9789127139367

omslag: niklas lindblad, mystical garden design omslagsillustration: Maja Lindgren författarporträtt: Helena Smitt

Social klass i skolan

ISBN 978-91-27-14147-6

Anna Jobér

Carol S. Dweck är professor i psykologi vid Stanforduniversitetet i USA. Hennes bok Mindset riktar sig främst till yrkesverksamma lärare, men kan med fördel läsas av alla som intresserar sig för hur man skapar motivation och därigenom framgång.

Skolan ska vara en plats där alla barn ges samma möjligheter att lära sig och utvecklas. Skolan ska också vara en plats som motverkar sociala orättvisor – men så ser det inte ut i dag. En alltmer segregerad skola skapas och förstärks i Sverige.

En av den svenska skolans utmaningar är därför att kompensera för de ökande skillnaderna mellan elevers villkor och förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildning och lärande. Anna Jobér beskriver i denna bok hur vi kan förstå och hantera sociala skillnader, och hur de som arbetar i skolan genom medvetna val och handlingar kan åstadkomma förändring.

Social klass i skolan ger lärare och lärarstudenter argument och kunskap så att de kan arbeta för en mer likvärdig skola. Men boken kan läsas av alla som är intresserade av att skolan ökar möjligheterna och skapar utrymme för alla elever, oavsett deras förmågor, resurser eller förutsättningar.

Boken inleds med ett förord av Magnus Oskarsson, lektor i naturvetenskapernas didaktik, nationell projektledare för PISA och ansvarig för naturvetenskap i TIMSS.

Anna Jobér

Social klass i skolan Det kompensatoriska uppdraget

Anna Jobér är fil.dr. i pedagogik och har disputerat på hur social klass och sociala processer kan förstås i NO-­ undervisning. Hon är särskilt intresserad av hur ojämlikhet ter sig såväl i som utanför klassrummet. Anna har en bakgrund som lärare i matematik och NO, men arbetar nu som universitetslektor i utbildningsvetenskap inom naturvetenskapernas didaktik vid fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola.

ISBN 978-91-27-13936-7

9 789127 139367

NOK_JOBER_SOCIAL_KLASS_I_SKOLAN.indd 1-3,5

2015-05-11 15:46

Innehåll Förord av Magnus Oskarsson 9 Förord av Anna Jobér 12 Bokens syfte 13 Bokens disposition 13 Inledning 15 Bedömningens ojämlikheter och dess konsekvenser 16 Avslutning 21 Del 1 – Centrala perspektiv 23 Mellan det strukturella och det individuella 24 Aktuella begrepp och definitioner 25 Elever som kompetenta aktörer 35 Olika faktorer förstärker varandra 36 En zombie i systemet 38 Perspektiv på betyg och statistisk 40 Avslutning 47 Del 2 – Att förstå ojämlikhet 49 Varför är inte skolan jämlik? 50 En historisk tillbakablick 51 Medelklassförklaringen 54 Det fria skolvalet 58 Talang och begåvning 62 Att förstärka ojämlikhet 67 Avslutning 69 Del 3 – Ett kompenserande klassrum 71 Möjligheternas klassrum 72 Vardagens handlingar och förhandlingar 72 Att arbeta i grupp 74 Om förväntan 85 Elevens bakgrund styr lärares förväntan 85 Goda intentioner och vertikala diskurser 91 Avslutning 94

978-91-27-139367_social_klass_INLAGA_.indd 6

2015-05-13 14:03

Om relationen mellan hem och skola 96 Stödjande samarbete 97 Stöd hemifrån 100 Avslutning – ett dubbelt beroende 101 Läxor – mellan hem och skola 103 Läxhjälpsföretag – bra eller dåligt? 104 Avslutning 107 Kommunikation 109 Vem får talutrymme? 109 Att få talutrymme – men om vad? 109 Avslutning 111 Att bedöma och betygsätta elever 113 Omedveten bedömning 114 Jämlika chanser att visa det man kan 114 Rum för misslyckanden 115 Att tala om elevers prestationer 118 Avslutning 120 Diagnoser och social klass – ett märkligt samband 122 Vem har räknesvårigheter? 123 Att bygga upp skyddsnätet tidigt 125 Avslutning 127 Om tillgångar av olika slag 129 Ekonomiska resurser 129 Kulturella resurser 134 Avslutning 137 Del 4 – På väg mot en bättre skola 139 Nya möjligheter 140 Förväntan 140 Frihet 143 Tid 144 Avslutning – En ofullkomlig lustgård 146 Tack! 147 Referenser 148 Länkar till databaser 159 Register 160

978-91-27-139367_social_klass_INLAGA_.indd 7

2015-05-13 14:03

978-91-27-139367_social_klass_INLAGA_.indd 8

2015-05-13 14:03

Förord av Magnus Oskarsson För tio år sedan var den svenska skolan, trots de problem som diskuterades då, en av de mest likvärdiga i världen. Resultaten i internationella skoljämförelser var mycket goda och skillnaderna mellan elevers och skolors resultat var mindre än i nästan alla andra länder. Men resultaten i ämnen som matematik, läsning och naturvetenskap har sedan dess fallit och skillnaderna har ökat mellan både elever och olika skolor.

Men det är inte bara resultatskillnaderna som ökat utan skolor med elever från en högre social klass rapporterar också att de har bättre resurser och lättare att rekrytera behöriga lärare. Ett alltmer segregerat skolsystem och ett klassamhälle formar sig i dagens Sverige, eller är det kanske det gamla som aldrig försvunnit? Ett klassamhälle som syns och som verkar ända ut i klassrummen. Det är lätt att som lärare känna sig maktlös över utvecklingen och en avgörande fråga blir vad man som lärare kan och bör göra.

Anna Jobér beskriver denna utveckling i sin bok, men ger också en vägledning till vad lärare kan göra för att motverka ökade skillnader. Anna Jobér beskriver hur en undervisning som stöttar alla elever kan se ut. Hon beskriver de sociala maktordningar som omger oss och hur dessa är sammanflätade. Det kan finnas en risk att utpekandet av en underordnad klass manifesterar underordningen.

Men Jobér påpekar att om vi inte skriver och talar om maktordningar så döljer vi de strukturella mönstren och förvägrar elever det stöd de behöver och har rätt till. Elevers sociala klasstillhörighet är ett monster som växer i proportion till hur det blir negligerat och underskattat. Eleverna måste göras medvetna om detta. De är inte passiva objekt i denna maktstruktur utan kompetenta aktörer och medskapare till det som sker och till den de blir.

Den valfrihet som dagens skola erbjuder är inte så fri som det kan tyckas vid första anblicken. Valet av skola följer klassmönster där likhet och trygghet är viktigt. Jobér lyfter fram flera studier 9

978-91-27-139367_social_klass_INLAGA_.indd 9

2015-05-13 14:03

som visar att skolsystem där elever med olika bakgrund blandas i samma klasser har högre genomsnittliga betyg. Elitsatsningar leder till att den stora majoriteten elever inte får tillgång till den bästa undervisningen och lägstanivån kommer att sjunka. I skolan pågår hela tiden ett socialt spel. Den frihet som finns för lärare och elever att välja arbetssätt blir ofta en chimär. De resurser och möjligheter eleverna har från sin horisont styr handlingar och arbetssätt.

Eleverna tenderar att samarbeta med kamrater de känner sig trygga med, vilket innebär att de tenderar att bli fångade i sin sociala klass och missa de möjligheter som andra elevers resurser och horisonter kan ge. Tidigare forskning visar att i elevernas identitetsskapande handlar det inte om vad de vill bli utan vem de är och vem de vill bli.

I Sverige visar olika studier att lärarna inte använder ordet klass när de pratar om eller med eleverna samtidigt som de uppenbart har olika förväntningar på elever med olika bakgrund. Elevernas sociala bakgrund spelar stor roll för hur man som lärare tänker, talar och arbetar med sina elever. Lärarna förklarar ofta låga resultat hos barn från arbetarklassen med brister och tillkortakommanden hos barnen själva. Det är inte brister i den egna undervisningen som lyfts fram, och på detta sätt förefaller arbetarklasselevernas sämre studieresultat hamna utanför lärarnas påverkan. För många lågpresterande blir målet att bli godkänd och det erbjuds i praktiken ingen undervisning som siktar högre. För medelklasseleverna finns däremot en beredskap från lärarna att förändra undervisningen och på det sättet ta ett större ansvar för elevernas studieresultat.

I kontakten mellan hem och skola syns elevernas olika förutsättningar. Barn från en högre social klass har i allmänhet högre förväntningar på sig från både hemmet och skolan. Resursstarka föräldrar deltar också mer aktivt i att forma en skola som passar deras barn. Språket är fundamentalt i relationer med andra människor men också i elevens egen tanke om sig själv. Barn från medelklassen är mer vana vid de dialoger och samtal som finns i klassrummet och har också större del av talutrymmet i klassrummet. Inte minst flickor från lägre sociala klasser har mindre talutrymme.

10

978-91-27-139367_social_klass_INLAGA_.indd 10

2015-05-13 14:03

Det faktum att inte allas tankar blir hörda i skolan är djupt odemokratiskt och sätter sannolikt djupa spår inför framtiden. Lärarna kan göra en stor insats här genom att skapa en undervisning som inte förstärker dessa skillnader utan tvärtom skapar kommunikation mellan elever med olika kulturellt kapital. Jobér argumenterar för att lärarna måste ställa sig på de resurssvaga elevernas sida och bygga starka broar till dem och till deras hem.

Jobér poängterar att det inte handlar om att hitta fel eller åtgärda brister som behöver rättas till hos elever som inte känner skolans koder. I stället är bokens syfte att skapa utrymme för fler förmågor, värderingar, bakgrunder och resurser. Att ignorera de klasskillnader som finns och elevernas olika bakgrund är sannolikt den sämsta lösningen, i stället måste eleverna inkluderas i diskussioner om hierarkier och social klass, precis som de gör när det gäller genus och etnicitet. Eleverna är kloka och även beredda att ge avkall på sin egen bekvämlighet när fler elever får det bättre och alla får möjligheter. Alla elever tjänar på att alla vagnar är med på tåget.

Det avgörande är att se lärande och framgång som något som kan tränas upp och inte som en inneboende egenskap hos eleven.

Det är viktigt att eleverna tillåts att misslyckas utan att de behöver känna sig misslyckade. Det är elevens prestation som ska bedömas och inte eleven. Detta gäller även duktiga elever som alltid får höra hur smarta de är, vilket skapar en självbild av någon som aldrig misslyckas och på det sättet hämmar både kreativitet och motivation.

De ökade skillnaderna mellan elevers resultat och möjligheter är en utmaning för den svenska skolan. Anna Jobérs bok hjälper lärare att förstå vilka processer som verkar i samhället och i skolsystemet. Samtidigt är det en praktisk handledning till vilka val lärarna kan göra i sin undervisning för att nå alla elever.

Härnösand våren 2015 Magnus Oskarsson Lektor i naturvetenskapernas didaktik 11

978-91-27-139367_social_klass_INLAGA_.indd 11

2015-05-13 14:03

Förord av Anna Jobér Det blåser motvind för den svenska skolan. Vi dalar i internationella mätningar och lärarbristen blir allt större. Rubrikerna under det senaste decenniet har fortsatt att sprida sitt dystra budskap.

Föräldrar, lärare, politiker och utbildningsforskare famlar efter lösningar och förklaringar till skolans svårigheter – och mitt i stormens öga finns eleverna. Med eller utan stövlar och paraply, med eller utan kunskaper och resurser. Om dessa elever och deras lärare handlar denna bok.

Ett av de viktigaste skälen till mitt yrkesval som lärare – men också den röda tråden genom de olika projekt jag har varit delaktig i under livet – har varit att bidra till att ge barn och ungdomar möjligheter till utbildning och därmed en mer jämlik och rättvis framtid. Exakt samma målsättning delar jag med människor i såväl små som stora sammanhang i Sverige, Kina och på många platser runt om vår jord. Denna strävan återfinns också i den övergripande målsättningen för den svenska skolan.

Den svenska skolan har under en lång tid haft som mål att utjämna sociala orättvisor. Barn ska oavsett bakgrund ges jämlika chanser och möjligheter att lära sig och utvecklas. Trots detta visar upprepade studier och rapporter på att skolan snarare är en plats där skillnader skapas, upprätthålls och förstärks (se ex. Skolverket 2012a; 2013b). En av det svenska samhällets stora utmaningar är därför att kompensera för de ökande skillnaderna mellan barns och ungdomars villkor och förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildning och lärande.

Men kan skolan verkligen kompensera för de ökande skillnaderna mellan barns och ungdomars villkor och förutsättningar?

Nej, skolan varken kan eller ska vara lösningen på allas våra problem (Labaree, 2008). Men vi som arbetar i skolan kan göra en del.

Framför allt kan vi motverka att samhällets problem ökar på grund av omedvetna eller oreflekterade handlingar och val.

12

978-91-27-139367_social_klass_INLAGA_.indd 12

2015-05-13 14:03

Bokens syfte Den här boken riktar sig i första hand till lärare och lärarstudenter som vill utöka sin kunskap och insikt om klassrummet som ett rum för alla. Alla som arbetar med skola och utbildning behöver rustas med kunskap och argument för hur vi ska uppnå en likvärdig skola. Vi behöver fästa blicken på annat än elevers oförmågor och minskande resurser och röra oss bort från olika bristförklaringsmodeller mot möjligheter och nya perspektiv (Svensson, 2014; Damber, 2010; Reimers & Martinsson, 2014). Intentionen med boken är också att du som läsare ska möta exempel, berättelser och sätt att resonera som du kan spegla din egen praktik mot. Citaten från lärarna i Jenny Ernemyr och Cecilia Strandhs examensarbete är exempel på sådana utsagor från lärares konkreta vardag.

Det finns många faktorer som bidrar till hur man som människa förstår och hanterar sin omvärld, men också som påverkar hur man blir behandlad. Det kan vara vilket kön du har, från vilket land du kommer eller vilken ålder eller sexuell läggning du har. Denna bok fokuserar på en av dessa faktorer, nämligen elevers sociala bakgrund, av några kallad socioekonomisk bakgrund, av andra social klass.

Bokens disposition Social klass i skolan är indelad i fyra delar: Den första delen går igenom ett antal grundläggande perspektiv och utgångspunkter samt resonerar kring definitioner och statistik. Vad innebär egentligen begreppet fattigdom och hur många fattiga elever har vi i Sverige?

Och hur kan definitioner som socioekonomisk bakgrund förstås av en lärare? Finns det någon risk med att vi märker elever med en klasstämpel och förutbestämmer deras framtid? Denna del försöker svara på några av dessa frågor. Därmed ger den ett underlag för en djupare förståelse av de resonemang som återkommer i del två respektive tre.

Bokens andra del beskriver och diskuterar ett antal förkla13

978-91-27-139367_social_klass_INLAGA_.indd 13

2015-05-13 14:03

ringsmodeller till varför skolan har varit, är och tycks fortsätta att vara ojämlik. Denna del tar ett historiskt perspektiv och har som intention att placera oss själva och skolan i en historisk kedja, också med förhoppningen om en djupare kunskap om varför det ser ut som det gör – men kanske framför allt för att vi bättre ska kunna förstå och hantera framtida utmaningar.

Den tredje delen fokuserar på den vardagliga praktiken i ett svenskt klassrum och hur man konkret kan hantera skillnader som beror på främst social klass. Vad kan göras? Vad bör göras? Hur kan vi skapa möjligheter för alla elever?

Slutligen sammanfattas bokens bärande idéer i del fyra i ett resonemang kring begreppen tid, frihet och förväntan. Elever ska alltid erbjudas genomtänkta och långsiktiga lösningar snarare än snabba ”quick fix”-beslut. Att få och ges tid är avgörande för både elever och deras lärare. Frihet är ett komplext begrepp och kanske behöver vi ompröva det utifrån ett elevperspektiv? Boken avslutas med en diskussion kring begreppet förväntan som dels tar upp förväntningarna på den enskilda eleven och dels allas vår förväntan på en bättre och mer jämlik framtid.

Malmö våren 2015 Anna Jobér

14

978-91-27-139367_social_klass_INLAGA_.indd 14

2015-05-13 14:03

Inledning På den allra första sidan i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket, 2011b) står det skrivet att: ”Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära” (s. 7). Det är ett fundament i den svenska skolan. Dessutom ska skolan både förmedla och gestalta: [m]änniskolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta (s. 7).

Varje enskild elev ska ”finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet” (s. 7).

Läroplanen är ett styrande dokument för skolan. En ännu mer bindande text för läraren är skollagen. Där är det ingen tvekan om att elever ska få det stöd och den hjälp de behöver för att få godkända kunskaper. I skollagens tredje kapitel (SFS 2010:800, 3 kap. § 3) står det: Alla barn ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

Här finns det inga gråzoner, egentligen inget tolkningsutrymme.

Alla elever ska ges ledning och stimulans för att nå godkända kunskaper (Kornhall, 2014). Det är alltså centralt i den svenska skolan att alla elever oavsett bakgrund inte bara ska finna sin egenart utan också ska främjas till utveckling och lärande.

15

978-91-27-139367_social_klass_INLAGA_.indd 15

2015-05-13 14:03

Bedömningens ojämlikheter och dess konsekvenser Läraryrket är uppbyggt så att en stor del av tiden går till att formulera kriterier, skapa lärandemöjligheter och sedan bedöma, sätta betyg och differentiera elever och studenter som godkända eller inte – i olika betygssystem och på olika nivåer inom utbildning. Det är också ofta då det kommer till betyg och bedömning som ojämlikheterna mellan elevernas kunskaper visar sig. Men, problemet är inte att elever får olika betyg utan det vi måste titta på är varför de får det. Här kan man urskilja två avgörande variabler: 1. Elever har på grund av sin bakgrund inte samma möjligheter

att nå ett visst betyg eller uppnå ett särskilt resultat.

2. Betyget eller bedömningen kommer att betyda olika saker beroende på vilken bakgrund eleverna har.

Ojämlikheten ligger alltså inte i själva betygsättningen eller bedömningen. Den återfinns i det faktum att elever från en familj med lägre socioekonomisk status – eller en lägre social klass – i mycket större utsträckning än barn från andra hemförhållanden får lägre betyg. Detta innebär också att barn med ett sämre socioekonomiskt utgångsläge inte når de höga betygen i lika stor utsträckning, vilket innebär att de varken i skolan eller senare i livet får eller ges samma möjligheter.

Men ojämlikheten stannar inte där. När två elever från helt olika familjer visar upp sina likvärdiga betyg kan man med stor säkerhet säga att deras betyg kommer att värderas olika men också ges olika betydelse. För en elev från en familj med en god socioekonomisk bakgrund kan det vara så att marginalerna är större och man kan justera för ett sämre betyg på andra sätt, medan det för en elev från en annan socioekonomisk miljö kan vara just betygen som är avgörande för livschanserna och möjligheterna.

Den här boken har inte fokus på betyg och bedömning. Men genom att studera detta närmare blir det tydligt att skolan inte lyckas kompensera för de skillnader som finns mellan elevers 16

978-91-27-139367_social_klass_INLAGA_.indd 16

2015-05-13 14:03

socioekonomiska miljö och de inbyggda ojämlikheter som finns där. Kanske är det inte heller helt möjligt för skolan att göra det – men det är skolans uppdrag att sträva i den riktningen. Den här boken fokuserar på tre viktiga skäl till att skolan ska göra allt för att kompensera för ojämlikheter: 1. Ojämlikhet är ett samhällsproblem 2. Lika betyg får olika betydelse 3. Utbildning är ett skydd mot låg livskvalitet

Ojämlikhet är ett samhällsproblem Att skolan inte klarar av att kompensera för barns och ungdomars olika bakgrund skapar en mängd problem, inte minst ur ett samhälleligt perspektiv. Sociologen Robert Erikson (se ex. i Lundgren et al., 2012) diskuterar kring begreppet social snedrekrytering för att förtydliga det. Social snedrekrytering enligt Eriksons definition innebär att det är betydligt vanligare att de som har föräldrar med någon form av eftergymnasial utbildning läser vidare på högskola och universitet. Det vill säga det blir en snedrekrytering till högskola och universitet eftersom de som läser där i högre utsträckning kommer från familjer med bättre förutsättningar (se även Svenssons, 2001, 2006, diskussion kring snedrekrytering).

För det första pekar Erikson på ett argument som återkommit i den svenska skolpolitiken alltsedan 1800-talet, närmare bestämt att en social snedrekrytering leder till en minskad effektivitet i samhället. För ett effektivt samhälle behövs att så många medborgare som möjligt når sin rätta potential. Detta är alltså ett resonemang som bygger på tanken att om många begåvningar inte får möjligheten att nå sin rätta potential så blir konsekvenserna ett mer ineffektivt samhälle. I ett konkurrenskraftigt samhälle är det som Kornhall (2014) uttrycker det inte bara ett ”enormt slöseri med talang och mänskliga resurser” (s. 29), det är också avgörande för tillväxt och ekonomisk utveckling.

17

978-91-27-139367_social_klass_INLAGA_.indd 17

2015-05-13 14:03

Ett annat problem med snedrekrytering, menar Erikson, är att snedrekrytering i sig utgör en social orättvisa. Att ungdomar från familjer med sämre ekonomiska möjligheter har varit och är tvungna att sluta skolan för att arbeta och bidra till försörjningen i familjen är djupt orättvist och skapar ojämlika möjligheter. Det kan låta som ett främmande argument i Sverige i dag, men som vi kommer att se i den första delen så är just fattigdom och bristande försörjning något som har kommit att bli högst relevant att ta in i diskussionen (se även Hjort & Panican, 2011).

Det tredje problemet som social snedrekrytering kan leda till benämner Erikson som social disharmoni. Det uppkommer när barn från skilda samhällsklasser uppfostras avskilt från varandra.

Erikson anser att denna uppdelning under uppväxten kan öka klassmotsättningarna i samhället. Problematiken blir tydlig när segregationen ökar (vilket ett flertal menar att den gör i Sverige i dag) och barn från skilda omständigheter aldrig möts – och därmed aldrig får en chans att skapa förståelse för varandras förutsättningar, olikheter men också likheter.

Det sista argumentet Erikson diskuterar skulle man kunna säga är besläktat med effekterna av social disharmoni, men här handlar det om att alla samhällets medborgare ska mötas i samhällets styrande församlingar. Med en social snedrekrytering riskerar representationen i styrande församlingar av medborgare med olika bakgrunder att bli lidande. Erikson skriver att representation från hela samhället i statens översta styrande skikt är en förutsättning för ett gott samhälle. Argumentet mot en social snedrekrytering blir därmed att när människor med varierande social härkomst ingår i de styrande skikten i samhället förväntas också sociala motsättningar minska och den politiska demokratin främjas.

Denna process har exemplifierats i boken Rösträtt till salu (2012) av Staffan Lindberg och Richard Svensson. De har funnit samband mellan brist på utbildning och antidemokratiska värderingar, och det menar de beror på att de ungdomar de tar upp i boken känner sig svikna av skolan och att den känslan vänds mot samhället. För18

978-91-27-139367_social_klass_INLAGA_.indd 18

2015-05-13 14:03

fattarna menar med andra ord att ungdomarna har tappat sin tro på demokratin just i skolan som de anser har svikit dem.

Det finns alltså goda skäl för att öka jämlikheten i skolan och främja en kompenserande skola så att denna snedrekrytering inte uppkommer. En ökad ojämlikhet och snedrekrytering på grund av människors olika bakgrund är något som av många skäl inte är önskvärt i samhället, vare sig på ett strukturellt plan eller i ett klassrum i skolan.

Lika betyg får olika betydelse Skolan kompenserar alltså inte fullt ut för den bakgrund som eleverna har med sig. Betygen är avgörande för fortsatta studier och med ojämlika möjligheter skapas en social snedrekrytering.

Det problematiska är inte bara att elevens bakgrund påverkar skolgången och därmed betyget, utan att betyget i sig får olika konsekvenser för barn med olika bakgrunder. Ett betyg E1 får inte samma betydelse för ett barn från en miljö med bättre socioekonomiska förutsättningar som för ett barn med sämre socioekonomiska förutsättningar. Britt Hallerdt betonar det i Studieresultat och social bakgrund (1995). Enligt hennes analys av tidigare forskning var medelmåttiga eller låga betyg hos elever vars familjer tillhörde den övre medelklassen inget hinder för fortsatta studier. I dessa familjer fanns andra alternativ eller lösningar för att nå dit man ville. Exempelvis spelade den sociala bakgrunden ingen roll för pojkar när de skulle fortsätta in på ett tre- eller fyraårigt gymnasium. Det gjorde det däremot för pojkar med medelmåttiga betyg.2 Där var den sociala bakgrunden av stor betydelse för om man valde en teoretisk utbildning eller inte. Med andra ord, med en bättre socioekonomisk bakgrund blir inte lägre betyg lika utslagsgivande.

1 Det näst lägsta betyget. Under det finns F som motsvarar ungefär icke godkänd i den gamla betygsskalan.

2 Mer om betydelsen av genus och föräldrars utbildningsbakgrund finns i nyare studier, se exempelvis Anderhag (2014).

19

978-91-27-139367_social_klass_INLAGA_.indd 19

2015-05-13 14:03

Samma resultat visar Anna Sandells senare studie Utbildningssegregation och självsortering – om gymnasieval, genus och lokala praktiker (2007) som tydliggör att det är inte bara att man faktiskt väljer att läsa vidare som har ett samband med den sociala bakgrunden som man har. Det får också konsekvenser för vad man väljer. Sandell beskriver i sin studie hur högstadieelever resonerar när de ska välja gymnasieutbildning. Enligt Sandells forskning så finner vi elever från lägre sociala klasser i gymnasieskolans alla olika program, det vill säga de är mer spridda än elever från högre sociala klasser. Elever från högre klasser tenderar i stället att välja gymnasieprogram som i större utsträckning kan leda vidare till studier på högskola eller universitet. Det är alltså program som ger en större valfrihet vid högre studier men även senare i livet.

Utbildning är ett skydd mot låg livskvalitet Men livet är mer än skola och utbildning – alla vill vi må bra och leva ett gott liv. Kornhall (2014) menar i sin bok Alla i mål att en längre skolutbildning också har positiva effekter på folkhälsan.

Han refererar till Socialstyrelsens rapport från 2010 som visar att de elever som går ut nionde klass med låga eller ofullständiga betyg har en ökad risk att få framtida psykosociala problem. Rädda Barnens generalsekreterare Elisabeth Dahlin betonar även hon i en artikel om barnfattigdom i skolan att: Djupdyker man i den statistisk vi samlar in här på Rädda Barnen så kan man se att barnen i de fattiga områdena toppar allt som barn inte ska toppa. De löper en avsevärd risk att inte klara grundskolan, att inte gå gymnasiet, att inte få jobb. De riskerar att drabbas av diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, över- och undervikt, att bli utsatta för brott och olyckor och att leva i ett livslångt utanförskap (Nylander, 2014, s. 19).

20

978-91-27-139367_social_klass_INLAGA_.indd 20

2015-05-13 14:03

Socialstyrelsen visar också att allvarlig kriminalitet i ung vuxen ålder är åtta till tio gånger så vanligt bland elever med låga betyg jämfört med de som har medelbetyg eller höga betyg. Det är anmärkningsvärda siffror.

Märta Wallinius har i sin avhandling Aggressive antisocial behavior – clinical, cognitive and behavioral covariates of its persistence (2012) analyserat nationella register över brott, skolbetyg och psykiatriska diagnoser samt kliniska undersökningar av personer inom rättspsykiatri och kriminalvård. Hon drar där slutsatser som visar på skolans oerhört betydelsefulla roll för att människor ska hamna rätt i livet. Ett exempel hon nämner är att individer som är våldsbenägna ofta har varit det redan i tidiga skolår. Wallinius lyfter fram betydelsen av att redan från förskola och skola lära ut alternativa sätt att hantera sin aggressivitet och att hjälpa föräldrar att bli positiva och stöttande i sin föräldraroll. Enligt Wallinius kan man i många fall avgöra vilka elever som kommer att få allvarliga problem med kriminalitet i vuxen ålder.

Skolan har först och främst en pedagogisk roll och en social funktion, men skolan skulle också kunna ha en alarmfunktion, menar hon. Hon påpekar att förutom allt mänskligt lidande så är det rent samhällsnyttigt att identifiera dessa elever tidigt. Att få tillgång till en bra och lång utbildning fungerar alltså som en skyddsfaktor mot låg livskvalitet inte bara på ett individuellt plan utan för hela samhället.

Avslutning Det skapas med andra ord en mängd olika problem på flera varierande nivåer när alla elever inte ges samma möjligheter under skoltiden. Demokratiska processer omintetgörs och klyftorna ökar. Att inte ges möjlighet till utbildning och kunskapsinhämtande skapar också problem för individen när det gäller bland annat val kring hälsa, miljö och ekonomi. Men det skapar också mer strukturella problem när samhället inte kan säkra sin kompetensförsörjning.

21

978-91-27-139367_social_klass_INLAGA_.indd 21

2015-05-13 14:03

Med andra ord, utan en jämlik och kompenserande skola där alla ges samma möjlighet etableras, skapas och manifesteras problem för eleven, för elevens föräldrar och för samhället. För att förhindra dessa problem behöver samhället se till att alla elever får samma chanser och möjligheter oavsett deras socioekonomiska bakgrund.

22

978-91-27-139367_social_klass_INLAGA_.indd 22

2015-05-13 14:03

978-91-27-139367_social_klass_INLAGA_.indd 23

2015-05-13 14:03

omslag: niklas lindblad, mystical garden design omslagsillustration: Maja Lindgren författarporträtt: Helena Smitt

Social klass i skolan

ISBN 978-91-27-14147-6

Anna Jobér

Carol S. Dweck är professor i psykologi vid Stanforduniversitetet i USA. Hennes bok Mindset riktar sig främst till yrkesverksamma lärare, men kan med fördel läsas av alla som intresserar sig för hur man skapar motivation och därigenom framgång.

Skolan ska vara en plats där alla barn ges samma möjligheter att lära sig och utvecklas. Skolan ska också vara en plats som motverkar sociala orättvisor – men så ser det inte ut i dag. En alltmer segregerad skola skapas och förstärks i Sverige.

En av den svenska skolans utmaningar är därför att kompensera för de ökande skillnaderna mellan elevers villkor och förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildning och lärande. Anna Jobér beskriver i denna bok hur vi kan förstå och hantera sociala skillnader, och hur de som arbetar i skolan genom medvetna val och handlingar kan åstadkomma förändring.

Social klass i skolan ger lärare och lärarstudenter argument och kunskap så att de kan arbeta för en mer likvärdig skola. Men boken kan läsas av alla som är intresserade av att skolan ökar möjligheterna och skapar utrymme för alla elever, oavsett deras förmågor, resurser eller förutsättningar.

Boken inleds med ett förord av Magnus Oskarsson, lektor i naturvetenskapernas didaktik, nationell projektledare för PISA och ansvarig för naturvetenskap i TIMSS.

Anna Jobér

Social klass i skolan Det kompensatoriska uppdraget

Anna Jobér är fil.dr. i pedagogik och har disputerat på hur social klass och sociala processer kan förstås i NO-­ undervisning. Hon är särskilt intresserad av hur ojämlikhet ter sig såväl i som utanför klassrummet. Anna har en bakgrund som lärare i matematik och NO, men arbetar nu som universitetslektor i utbildningsvetenskap inom naturvetenskapernas didaktik vid fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola.

ISBN 978-91-27-13936-7

9 789127 139367

NOK_JOBER_SOCIAL_KLASS_I_SKOLAN.indd 1-3,5

2015-05-11 15:46