9789147085064 by Smakprov Media AB

MURNING, PUTSNING OCH PLATTSÄTTNING

Murning, putsning och plattsättning Den här faktaboken riktar sig till alla som behöver grundläggande kunskaper i murning, putsning och plattsättning.

LIBER

Här får du en introduktion till de arbetsmoment som ingår i yrkeskunskaperna. Boken ska tillsammans med praktiskt arbete vägleda dig in i arbetslivet som hantverkskunnig. Den beskriver förutsättningar och krav för att kunna utföra ett arbete med god kvalitet, enligt de normer och riktlinjer som finns. Du får också en förståelse för varför man ska arbeta på ett visst sätt och vilka konsekvenser det kan få om man gör fel.

Murning, putsning och plattsättning

Vi vill uppmuntra dig att följa de anvisningar och den standard som presenteras i faktaboken, så att det blir rätt från början. Målsättningen är att många kunniga hantverkare arbetar med murning, putsning och plattsättning i framtidens byggande. Serien BYGG omfattar faktaböcker och byggonline. Byggonline är en betaltjänst på webben som innehåller kontrolluppgifter, övningar, självtester och mötesplatser för eleven, samtidigt som läraren ges möjlighet att få en överblick av elevernas arbete och resultat. Läs mer på: www.liber.se/elaromedel Best.nr 47-08506-4

Tryck.nr 47-08506-4-01

Michael Åhström

MPoP_Omslag_2.indd 1

11-02-08 11.08.52

ISBN 978-91-47-08506-4 © Liber AB Detta läromedel har tagits fram i samråd med Sveriges Byggindustrier. Redaktör: Börje Pettersson Form och layout: Svante Ahlsén, Illustrator AB Bildredaktör: Svante Ahlsén Tecknare: Svante Ahlsén/Erik Sillanpää Bildleverantör: Michael Åhström 5nh, 31nv, 32, 33, 34nv, 35nh, 36n, 37, 38, 39 – 42, 43nv, 45, 47, 49, 50, 51, 61nv, 62, 67ö+m, 68 ö+m, 69 – 71, 73ö, 75v, 78v, 83, 85h, 86, 106, 111n, 112v, 113v, 114 – 117. Övrigt foto och illustrationer: Svante Ahlsén, Illustrator AB Tack till Höganäs, JM, KakelDax och Lantz Bygg som lånat ut objekt för fotografering. Tack till Jenny Ullström som bistått författare och redaktör i deras arbete. Omslag: Svante Ahlsén. Första upplagan 2 Repro: Resultat Grafisk Produktion Tryck: 1010 Printing, Kina 2011

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare. T.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08 - 690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08 - 690 93 30, fax 08 - 690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

MPoP_ Kap0_Inledning_.indd 4

11-02-08 10.59.16

Innehåll

25 Rätt arbetsmiljö – för ett riktigt utförande

Du murare, putsare eller plattsättare!

Murning, putsning och plattsättning

11 Att vara murare, putsare och plattsättare Ett hantverk som bygger på tradition

Material- och teknikutveckling

12 12

Arbetsförutsättningar

byggarbetsplatsen

Projektering och planering Materialadministration Materialhantering

Arbetsledning och arbetsmiljöansvar Arbetsledning vid murning Arbetsmiljöansvarig Arbetsbeskrivningar och kvalitet Kvalitetsarbete Kvalitetsplan Kontrollplaner

Arbetsplattformar

Väderskydd

Väderskydd är ibland inte tillräckligt Uppvärmning av fasad och ställningsutrymme Uppvärmning med byggtorkar Uppvärmning med infravärme Värme från huset Lämna aldrig ett murkrön otäckt Led undan regnvatten

27 28 28 28 28 28 29

Maskiner och hjälpmedel

Murverket – en kompositionav sten och fog 15 15 16 17 17 18 18 18 19 19 20 22

Murstenar och murblock Tegel Kalksandsten Lättbetong Lättklinkerblock Betongblock och betongsten

Murbruk Brukstyper

Armering

33 38 38 39 45 47 49 51 52 52

Murkramlor Glidskikt

56 59 60

Fogtyper

Murförband

Väggar

73 73

Skalmurar

MPoP_ Kap0_Inledning_.indd 5

30 30

Murverk

Murverkets historia och egenskaper

15 Ett av många yrken på

Hur ett arbete planeras

Blandare

Hantverket – murare, putsare och plattsättare

Yrkesrollen och samspelet på byggarbetsplatsen

Produktsäkerhet

11-02-08 10.59.17

6 Kanalmurar Sidoförstyvade murar Massivmurar

75 76 78

Rörelsefogar

79 81 85

Valv, balkar och skivor Handverktyg för murning

Arbetsinstruktioner – för bygget Förberedelser Torrläggning Murning Fogning Skydd Rengöring och kontroll Väderskydd Fuktskydd Murning vintertid Skorsten och öppen spis Material Öppen spis – en extra värmekällaför ökad trevnad Material Utförande och krav Fristående mur

86 86 87 87 88 88 88 88 89 89 90 91 99 100 101 105

107 Puts Puts – klimatskydd och vacker yta

107

Materialet puts består i huvudsak av putsbruk Putsskiktet Utförande och krav Dekorationsputsning Putssystem – puts på isolering Om det blir fel – vad har hänt?

108 110 119 131 137 150

MPoP_ Kap0_Inledning_.indd 6

153 Plattsättning Plattsättning – en tradition från antiken

153

Byggkeramik

154

Ett material med funktionella och estetiska egenskaper Keramik är bränd lera

154 154

Produkter och tillverkning Torrpressning Glaserade eller oglaserade Produktgrupper Tekniska egenskaper

Material för montering Uppbyggnad av vägg och golv

Utförande och krav Användningsområden inomhus Användningsområden utomhus Ytjämnhet och planhet Branschregler BBV Mönster och passbitar Anslutningar

Utförande – väggens uppbyggnad Väggtyper Underlag Tätskikt Sättning Fog Fogning

Utförande – golvets uppbyggnad Golvtyper Val av bruks- eller fästmassa Underlag i våta utrymmen Uppbyggnad av fall med bruk Förbehandling av underlag Tunnskiktsläggning i våtrum Tjockskiktsläggning i våtrum

156 156 158 158 162 165 165 172 172 173 173 174 175 180 185 185 187 189 189 192 193 195 195 197 199 201 202 203 203

11-02-08 10.59.18

7 Utförande – läggning i fästmassa Läggning av plattor i härdplastbaserad fästmassa

205 206

209 Skador och fel Rörelseskador Murverk och puts Plattytor

210 210 210

Sättningsskador

211

Fukt- och frostskador Regngenomslag Markfukt

212 214 214

Saltutslag

215

Byggfel

215

Murad skorsten, Täby

MPoP_ Kap0_Inledning_.indd 7

11-02-08 10.59.21

Du murare, putsare eller plattsättare! Duktiga hantverkare kommer alltid att behövas. Hantverksskicklighet är i många fall oumbärlig. Om du väljer något av de yrken som beskrivs i den här boken kommer du att föra en tradition vidare som har sina rötter redan i antiken. Yrkeskunskapen för murare, putsare och plattsättare har i generationer gått från hantverkare till lärling, ofta genom hårt arbete. En mindre del av kunskapen har överförts med hjälp av böcker. I dag ser det annorlunda ut i arbetslivet. Material och teknik utvecklas i allt snabbare takt, kraven kring arbetsmiljön likaså, samtidigt som generella miljöaspekter ska ingå i yrkeskunskapen. Detta medför att läroböcker måste utvecklas i takt med förändringarna. Mitt mål är att denna bok ska ge dig en bra grund att stå på för att möta ett arbetsliv där förändringar är en naturlig del och behovet av samspel mellan yrkesgrupper ökar. Med rätt kunskap som murare, putsare och plattsättare får du ett intressant yrke där du har möjlighet att utvecklas åt det håll du finner intressant. Jag är säker på att du med nyvunna kunskaper, nyfikenhet och med materialens möjligheter kommer att gå ett stimulerande yrkesliv tillmötes. Michael Åhström Stockholm 2010

Liber – Mur, puts och plattsättning

MPoP_ Kap0_Inledning_.indd 8

11-02-08 10.59.22

Murning, putsning och plattsättning Boken vill ge dig en bild av tre traditionella yrken, förmedla hur ett gott hantverk utförs samt ge de bästa förutsättningarna för att snabbt komma in på arbetsplatsen. Inledningsvis beskriver boken det samspel och den planering som måste till för att få en säker och effektiv byggarbetsplats. Du får lära dig vad man ska tänka på vid beställning och hantering av material, samt hur man skyddar både material och sig själv från skador. Arbetsledning och arbetsmiljöansvar är två viktiga funktioner under byggprocessen. Dessa måste hanteras på ett lagenligt sätt tillsammans med kvalitetsarbete och materialkontroll. Murning och murverket beskrivs utifrån historia och egenskaper hur arbetet ska utföras, vilka produkter som används för uppbyggnad, samt vilka krav som gäller vid utförande av olika väggtyper. Puts och putsning beskrivs utifrån det klimatskydd som det ska fylla. Olika putstyper redovisas med deras olika behandlingar, behov av rörelsefogar, skydd och kontroll under arbetet. Plattsättning beskrivs med historia, produkttyper, tillverkning, egenskaper och utförande för olika vägg- och golvtyper. Ditt hantverk kommer att leva kvar under årtionden om det är väl utfört. Det blir något att känna sig stolt över när du blickar tillbaka och reflekterar över hur din hantverksskicklighet har utvecklats.

MPoP_ Kap0_Inledning_.indd 9

11-02-08 10.59.24

MPoP_ Kap1_Hantverket.indd 10

11-02-08 11.25.48

Att vara murare, putsare och plattsättare Ett hantverk som bygger på tradition Murare och plattsättare hör till de äldsta byggyrkena. Trots vissa förändringar i arbetet är det tydligt att hantverkarens yrkesskicklighet är oumbärlig för ett gott resultat. Tekniken vid murning, putsning och plattsättning är i stort sett densamma idag som under antiken. Det som däremot har blivit modernare är konstruktionernas uppbyggnad, arbetsverktygen och materialen.

Tegeltillverkning och murning – väggskulptur från grav i Thebe 14:e århundradet f.Kr.

En arkitekt vid namn Vitruvius skrev några år före Kristi födelse tio böcker om arkitektur. Vitruvius verkade i Rom, som var centrum för byggnadsteknik och även för politik. I böckerna går att läsa om hur tegelstenar tillverkades, vilka format som fanns och hur bruk blandades av sand och kalk. Här beskrivs dåtidens cement som inte skiljde sig mycket från dagens. Man kunde också lära sig hur olika murverk skulle byggas.

MPoP_ Kap1_Hantverket.indd 11

11-02-08 11.25.52

Material- och teknikutveckling Förbandsmurning – murstenar placeras så att de håller fast varandra. Skalmur – murverk och väggbeklädnad, som inte utgör en del i den bärande väggstommen. Organiska bindemedel – material som kommer från naturen t.ex. cement. Syntetiska bindemedel – material som tillverkas på konstgjord väg t.ex. gummi. Stuckatur – tak- och väggdekoration av t.ex. gips.

Dåtidens väggar var byggda som bärande murverkskonstruktioner med förbandsmurning, valv och pelare. Denna kunskap har i stort sett gått förlorad idag. Tekniken har förenklats och skalmurar är nu vanligast som väggkonstruktion. De olika typerna av mur-, puts- och sättbruk har förändrats när det gäller sammansättning av bindemedel och tillsatsmaterial. Tidigare var de dominerande bruken sammansatta av kalk. Idag är de sammansatta av antingen oorganiska bindemedel som cement och kalk eller organiska som är syntetiska bindemedel till exempel akrylater. Arbetstekniken när man sätter mursten och plattor är i grunden densamma som förr i tiden. De stora förändringarna ligger i stället i nya arbetsverktyg för kapning, möjlighet att bygga enkla och säkra ställningar och kunskap om en god arbetsmiljö som också är väderskyddad. För putsning finns idag bruk som gör det möjligt att spruta maskinellt i stället för att lägga på för hand.

Hantverket – murare, putsare och plattsättare Muraren finner vi idag främst inom området husbyggnad där väggar ska muras upp och husfasader ska beklädas. Allt fler murare specialiserar sig på någon del av arbetet, vilket delvis är en följd av materialutvecklingen. En utveckling inom yrket är att fler murare arbetar med putsning på fasadmaterial och fasadsystem i stället för med murning. Troligtvis har marknadens efterfrågan även påverkat denna utveckling – en marknad som består av oss alla som konsumenter, och som ändras av olika trender. Som murare kan man också arbeta med stuckatur, utsmyckningar och inredningsdetaljer. En del murare utbildar sig i konsten att bygga kakelugnar.

Liber – Murning, putsning och plattsättning

MPoP_ Kap1_Hantverket.indd 12

11-02-08 11.25.53

13 Tidigare var muraren också plattsättare. Nu är det ett eget hantverk som kräver specialkunskap. Plattsättare är ett yrke för den som gillar färg och form. Hantverket kräver en känsla för materialen kakel och klinker och intresse för precisionsarbete. Vanligtvis arbetar plattsättaren inomhus med att klä väggar och golv. Utomhus förekommer arbete i samband med inklädning av fasader. På grund av dagens högt ställda krav på täta väggar i våtrum ingår i plattsättarens arbete att kunna göra tätskikt och fuktspärr. Oavsett om man arbetar med murning, putsning eller plattsättning krävs stor noggrannhet vid sidan av kunskap om material och teknik. Leverantörer och branschorganisationer kan kräva att företag och dess hantverkare genomgår utbildning där de certifieras för olika produkter och byggsystem.

Arbetsförutsättningar Oavsett om man är murare, putsare eller plattsättare så ingår man i ett arbetslag, men arbetet är självständigt med egna arbetsuppgifter. Som hantverkare behöver man god fysik, även om materialutvecklingen medfört lättare produkter och att de tyngsta arbetsuppgifterna görs med maskiner och kranar.

Att vara murare, putsare och plattsättare

MPoP_ Kap1_Hantverket.indd 13

11-02-08 11.25.55

MPoP_ Kap2_Arbetsplatsen.indd 14

11-02-08 11.13.56

Ett av många yrken på byggarbetsplatsen Yrkesrollen och samspelet på byggarbetsplatsen Att vara murare, putsare eller plattsättare är att vara del i en bygg process. Dessa yrkesgrupper kommer vanligen in relativt sent på bygget, men det är ändå viktigt att det görs en tidig gemensam planering för hela byggprocessen, helst redan under projekteringen. I planeringen ska man ta hänsyn till bland annat anslutande entrepre nader och väderförhållanden. När arbetet väl är igång måste det flyta på med minsta möjliga avbrott.

Hur ett arbete planeras Arbetet från projektidé till färdig konstruktion kantas av många olika steg. Här beskrivs några av de viktigaste.

• Projektering och planering • Materialadministration • Materialhantering I Boverkets byggregler BBR finns krav och råd för byggande. De kan vara föreskrifter som måste följas, eller råd som inte är bindande. Regelsamlingen styr därför mycket av projekteringen. Där framgår ock så att utförandet ska göras med en säkerhetsmarginal. Några viktiga delar som behandlas är bärförmåga, stabilitet och hälsa. När det gäller hälsa handlar det främst om riskerna med fukt. Ansvaret ligger på bygg herren.

MPoP_ Kap2_Arbetsplatsen.indd 15

11-02-08 11.13.59

Projektering och planering Entreprenören är normalt inte inblandad i arbetet med att projektera och ta fram arbetshandlingar. Han eller hon bör dock vara noga med att läsa in sig på handlingarna, påpeka eventuella brister och reda ut oklar heter. En byggprocess ska aldrig starta utan kompletta och tydliga bygg handlingar. Före byggstart ska entreprenören besöka byggplatsen och bekanta sig med övrig byggplatsorganisation. Därefter ska arbetets olika delar resursberäknas och tidplaneras. Det är också lämpligt att informera samt liga berörda hantverkare och underentreprenörer om arbetsgången. En vanlig teknik vid resursplanering är att upprätta ett stapeldiagram eller ett mängd-/ tidsdiagram för alla aktiviteter. AKTIVITET AKTIVITET

1 1

2 2

3 3

5 5

4 4

6 6

7 7

8 8

9 9 10 10

11 11 12 12 13 13 14 14 15 15 16 16

Ställning Ställning Murning Murning Plåtslagning Plåtslagning Grundmur Grundmur Blandarstation Blandarstation

1 1

2 2

3 3

Ställning Ställning

4 4

5 5

6 6

7 7

8 8

9 9

Murning Murning

10 10

11 11 12 12 13 13 14 14 15 15

16 16

Tid Tid

Plåtslagning Plåtslagning

Mängd Mängd

Vid projektering ska det göras en fukt- och säkerhetsprojektering, som ska säkerställa att den färdiga konstruktionen kommer att uppfylla de krav som gäller för tålighet mot fukt. Liber – Murning, putsning och plattsättning

MPoP_ Kap2_Arbetsplatsen.indd 16

11-02-08 11.14.00

Materialadministration Syftet med materialadministrationen är att få rätt material i rätt tid på rätt plats. Arbetet är en viktig del i entreprenörens produktionsplanering där metoder, maskiner och tider ska utnyttjas på effektivaste sätt. Det är viktigt att leverantörer löpande under arbetets gång får information om förändringar i utförandet eller tider. Planering av arbetsområdet med lagerytor och uppställning av blandare, pumputrustning och materiallager ska göras i ett så tidigt skede som möjligt. Byggarbetsplatsens ytor för uppställning och material ska vara jämna och stabila. De bör även placeras så att det blir korta transporter. Byggetableringen får inte heller hindra andra entreprenörer. Om byggställningar ställs upp av andra entreprenörer ska beställaren se till att hänsyn tas till efterföljande arbeten och behov av materialupplag på ställning.

Materialhantering För att byggkonstruktionen ska få ett effektivt skydd mot vädrets väx lingar ska den täckas i ett tidigt skede, helst i samband med stombyggna tion. Om detta inte görs finns risk att stommen har för hög relativ fuktig het när murning och putsning ska ske. Att bygga in fukt är inte tillåtet. Man ska vara noga med att meddela arbetsledningen var material ska lossas. Material som lossas fel kan komma att stå i vägen för andra le veranser eller hamna för långt ifrån arbetsplatsen. Upplag ska planeras med omsorg så att mottagning, kontroll och transport till arbetsstället fungerar på bästa möjliga sätt. Materialbrygga

När material levereras ska man göra en mottagnings kontroll, där man kontrollerar materialet mot både bygghandling och leveransbeställning. Då kan man genast upptäcka om det är skadat eller felaktigt. Om man bygger in felaktigt material kan kostnaderna för att rätta till felen i efterhand bli mycket höga. Skadade material som måste kasseras kan förorsaka stora pro duktionsstörningar och kostnader.

Ett av många yrken på byggarbetsplatsen

MPoP_ Kap2_Arbetsplatsen.indd 17

11-02-08 11.14.01

Arbetsledning och arbetsmiljöansvar En ansvarig arbetsledare ska leda och övervaka arbetet på byggar betsplatsen, och se till att det utförs enligt fastställda handlingar och bestämmelser. I ansvaret ingår att föra dagbok och kontrolljournal. Arbetsledaren ska vidare se till att byggnadslovsritningar och övriga handlingar så som materialkontroll och monteringsanvisningar finns på arbetsplatsen. Det är dessutom arbetsledarens ansvar att alla berörda får tillräckliga instruktioner för att kunna utföra arbetet på ett fackmäs sigt sätt. Arbetsledaren ska låta utföra nödvändig provning och göra föreskrivna anmälningar till byggnadsnämnden. När tveksamhet uppstår ska arbets ledaren samråda med beställaren och med byggnadsnämnden.

Arbetsledning vid murning Vid murningsarbete ska det finnas en ansvarig arbetsledare som är för trogen med murning. Murningsarbete indelas i två utförandeklasser utifrån kraven på arbetsutförande och kontroll. För arbete i klass I ska byggherren utse en arbetsledare som har särskild utbildning och erfaren het av murverkskonstruktioner. För arbete i klass II räcker det om ansva rig arbetsledare har erfarenhet. Byggherren anmäler ansvarig arbetsle dare till byggnadsnämnden, som prövar kompetens och godkänner.

Arbetsmiljöansvarig Enligt lag krävs en arbetsmiljöansvarig. Personen är skyldig att vara ak tiv och vidta åtgärder för att arbetsmiljön ska vara bra. Risker för ohälsa och olycksfall ska minimeras så långt det går. Arbetsgivaren har ett an svar för att chefer och arbetsledande personal har tillräcklig kunskap för att arbetsmiljökraven ska kunna uppfyllas. Vid murningsarbete är det särskilt arbete på ställningar och transporter av material som kräver samordning med andra arbeten. En arbetsmiljöplan ska alltid finnas på byggplatsen och den ska tas fram innan byggstart. Det som reglerar arbetsmiljöplanen är Arbetsmiljöverkets föreskrifter – AFS. Liber – Murning, putsning och plattsättning

MPoP_ Kap2_Arbetsplatsen.indd 18

11-02-08 11.14.02

1

Arbetsbeskrivningar och kvalitet För ett byggprojekt upprättas normalt en arbetsbeskrivning i enlighet med AMA Hus – Allmän material och arbetsbeskrivning för husbygg nadsarbeten. Arbetsbeskrivningen fungerar tillsammans med ritning 11. KVAL arna som riktlinjer under byggprocessen. ITETSDO KUMEN (B ilaga A)

Kvalitetsd okument enligt regle till beställa rnas Bilag re och ny a A, skall ttjare/ bo av våtrum utfärdas av ende efte sansvarig behörig en r fär arbetsled godkända treprenör are. Det sk digställt arbete. Do tätskiktssys och överläm kumentet all tillsamman temen öv Kopia av nas skall vara s med aktu erlämnas kvalitetsd underteck till beställa okument ell m skiktssyste nat on te och mon ringsanvis re och ny met arkiv te ttj ning för de rin ar gs er e/ as för egen anvisning boende nä kvalitetsö t fö versyn en r do r ar det av By kumentatio ligt 10.2.3. ggkeramikr betet är slutfört. n och för Kvalitetsd ådet godk att kunna okument ända tätuppvisas enligt BBV i samband skall vara med upprättat 11.1 på formul är Bilaga Vid entrepr A till BBV. enader so m avser hy fastighetsf resrätter, örsä hotel och överenskom kring, kan ett gem liknande ensamt kv melse med där den bo alitetsdok beställare ende inte ument fö n. själv teckna r samtliga r våtrum up prättas en ligt

Av arbetsbeskrivningen framgår vilka arbeten som ska utföras, kraven som ställs på genomförandet samt vilka produkter som ska användas. Beskrivningen är ett kontrakt där beställaren beskriver sina önskemål på den färdiga produkten. I arbetsbeskrivningar regleras också ansvar. För att murare eller plattsät tare ska kunna utföra sin entreprenad på ett korrekt sätt måste tidigare utförda entreprenader vara korrekt utförda. Brister i ett tidigare skede försvårar eller omöjliggör arbetet för muraren och plattsättaren.

Kvalitetsarbete Många beställare kräver att byggföretag som anlitas ska ha system för kvalitetssäkring. En anledning är att byggfel kan kosta beställaren stora belopp. Grundidén med kvalitetssäkring är att bygga rätt från början och kvalitetssystem ska omfatta allt från projektering till utförande. Sedan slutet av 1980talet har det funnits en svensk standard för kvalitetsar bete. Ett kvalitetssystem med en utvecklad egenkontroll ger även möjlighet enligt PBL , Plan och bygglagen, att minska kontrollinsatsen från myn dighetshåll.

Ett av många yrken på byggarbetsplatsen

MPoP_ Kap2_Arbetsplatsen.indd 19

11-02-08 11.14.08

20 Några viktiga begrepp i ett kvalitetsarbete : Kvalitetssäkring – Alla planerade och systematiska åtgärder som är nödvändiga för att ge tillräcklig tilltro till att en produkt kommer att uppfylla givna krav på kvalitet. Kvalitetssystem – Organisationsstruktur, ansvar, rutiner och resurser för att leda och styra verksamheten med avseende på kvalitet. Kvalitetsplan – Plan som innehåller åtgärder och organisation för ar beten som för projekt, tjänst eller kontrakt är viktiga för att rätt kvalitet ska uppnås. Kvalitetsrevision – En kontroll av att kvalitetssystemet fungerar. Kontroll – Mätning, undersökning och provning av en eller flera egen skaper hos en produkt, och jämförelse av resultat med ställda krav för att avgöra om dessa uppfyllts. Egenkontroll – Kontroll av eget arbete som utförs av ansvarige arbetsle daren eller en utsedd person. Spårbarhet – Avser möjligheten att härleda varifrån en produkt levere rats och vem som har monterat den. Avvikelse – När en produkt inte överensstämmer med specificerade krav. Kvalitetshandbok – En övergripande ej projektbunden beskrivning av företagspolicy och företagets kvalitetssystem.

Kvalitetsplan Beställaren kan besluta att en kvalitetsplan ska upprättas för det aktuella projektet. Vanligen sker detta genom utdrag ur entreprenörens allmänna kvalitetshandbok som då projektanpassas. Kvalitetsplanen blir del i ett kvalitetssystem. I planen redovisas de rutiner och åtgärder, som ska säkerställa kvaliteten. Ibland kallas den även projektmanual. Här redovisas ett exempel på hur en kvalitetsplan kan ställas upp. Beroende på projektets storlek och svårighetsgrad kan man välja hur mycket av innehållet som ska gälla.

Liber – Murning, putsning och plattsättning

MPoP_ Kap2_Arbetsplatsen.indd 20

11-02-08 11.14.10

21 Förslag till disposition – Kvalitetsplan 1 Projektbeskrivning 2 Definitioner 3 Kontrollpersonal – kvalifikationer, meritförteckning och ansvar 4 Mätinstrument – kalibreringsintyg, förteckning och märkning 5 Kontroll av t.ex. bruksberedning, armering, skydd

– Kontrollsystem – Inköp och arbetshandlingar – Mottagningskontroll – Utförandekontroll och provning – Underentreprenörer och konsulter – Besiktning 6 Dokumentation – rapporter, materialintyg och avvikelserapporter 7 Korrigerande åtgärder

Enligt Boverkets regler är det obligatoriskt att det för ett projekt finns en egenkontroll. Ibland kallas den även grundkontroll. Kontrollen handlar om material, infästningar och arbetsutförande. Den ska följa upprättade kontrollplaner. Planerna ska efter kontroll och godkännande signeras av ansvarig. Produkter som inte är tillverkningskontrollerade ska omfattas av grundkontroll enligt metoder som är godkända av Boverket.

Ett av många yrken på byggarbetsplatsen

MPoP_ Kap2_Arbetsplatsen.indd 21

11-02-08 11.14.10

Kontrollplaner Om kontrollplan ska upprättas är det lämpligt att den omfattar även grundkontrollen. Resultatet av egenkontroll och tilläggskontroll ska do kumenteras i så kallade QA-blad. En kontrollplan med kontrollinstruktion för ett projekt kan innehålla

• objektbeteckning • vad som ska kontrolleras • kontrollfrekvensen (t.ex. var femte komponent) • när kontrollen ska ske • hur kontrollen ska ske • krav och toleranser • kontrollresultat, t.ex. mätvärde • vem som utfört kontrollen. Ifyllda kontrollplaner ska alltid finnas tillgängliga för byggnadsinspektör och beställare.

Liber – Murning, putsning och plattsättning

MPoP_ Kap2_Arbetsplatsen.indd 22

11-02-08 11.14.10

Ett av m책nga yrken p책 byggarbetsplatsen

MPoP_ Kap2_Arbetsplatsen.indd 23

11-02-08 11.14.14

Liber â&#x20AC;&#x201C; Murning, putsning och plattsĂ¤ttning

MPoP_ Kap3_Arbetsmiljo.indd 24

11-02-08 11.10.39

Rätt arbetsmiljö – för ett riktigt utförande Som hantverkare måste man känna till riskerna i sin arbetsmiljö, så att man inte skadar sig själv eller andra. På byggen inträffar skador vanligt vis i samband med fall och ras, när man arbetar på byggställningar eller under kranar. Förslitningsskador och allergier kan också uppstå, men oftast efter många års arbete. Idag går det att förebygga och minska problemen genom bättre kunskap om byggprodukter och arbetsergonomi. Hantverkare ska inte behöva utsätta sig för onödiga risker vid yrkes utövningen. Det är hela arbetsplatsens organisation som har ansvar för att förbättra arbetsmiljön. I förlängningen leder detta till lägre kostnader och högre slutkvalitet.

Produktsäkerhet Produktsäkerhet – regleras av Produktsäkerhetslagen. Den innehåller regler som har till uppgift att förhindra att varor och tjänster orsakar skador på personer.

Vid murning, putsning och plattsättning är det bruket som står för even tuella hälsorisker. Bruk är ofta frätande om det består av cement. Cementen i fuktigt bruk bildar kalciumhydroxid som irriterar huden. Därför ska alltid skydds glasögon och handskar användas. Bruk kan innehålla kemiska föreningar som kan påverka hälsan. Ett ämne som har förorsakat många allergier är krom. Problemet har nu mera minskat genom att man i svenskt cement tillsätter järnsulfat. Man bör dock känna till att bruk är basiskt, vilket kan leda till andra hud besvär. Damm och bruksstänk kan också ge ögonskador. Vid plattsättning finns det speciella fästmassor och andra härdplast massor med epoxi, som vid härdning kan vara allergiframkallande om ämnen som frigörs andas in. För arbete med dessa fästmassor krävs enligt AFS – Arbetsmiljöverkets författningssamling – att personal ska ha en

MPoP_ Kap3_Arbetsmiljo.indd 25

11-02-08 11.10.41

26 särskild utbildning och att särskilda skyddsåtgärder vidtas. Bland annat ska lokalen vara väl ventilerad och skyddshandskar måste användas. Vid all användning av produkter ska man ta del av tillverkarens varu informationsblad för innehåll och miljö, som finns på Internet.

Arbetsplattformar Det blir allt vanligare att man använder arbetsplattformar. Dessa ger en möjlighet att utveckla både arbetstekniken och materialhanteringen.

Arbetsplattformen har flera fördelar:

• Den har hjul för att enkelt kunna förflyttas. • Den kan lätt kompletteras med väderskydd. • Arbetsplattformar med stor lastkapacitet ökar effektiviteten och minskar behovet av krankapacitet.

• Arbetshöjden kan anpassas, vilket ökar effektiviteten i arbetet och minskar risken för skador.

En nackdel är att de arbetsplattformar som finns idag inte kan sänkas ända till markplanet, vilket gör att materialet måste lyftas upp på platt formen. Man kan lösa detta med en kranarm på plattformen eller genom att placera materialupplag i höjd med plattformens lägsta nivå. Liber – Murning, putsning och plattsättning

MPoP_ Kap3_Arbetsmiljo.indd 26

11-02-08 11.10.43

Väderskydd Väderskydd kan innebära både täckning av en ställnings utsida och tak över arbetsplatsen. Man kan ha nytta av en intäckning under hela året – vintertid för att skydda mot regn, snö, blåst och kyla, och sommartid då det som bekant både kan regna och vara mycket varmt. Solen kan bli ett problem för såväl arbetsmiljö som brukshärdning. Regn på nytt murverk ökar risken för utfällningar av vattenlösliga salter när murverket torkar. Urlakning av material ur det färska murbruket kan orsaka missfärgning på murstenar och fogar. Avbrott i arbetet kan orsaka synliga skarvar.

Arbete vintertid Under vinterarbeten räcker det inte alltid med att skydda ställningen med ett väderskydd. För att kunna mura och putsa måste även kylan hanteras, och då kan man ta till åtgärder som

• uppvärmning av ställningsutrymme och fasad • fasaduppvärmning med infravärme • uppvärmning av material • isolering av bruksbaljor och behållare • frostskyddstillsats i bruket • accelererande tillsatsmedel i bruket.

Rätt arbetsmiljö - för ett riktigt utförande

MPoP_ Kap3_Arbetsmiljo.indd 27

11-02-08 11.10.46

MURNING, PUTSNING OCH PLATTSÄTTNING

Murning, putsning och plattsättning Den här faktaboken riktar sig till alla som behöver grundläggande kunskaper i murning, putsning och plattsättning.

LIBER

Murning, putsning och plattsättning

Tryck.nr 47-08506-4-01

Michael Åhström

MPoP_Omslag_2.indd 1

11-02-08 11.08.52