar förekommer det ofta att någon i styrelsen, vanligen kassören, gör bokföringen hemma utan ersättning. Den vanligaste formen av manuell bokföring är en kolumndagbok, i vilken affärshändelserna skrivs in för hand. Det är ju en sådan dagbok som exempelvis Cake Shop för – se dagboksutdraget här bredvid. I kolumndagboken skrivs affärshändelserna in i tidsföljd, dvs
BAS • 23
Sid 009-031 - Kap 1:Sid 009-031 - Kap 1
12-06-18
13.47
Sida 24
Redovisningssystemet – så fungerar det
1
R edovisningsbegrepp
Dagbok /Journal, Book of first entry, Cash book/ • En bok eller lista över registrerade affärshändelser i tidsordning. Huvudbok /General ledger, Nominal ledger/ • En bok eller lista med alla affärshändelser sorterade kontovis.
I kolumndagboken sker grundbokföring och huvudbokföring samtidigt.
Exempel på huvudbok (utdrag) och verifikationslista framtagna i datoriserat redovisningsprogram.
grundbokföring, med en affärshändelse på varje rad. Huvudbokföringen ordnas genom att de flesta konton har egna kolumner på vilka affärshändelserna sorteras. De konton som inte används ofta skrivs in i en gemensam kolumn kallad ”övriga konton” för att spara plats. I denna kolumn måste kontonamnet eller kontonumret anges vid varje registrering. Kolumnerna summeras vanligen för varje månad. I samband med detta görs en s k tvärkontroll, vilken innebär att debetkolumnernas summor ska vara lika stora som kreditkolumnernas. Om de inte är det, har man bokfört felaktigt på någon rad. Att tvärkontrollen stämmer är dock ingen garanti för att man har valt rätt konton. När en månad avslutas gör man ett sammandrag per konto för de konton som har bokförts i kolumnen Övriga konton. Därefter skriver man in månadens summor från samtliga konton på en ny sida i dagboken.
Datorn till hjälp vid bokföringen Registrering av affärshändelser kan antingen göras i en manuell dagbok eller med hjälp av dator. De allra flesta företag använder dator i bokföringsarbetet. Datorbokföringen kan läggas upp enligt två huvudalternativ: 1 En redovisningsbyrå kan köra bokföringen i dator och därefter sända rapporter till kunden. Underlaget för registreringen kan vara konterade verifikationer eller konteringslistor som överlämnas till redovisningsbyrån. 2 Företaget kan också ha egen dator och sköta sin bokföring själv. Bokföringsrutinerna med egen dator blir i stort sett desamma som när man utnyttjar en redovisningsbyrå. Egen dator gör det dock möjligt att registrera affärshändelser oftare.
24 • BAS
Sid 009-031 - Kap 1:Sid 009-031 - Kap 1
10-05-21
09.14
Sida 25
Redovisningssystemet – så fungerar det
1 Den egna datorn används vanligen också för andra administrativa rutiner än bokföring, exempelvis för textbehandling, orderregistrering, fakturering, lagerbokföring, budgetering och löneberäkning. Ju större företaget är, desto vanligare är det att man använder en av terminalerna enbart för bokföring och att man registrerar affärshändelserna varje arbetsdag. Grundbokföring i datoriserad bokföring är en lista, även kallad verifikationslista, med de konteringar som har registrerats under perioden i tidsmässig ordning. Huvudboken innebär att konteringarna har sorterats per konto. Under t ex rubriken Plusgiro kan man se hur periodens affärshändelser har påverkat plusgirokontot. Huvudboken kallas också för kontospecifikation.
Hjälpbokföring De flesta företag har en hjälpbokföring (reskontra) bredvid dagbok och huvudbok. En reskontra är en specifikation av vissa konton i huvudboken. Genom hjälpbokföring kan företaget få mer information – se tablån nedan. Reskontra och lagerbokföring kan göras manuellt eller med hjälp av dator. Manuellt system innebär att man lägger upp ett kort för varje anställd, kund, leverantör respektive artikel. Datorbaserat system innebär att varje anställd, kund, leverantör och artikel får ett nummer. När affärshändelser registreras i hjälpbokföringen anges samtidigt detta nummer. Datorn kan sedan sortera affärshändelserna och skriva ut datalistor med uppgifter om varje anställd, kund osv. Lönereskontra
uppgift per anställd om utbetald lön, avdragen personalskatt, eventuella förskott etc
Kundreskontra
uppgift per kund om utgående fakturor, inkommande betalningar, aktuell kundfordran, eventuellt utskickade betalningskrav, årsförsäljning etc
Leverantörsreskontra
uppgift per leverantör om erhållna fakturor, utbetalningar, aktuell skuld, årsinköp etc
Lagerbokföring uppgift om inlevererade artiklar, sålda varor, aktuellt lagersaldo, beställningar, lagerinventeringar etc uppdelat på olika artiklar Anläggningsregister
uppgift om anläggningstillgångar samt under året köpta och sålda anläggningstillgångar
För företag som ska upprätta bokslut eller avlämna årsredovisning finns krav på anläggningsregister. Om det bara finns ett litet antal anläggningstillgångar kan registret vara i form av en pärm med kopior på inköpsfakturor i kronologisk ordning. På fakturan antecknas förväntad ekonomisk livslängd, när inventarien togs i bruk, avyttring och eventuell utrangering (skrotning). På nästa sida visas ett utdrag ur en leverantörsreskontra. BAS • 25
Sid 009-030 - Kap 1:Sid 009-031 - Kap 1
12-06-28
15.40
Sida 26
Redovisningssystemet – så fungerar det
1
Leverantörsreskontra för ett internationellt verksamt företag. Leverantörsskulderna specificeras i både ursprungslandets valuta och svenska kronor.
Grund- Försäljning Inbetalnotering ningar
Försystem
OrderKundfakturering reskontra
Inköp Utbetalningar Arbetad tid
LagerLeverantörsredovisning reskontra
OFL (order – fakturering – lager)
Huvudbokföring
Grundnotering
Redovisning
De företag som använder datorn för sina administrativa rutiner kan också integrera dessa direkt med den ekonomiska redovisningen. Detta innebär t ex att en kundfaktura automatiskt registreras i bokföringen redan när fakturan skrivs ut, och att en betalning registreras samtidigt i bokföringen och i reskontran.
Övriga affärshändelser
Manuell registrering via terminal Automatisk överföring i dator
26 • BAS
Budgetavstämning
Löneredovisning
All bokföring samlad i ett system
Exempel på integrerat administrationssystem med dator.
Sid 009-031 - Kap 1:Sid 009-031 - Kap 1
10-05-21
09.14
Sida 27
Redovisningssystemet – så fungerar det
1 R edovisningsbegrepp
Räkenskaper /Accounts, Account books/ • Bokföringshandlingar i form av verifikationer, dagbok eller datorutskrifter, bokslutsrapporter etc.
Någon detaljerad dagbok kan inte skrivas ut. Dagboken kommer istället till stor del att bestå av hänvisningar till olika s k försystem, t ex till löneredovisning och orderrutiner. Man kan säga att grundbokföringen (grundnoteringen) görs i samband med andra rutiner. Bilden på föregående sida är ett exempel på hur ett integrerat administrationssystem kan vara utformat. I datorbaserade redovisningssystem är reskontrorna försystem där grundbokföringen sker.
Hjälp till god redovisningssed Vi går på djupet
De lagar som ställer krav på den ekonomiska redovisningen anger inte i detalj hur bokföringen ska gå till. Uttrycket ”god redovisningssed” används för att lagstiftningen inte ska binda sig för vissa detaljregler. För att lagarna ska fungera måste begreppet god redovisningssed i många fall närmare preciseras. Detta görs av en statlig myndighet, Bokföringsnämnden (BFN), som har huvudansvaret för att utveckla god redovisningssed i Sverige, s k normgivning. Nämnden är sammansatt av representanter för statliga myndigheter, näringsliv och revisorer. Rådet för finansiell rapportering är en förening för utvecklande av god redovisningssed. Medlemmar är bl a representanter för revisorer, näringsliv och banker. Rådet för finansiell rapportering tar sikte på de företag vars aktier handlas offentligt eller som genom sin storlek är av stort allmänt intresse. Dessa företag betecknar man som noterade företag. Rådet för finansiell rapporterings rekommendationer, normer, har sin utgångspunkt i International Financial Reporting Standards. Även andra företag än noterade kan följa rådets rekommendationer. Rådet för finansiell rapportering vill med sina rekommendationer bidra till att göra redovisningen i de noterade företagen jämförbar med den i andra företag, såväl i Sverige som i utlandet.
FAR:s samlingsvolym – ett stöd för revisorn.
BFN:s arbete inriktas mot frågor om löpande bokföring och arkivering samt övriga redovisningsfrågor för de företag som inte ingår i Rådet för finansiell rapporterings målgrupp eller följer rådets normer. BFN ger därför ut egna normer i form av allmänna råd och vägledningar. Dessa bygger i stort på motsvarande normer från Rådet för finansiell rapportering, men med lättnader för företagen. Lättnaderna varierar dock beroende på företagets storlek. Företagen delas in i följande grupper: BAS • 27
Sid 009-030 - Kap 1:Sid 009-031 - Kap 1
12-07-09
07.36
Sida 28
Redovisningssystemet – så fungerar det
1 Indelningen i K1–4 är baserad på viken typ av bokslut som företagen gör. K1 Förenklat bokslut K2 Årsbokslut K3 Årsredovisning K4 Koncernredovisning
• Enskild näringsidkare som har en årsomsättning på högst tre miljoner kr, s k mikroföretag. • Övriga mindre företag som inte är att betrakta som större enligt definitionen under nästa punkt. • Större företag – uppfyller fler än ett av följande villkor: – fler än 50 anställda (medelantalet de två senaste räkenskapsåren), – mer än 40 miljoner i tillgångar (de två senaste räkenskapsåren), – mer än 80 miljoner i försäljning (de två senaste räkenskapsåren). • Större företag som är börsnoterade koncerner. Bokföringsnämnden använder begreppen K1–K4 för dessa företagstyper. BFN menar att det är användarens behov av redovisningsinformation som ska styra kraven i de allmänna råden. Behoven och nyttan måste ställas mot kostnaderna för den redovisningsskyldige att ta fram och presentera information. International Accounting Standards Board (IASB) ger ut rekommendationer för företag som är internationellt verksamma och vars aktier vanligen är noterade på de större fondbörserna. IASB publicerar sina rekommendationer under beteckningen IFRS (International Financial Reporting Standards). Dessa har som nämnts stort inflytande även på den svenska normgivningen. Svenska börsnoterade koncerner är enligt en EU-förordning skyldiga att upprätta sin koncernredovisning i enlighet med IFRS. Även andra organisationer påverkar genom sitt arbete den svenska normgivningen, bl a FAR (Branschorganisationen för revisorer och rådgivare) och SRF (Sveriges redovisningskonsulters förbund). FAR ger genom sitt förlag ut bl a FAR:s Samlingsvolym, en sammanställning av lagar och övrig normgivning inom redovisning och revision. FAR ger också ut tidningen Balans och SRF ger ut tidningen Redovisningskonsulten.
Facktidskrifter för redovisare. Balans utges av FAR och Redovisningskonsulten av SRF.
28 • BAS
Financial Accounting Standards Board (FASB) utvecklar god redovisningssed i USA, benämnd GAAP – Generally Accepted Accounting Principles. Även de amerikanska normerna har sin utgångspunkt i IFRS.
Sid 269-288 - Kap Bilagor:Sid 269-288 - Kap Bilagor
12-06-28
17.41
Sida 288
Bildförteckning Andersson, Jan-Olof s 106, 139, 153 Banana Stock s 265 Benetton/ James Mollison s 145 Bjurling, Hans/ Johnér s 237 Corbis Digital Stock s 58, 135 Ekström, Cege s 27, 45, 46, 74, 126 H&M s 192 Hartley, Karin s 9, 10, 12, 20, 29, 32, 33, 34, 37, 55, 60, 62, 66, 67, 68, 86, 94, 95, 98, 99, 115, 117, 120, 122, 124, 129, 132, 133, 147, 150, 158, 159, 169, 170, 172, 173, 180, 186, 187, 190, 191, 195, 196,
199, 201, 202, 205, 212, 215, 216, 218, 223, 225, 234, 235, 248, 252, 255, 256, 257, 260, 262, 266, iBild/ Ingela Lindqvist s 125,136, 265 Ingram s 251 Jan Gyllensten Foto AB s 127 Lindex s 155 Matton Subscription s 49, 51, 73, 85, 91, 105, 110, 114, Offesson, Andreas s 72 Photodisc s 13, 16, 19, 25, 35, 38, 40, 41, 42, 43, 44, 52, 56, 59, 61, 64, 69, 75, 77,
78, 81, 83, 89, 100, 101, 102:1–2, 108, 123, 134, 143, 152, 156, 157, 160, 161, 162, 164, 167, 174, 178:1-2, 183, 192, 197, 203, 206, 207, 209, 210, 213, 219, 229, 240, 242, 246, 253, 254, 256 Picture Works/ Ingrid Booz-Moorejohn s 49 Sterner, Johan s 241 Thinkstock s 18, 113, 239, 266 Wasa Bröd s 182 ÅF s 176
R 2000
Processinriktad Problemorienterad Flexibel
Redovisning & beskattning
Tradition och nytänkande på samma gång!
Dessutom kan du som studerande erhålla fri elevlicens för Vismas ekonomiprogram, Visma Administration, via Libers hemsida. (gå in på R2000) eller via www.vismaspcs.se/elevlicens.
Redovisning & beskattning Faktabok
Lösningar och lärarhandledning. Till R2000 finns en separat bok med fullständiga lösningar till alla övningsuppgifter, praktikfall etc samt en fyllig lärarhandledning med lärartips, OH-underlag m m samt provuppgifter med lösningar.
5 uppl
Faktabok ger dig följande och mycket mer! • Basdel som uppfyller kursplanens krav. Tillvalsdel som ger mer – utifrån eget kunskapsbehov, tid och intresse. • Faktakapitel med kort och koncis Grundtext och markerade Fördjupningsavsnitt. • Många praktiska exempel samt minireportage/yrkesporträtt. • Kapitelingresser och kapitelavsnitt med ett mindre företags och dess redovisningsbyrås bestyr med den dagliga bokföringen, rapporterna och bokslutet – ger ett ansikte åt de olika kapitlens innehåll och syfte. Berättelsen byggs på – kapitel för kapitel – och blir en följetong basdelen igenom. • Sammanfattningar och redovisningsbegrepp i korthet, formel- och förklaringsrutor, sidelines etc bidrar till en aktiv inlärning.
R 2000
Problembok innehåller klart avgränsade övningsuppgifter i stigande svårighetsgrad. Under rubriken Tanke & Helhet hittar du bl a praktikfall, som integrerar kunskaperna i flera kapitel. Där finns också datoruppgifter. Under rubriken hittar du även ”tankenötter” i form av lite klurigare redovisningsproblem, diskussionsuppgifter och fältuppgifter. Ett test med flervalsfrågor inleder varje kapitel. Kortfacit-bilaga medföljer boken.
R 2000
CD. För att variera studierna finns en CD med möjligheter till att lösa övningsuppgifter interaktivt och att träna bl a kontering, bokslut och nyckeltalsberäkning på datorn. Denna CD bifogas problemboken.
R 2000
Redovisning 2
R 2000
Redovisning 2
R 2000
Ett nytt flexibelt alternativ för kursen Redovisning 2. R2000 innehåller både övningsuppgifter av traditionellt slag och uppgifter som ger möjligheter till helhetssyn och eget tänkande. Läromedlet fokuserar på de centrala avsnitten i kursen.
R2000 ISBN: Faktabok 47-10650-9 Problembok med CD 47-10651-6 Kommentarer och lösningar 47-10653-0 Lärarhandledning med CD 47-10652-3
Best.nr 47-10650-9
R 2000
Jan-Olof Andersson Cege Ekström Göran Lückander Ola Stålebrink
Redovisning 2 Redovisning & beskattning
Faktabok
Tryck.nr 47-10650-9-00
5 uppl
R2000 Fakta - omslag.indd 1
12-07-09 07.31.47