Jur. dr. Maja Kirilova Eriksson är professor i folkrätt vid juridiska institutionen, Uppsala universitet och forskare vid Försvarshögskolan (FHS) i Stockholm. Jur. dr. Maria Sjöholm är universitetslektor vid institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet.
Maja K. Eriksson & Maria Sjöholm SKYDD AV MÄNSKLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER INOM OAS
DENNA BOK ger en presentation av uppkomsten och utvecklingen av det interamerikanska systemet för skydd av mänskliga rättigheter. OAS:s institutionella struktur presenteras, och såväl de materiella som de processuella reglerna för de amerikanska MR-organens verksamhet behandlas. Interamerikanska domstolens rättspraxis har med åren blivit alltmer betydande. Många av dess domar och beslut som behandlats i boken utgör ledande prejudikat i en rad olika frågor. Den våg av diktatoriska regimer som svepte över Latinamerika under 60- och 70-talen har nu ebbat ut. Demokratiskt styre har införts i ett stort antal latinamerikanska stater och demokratiseringsprocessen fortskrider alltjämt i denna världsregion. Denna utveckling har i sin tur på ett positivt sätt påverkat implementeringen av den amerikanska deklarationen och konventionen om de mänskliga rättigheterna. Boken är i första hand avsedd för undervisningsbruk på juridiska kurser, men kan med fördel även läsas av den intresserade allmänheten. Den är dessutom lämpad att användas som kompletterande litteratur för stats vetenskapliga kurser och program samt i kurser som berör säkerhetspolitiska frågeställningar.
SKYDD AV MÄNSKLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER INOM OAS Maja K. Eriksson & Maria Sjöholm
ISBN 978-91-7678-972-8
Sydd_fri_rättigheter_hela3.indd 1
2016-10-13 12:14:34
Skydd av mänskliga fri- och rättigheter inom OAS Fjärde upplagan maja k. eriksson maria sjöholm
Förord Denna bok är i första hand avsedd för undervisningsbruk i juridiska kurser, som behandlar folkrättsliga normer rörande skyddet av mänskliga rättigheter. Framställningen är en presentation av uppkomsten och utvecklingen av det interamerikanska systemet för skydd av mänskliga rättigheter. Boken behandlar dels de materiella, dels de processuella reglerna inom systemet. För en bättre förståelse av dessa har vissa paralleller dragits till några av de gällande universella och regionala reglerna. Komparationen gör med andra ord inte anspråk på att vara uttömmande. Den våg av brutala, diktatoriska regimer som svepte över Latinamerika under 60- och 70-talet kan numera sägas ha ebbat ut. Militärdiktatorer och marxistiska potentater som angav tonen i denna del av världen har lämnat scenen. En rad stater har återupprättat demokratin, och de faktiska förhållandena förbättras när det gäller skydd av de mänskliga rättigheterna. Mellan 1979 och 1991 infördes demokratiskt styre i 14 latinamerikanska stater, som tidigare varit regerade eller kontrollerade av militären. De nya demokratiskt valda regeringarna bedriver en marknadsorienterad ekonomisk politik och har öppnat dörrarna mot omvärlden. Denna utveckling har också på ett positivt sätt påverkat det interamerikanska systemets funktionalitet. Behandlingen av klagomål enligt den amerikanska konventionen om mänskliga rättigheter har äntligen börjat fungera tillfredsställande.
5
Å andra sidan visar flera aktuella händelser – främst indianupproret i södra Mexiko men även mordet på den mexikanske presidentkandidaten Colosio och situationen på Haiti – att riskerna för politiska bakslag i Latinamerika alltjämt är stor. De nya demokratiska regimerna ter sig inte överväldigande handlingskraftiga. Frånvaron av sanktioner mot sådana som gjort sig skyldiga till grova och allvarliga brott mot mänskliga rättigheter begångna under militärt styre riskerar att undergräva demokratiseringsprocessen. Frågeställningar kring straffrihet är högst aktuella för de nya regeringarna i Brasilien, Argentina, Uruguay, Guatemala och Chile. Man får dessutom inte blunda för den hemsökelse som ersatt gårdagens torterare, nämligen den oerhörda fattigdomen i regionen, som berör mer än 200 miljoner människor. Jag vill särskilt tacka alla de vänliga och tillmötesgående personer, verksamma vid OAS:s sekretariat och vid interamerikanska kommissionen med säte i Washington D.C. samt vid interamerikanska domstolen i San José, för den ovärderliga information och det rikhaltiga material som de ställt till mitt förfogande under mina studiebesök och därefter. Uppsala i augusti 1994 Maja Kirilova Eriksson
6
Förord till fjärde upplagan Fjärde upplagan av boken har väsentligt omarbetats. Texten har allmänt setts över i ljuset av en ansenlig mängd nytillkommet material. Boken återspeglar följaktligen den allra senaste utvecklingen inom OAS när det gäller skyddet av mänskliga fri- och rättigheter. Det utvidgade innehållet och inkluderandet av nya aspekter på OAS inriktning, bl.a. den ökade påverkan av den interamerikanska demokratiska stadgan, jämfört med tidigare upplagor samt tillkomsten av en medförfattare har motiverat valet av en ny titel för boken. Boken kan därför med fördel läsas av jurister men även av den intresserade allmänheten. Den är dessutom lämpad att användas som kompletterande litteratur för statsvetenskapliga kurser och program samt i kurser som berör säkerhetspolitiska frågeställningar. Det regionala MR-skyddet har vunnit betydande mark inom Latinamerika under de senaste 15 åren. De berörda övervakningsmekanismerna inom OAS har blivit alltmer aktiva, vilket resulterat i, bl.a., växande målbalanser. Denna rättsutveckling har lett till att en omfattande och imponerande rättspraxis vuxit fram, vilken fått stor betydelse för uttolkningen av de relevanta fri- och rättigheternas innebörd och vilken alltjämt utövar betydande inflytande, dels på det internationella planet, dels på de interna rättsordningarna i OAS medlemsstater. Det bör dock påpekas att tolkningen och til�lämpningen av de regionala MR-instrumenten är en fortgående process. Vi bevittnar en fortskridande utveckling av MR-systemet, som stundtals är svårfångad. Det är av utrymmesskäl omöjligt att ge en heltäckande bild av existerande rättspraxis. Denna del av framställ7
ningen blir exemplifierande genom referat till och analys av ledande prejudikat (principavgöranden). Författarna till denna bok har huvudansvar för vad de själva skrivit. Professor Maja K. Eriksson har utarbetat kapitel 1 samt kapitel 3. Kapitel 2 har färdigställts av universitetslektor, Dr. Maria Sjöholm. Hon har även gjort tillägg till kapitel 4 och kapitel 5. Kapitel 4 och 5 är således ett gemensamt arbete. Bokens författare har under de gångna åren haft fördelen av att genomföra ett stort antal studiebesök i olika medlemsländer i OAS, vilket givit unika inblickar i aktuella rättsfrågor. Boken har färdigställts under våren 2016. Hänvisningar till senare tillkomna avgöranden och rättsfall har inte kunnat beaktas. Uppsala och Örebro i maj 2016 Maja K. Eriksson och Maria Sjöholm
8
Innehåll Förord 5 Förord till fjärde upplagan 7 Förkortningar 13 1 Det interamerikanska systemet för skydd av de mänskliga rättigheterna 15 1.1 Regionala system – det universella perspektivet 15 1.1.1 De mänskliga rättigheternas internationalisering 15 1.1.2 Regionalt skydd av mänskliga rättigheter 20 1.2 Organisationen för de amerikanska staterna (OAS) 27 1.2.1 Organisationens tillkomst och syfte 27 1.2.2 Några exempel på svåra prov för OAS 39 1.2.3 OAS:s struktur och medlemmar 47 1.2.3.1 Organisationens struktur 47 1.2.3.2 Medlemskap 56
2 Den amerikanska konventionen om de mänskliga rättigheterna 58 2.1 Konventionens uppbyggnad och vissa särdrag 58 2.2 De fri- och rättigheter som garanteras av konventionen 67 2.2.1 Introduktion 67 2.2.2 Erkännande av varje människa som rättssubjekt 68 2.2.3 Rätt till liv 69 2.2.4 Rätt till människovärdig behandling och förbudet mot tortyr 75 2.2.5 Förbud mot slaveri 82 2.2.6 Rätt till frihet och personlig säkerhet 83 2.2.7 Rätt till domstolsprövning 85 2.2.8 Förbud mot retroaktiv lagstiftning 89
9
2.2.9 Rätt till gottgörelse till felaktigt dömd person 90 2.2.10 Rätt till skydd för privat- och familjeliv 91 2.2.11 Samvets- och religionsfrihet 94 2.2.12 Rätt till tanke- och yttrandefrihet 95 2.2.13 Rätt till rättelse 98 2.2.14 Rätt till mötesfrihet 99 2.2.15 Rätt till föreningsfrihet 100 2.2.16 Familjens rättigheter 101 2.2.17 Rätten till ett namn 102 2.2.18 Barnets rättigheter 104 2.2.19 Rätt till medborgarskap 106 2.2.20 Skydd för egendom 109 2.2.21 Rätt till rörelsefrihet 111 2.2.22 Politiska rättigheter 114 2.2.23 Skydd mot diskriminering 117 2.2.24 Rätt till rättsskydd 119 2.2.25 Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter 122 2.3 Ytterligare bestämmelser i den amerikanska konventionen 127 2.3.1 Derogation 127 2.3.2 Förbundsstatsklausulen 134 2.3.3 Restriktioner beträffande konventionens tolkning 135 2.3.4 Tillåtna inskränkningar i konventionens rättigheter 136 2.3.5 Förhållandet mellan skyldigheter och rättigheter 137 2.3.6 Reservationer 138 2.4 Sammanfattning 139
3 Den interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter 142 3.1 Allmänt 142 3.2 Kommissionens sammansättning 143 3.3 Kommissionens funktioner 144 3.4 Måltyper 147 3.4.1 Enskilda klagomål 147 3.4.2 Mellanstatliga mål 147 3.5 Villkor för sakprövning av ett klagomål och avvisningsgrunder 150 3.5.1 Vad kan man klaga över? 151 3.5.2 Förenlighet med bestämmelserna ratione personae 153 3.5.3 Uttömmande av inhemska rättsmedel 155 3.5.4 Iakttagande av sexmånadersfristen 158
10
3.5.5 Samma sak är föremål för annan internationell undersökning 161 3.5.6 Anonym framställning 162 3.5.7 Uppenbart ogrundad framställning 162 3.5.8 Missbruk av klagorätten 163 3.5.9 Förenlighet ratione temporis (tillämplighet i tiden) 164 3.5.10 Jurisdiktion ratione loci (tillämplighet i rummet) 166 3.5.11 Avslutande kommentarer 168 3.6 Förfarandet vid kommissionen 171 3.7 Kommissionens länderrapporter 179 3.7.1 Allmänt 179 3.7.2 Panama 184 3.7.3 El Salvador 187 3.7.4 Haiti 191 3.7.5 Nicaragua 199 3.7.6 Colombia 201 3.7.7 Guatemala 209 3.7.8 Bolivia 218 3.7.9 Peru 221 3.7.10 Brasilien 227 3.7.11 Ecuador 232 3.7.12 Mexiko 234 3.7.13 Paraguay 238 3.7.14 Venezuela 241 3.7.15 Honduras 243 3.7.16 Jamaica 246 3.7.17 Avslutande kommentarer 248
4 Den interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter 253 4.1 Allmänt 253 4.2 Den interamerikanska domstolens sammansättning och arbetssätt 254 4.2.1 Domstolens sammansättning 254 4.2.2 Domstolens arbetssätt 258 4.3 Den interamerikanska domstolens kompetens 259 4.3.1 Domstolens dömande uppgift 260 4.3.1.1 Allmänt 260 4.3.1.2 Något om domstolens enastående rättspraxis 262 4.3.1.3 Förfarandet vid domstolen och verk ställande av domslut 284
11
4.3.2 Domstolens rådgivande funktion 292 4.3.2.1 Allmänt 292 4.3.2.2 Domstolens rådgivande yttranden 297
5 Några avslutande betraktelser 328 Källor och litteratur 341 Källor 341 Publikationer av den interamerikanska kommissionen 341 Länderrapporter 342 Interamerikanska domstolen 346 Rättsfall i kronologisk ordning 346 Rådgivande yttranden 350 Litteratur 352
Sakregister 376
12
Jur. dr. Maja Kirilova Eriksson är professor i folkrätt vid juridiska institutionen, Uppsala universitet och forskare vid Försvarshögskolan (FHS) i Stockholm. Jur. dr. Maria Sjöholm är universitetslektor vid institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet.
Maja K. Eriksson & Maria Sjöholm SKYDD AV MÄNSKLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER INOM OAS
DENNA BOK ger en presentation av uppkomsten och utvecklingen av det interamerikanska systemet för skydd av mänskliga rättigheter. OAS:s institutionella struktur presenteras, och såväl de materiella som de processuella reglerna för de amerikanska MR-organens verksamhet behandlas. Interamerikanska domstolens rättspraxis har med åren blivit alltmer betydande. Många av dess domar och beslut som behandlats i boken utgör ledande prejudikat i en rad olika frågor. Den våg av diktatoriska regimer som svepte över Latinamerika under 60- och 70-talen har nu ebbat ut. Demokratiskt styre har införts i ett stort antal latinamerikanska stater och demokratiseringsprocessen fortskrider alltjämt i denna världsregion. Denna utveckling har i sin tur på ett positivt sätt påverkat implementeringen av den amerikanska deklarationen och konventionen om de mänskliga rättigheterna. Boken är i första hand avsedd för undervisningsbruk på juridiska kurser, men kan med fördel även läsas av den intresserade allmänheten. Den är dessutom lämpad att användas som kompletterande litteratur för stats vetenskapliga kurser och program samt i kurser som berör säkerhetspolitiska frågeställningar.
SKYDD AV MÄNSKLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER INOM OAS Maja K. Eriksson & Maria Sjöholm
ISBN 978-91-7678-972-8
Sydd_fri_rättigheter_hela3.indd 1
2016-10-13 12:14:34