Tidiga insatser och barns utbildningsvägar riktar sig till yrkesverksamma inom förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola samt till lärarstudenter och andra med intresse för specialpedagogisk forskning.
ISBN 978-91-27-81911-5
Tidiga insatser och barns utbildningsvägar
Foto: Daniel Lundqvist
Johanna Lundqvist arbetar som universitetslektor vid Mälardalens högskola där hon utbildar speciallärare och specialpedagoger. Hon forskar om tidiga insatser, inkludering och barns utbildningsvägar från förskola till skola. Hennes avhandling från den specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet, Educational Pathways and Transitions in the Early School Years: Special Educational Needs, Support Provisions and Inclusive Education, uppmärksammades stort.
Johanna Lundqvist
I
J Ä M F Ö R E L S E M E D A N D R A L Ä N D E R sker insatserna i svensk förskola och skola ibland för sent, eller inte alls. Detta kan få långtgående konsekvenser för enskilda barn och elever. Vad säger specialpedagogisk forskning om de som är i behov av extra stöd och hur kan du som ansvarig pedagog gå tillväga? Boken introducerar aktuell forskning om tidiga insatser till barn i behov av extra stöd, inkludering och barns annorlunda utbildningsvägar från förskola till skola. Den syftar till att länka samman teori med verksamheten i tidiga skolår med hjälp av flera praktiska exempel. Framför allt är boken skriven med det övergripande målet att alla barn har rätt till en utbildning där de mår bra, lär sig och utvecklas.
Tidiga insatser och barns utbildningsvägar i n k lu d e r i n g o c h s p e c i a l p e d a g o g i k
Johanna Lundqvist
123
”
Författaren har lyckats omarbeta sin avhandling i specialpedagogik till en bok för alla de som möter barn med behov av tidiga insatser och som är intresserade av att lära sig hur de kan arbeta med inkluderande lärmiljöer och utbildningsvägar från förskolan till årskurs ett. Genom sin ambition bidrar hon till kunskapsutveckling inom specialpedagogiken och bygger en bro mellan forskning och praktik, som är så viktigt men också svårt. Jag vill ge en stor eloge till Johanna Lundqvist som lyckas med detta brobygge på ett oerhört bra sätt. Ur Eva Björck-Åkessons förord
abc
9 789127 819115
978-91-27-81911-5 Tidiga insatser och barns utbildningsvägar.indd 4-5
2018-01-26 13:21
17-83 N&K Tidiga, 29 jan.indd 2
2018-01-29 07:15
INNEHÅLL Förord Inledning
Från avhandling till bok Annan specialpedagogisk forskning Bokens centrala begrepp Bokens syfte, målgrupper och innehåll Disposition
9 13 13 15 16 18 19
1. Barns tidiga skolår
21 Skolformer och annan verksamhet 21 Förskola 22 Förskoleklass 23 Grundskolans första år 24 Fritidshem 26 En god utbildning i en trygg miljö 27 Sammanfattning 28
2. Specialpedagogik
Kunskapsområdet specialpedagogik
Specialpedagogikens syfte och centrala teman Från snäv till bred specialpedagogik i Sverige Utbildningar som sätter specialpedagogik i centrum
Specialpedagogisk forskning
Specialpedagogisk forskning om tidiga skolår
Specialpedagogisk verksamhet Sammanfattning
29 29 31 33 34 36 38 42 44
3. Om barns grundläggande behov och behovsteorier
46 Behovsteorier 46 Maslows behovstrappa 47 Självbestämmandeteorin 49 Proximala processer och en bioekologisk utvecklingsmodell 50 Schwartz teori om grundläggande värden 51 Barns och elevers behov i tidig utbildning 53 Sammanfattning 56
17-83 N&K Tidiga, 29 jan.indd 5
2018-01-29 07:15
4. Barn i behov av extra stöd i tidig utbildning Begreppet extra stöd
Att lära känna ett barn i behov av extra stöd
Stigande behov av stödinsatser under tidiga skolår
Vad kan man lära av forskningen om stigande stödbehov? Ett barn i behov av extra stöd i förskoleklass Ett barn i behov av extra stöd i årskurs ett Ett barn i behov av extra stöd från förskola till årskurs ett
Olika grader av stödbehov
Vissa stödbehov Omfattande stödbehov Mycket omfattande stödbehov Vad kan man lära av forskningen om vissa, omfattande och mycket omfattande behov av stödinsatser?
Orsaker och förklaringar till att stödbehov uppkommer Förklaringsmodeller som glasögon Reduktionism och holism
Sammanfattning
58 58 59 60 60 61 62 62 63 65 66 67 68 68 70 70 71
5. Tidiga insatser
73 Rättighet till tidigt stöd 73 Intentionen med stödinsatser i tidiga skolår 75 Begreppsbeskrivning 76 Intentionernas logik och samhörighet 77 Tidiga insatser – ett paraplybegrepp 77 Sju typer av stödinsatser 79 Vad kan man lära av forskningen om stödinsatser? 85 Beskrivning av materiellt och relationellt integrerat stöd 87 Sammanfattning 101
6. De tidiga insatsernas s ammanhang Stödinsatsers kontext och fundament
Högkvalitativa lärmiljöer – komponenter och kännetecken Meningsfullhet och meningsskapande Vad kan man lära av forskningen om kvalitet och sådant som värderas högt av individer?
Sammanfattning
17-83 N&K Tidiga, 29 jan.indd 6
102 102 103 110 111 112
2018-01-29 07:15
7. Inkluderande undervisning och arbetssätt Inkludering är mer än en placering
Inkludering – vision, mål och medel Definitioner av inkludering och inkluderande undervisning och arbetssätt Varför kan en välfungerande inkludering vara bra och viktigt att sträva mot?
113 113 114 114 119
Andelen barn med funktionsnedsättning i inkluderade lärmiljöer Ansvarsfull inkludering Inkluderingsbegreppet i svenska utbildningsförfattningar Mer eller mindre inkluderande lärmiljöer
121 121 123 124 En fullt inkluderande lärmiljö 126 Lärmiljöer som använde deltidsinkludering 127 Integrerade aktiviteter 128 Inkluderingstrappan 130 Segregering 131 Inkluderande undervisning och arbetssätt under tidiga skolår 133 Sammanfattning 134
8. Ramverk och instrument om inkludering Specialpedagogiska ramverk och instrument
Building blocks – ett ramverk om inkluderande förskolor Inclusive Classroom Profile (ICP) – ett instrument om inkluderande förskolor
Sammanfattning
9. Organisationstyper
Specialiserade lärmiljöer Icke specialiserade lärmiljöer Resursfördelningen till specialiserade och icke specialiserade lärmiljöer Övriga reflektioner om specialiserade och icke specialiserade lärmiljöer Sammanfattning
17-83 N&K Tidiga, 29 jan.indd 7
136 136 137 150 158 159 159 162 164 165 167
2018-01-29 07:15
10. Barns utbildningsvägar och övergångar från förskola och skola Utbildningsvägar
Annorlunda utbildningsvägar till skolan Vad kan man lära av forskningen om barns utbildningsvägar?
Övergångar mellan tidiga skolår
Övergångsaktiviteter för barn i behov av extra stöd
Sammanfattning
11. Bokens centrala budskap Implikationer
Olika typer av stödinsatser behövs Stödinsatser behöver ingå i högkvalitativa och meningsfulla sammanhang Stödinsatser behövs i olika aktiviteter, rutiner och lekar Vikten av att planera och utvärdera inkluderande undervisning och arbetssätt Specialiserade lärmiljöer kan hindra inkludering Betydelsfullt kamratstöd Att sträva mot mer inkluderande undervisning och arbetssätt Att anordna erfarenhetsutbyten och överlämningar som fokuserar på barns förmågor
168 168 169 174 176 178 180 182 182 182 183 183 184 185 185 186 186
Tack
188
Litteraturförteckning
189
17-83 N&K Tidiga, 29 jan.indd 8
2018-01-29 07:15
Förord I Sverige lyfts barns olikheter fram som en tillgång som kan berika verksamheten i förskola och skola. Vi har en skola för alla och alla barn har tillgång till förskola från tidig ålder. Men för att det ska vara en skola för alla behöver vissa barn extra stöd för att utvecklas, vara delaktiga och lära. Det extra stödet kan handla om individuella insatser eller fokusera på förändringar i omgivningen. Detta utgör fokus i den här boken som berör många barn, förskollärare, barnskötare, lärare, fritidspedagoger, lärare i fritidshem, föräldrar och experter med specifika kunskaper. Boken handlar om ett mycket angeläget område: tidiga insatser och barns utbildningsvägar, med ett inkluderings- och specialpedagogiskt perspektiv. Boken belyser det specialpedagogiska kunskapsområdet och specialpedagogisk forskning, och visar tydligt hur kunskaper och kunskapsutveckling inom området kan vara till nytta för barn som behöver extra stöd och personer i deras omgivning. Att få extra stöd innebär att barnet får mer uppmärksamhet och hjälp än andra barn för att vara delaktigt, må bra och lära sig i olika aktiviteter i förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet och de tidiga skolåren. För många barn handlar detta också om att få stöd i sitt samspel med andra barn och vuxna och vara inkluderade i lärmiljöerna i förskolan och skolan. Den amerikanske nobelpristagaren i ekonomi, James Heckman, visade år 2000, att tidiga insatser för sårbara barn ger tillbaka mångfalt, både samhällsekonomiskt och för individen. Hans studier har följts av liknande studier i andra länder som visar på samma sak, det vill säga att tidigt stöd av hög kvalitet lönar sig och förebygger problem längre fram, både för individen och för samhället. Det skapar möjligheter både till en god start i livet för det lilla barnet och för delaktighet och lärande framöver. Boken handlar också om hur insatser förändras över tid och hur 9
17-83 N&K Tidiga, 29 jan.indd 9
2018-01-29 07:15
övergången mellan förskola och skola ser ut. Många av de barn som behöver extra stöd följer inte med sina kamrater från förskolan in i förskoleklassen och skolan utan börjar på andra skolor efter för skolan. En anledning till att boken är så viktig är att det specialpedagogiska kunskapsområdet har hamnat i skuggan av generella perspektiv på pedagogik och lärande. Det kan leda till att barn inte får det extra stöd de behöver och har rätt till i skolan – ett stöd som kan behövas under en kortare begränsad tid eller under många år. Specialpedagogik är ett brett tvärvetenskapligt område som bygger på kunskaper inom olika fält såsom psykologi, medicin, handikappvetenskap och didaktik, även om pedagogiken utgör en viktig kärna i området. I boken beskrivs hur de olika områdena samverkar och hur kunskaper bidrar till att både åtgärda och förebygga svårigheter. Boken beskriver på ett mångsidigt och nyanserat sätt de utmaningar som personal på förskola, fritidshem och skola, ledning och även kommunen eller andra huvudmän ställs inför då barn behöver extra stöd. Den belyser också olika teorier som hjälper till att förklara barns behov och omgivningens möjligheter att möta barns behov och ge stöd. Samtidigt ger den exempel på olika typer av stödinsatser och konkreta metoder som kan användas för att observera hur inkluderande verksamheten är. Den lyfter också fram olika sätt och metoder att arbeta med inkluderande undervisning och inkluderande lärmiljöer som ger alla barn möjligheter att vara delaktiga, lära sig och må bra. Avslutningsvis lyfter författaren fram bokens centrala budskap som fokuserar på att olika typer av stödinsatser behövs, och att de behöver ingå i högkvalitativa och meningsfulla sammanhang samt i olika aktiviteter, rutiner och lekar, vikten av god planering för inkludering, att specialiserade lärmiljöer kan hindra inkludering, att kamratstöd är betydelsefullt och att inkluderande undervisning har en positiv inverkan på barns lärande och utveckling samt att det är viktigt med lagom mycket stöd då ett barn flyttar från en verksamhet 10
17-83 N&K Tidiga, 29 jan.indd 10
2018-01-29 07:15
till en annan. Budskapet är att fokusera på det som barn kan och klarar av vid erfarenhetsutbyte och överlämningar. Det är en spännande bok som belyser barns behov och omgivningens möjligheter att möta dessa ur olika synvinklar, ansatser och perspektiv. Samtidigt är den skriven på ett sätt som gör att den kan komma många till del i förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet och skolan. Inte minst är boken en viktig kunskapskälla i förskollärar- och lärarutbildningen. Författaren har lyckats omarbeta sin avhandling i specialpedagogik till en bok för alla de som möter barn med behov av tidiga insatser, och som är intresserade av att lära sig hur de kan arbeta med inkluderande lärmiljöer och utbildningsvägar från förskolan till årskurs ett. Genom sin ambition bidrar hon till kunskapsutveckling inom specialpedagogiken och bygger en bro mellan forskning och praktik, som är så viktigt men också svårt. Jag vill ge en stor eloge till Johanna Lundqvist som lyckas med detta brobygge på ett oerhört bra sätt. Eva Björck-Åkesson, professor i specialpedagogik, Jönköping University Januari 2018
11
17-83 N&K Tidiga, 29 jan.indd 11
2018-01-29 07:15
17-83 N&K Tidiga, 29 jan.indd 12
2018-01-29 07:15
Inledning Den här boken handlar om tidiga insatser till barn och elever i
behov av extra stöd, barns olika utbildningsvägar från förskola till skola, inkludering i teori och praktik samt det special pedagogiska kunskapsområdets innehåll. Boken bygger på min avhandling och annan specialpedagogisk forskning. Den är skriven till yrkesverksamma i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans första år samt till studenter på lärarutbildningen, speciallärarprogrammet, specialpedagogprogrammet och rektorsprogrammet. Förhoppningen är att boken ska bygga broar mellan specialpedagogisk forskning och verksamhet i tidiga skolår samt främja utveckling av bra lärmiljöer i vilka barn kan trivas, lära sig och utvecklas.
Från avhandling till bok Under tre års tid hade jag, som doktorand vid specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet, förmånen att få följa ett femtiotal barn från deras sista år i förskola till årskurs ett. De flesta av dem gick från förskola till förskoleklass och fritidshem och så småningom vidare till årskurs ett, precis så som jag hade förväntat mig. Andra överraskade med att ta annorlunda utbildningsvägar till årskurs ett genom att gå kvar i förskola ett år extra och inte gå i förskoleklass. Lite fler än hälften av alla barn som jag följde var i behov av extra stöd. De behövde mer uppmärksamhet, hjälp och stöd än andra barn för att kunna delta i utbildningsaktiviteter (till exempel samlingar och lektioner), rutiner (till exempel matsituationer och påklädning inför utelek) och lek samt för att kunna lära sig nya kunskaper och förmågor. De kunde vara i behov av extra stöd för en kortare period eller över tid i förskola, förskoleklass, fritidshem och årskurs ett. Ungefär en tredjedel av barnen som var i behov av extra stöd hade en formellt 13
17-83 N&K Tidiga, 29 jan.indd 13
2018-01-29 07:15
identifierad och diagnostiserad funktionsnedsättning, till exempel utvecklingsstörning, autism, språkstörning, Downs syndrom, trotssyndrom, hörselnedsättning eller synnedsättning. Barnens förskolor (förskoleavdelningar) låg på landet eller i en stad. Några förskolor var små, medan andra var stora. Den pedagogiska inriktningen varierade och de kunde influeras av bland annat Montessoripedagogik, Reggio Emilia, mobil pedagogik eller Waldorfpedagogik. En likhet mellan förskoleavdelningarna var att de låg i mellersta Sverige, och en annan likhet var att de alla inrymde åtminstone ett barn som beskrevs vara i behov av extra stöd. Barnen från en och samma förskola följdes inte alltid åt till förskoleklass, fritidshem och årskurs ett utan de kunde börja på olika skolor efter tiden tillsammans i förskola. Den här boken handlar om tidiga insatser för dessa barn, inkluderande lärmiljöer och utbildningsvägar från förskola till årskurs ett. Boken bygger på beskrivningar och analyser från min avhandling Educational pathways and transitions in the early school years: Special educational needs, support provisions and inclusive education (Lundqvist, 2016), ungefär: Utbildningsvägar och övergångar under de tidiga skolåren: Behov, stödinsatser och inkluderande undervisning. Avhandlingen, som är en sammanläggningsavhandling, består av konferenspresentationer och ett flertal forskningsartiklar1 som jag 1
Lundqvist, J., Allodi Westling, M. & Siljehag, E. (2016). Characteristics of Swedish preschools that provide education and care to children with special educational needs. European Journal of Special Needs Education, 31(1), 124–139. Lundqvist, J., Allodi Westling, M. & Siljehag, E. (2015a). Special educational needs and support provisions in Swedish preschools: A multiple-case study. International Journal of Early Childhood Special Education, 7(2), 273–293. Lundqvist, J. (2015). Transition patterns after inclusive preschool: The educational pathways of children with and without special educational needs in Sweden. I F. Dovigo, C. Favella, F. Gasparini, A. Pietrocarlo, V. Rocco & E. Zappella (red.), Special education needs and inclusive practices: An international perspective (s. 98–102). Bergamo, Italy: University of Bergamo. Hämtad från http://media.wix.com/ugd/2426da_a912a43c6 35a418693d7a9a3e7fc3374.pdf. Lundqvist, J., Allodi Westling, M. & Siljehag, E. (2015b). Inclusive education, support provisions and early childhood educational pathways in the context of Sweden: A longitudinal study. International Journal of Special Education, 30(3), 3–16. Lundqvist, J. (2014). A review of research in educational settings involving children’s responses. Child Indicators Research, 7(4), 751–768. Lundqvist, J., Allodi Westling, M. & Siljehag, E. (opublicerat konferensmaterial). Ensuring the rights of children to be heard:
14
17-83 N&K Tidiga, 29 jan.indd 14
2018-01-29 07:15
skrivit tillsammans med professor Mara Westling Allodi och universitetslektor Eva Siljehag vid specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet. De var inte enbart mina medförfattare utan även mina handledare under min fyra år långa forskarutbildning vid specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet. Mara Westling Allodi var huvudhandledare och Eva Siljehag var biträdande handledare. Avhandlingen kallas genomgående i boken för min avhandling eller avhandlingen. Forskningsartiklarna som ingår i avhandlingen benämns i boken som avhandlingens studier eller studierna. Avhandling skiljer sig från tidigare svensk specialpedagogisk forskning genom att den behandlar fenomenen tidiga insatser och inkludering longitudinellt (över tid), och studerar förändringar vad gäller insatser och inkludering som kan relateras till övergångar från förskola till förskoleklass, fritidshem och årskurs ett. Den bidrar därmed med kunskaper och insikter om hur utbildning kan förändras över tid och skillnader mellan förskola och skola. Boken är mer detaljerad i beskrivningar och analyser än avhandlingen. De som arbetar i och med tidiga skolår kan läsa boken jämte avhandlingen och få insikter om tidiga insatser, utbildningsvägar och inkludering. Samtliga namn i boken är fingerade.
Annan specialpedagogisk forskning I den här boken berättar jag inte enbart om innehållet i min avhandling och den forskning som jag arbetat med, utan också om annan forskning med relevans för specialpedagogisk verksamhet. Det är forskning som, likt min egen, behandlar tidiga insatser, barns utbild-
hildren’sviews on their early years education in the context of Sweden. International Society C on Early Intervention (ISEI). June 8 – 10, 2016, Stockholm University, Sweden.
15
17-83 N&K Tidiga, 29 jan.indd 15
2018-01-29 07:15
ningsvägar och inkludering. Både annan nationell och internationell specialpedagogisk forskning tas upp. Under senare år har forskningen om tidiga insatser, inkludering och barns utbildningsvägar från förskola till skola nämligen tagit fart och vi lär oss allt mer om hur de ser ut och hur svårigheter kan undvikas och möjligheter skapas.
Bokens centrala begrepp Bokens centrala begrepp är tidiga insatser, barn i behov av extra stöd, utbildningsvägar, inkludering och specialpedagogik. Tidiga insatser är ett paraplybegrepp som innefattar olika typer av stödinsatser till yngre barn och deras förskollärare, barnskötare, lärare, fritidspedagoger och lärare i fritidshem. Stödinsatser avser i boken extra uppmärksamhet, hjälp och stöd som vissa barn behöver under utbildning för att kunna delta, lära sig och utvecklas. Ett exempel på en stödinsats är specialpedagogisk handledning till personal i förskola och skola som utbildar barn och elever i behov av extra stöd. Ett annat exempel är extra anpassningar i lärmiljöer och särskilt stöd till barn och elever som behöver det i skolan. Om sådana insatser sätts in för sent kan barn hamna efter sina kamrater redan under de första skolåren och tappa lusten att gå i skolan. Samhällsnyttan med tidiga stödinsatser är mycket stor, och för den enskilda individen är de avgörande. Den här boken handlar främst om tidiga insatser som riktar sig direkt till barn i behov av extra stöd, till exempel extra anpassningar och särskilt stöd. Uttrycken barn i behov av extra stöd, barn i behov av tidiga insatser och barn i behov av (tidiga) stödinsatser avser i den här boken de barn och elever som av olika anledningar behöver mer uppmärksamhet, hjälp och stöd än andra barn och elever under tidiga skolår för att kunna utvecklas, delta och lära sig. Det mer välkända uttrycket barn i behov av särskilt stöd används mer sällan eftersom det har en stark koppling till åtgärdsprogram och särskilda (i betydelsen avskilda och vid sidan om) stödinsatser utanför klassens ram. Den här boken 16
17-83 N&K Tidiga, 29 jan.indd 16
2018-01-29 07:15
handlar om barn och elever som behöver extra stöd av olika slag, inte enbart sådant stöd som benämns som särskilt i betydelsen vid sidan om och som kopplas till åtgärdsprogram. Med barns utbildningsvägar avses de vägar som barn tar genom utbildningssystemet: från förskola, till förskoleklass och fritidshem och så småningom till första klass. Några exempel på närliggande begrepp som används i boken är tidiga utbildningsvägar, barns lärandevägar och de tidiga skolåren. De tidiga skolåren (förskola, förskoleklass, fritidshem och årskurs ett) är viktiga för barns utveckling både socialt och kunskapsmässigt (akademiskt). De ska främja barns lärande och livslånga lust att lära, samt förmedla och förankra grundläggande demokratiska värden såsom människors lika värde och solidaritet med svaga och utsatta. Fritidshemmen ska också erbjuda barn en meningsfull fritid. Begreppet inkludering och de närliggande uttrycken inkluderande undervisning och inkluderande arbetssätt är mångfacetterade. De handlar inte enbart om att placera barn med funktionsnedsättningar och stödbehov bland andra barn, utan också om social gemenskap, lärande och om att värdesätta barns olikheter. Därtill handlar begreppen om stödinsatser så att barn med funktionsnedsättningar och stödbehov kan delta i utbildningsaktiviteter, rutiner och lek, känna gemenskap med kamrater, lära sig nya saker och utvecklas tillsammans med andra barn som inte har sådana funktionsnedsättningar och stödbehov. Specialpedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde som innefattar både forskning och verksamhet i förskola, förskoleklass, fritidshem och skola. Kunskapsområdet har bland annat i uppgift att stödja barn och elever som har det svårt i förskola och skola.
17
17-83 N&K Tidiga, 29 jan.indd 17
2018-01-29 07:15
Bokens syfte, målgrupper och innehåll Förhoppningen är att den här boken ska bidra till att kunskapen om tidiga insatser, barns utbildningsvägar, inkludering och special pedagogik fördjupas i Sverige och att barn och elever på landets förskolor och skolor därmed kan ges de allra bästa förutsättningarna för välmående, lärande och utveckling. Fördjupade kunskaper är viktigt men inte tillräckligt. Yrkesverksamma i tidiga skolår behöver naturligtvis en god arbetsmiljö och adekvata resurser för att ha en chans att göra ett bra jobb. Det är inte rimligt att begära att en förskollärare, barnskötare, lärare, fritidspedagog eller lärare i fritidshem ska kunna erbjuda alla barn – också de som är i behov av stödinsatser – optimala förutsättningar för välmående, lärande och utveckling om de själva inte har goda förutsättningar att göra ett bra jobb. Det kan handla om en trivsam arbetsmiljö, en lagom stor barngrupp, fortbildning och tillgång till rådgivning och handledning från exempelvis speciallärare och specialpedagoger. Boken vänder sig till yrkesverksamma i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans första år, samt till studenter på lärarutbildningen, speciallärarprogrammet, specialpedagogprogrammet och rektorsprogrammet. Den innehåller berättelser om tidiga insatser som bland annat kan främja delaktighet och lärande i förskola, förskoleklass, fritidshem och skola för barn i behov av extra stöd. Det finns flera olika typer av användbara och viktiga insatser som personal och ledning (förskolechefer och rektorer) i tidiga skolår kan vara behjälpta av i sitt arbete. I boken åsyftar begreppet personal förskollärare, barnskötare, lärare, fritidspedagoger, lärare i fritidshem, speciallärare, specialpedagoger och andra som arbetar i tidiga skolår. De kan i boken även kallas för de vuxna i tidiga skolår. Boken innehåller även berättelser om barns utbildningsvägar. Dessa kan se väldigt olika ut och det är viktigt att känna till. Därtill innehåller boken berättelser om vad som kännetecknar högkvalitativa och meningsfulla tidiga skolår samt en välfungerande inkluderande undervis18
17-83 N&K Tidiga, 29 jan.indd 18
2018-01-29 07:15
ning. Under många år har det saknats instrument för utvärderingar av inkluderande undervisning och arbetssätt i tidiga skolår, men här visas att det numera kan vara möjligt att utvärdera med hjälp av ett nytt internationellt utvecklat instrument. Förutom detta presenteras specialpedagogiska begrepp som blivande och yrkesverksamma förskollärare, barnskötare, förskolechefer, lärare, fritidspedagoger, lärare i fritidshem, speciallärare, specialpedagoger, rektorer och andra berörda såsom föräldrar och vårdnadshavare samt elevassistenter kan ha nytta av i sina samtal om tidiga insatser, tidiga utbildningsvägar och inkludering. Exempelvis föreslås här undergrupper till den vida benämningen barn i behov av extra stöd, tidiga insatser och stödinsatser. Ett annat exempel är förslag på benämningar på lärmiljöer som implementerar inkluderande undervisning i olika grad och som kombinerar inkluderande undervisning med särskilda och exkluderande stödinsatser. Boken innehåller dessutom beskrivningar över vad barn behöver för att kunna må bra och utvecklas under tidiga skolår. Barn behöver, som andra, bland annat få vara ute i naturen, uppleva spänning och utmaningar samt känna tillhörighet med kamrater. Stödinsatser behöver därför leda till att dessa behov tillgodoses hos barn och elever. Du som yrkesverksam eller student känner säkert igen flera av bokens berättelser, beskrivningar och exempel från din egen arbetsplats eller verksamhetsförlagda utbildning. Tanken är att det ska göra boken lätt att relatera till och reflektera över.
Disposition I bokens första kapitel beskrivs tidiga skolår och några utmaningar för personal, ledning och huvudmän (till exempel kommun, landsting, stat eller enskild huvudman för fristående förskola eller skola). En synonym till begreppet tidiga skolår är tidig utbildning. Bokens andra kapitel handlar om det specialpedagogiska kunskapsområdet 19
17-83 N&K Tidiga, 29 jan.indd 19
2018-01-29 07:15
som innefattar både forskning och verksamhet i tidiga skolår. Det handlar också om några specialpedagogiska studier om tidiga insatser, utbildningsvägar och inkludering. I det tredje kapitlet presenteras några behovsteorier och barns beskrivningar av behov och värden (sådant de uppskattar och längtar efter) i tidiga skolår. Kapitel fyra behandlar barn i behov av extra stöd, grader av stödbehov och förklaringsmodeller till att stödbehov kan uppstå. Kapitel fem och sex handlar om tidiga insatser till barn i behov av extra stöd och vikten av att dessa insatser ingår i ett välfungerande sammanhang för att kunna komma till sin rätt. Bokens sjunde och åttonde kapitel tar upp inkludering, inkluderande undervisning och inkluderande arbetssätt samt att lärmiljöer kan vara mer eller mindre inkluderande, eller segregerade. I dessa kapitel presenteras även inkluderingstrappan, ramverket Building blocks och det strukturerade observationsinstrumentet Inclusive Classroom Profile. Kapitel nio handlar om tidiga skolårs organisationstyper. De kan vara specialiserade eller icke specialiserade. I bokens tionde kapitel beskrivs några barns olika utbildningsvägar till årskurs ett. Även exempel på övergångsaktiviteter tas upp. Det är aktiviteter som vill göra övergångar mellan skolformer välfungerande för barn och föräldrar. Bokens elfte och avslutande kapitel sammanfattar innehållet och knyter ihop säcken.
20
17-83 N&K Tidiga, 29 jan.indd 20
2018-01-29 07:15
KAPITEL 1
Barns tidiga skolår De tidiga skolåren – förskola, förskoleklass, fritidshem och sko-
lans första år – är viktiga för barns utveckling. De ska främja barns lärande och livslånga lust att lära, samt förmedla och förankra grundläggande demokratiska värden såsom männi skors lika värde och solidaritet med svaga och utsatta. Fritidshemmen ska också erbjuda barn en meningsfull fritid. Kapitlet bygger på styrdokument, lägesbedömningar och inspektionsrapporter.
Skolformer och annan verksamhet Förskolan, förskoleklassen och grundskolan utgör olika skolformer, till skillnad från fritidshemmet som vanligen beskrivs som ett komplement till utbildning i förskoleklass och grundskola (SFS 2010:800). Omkring 77 procent av alla ett- till treåringar och 95 procent av alla fyra- till femåringar går i förskola innan de börjar i förskoleklass och på fritidshem, och nästan alla barn går ett år i förskoleklass (98 procent) och på fritidshem innan de börjar i skolan (Skolverket, 2017). Att gå i förskola, i förskoleklass och på fritidshem är en rättighet för alla barn, också för dem som har en funktionsnedsättning, men det är inte obligatoriskt. Det är däremot årskurs ett, och de resterande skolåren, som inte kan väljas bort. Att gå i förskoleklass är obligatoriskt från och med höstterminen 2018.
21
17-83 N&K Tidiga, 29 jan.indd 21
2018-01-29 07:15
Förskola Förskola utgör det första steget i det svenska utbildningsväsendet (SFS 2010:800; Skolverket, 2011a). Yrkesverksamma i förskola har i uppdrag att erbjuda barn en trygg, lekfull och lärorik tid i förskola, samt att förbereda dem för deras fortsatta utbildning i förskoleklass, fritidshem och skola. Barn ska bland annat ges möjligheter att inhämta och utveckla kunskaper inom språk- och kommunikation, matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan. Deras lärande och utveckling ska stimuleras genom lek, skapande och utforskande. De yrkesverksamma i förskolan har också i uppdrag att förmedla värden till barnen och att bygga sin verksamhet på dessa värden. Värdena är ”människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta” (Skolverket, 2011a, s. 4). När barn går i förskolan ska de alltså inte enbart erbjudas en trygg omsorg och möjlighet att inhämta kunskaper inom flera olika områden, utan de ska också få uppleva och utveckla värden såsom • att alla barn är lika viktiga och värdefulla • att alla barn har rätt att göra egna val och sätta egna gränser • att alla barn har rätt att bli lyssnade till och respekterade • att alla flickor och pojkar har samma rättigheter • att det är viktigt att visa omsorg om dem som har det svårt av olika anledningar och är svaga. Det finns kommunala och fristående förskolor i Sverige. Oavsett hur en förskola drivs så ska den erbjuda barn en god miljö för lärande och utveckling. Lokaler, material, leksaker, möbler och annan utrustning ska främja barns lärande och utveckling, och interaktionerna mellan personal och barn, och mellan barnen, ska vara vänlig. Miljön ska också vara trygg och säker. Barn som har en intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning) går i Sverige som regel i inkluderande förskolor tillsammans med andra barn. Det gör också de barn som har andra slags 22
17-83 N&K Tidiga, 29 jan.indd 22
2018-01-29 07:15
funktionsnedsättningar, till exempel autism eller språkstörning. En anledning till det är att förskolans författningar inte föreslår alternativa förskoleverksamheter för barn med intellektuell funktionsnedsättning. En annan anledning är att barns olikheter är en tillgång och något som kan berika förskolans verksamhet och barns utveckling. Efter förskolan ser det lite annorlunda ut, och de barn som har en intellektuell funktionsnedsättning kan då börja i grundsärskola eller grundsärskola med inriktningen träningsskola samt i en särskild fritidshemsverksamhet (SFS 2010:800; Skolverket, 2011c). Förskolan är avgiftsbelagd men alla barn som är mellan 3 och 5 år kan gå i förskola gratis flera timmar i veckan. Det finns även dygnet runt-öppna förskolor för barn till föräldrar med obekväm arbetstid på kvällar, nätter och helger. Förskolans verksamhet leds av en förskolechef och de som arbetar i en förskola kan vara utbildade förskollärare och barnskötare eller ha annan utbildning som bedöms relevant.
Förskoleklass Många barn går i förskola under flera år innan de börjar i förskoleklass. Förskoleklass har funnits sedan 1998 och är därför en relativt ung skolform. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll beskrivs i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket, 2011b). Läroplanen skrevs år 2011 men har reviderats vid ett flertal tillfällen. Ett barn i förskoleklass benämns elev, medan de i förskola benämns barn. I förskoleklassen ska elever förberedas för sin fortsatta utbildning och utvecklas så att de kan nå kunskapskraven i skolan. Yrkesverksamma i förskoleklass har alltså i uppdrag att erbjuda barn en bro mellan förskola och fortsatt obligatorisk utbildning. Förskoleklassen kan därför också kallas för en mellanklass (Lago, 2014). Förskoleklassens verksamhet (undervisningsaktiviteter, rutiner och lek) ska utgå från eleverna, det vill säga deras personliga intressen, behov, kunnande och färdigheter, samt värna att barn känner 23
17-83 N&K Tidiga, 29 jan.indd 23
2018-01-29 07:15
tillhörighet bland kamrater. Elever i förskoleklass ska, likt barnen i förskola, ges möjligheter att inhämta och utveckla kunskaper inom bland annat språk och kommunikation, matematik, naturvetenskap och teknik. Deras lärande och utveckling ska också stimuleras genom lek, skapande och utforskande precis som i förskolan. De yrkesverksamma i förskoleklass har, i likhet med personalen i förskola, i uppdrag att förmedla värden (människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta) till eleverna och att bygga sin verksamhet på dessa värden. Det kostar inget att gå i förskoleklass och verksamheten bedrivs vanligen på förmiddagar. Barn går i förskoleklass under ett läsår om minst 525 timmar vilket blir några timmar per dag. Förskoleklassens verksamhet leds av en rektor och de som arbetar i en förskoleklass kan vara utbildade lärare, förskollärare, fritidspedagoger, lärare i fritidshem eller ha annan utbildning som bedöms relevant.
Grundskolans första år Grundskolan är obligatorisk och kan inte väljas bort (SFS 2010:800). I skolan ska eleverna utvecklas socialt och kunskapsmässigt samt uppnå de kunskapskrav som anges i skolans läroplan (Skolverket, 2011b). De yrkesverksamma i grundskolan har i uppdrag att stimulera barns sociala och kunskapsmässiga utveckling, och att arbeta mot de kunskapskrav som finns. De ska även, i likhet med personalen i förskola och förskoleklass, förmedla värden (människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta) och bygga sin verksamhet på dessa värden. I skolan får eleverna göra sina första nationella prov, och på det sättet visa hur de ligger till i relation till skolans kunskapskrav. En skola kan vara fristående eller kommunal, och alla barn har möjlighet att tillsammans med sina föräldrar önska en skola genom att anmäla sitt intresse (fritt skolval). Grundskolans verksamhet leds av en rektor och de 24
17-83 N&K Tidiga, 29 jan.indd 24
2018-01-29 07:15
som arbetar där kan vara utbildade lärare och ha annan utbildning som bedöms relevant. Grundsärskola och träningsskola
Verksamheten i grundsärskolan riktar sig till elever som inte bedöms kunna uppnå grundskolans kunskapskrav på grund av en utvecklingsstörning (SFS 2010:800). Grundsärskolan har två olika inriktningar: grundsärskola och grundsärskola med inriktningen träningsskola. Grundsärskolan är till för barn som bedöms kunna tillgodogöra sig ämnesundervisning i exempelvis svenska och matematik, medan grundsärskolan med inriktningen träningsskola är till för barn som har mer omfattande inlärningssvårigheter och omvårdnadsbehov. Elever som går i träningsskola arbetar med följande fem områden: estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning (Skolverket, 2011c). Knappt en procent av alla barn i Sverige, vilket motsvarar nästan tiotusen barn, är inskrivna i grundsärskolan (Skolverket, 2017). Ungefär tjugo procent av eleverna i grundsärskolan vistas åtminstone hälften av sin skoltid i en ordinarie skolklass tillsammans med barn som inte har en utvecklingsstörning (Skolverket, 2017). Det kallas för att de är integrerade. Detta är inte fallet för eleverna i träningsskolan som ofta har få möjligheter att få lära känna barn utan funktionsnedsättningar i skolan. Specialskolor och sameskolan
I Sverige finns också specialskolor (Skolverket, 2011d). I dessa går elever som inte kan gå i grundskola eller grundsärskola. De kan vara döva eller hörselskadade, ha en grav språkstörning, vara dövblinda, eller ha en synnedsättning och ytterligare funktionsnedsättning. Specialskolor ska så långt som det är möjligt erbjuda samma utbildning som erbjuds elever i grundskola. Sameskolan (Skolverket, 2011e) innefattar förskoleklass, fritidshem och årskurserna 1–6 och finns på några få platser i Sverige. Både barn till samer och andra barn kan gå i sameskolan. Där kan barn lära 25
17-83 N&K Tidiga, 29 jan.indd 25
2018-01-29 07:15
Tidiga insatser och barns utbildningsvägar riktar sig till yrkesverksamma inom förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola samt till lärarstudenter och andra med intresse för specialpedagogisk forskning.
ISBN 978-91-27-81911-5
Tidiga insatser och barns utbildningsvägar
Foto: Daniel Lundqvist
Johanna Lundqvist arbetar som universitetslektor vid Mälardalens högskola där hon utbildar speciallärare och specialpedagoger. Hon forskar om tidiga insatser, inkludering och barns utbildningsvägar från förskola till skola. Hennes avhandling från den specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet, Educational Pathways and Transitions in the Early School Years: Special Educational Needs, Support Provisions and Inclusive Education, uppmärksammades stort.
Johanna Lundqvist
I
J Ä M F Ö R E L S E M E D A N D R A L Ä N D E R sker insatserna i svensk förskola och skola ibland för sent, eller inte alls. Detta kan få långtgående konsekvenser för enskilda barn och elever. Vad säger specialpedagogisk forskning om de som är i behov av extra stöd och hur kan du som ansvarig pedagog gå tillväga? Boken introducerar aktuell forskning om tidiga insatser till barn i behov av extra stöd, inkludering och barns annorlunda utbildningsvägar från förskola till skola. Den syftar till att länka samman teori med verksamheten i tidiga skolår med hjälp av flera praktiska exempel. Framför allt är boken skriven med det övergripande målet att alla barn har rätt till en utbildning där de mår bra, lär sig och utvecklas.
Tidiga insatser och barns utbildningsvägar i n k lu d e r i n g o c h s p e c i a l p e d a g o g i k
Johanna Lundqvist
123
”
Författaren har lyckats omarbeta sin avhandling i specialpedagogik till en bok för alla de som möter barn med behov av tidiga insatser och som är intresserade av att lära sig hur de kan arbeta med inkluderande lärmiljöer och utbildningsvägar från förskolan till årskurs ett. Genom sin ambition bidrar hon till kunskapsutveckling inom specialpedagogiken och bygger en bro mellan forskning och praktik, som är så viktigt men också svårt. Jag vill ge en stor eloge till Johanna Lundqvist som lyckas med detta brobygge på ett oerhört bra sätt. Ur Eva Björck-Åkessons förord
abc
9 789127 819115
978-91-27-81911-5 Tidiga insatser och barns utbildningsvägar.indd 4-5
2018-01-26 13:21