BODI L MALMSTEN
SÅ GÖR JAG
K O N S T E N A T T S K R I VA
Innehåll Förordet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . x i DEN H ELIGA SK R IF T EN Det skrivs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Var jag har det ifrån . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Det bibliska som inte blev . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Grunden för alltihop . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Det fanns inga författare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Flickan & böckerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Faran med att läsa om . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Riktiga böcker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 I Mesopotamien . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 De besläktade . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Jag ska bli bäst i världen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Den oskrivna världen mot den skrivna . . . . . . . . . . . . 33 Bibliotekets betydelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Det ljusblå skrivhäftet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 ii SK R I VA N DETS T I D & RUM Det som krävs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Ett eget rum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Det sociala . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Den ideala skrivdagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Om sittandet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 Nawal El Saadawi & Malcolm Gladwell . . . . . . . . . . . 57 Skrivskolor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Konsten att göra det . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Liknelsen om skrivandet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62
iii SK R I V PROCE SSEN Prolog . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Ta ut det i förväg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 Allting händer bara en gång . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 De små flygande fladdrande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 I finrummet där jag var barn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Det som sätter igång processen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 Självkritiken ska vara off . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Dr amaturgin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Framåtrörelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 Min dramaturgi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Cliffhanger – hur ska det gå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 Moln över Finistère . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Den metodiska metoden mot den intuitiva . . . . . . . . 85 Så gör andr a, så gör jag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 Titlarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 Myten om förstameningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 Idioten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 Klockan halv fyra på natten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 Fel om döden i femton år . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 Undergångaren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Hur mycket den skrivande än bemödar sig . . . . . . . 94 Jag, jag, jag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Jaget & Einstein där han inte ser klok ut . . . . . . . . . . 97 Jaget, The Crack-Up & F. Scott Fitzgerald . . . . . . . . 98 Jaget & samhället . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 Jaget & historien . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 Jaget & madame Bovary . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 Jaget i reportaget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 Helvetet, Mou nt Ever est & flow . . . . . . . . . 106 Vilse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 Aldrig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 Änglarna på snön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 Förmågan att fungera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111
Överdriftsmetoden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 Bli full . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 Dialogen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 Truman Capote mot Mickey Spillane . . . . . . . . . . . 117 En hårdkokt & ett Geheimeråd . . . . . . . . . . . . . . . . 118 Flow! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 Mount Everest & Marianergraven . . . . . . . . . . . . . . 121 Läxan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122 Skolexempel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 Familjen Tejp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 Formuleringar & fonetik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 Tag Tulo i tid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130 Supinumstammen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132 Pronomina . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133 Syftningsfel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134 Stavning & grammatik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135 Experter na . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136 Personlig läsare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137 En mängd experter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139 Min egen expert . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140 Min egen expert på ett tåg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141 Hjärtat i skrivprocessen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144 Det får aldrig finnas något synd om . . . . . . . . . . . . 145 Läs som en lär ling ! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 146 Stilen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 148 Lärlingsuppgift #1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150 Lärlingsuppgift #2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152 Handlingen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154 Överkurs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155 Summering av läs som en lärling . . . . . . . . . . . . . . . 156 Fr ågor & svar #1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158 Deadline . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 164 Tvätta, stryka, döda! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 165 Papperspanik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 166
Korrektur! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . För den som gör det för första gången . . . . . . . . . . Inte för familjärt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Den värsta väntan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ironi eller tidsandans makt över individen . . . . . . . Fr ågor & svar #2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hela vär lden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Rubrik kritik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fr ågor & svar #3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
167 168 169 170 171 174 180 181 184
iv FOLK BIL DN I NG & FI N K U LT U R Jag är autodidakt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 191 Vanföreställningen om smalt & svårt . . . . . . . . . . . . 192 Harry Potter & Harold Bloom . . . . . . . . . . . . . . . . . 193 Harold Blooms vrede . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 194 Science fiction, dystopi eller som det är nu . . . . . . 195 Bullret runt böckerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 198 Den bildade borgerligheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 199 Den bildade arbetarklassen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 200 Om det kritiska tänkandet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 202 Folkbildande fakta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 203 v OR DER & R Å D Till den som skriver . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 209 Till den som drömmer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 210 Till den som läser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 211 Skriv under pseudonym . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 212 Skriv inte så någon blir galet rasande om det inte är din avsikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 213 Skriv inte samma bok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 214 Skriv inte rent . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 215 Var konkret . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 216 Prata inte om det . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 217 Markera mindre . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 218
Det som måste finnas med . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 219 Klassiker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 220 Glöm aldrig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 221 Hitta boken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 222 Klä om . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 223 Läs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 224 Lär av det som är bra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 225 Vad det handlar om . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .226 Märk ord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 227 Tellusvägen, Ödeshög . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 228 Ta reda på vilka de respektabla är . . . . . . . . . . . . . . 229 Pu nkter om or d . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 232 Beige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 233 Svåra ord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 234 Roliga ord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 235 Mingelfadäs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 236 Konstiga ord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 237 Grova ord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 238 Vackra ord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 239 Onomatopoetiska ord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 240 Ord som inte finns i pluralis . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 241 Tidsanda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 242 De hundra språken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 243 Ett öde värre än tyskan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .244 Smärtans språk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 245 Att blinka sin bok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 246 Terminologierna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 247 Låneord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 248 All over the place . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 249 Gatekeeper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 251 Ta till orda; sista punkten om ord . . . . . . . . . . . . . . 252 Män niskors & änglars tu ngomål . . . . . . . . . 256
vi NOTA PPA R AT EN En apokryf . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Mina klassiker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Min bibliografi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Förstameningarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Handböcker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Några böcker ur Harold Blooms kanon . . . . . . . . . Några titlar från The Times, 2009 . . . . . . . . . . . . . . Läsarens rättigheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Borges & några kompisar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
261 263 268 270 272 274 275 276 278
vii K A PIT L EN SOM I N T E KOM M ED Om konsten att läsa & skriva . . . . . . . . . . . . . . . . . . 283 Kapitlet med förklaringen till bokens titel . . . . . . . 286 Kapitlet om genrer & sortering . . . . . . . . . . . . . . . . . 287 Kapitlet om översättningarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . 288 Kapitlet om talböckerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 289 Underlättnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 290 Kapitlet om beundrans betydelse . . . . . . . . . . . . . . . 291 Kapitlet om larmrapporterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . 292 Kapitlet om boken som konstföremål . . . . . . . . . . . 293 Vem får vårdnaden om böckerna? . . . . . . . . . . . . . . 294 Där mycken vishet är, är mycken grämelse . . . . . . 295 Kapitlet om Zen in the Art of Writing . . . . . . . . . . 296 Det sista bibliska som inte kom med . . . . . . . . . . . . 297 Frågor & svar #4: De två sista frågorna jag någonsin kommer att svara på . . . . . . . . . . . . . . 298 Kapitlet om min debut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 300 Kolofon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 304
x
B O D I L M A L M S T E N ~ Så gör jag
Förordet Det är inte som författare jag skriver det här – medan jag skriver, skriver jag. Författare kommer efteråt. Under skrivandet är jag en som skriver, var och en som skriver är det – var och en för sig. Skrivandet är inget yrke; det är något som den med lusten att skriva och viljan att göra det inte kan låta bli. En taxichaufför kan köra bil på sin fritid, ingen taxameter, fritiden är tid som är fri. För den som skriver, för mig, är det inte så. Skrivandet är ett jobb som inte bryr sig om någon fritid, skrivandet bara håller på. Den här boken är en lärobok i en lära som inte kan läras ut, en handbok i en konst som inte kan läras ut, skriven av en som inte kan. Det är inte av blygsamhet jag säger det, äkta eller falsk; ett liv av skrivande och det enda jag vet är att det jag skriver nu, har jag aldrig skrivit förut. Det är första gången jag skriver det här. Skriva det nya lär man sig medan man skriver och ibland inte ens då. Ändå. Den här boken är en lärobok, en handbok med erfarenheter, verktyg, redskap, råd, tips, exempel, goda exempel och avskräckande. Trots allt och ändå. Den här boken är en lärobok i en konst som inte går att lära ut, en handbok i konsten att skriva fast det inte går.
f ö r o r det
xi
Slutsatsen av vad boken vill lära ut – fast det inte går – är att det som ska vara kvar efter skrivandet, vid publiceringen, det som får stå kvar när manuskriptet slutgiltigt lämnas, måste vara summan av de otaliga val den skrivande vid deadline måste göra eller måste ha gjort. Deadline är den dödliga linje där den yttre kontrollen kommer in. Men det är då det. Medan du skriver för att du vill skriva och inte kan låta bli, under skrivtiden är det för dig själv du skriver, medan du skriver får ingen annan än du själv och din lust att skriva komma in.
Del i
Den heliga skriften
D el i ~ d e n h e l i g a s k r i f t e n
15
Det skrivs Prosa, poesi, sms, tidningsartiklar, reportage, uppsatser, det twittras, det skrivs. Skrivs och skrivs, mer än någonsin. Det skrivna sprids. Sprids och sprids. Böcker ges ut, pappersböcker, pocketböcker, e-böcker, rymden vibrerar av tecken, miljarder mil alfanumerisk kod, tecken och språk som blir nya språk, digitala symboler att tolka till ord. Det skrivs. För att skriva måste den som skriver kunna skriva. Så att andra – än den som skriver – förstår vad det står. Det skrivna måste fungera, vara tydligt eller avsiktligt mystiskt, inte allmänt och trist, utan personligt och, enligt den skrivandes sanning, sant. Det måste märkas vem avsändaren är utan att man ser det på displayen till mobilen, förstår det av författarnamnet på boken, uppsatsen, reportaget; det kallas stil. Stil är inte någonting som bara står. Stil är summan av den skrivandes val. Stilen är du, den är jag. Vad än det skrivna ska bli – skrivprocessen är densamma. Det handlar om tron, hoppet och kärleken till det skrivna och plikten mot. Plikt låter strängt. Plikt är strängt och ska vara strängt. Säg det högt: »Plikt.« Säg det i en mikrofon och p:et kommer att smälla som ett revolverskott.
16
B O D I L M A L M S T E N ~ Så gör jag
Ingen projektil kan träffa hjärtat med så förlamande kraft som en punkt satt på rätt ställe. & Isa ak Babel
Den här boken är en lärobok i att sätta punkten på rätt ställe. Ingen nåd för de vårdslösa; det är en lärobok. Läraren är jag och jag är hård. Lättja tolereras inte, tyst i klassen, inget fusk. Den här boken en lärobok i en konst som inte går att lära ut. Jag kan den inte, ingen kan. Så gör jag, gör som jag, gör inte som jag! En sak är sann, en läxa kommer tillbaka: Gör det på riktigt eller gör det inte alls. Den här boken påstår att det skrivna är viktigt, att skriften är helig, att den skrivandes plikt är att respektera vartenda ord, minsta skiljetecken och aldrig skriva så mycket som ett sms utan kärlek till att skriva det. Det börjar med ett sms och slutar med vår tids klassiker,* texter som är så bra att inte ens tiden kan göra dem omoderna.
* Mina klassiker, s. 263
D el i ~ d e n h e l i g a s k r i f t e n
17
Var jag har det ifrån När jag var ensam hemma i stugan där jag var barn brukade jag läsa högt ur Gamla & Nya Testamentet, Den heliga skrift, 1917 års översättning. Där gick jag och deklamerade för mig själv, husmössen och utsikten över Oviksfjällen. Jag gjorde det för ljudet av Genesisverserna, Predikaren, Job, Korintier brevet, för hur vackert det var jämfört med vardagsspråket; mitt vardagsspråk jamtskan, målet som är mitt modersmål. Mitt skriftspråk, svenskan är ett inlärt språk, svenskan är skolspråket, magisterns språk, maktspråket. Jamtskan är som vi pratade på byn, i släkten var mitt riktiga språk. Men språket i den heliga skriften var ett språk för sig, bortom vardags målet och maktspråket och det var vackert, är fortfarande ett av de vackraste språk jag vet. Frambringe vattnet ett vimmel av levande varelser; flyge ock fåglar över jorden under himmelens fäste. & genesis 1:20
Det som är krokigt kan icke bliva rakt, och det som ej finnes kan ej komma med i någon räkning. & Pr edik ar en 1:15
Ack att mina ord skreves upp, ack att de bleve upptecknade i en bok, ja, bleve med ett stift av järn och med bly för evig tid inpräglade i klippan! & Job 19:23–24
Så bliva de då beståndande, tron, hoppet, kärleken, dessa tre; men störst bland dem är kärleken. & första Kor intier br evet 13:13
18
B O D I L M A L M S T E N ~ Så gör jag
Det var inte för guds skull jag läste den heliga skriften, det var för språket, de obegripliga men vidunderligt vackra orden, de märkvärdiga meningarna, dramatiken och det ocensurerade våldet. Det kan ha varit från Gamla & Nya Testamentet, som jag fått mitt bestående intresse för ord. Och för fiktivt våld. Jag läste inte för att förstå, jag läste för verklighetsflykten, för att bli hänryckt som apostlarna i Nya Testamentet när de förstår och kan tala varandras språk för att tungor såsom av eld visade sig för dem och förde lade sig och satte sig på dem, en på var av dem. & APOSTLAGÄR NINGAR NA 2:3
Hänryckning är att bli fri från sina begränsningar och få tillgång till kunskap man inte har, hänryckning är bra och tungor såsom av eld vidunderligt vackert. Att bli hänryckt är som att få flow – skrivandets bästa och mest välsignade tillstånd. Jag har fortfarande inga krav på att förstå. Det finns alltid ord och uttryck, formuleringar som förlorar på att förklaras, men ändå försvarar sin plats. Att säga att man inte förstår, att det är för svårt, är att avslöja sin dumhet, sin lättja, sin brist på nyfikenhet. Vi måste inte förstå vartenda ord för att förstå. Inte ens när vi skriver måste vi förstå vartenda ord. Om man icke slipar eggen, när ett järn har blivit slött, så måste man anstränga krafterna dess mer; och vishet är att göra allt på bästa sätt. & pr edik ar en 10:10
D el i ~ d e n h e l i g a s k r i f t e n
19
Det bibliska som inte blev Att det är mycket bibliskt i början av den här boken om konsten att skriva beror på att jag tänkt dela in den i avdelningar med bibliska titlar: Genesis för det som blev Skrivprocessen, Apostlagärningarna för Frågor & svar, avsnittet om kritiken hade underrubriken Domarboken, Ordspråksboken var Order & råd. Det kändes rätt, men sedan började jag ifrågasätta – så gör jag, jag blir osäker, tvekar, tvivlar är alltid skeptisk till mina tidiga val. Men ändå, jag ville visa sambandet mellan mitt skrivande och att jag läste Genesis som barn. Jag bestämde mig för det bibliska. Sedan blev jag osäker igen och på ett mycket värre sätt – jag började föreställa mig hur det skulle kunna tolkas. Vad folk skulle tycka, läsarna, kritiken! Hur de som anmälde boken skulle döma, jag fick bedömningsskräck och raderade det bibliska – förutom avsnittsrubriken Den heliga skriften.
22
B O D I L M A L M S T E N ~ Så gör jag
Grunden för alltihop Varför jag ber ättar, skriver, informerar om tvivlet som kommer in i del III, Skrivprocessen. Varför ta upp plats med det som inte blev? För att exemplet med det bibliska som inte blev, är exemplet som ligger under allt i den här boken. Så gör jag, jag tvekar. Jag släpper in tvivlet för tidigt i det jag skriver, du som vill skriva – gör inte det. Det är fel. Tvivlet kommer sist, först när deadline närmar sig får tvivlet komma in; avsnittet Deadline med sina dödliga deadlinekapitel – tvätta, stryka, döda, kill your darlings, papperspaniken, slakten, korrekturet. När deadline står för dörren, deadline är sist i skrivprocesssen och när deadline närmar sig ska tvivlet komma in, det är då, inte nu. Kommer tvivlet för tidigt, förlorar vi lusten och lusten är skrivred skapet som aldrig kan bytas ut. Hur fort utvecklingen än rusar fram (snart kan vi springa igång datorerna, i Norge gör man det redan, den digitala pennan jag drömmer om och så finns den – du skriver för hand och det konverteras till datatext simultant), utveckling är toppen, det är super, men utan lusten står man där. Eller sitter. Det var lusten som fick mig att skriva den här boken. »Roligt«, tänkte jag, »det här kan jag«. Lusten fick mig att sätta igång, lusten och viljan att göra det, valet. Jag valde det här i stället för allt som står i kö i väntan på att bli skrivet i den del av mig där det oskrivna trängs. Lusten att skriva, jag sätter igång och redan i del tre kommer tvivlet in, osäkerheten, självcensuren.
D el i ~ d e n h e l i g a s k r i f t e n
23
Det går en mördare lös i mitt skrivande liv. Jag vet inte vilket vapen, vilka vapen att ta till, hur jag bäst ska skydda mitt skrivande från det dödande tvivlet och mördaren självcensuren. Konsten att skriva. Så gör jag. Jag vet inte, kan inte, den här boken är en strävan, läraren är jag, jag är hård, för hård för mig själv, ändå skriver jag. Varför, var kommer det ifrån och varför är det så svårt? Det är ju bara att lyda Mark Twains enkla regel: Don’t use a five-dollar word when a fifty-cent word will do. Det vill säga i dagens svenska valuta: Använd inte femhundralappsord när ett enkronasord räcker.
24
B O D I L M A L M S T E N ~ Så gör jag
Det fanns inga författare Så länge jag minns har jag älskat det skrivna, från det jag lärde mig läsa och fram till i dag, jag läser allt. Skönlitteratur, Schopenhauer, annonser, artiklar på internet, broschyrer, krigsreportage. Från det jag lärde mig läsa i första klass valde jag läsandet, från den första bok jag öppnade var det uppenbart. Jag var en livsform med läsandet som kännetecken. Att namnet vid titeln betydde att någon skapat personer och situationer, att någon skrivit det jag läste föll mig inte in – hur skulle det kunnat falla mig in? Det fanns inga författare där jag kommer ifrån. Om någon kommit till byn där jag var barn och sett mig sitta vid fönstret med utsikt över Oviksfjällen och läsa, om någon science fiction-sinnad person sett mig och sagt att jag en dag skulle bli kallad till Bonniers förlag på Sveavägen i Stockholm, att Gerard Bonnier, den legendariske förläggaren, skulle lägga handen på mitt manuskript och säga »Vi ger ut den«, hade jag inte ens kunnat förneka det. Det hade varit för bortom, obegripligt och lika verklighetsfrämmande som att någon kommit och sagt att jag var svart som lilla svarta Sambo på sparbössan i söndagsskolan eller gick upp och ned på andra sidan jorden, gul som en kines. Det ingick inte i min världsbild. Var tid och plats har sina fördomar, sina föreställningar, och att jag skulle blivit en som skriver, att någon skrivit det skrivna ingick inte i min verklighetsbild. Jag bara läste.
D el i ~ d e n h e l i g a s k r i f t e n
25
Urskillningslöst utan krav eller förväntningar läste jag, Djungelboken, Kvinnor och äppelträd, Cherry Ames – sjuksköterska, Såningsmannen, Det blåser på månen, Gamla Testamentet, Alla vi barn i Bullerbyn, Gårdfari handlaren, Fem-böckerna, Släkten Thibault, Svenska folkets underbara öden – elva band om Sveriges historia, Den schweiziske Robinson, Idioten, Floderna flyter mot havet, Stilla flyter Don, Underliga människor och underliga djur, jag läste böcker om upptäcktsfärder, saltöknar, oaser, utdöda djur. Jag läste Det växte ett träd i Brooklyn.
26
B O D I L M A L M S T E N ~ Så gör jag
Flickan & böckerna Det växte ett träd i Brooklyn, en flicka som jag, men i Brooklyn, en fattig och udda familj i 40-talets Usa, en flicka som lånar så många böcker som man vid varje lånetillfälle får ta ut från biblioteket, flickan i Brooklyn som gör som jag, men som inte är jag. Hon kommer hem från biblioteket med böckerna. Sedan sitter hon på brandstegen och läser, den sortens brandstegar som finns utanpå husen i Brooklyn, hon sitter på ett trappsteg med ett glas vatten och en skål polkagrisar, boktraven – verklighetsflykten från den oskrivna världen med de udda föräldrarna och syskonen i Brooklyn, flickan på brandstegen, polkagrisarna, vattnet i glaset och böckerna. En brandstege i Brooklyn eller i en stuga i Norrlands inland, jag visste från början att det bara är att gå in i en bok och lämna det oskrivna livet bakom sig. Ett avsnitt i boken är om en annan frihet än läsandets, en frihet som mamman i boken bjuder på, det är friheten med morgonkaffet. För hur fattig familjen i Det växte ett träd i Brooklyn än är får barnen, precis som föräldrarna, varje morgon sin egen kopp kaffe, det dyrbara kaffet åt var och en. Och precis som familjen i Brooklyn visste jag hur dyrt kaffet var, ransoneringskupongerna var ju kvar efter kriget. Där sitter flickan i Brooklyn, händerna runt koppen, det ångar, hon känner värmen, doften av kaffet, hon njuter av det men eftersom hon inte tycker om kaffe häller hon ut det i vasken. Den friheten i fattigdomen, mamman som visar att det finns frihet också för fattiga familjer. Kaffet i vasken, så gick det till i Det växte ett träd i Brooklyn. Friheten finns i det skrivna, den skrivna världen har en frihet som den oskrivna aldrig kan ha.