LÄR ANDETS ORDNING OCH REDA diskuterar vad som rimligen kommer först: undervisning eller ordning och reda? Boken problematiserar en vanligt förekommande föreställning om att lärare först måste ha eller skapa ordning och reda, för att sedan kunna undervisa. Författaren visar att det kan vara tvärt om och tar upp hur undervisningen då kan bedrivas. Natur & Kultur, 2017.
ATT ANPASSA UNDERVISNING är en grundbok som erbjuder en teoretisk och praktisk vägledning mot en undervisning anpassad till individ och grupp. Författarna sätter dagens rådande teorier om anpassningar i perspektiv och sammanhang genom en historisk återblick. De varvar sedan didaktiska aspekter av undervisningen – som metoder, strategier och dilemman – med färska exempel och erfarenheter från den svenska skolan. Här synliggörs de medvetna val du som lärare måste göra, både gällande ämnesinnehållets strukturer och arbetsformer. Fokus ligger på vikten av ett systematiskt arbete – dels i syfte att låta effektiva anpassningar genomsyra den dagliga verksamheten, dels för att skapa en hållbar arbetssituation. Boken vänder sig till lärarstuderande och verksamma lärare i grundskolan.
till individ och grupp i klassrummet
SOFIA BOO
Foto: Michael Rosander
FORMATIV UNDERVISNING handlar om att utforska och forma undervisning utifrån elevers lärande och upplevelser i klassrummet. Den behandlar hur lärare och rektorer tillsammans kan arbeta systematiskt med analys av undervisning och på så vis åstadkomma hållbar skolutveckling. Natur & Kultur, 2017.
ATT ANPASSA
UNDERVISNING
Tycker du att din svåraste arbetsuppgift som lärare är att anpassa undervisningen efter varje elevs förutsättningar och behov? Då är du inte ensam!
ATT ANPASSA UNDERVISNING till individ och grupp i klassrummet
Läs också:
K ARIN FORSLUND FRYKEDAL är professor i pedagogik vid Högskolan Väst och biträdande professor vid Linköpings universitet. Hennes forskning rör frågor om sociala processer, ledarskap och lärande i utbildningssammanhang där gruppen är i fokus. SOFIA BOO är filosofie licentiat i pedagogiskt arbete och arbetar som lärare och forskare vid Linköpings universitet. Hennes forskning rör lärares arbete med individanpassning och extra anpassningar i klassrummet. Hon arbetar på lärarutbildningen, bland annat med den verksamhetsförlagda utbildningen. ANJA THORSTEN är filosofie licentiat i didaktik och arbetar som lärare och forskare vid Linköpings universitet. Hennes forskning rör svenskdidaktik, kollegialt lärande och läraren som forskare. Hon arbetar på lärarutbildningen och med att handleda verksamma lärare i learning study.
KARIN FORSLUND FRYKEDAL ISBN 978-91-27-14560-3
ANJA THORSTEN
9 789127 145603
Att_anpassa_undervisning_omslag.indd Alla sidor
2017-02-07 14:58
Att anpassa undervisning inlagan korr 3 jan.indd 2
2017-02-06 14:26
INNEHÅLL Förord av Per Lindqvist 11 Inledning 15 Bokens struktur och innehåll 16
DEL 1 Kapitel 1. Introduktion 21 Att möta och hantera olikheter Centrala begrepp på temat anpassning Ordinarie anpassning och extra anpassning Individualisering och individanpassning – vad är det för skillnad? Differentiering Inkludering Särskilt stöd Sammanfattning
21 25 25 26 27 28 29 31
Kapitel 2. En skola för alla – en läroplanshistorisk tillbakablick 33 Att skapa en obligatorisk skola för alla 34 Individualisering från Lgr 62 till Lgr 80 35 Lgr 62 – individualisering ges en egen rubrik 35
I N N E H Å L L
Att anpassa undervisning inlagan korr 3 jan.indd 5
5
2017-02-06 14:26
Lgr 69 – styrning av hur undervisningen kan individualiseras inom klassens ram Lgr 80 – elevaktiva arbetssätt i undervisningen och fria aktiviteter på schemat Svårigheter med anpassad undervisning Nya läroplaner och förändringar under 1990- och 2000-talet Lpo 94 – individen i centrum
Elevens val Individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen Lgr 11 – mot en individanpassad undervisning? Sammanfattning Eget arbete – ett försök att möta individualiseringsbehovet
36 37 38 39 39 40 42 43 44 46
Kapitel 3. Olika faktorer att beakta i undervisningen 47 Didaktiska perspektiv på undervisningen Planering – genomförande – uppföljning Lärarens kunskap Didaktik – vad, hur och varför?
Scaffolding – att arbeta med stödstrukturer Sociala perspektiv på undervisningen Goda relationer Individen i gruppen Ledarskap i klassrummet Motivationens betydelse för lärande Inre motivation och inre tillfredsställelse Yttre motivation och yttre belöningar Yttre belöningar kan påverka den inre motivationen Kollegialt lärande och ett reflexivt förhållningssätt Den didaktiska triangeln
6
48 48 50 52 53 54 56 56 57 58 62 63 65 67 69
AT T A N PA S S A U N D E R V I S N I N G
Att anpassa undervisning inlagan korr 3 jan.indd 6
2017-02-06 14:26
Learning study 70 Sammanfattning 72
DEL 2 Kapitel 4. Kartläggning och analys 75 Kartläggning som underlag för undervisning Ramfaktorer att förhålla sig till vid kartläggningen Kartläggning på individnivå Kartläggning på gruppnivå Kartläggning på organisationsnivå Metoder och strategier för kartläggning Elevuppgifter Kartläggningsmaterial Intervju Observation ”Skanna av” Analys av kartläggningen – återkoppling till läraren Formativ bedömning Analys av kartläggningen – återkoppling till eleverna Att eleven ser sin egen lärprocess Sammanfattning
76 77 78 79 81 82 82 83 85 86 87 89 90 92 93 94
Kapitel 5. Att planera för lärande 97 Skapa förutsättningar för lärande 98 Olika sätt att hantera elevers olikheter 98 Förutse möjliga hinder för eleverna 101 Klargöra vad eleverna ska lära sig 102 Mål och innehåll för den gemensamma undervisningen 103 Individuella mål 103 Elevers delaktighet vid val av innehåll och arbetssätt 104
I N N E H Å L L 7
Att anpassa undervisning inlagan korr 3 jan.indd 7
2017-02-06 14:26
Att planera undervisningen – med variationsteorin som pedagogiskt redskap Vilka aspekter behöver eleverna urskilja? Hur kan de kritiska aspekterna synliggöras? Uppgifters utformning Att konstruera differentierade uppgifter Att stötta eleverna i att klara kognitivt utmanande uppgifter Arbetsformer Att arbeta i grupp – cooperative learning Planera för bedömning Självbedömning Kamratbedömning Lärares bedömning Möblera för lärande Viktiga faktorer att ta hänsyn till Sammanfattning
105 105 109 112 113 116 119 119 122 123 124 125 125 127 129
Kapitel 6. Att genomföra undervisning 131 Att ha lärandet i fokus Att tydliggöra lärandemålen Att möjliggöra goda lärande samtal Tid att tänka – tempo Olika sätt att kommunicera i undervisningen
Lotsning och scaffolding Att utgå från elevuppfattningar Att hantera felsvar Elevers tankesätt – ett undervisningsinnehåll Att ge och använda återkoppling Återkopplingsstrategier Att ställa frågor Instruktioner
8
132 133 136 136 137 139 141 142 143 145 148 151 152
AT T A N PA S S A U N D E R V I S N I N G
Att anpassa undervisning inlagan korr 3 jan.indd 8
2017-02-06 14:26
Motivation och självständighet Upplevd tilltro till egen förmåga Att arbeta med elevernas självständighet Lagom stora utmaningar Ta vara på elevernas erfarenheter Kontroll eller frihet Att använda informativt och icke-kontrollerande språk
154 155 156 157 158 160 160
Att hjälpa elever hantera ”mindre intressanta” uppgifter eller aktiviteter
161
Bekräfta och acceptera när eleverna klagar på situationer som är jobbiga 163
Att skapa och upprätthålla arbetsro 163 Sammanfattning 166
Kapitel 7. Att följa upp och dokumentera 169 Reflektion kring och uppföljning av den egna undervisningen Reflektion över handlingar Reflektion över tankesätt och föreställningar Kollegial reflektion Dokumentation av elevernas kunskapsutveckling Dokumentation genom IUP Reflektion kring betygssättning Sammanfattning
170 170 172 172 173 175 178 181
DEL 3 Kapitel 8. Att hantera dilemman 185 Dilemman i en anpassad undervisning Att hantera dilemman i samverkan med kollegor Dilemman i samband med elevernas motivation Dilemman i att hantera elever på olika kunskapsnivå
186 188 189 191
I N N E H Å L L 9
Att anpassa undervisning inlagan korr 3 jan.indd 9
2017-02-06 14:26
Dilemman utifrån synen på lärande som social eller individuell aktivitet Dilemman mellan läroplanens/lektionens mål och elevernas intressen Dilemman utifrån synen på rättvisa i små och stora grupper Dilemman inom uppföljning, bedömning och dokumentation Sammanfattning
193 194 196 198 201
Avslutningsvis 203 Referenser 205 Register 217
10
AT T A N PA S S A U N D E R V I S N I N G
Att anpassa undervisning inlagan korr 3 jan.indd 10
2017-02-06 14:26
FÖRORD DEN HÄR BOKEN HANDLAR om lärares arbete med att anpassa un-
dervisningen till elevernas olikheter. Ett oundvikligt, nödvändigt och i vissa fall avgörande arbete för att eleverna ska utvecklas och lära så optimalt som möjligt. Boken har fokus på lärares arbete och på hur lärare kan upprätta och upprätthålla en undervisning som är anpassad till elevers olika bakgrund, behov, intressen och förmågor samtidigt som hänsyn tas till gruppen och klassen som helhet. Författarna kombinerar föredömligt erfarenheter de haft som lärare i den svenska skolan med kunnande de utvecklat som forskare inom pedagogik. I beskrivningar och problematiseringar blandas, på ett konstruktivt sätt, egna erfarenheter med teoretiska perspektiv. Resonemangen är dessutom mycket väl illustrerade med färska och belysande exempel från dagens svenska skola. Även om de allra flesta lärare betraktar anpassad undervisning som en självklar del av arbetet framstår det på samma gång som en stor utmaning. En lärare som arbetar med att anpassa undervisningen till alla elevers olika behov och intressen kan liknas vid Sisyfos som enligt den grekiska mytologin dömdes av Hades att rulla ett stort stenblock uppför en kulle. Om Sisyfos lyckades rulla upp stenblocket på kullen skulle han bli fri. Varje gång stenblocket närmade sig kullens topp gled det honom ur händerna och störtade ner i avgrunden. Sisyfos fick börja om från början med ett arbete som aldrig tar slut.
F Ö R O R D 11
Att anpassa undervisning inlagan korr 3 jan.indd 11
2017-02-06 14:26
Att lärares försök att anpassa undervisningen till eleverna kan liknas vid ett Sisyfosarbete bottnar till stor del i frågor som filosofin brottats med under århundraden. Inom hermeneutiken har man försökt reda ut om vi egentligen kan förstå varandra. Kan vi leva oss in i en annan människas liv? En lärare som vill anpassa undervisningen till eleven bör försöka förstå var denna ”befinner” sig, kunna ”se” eleven, utgå från elevens verklighet och inta elevens perspektiv. Men är detta över huvud taget möjligt? Hermeneutikens svar på frågan är varken ja eller nej. När vi försöker förstå någon gör vi det alltid utifrån vår egen förförståelse. Vi tolkar alltid. Men hermeneutiken visar också på framkomliga vägar. Vi kan komma närmare en direkt förståelse för den andre genom att försöka förstå, genom att lyssna på den andre. Ett sådant förhållningssätt präglar den bok du håller i handen. Bokens underliggande budskap till lärare och blivande lärare handlar om vikten av att tillägna sig en sådan attityd, att alltid försöka förstå och se. Lärararbetet tar form i balansen mellan didaktiska intentioner och faktiska betingelser, mellan det man som lärare vill ska hända och de villkor som begränsar. En skicklig lärare och ett hållbart lärarskap förmår balansera intentionen om att alla elever ska ha en utvecklad förståelse om till exempel fotosyntesen med betingelser som att det är 30 elever i klassen, att syret i klassrummet är slut efter 20 minuter eller att skolans budget präglas av nedskärningar. De faktiska betingelserna för lärararbetet kräver följaktligen att lärare hittar strategier som inte bara medverkar till att undervisningen anpassas till eleverna utan samtidigt till att göra lärarna hållbara i yrket. Vi kan inte enbart nöja oss med att lärare är skickliga. För att elever ska kunna fortsätta att lära sig och utvecklas måste vi också sträva mot att skickliga lärare ”håller” i längden. Jag vill påstå att den här boken kan medverka även till detta. Texten väjer inte för att blanda in praktikens villkor och betingelser i diskussionen om metoder och strategier för anpassad undervisning. På det
12
AT T A N PA S S A U N D E R V I S N I N G
Att anpassa undervisning inlagan korr 3 jan.indd 12
2017-02-06 14:26
viset utgör boken ett nyanserat tillskott i litteraturen kring ämnet. I bokens beskrivningar av anpassad undervisning tas hänsyn till det faktum att lärare till skillnad från många andra yrkesgrupper inom människobehandlande arbete ofta undervisar en grupp ”klienter”. Att ständigt kunna se och möta den enskilda individen i en grupp på 30 elever är svårt, för att inte säga omöjligt. Det sociala livet i klassrummet består av myriader av interaktioner, de allra flesta oåtkomliga för läraren. Att ta ansvar för elevernas lärande innebär med nödvändighet att läraren ofta måste prioritera att hantera klassen, inte individen. Det framstår som omöjligt och orimligt att fokusera på en enskild individs lärande mer än i korta, avgränsade perioder. I boken förs mer rimliga förhållningssätt fram som bygger på att läraren upprättar en hållning och systematik så att eleverna kan uppleva att relationen alltid finns där – som en möjlighet och ett erbjudande. Boken uppvisar en ödmjuk hållning inför det ansvar läraren, genom sin undervisning, har för att deras elever lär sig. Det finns inget lika direkt samband mellan att undervisa och att lära sig, som det till exempel finns mellan att köpa och att sälja. Ingen behöver lära sig för att någon undervisar och ingen behöver undervisa för att någon ska lära sig. Undervisning bör i stället ses som en avsiktlig aktivitet, som en avsikt att uppnå inlärning där resultatet inlärning inte ställs som absolut krav. Även om läraren har intentionen att alla elever ska lära sig allt tar läraren ansvar för att eleverna utför aktiviteter för att bädda för lärande, inte för att de faktiskt lär sig. En sådan inriktning på lärararbetet betonas av författarna till boken. Lärande som aktivitet har en framträdande plats i de metoder och strategier för anpassad undervisning som beskrivs. Att till exempel försöka ta reda på hur elever förstår, och undervisa om hur de kan ta sig an en uppgift, tonar fram som viktiga ingredienser i lärares kompetens. Sisyfosarbetet med att anpassa undervisningen kan te sig omöj-
F Ö R O R D
Att anpassa undervisning inlagan korr 3 jan.indd 13
13
2017-02-06 14:26
ligt och oändligt. Trots detta måste det nödvändigtvis göras. Varje dag måste läraren ”rulla upp stenblocket uppför kullen”. Ett sådant arbete underlättas av att läraren ges möjlighet att upprätta en systematisk ordning. Här utgör boken ett verkningsfullt redskap. Författarna beskriver hur anpassad undervisning ingår som en del i samtliga faser av lärararbetet och visar hur lärare, såväl före som under och efter undervisningen, kan arbeta systematiskt med att utveckla framgångsrika strategier. Det kanske mest värdefulla med boken är att den, genom att visa på systematiken i arbetet, kan bidra till att motverka risken för en alltför ensidig individualisering av undervisningen. Att anpassa undervisningen och samtidigt skapa ett klassrum där eleverna känner sig delaktiga i den sociala och pedagogiska gemenskapen är visserligen en utmaning men behöver inte vara omöjligt att förverkliga. Här ger boken vägledning och hopp om att det finns en framkomlig väg mot en inkluderande individualisering. Kalmar, november 2016 Per Lindqvist, professor i pedagogik, Linnéuniversitetet
14
AT T A N PA S S A U N D E R V I S N I N G
Att anpassa undervisning inlagan korr 3 jan.indd 14
2017-02-06 14:26
INLEDNING GRUNDLÄGGANDE I LÄRARENS YRKE är att undervisa och möta grupper med individer med olika bakgrund, förutsättningar och behov. Lärare är i en situation där de behöver beakta såväl gruppen som individerna som ingår i den. I en och samma klass finns kanske någon elev som har läs- och skrivsvårigheter, någon som har stora koncentrationssvårigheter, någon som är väldigt blyg och någon som är särskilt begåvad i matematik. Eleverna kan också ha olika kulturella och socioekonomiska bakgrunder. Det finns dock även likheter som går tvärs över ovanstående olikheter. Vissa gillar fotboll, andra historia och alla är människor som är i skolan för att lära och utvecklas. I klassrummet ges eleverna möjlighet att möta andra som är både lika och olika dem själva. Blandningen skapar en särskild gruppdynamik, där varje enskild elev som ingår i gruppen påverkar klimatet. Många lärare vittnar om att just detta är en av de största utmaningarna i läraryrket: att kunna anpassa undervisningen till alla olika behov och intressen som finns i gruppen. Är det möjligt att som lärare hantera elevernas olikheter i klassrummet? Går det att anpassa undervisningen till elever med olika bakgrund, intressen och förmågor och samtidigt ta hänsyn till gruppen som helhet? Vi som har skrivit den här boken har alla lång erfarenhet av att undervisa elever i grundskolan. Vi har också arbetat med forskning i skolan och tillsammans med andra lärare. Även vi brottas
I N L E D N I N G
Att anpassa undervisning inlagan korr 3 jan.indd 15
15
2017-02-06 14:26
med ovanstående frågeställningar, både som lärare och som forskare. Svaret på frågorna är centralt i boken och syftet med den är att den verksamma läraren eller lärarstudenten ska få med sig kunskap och strategier som underlättar arbetet i skolan. Med hjälp av forskning och exempel från praktiken kommer vi att belysa och problematisera viktiga aspekter i undervisningen av individ och grupp. Att skapa ett klassrum där eleverna kan undervisas tillsammans innebär flera utmaningar, men det rymmer också många möjligheter.
Bokens struktur och innehåll Boken är uppdelad i tre delar: två större och en tredje, lite mindre och avslutande del. Del 1 handlar om övergripande teorier och begrepp. Del 2 handlar om lärarens arbete med planering, genomförande och uppföljning av undervisningen. Del 3 handlar om dilemman som uppstår i arbetet med att anpassa undervisningen. Del 1 syftar till att ge en övergripande inblick i olika delar som är relevanta vid undervisningen av individ och grupp. Kapitel 1 ger en introduktion till området och beskriver centrala begrepp. Kapitel 2 innehåller en läroplanshistorisk tillbakablick och syftar till att placera in dagens läroplaner och skola i ett sammanhang. I kapitel 3 behandlas didaktiska och sociala perspektiv på undervisningen. Här ges en grundläggande beskrivning av centrala delar som genomsyrar lärarens arbete. Kapitlen i del 2 har fokus på lärarens arbete. De följer och beskriver de olika delar som läraren hela tiden arbetar med. I denna del finns det också flera exempel från undervisningen. Lärarens arbete är cirkulärt med planering, genomförande och uppföljning. Alla dessa delar påverkar och går in i varandra. Frågor kring bedömning är centrala i flera skeden av lärarens arbete och kommer
16
AT T A N PA S S A U N D E R V I S N I N G
Att anpassa undervisning inlagan korr 3 jan.indd 16
2017-02-06 14:26
därför att återfinnas i flera kapitel. Vi har valt att börja med att i kapitel 4 skriva om kartläggning och återkoppling, eftersom undervisningen måste ta sin utgångspunkt i var eleverna befinner sig i sitt lärande. I kapitel 5 tar vi upp aspekter att beakta vid planeringen av undervisningen och det sjätte kapitlet beskriver själva genomförandet av undervisningen. Kapitel 5 och 6 ligger nära varandra i sitt innehåll, men vår tanke har varit att i kapitel 5 ta upp sådant som det är av vikt att tänka igenom före undervisningssituationen, för att sedan i kapitel 6 ta upp sådant som händer i den direkta interaktionen med eleverna. Gränslinjen däremellan är dock inte knivskarp. I kapitel 7 behandlar vi det uppföljande arbetet med dokumentation och bedömning. Avslutningsvis, i del 3, kapitel 8, lyfter vi fram och diskuterar några av de dilemman som tidigare har behandlats i boken och som läraren ställs inför då hen ska anpassa undervisningen både efter individens och gruppens behov.
I N L E D N I N G 17
Att anpassa undervisning inlagan korr 3 jan.indd 17
2017-02-06 14:26
Att anpassa undervisning inlagan korr 3 jan.indd 18
2017-02-06 14:26
DEL 1
Att anpassa undervisning inlagan korr 3 jan.indd 19
2017-02-06 14:26
Att anpassa undervisning inlagan korr 3 jan.indd 20
2017-02-06 14:26
KAPITEL 1 INTRODUKTION ELEVERNAS RÄTT ATT UTVECKLAS OCH lära optimalt utifrån sin nivå och förmåga är centralt i styrdokumenten. När detta diskuteras används en del olika begrepp. De är delvis överlappande, men har delvis olika innebörd. Vad säger då styrdokumenten om individens rätt att utvecklas och lära utifrån sina förutsättningar? Lyckas den svenska skolan möta alla elever utifrån deras behov? I det här kapitlet ger vi en överblick över regler och riktlinjer som rör elevers rätt till utbildning och hur väl den svenska skolan lever upp till detta. Vi går också igenom centrala begrepp som används i diskussionen om hur elever med skilda förutsättningar kan undervisas tillsammans.
Att möta och hantera olikheter I den svenska skollagen lyfts den enskilda individens rätt till utbildning fram (SFS 2010:800: 3 kap, 3 §). Varje elev ska ges den ledning, stimulans och det stöd som hen behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Detta gäller såväl elever som har svårigheter att nå kunskapskraven som elever som lätt når dem. Skollagen gör tydligt att under-
I N T R O D U K T I O N 21
Att anpassa undervisning inlagan korr 3 jan.indd 21
2017-02-06 14:26
visningen för den enskilda eleven i första hand ska ske i den ordinarie gruppen oavsett vilken ledning, stimulans eller vilket stöd som hen behöver. Lärare behöver därför ha djup ämnesmässig kompetens för att kunna möta elevers olika förmågor. De behöver behärska flera olika metoder i sin undervisning och vara skickliga på att använda dem vid rätt tillfälle. Dessutom är god förmåga att förstå och hantera sociala relationer i klassrummet viktig. Att kunna hantera skillnader i elevernas kunskaper och förmågor är centralt i lärarens arbete. Detsamma gäller variationer i elevernas sociala kompetens och förmåga till koncentration och uthållighet. Olikheter i elevernas kulturer och religion påverkar också undervisningen i klassrummet. Under de senaste åren har det kommit många elever med utländsk bakgrund som kan ha en helt annan skolgång bakom sig eller som inte alls har gått i skolan. Det avspeglar sig i både deras kunskaper och deras syn på skola och lärande. På många sätt kan dessa elever vara en tillgång i undervisningen, eftersom mycket av den kunskap som eleverna ska utveckla handlar om att sätta sig in i olika tankesätt och perspektiv. Och då är det ju en fördel om detta finns att tillgå i det egna klassrummet. Det behöver emellertid också finnas en beredskap för att möta den heterogenitet som flerspråkiga elever representerar. Lgr 11 betonar att en av de aspekter som undervisningen ska anpassas efter är just elevernas språk. Vilken typ av anpassningar ställer detta krav på? Skolinspektionens kvalitetsgranskning (2010) visade att många skolor brister i språk- och kunskapsutvecklingen för elever med ett annat modersmål än svenska. Det saknas också kunskaper om elevers kulturella bakgrunder och erfarenheter för att kunna anpassa undervisningen utifrån detta. Man måste komma ihåg att elever med svenska som andraspråk inte utgör någon homogen grupp. Gibbons (2013) påtalar att denna grupp är lika heterogen som vilken annan grupp som helst när
22
AT T A N PA S S A U N D E R V I S N I N G
Att anpassa undervisning inlagan korr 3 jan.indd 22
2017-02-06 14:26
det gäller bakgrund, erfarenheter, språk, intressen, förväntningar, värderingar, kultur och socioekonomisk status. Grunden i undervisningen blir att möta varje individ baserat på vem hen är. Då blir kulturell bakgrund, funktionsnedsättningar, temperament, kunskaper med mera en del av detta. I denna bok belyser vi hur heterogenitet kan hanteras i klassrummet utifrån ett helhetsgrepp kring olikheter. Vi kommer i fortsättningen inte specifikt lyfta fram om det handlar om en nyanländ elev, en elev som har fått någon form av diagnos, en elev som har läs- och skrivsvårigheter, som har diabetes, är särbegåvad, har hörselnedsättning eller dylikt. I stället ser vi elevers olikheter som en naturlig del av den ordinarie undervisningen som läraren har att hantera. Vi kommer inte närmare att specificera olikhet utan begreppet används oftast generellt. Tyvärr har Skolinspektionens granskningar (2010, 2014a, b, c, d, 2016), sedan 2010 års skollag infördes, visat att ett flertal skolor brister när det gäller att ge elever tillräcklig ledning och stimulans för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Kritiken handlar till stor del om att undervisningen inte i tillräcklig grad anpassas efter elevernas behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Skolinspektionens bedömningar är att undervisningen både innehållsmässigt och i arbetssätt och tempo ofta är inriktad mot en medelnivå i stället för att vara anpassad efter varje elevs behov och förutsättningar. Enligt Skolverket (2015) som gjort en samlad bedömning får det konsekvensen att läraren missar de elever som vill gå fortare fram och som behöver mer stimulans, samtidigt som de elever som behöver extra anpassningar och mer stöd inte heller får det. I Skolverkets rapport från 2015 slås fast att det idag finns stora skillnader mellan olika gruppers studieresultat. Barn till högutbildade föräldrar presterar i allmänhet bättre än barn till lågutbildade, pojkar har ofta sämre betyg än flickor och elever med utländsk
I N T R O D U K T I O N
Att anpassa undervisning inlagan korr 3 jan.indd 23
23
2017-02-06 14:26
bakgrund har generellt sett sämre resultat än elever med svensk bakgrund. För att möta dessa utmaningar tar Skolverket i 2015 års lägesbedömning fasta på att ett viktigt mål är att skapa en undervisning som möter varje elev. Då behöver även läraren få kunskap om effektiva metoder för att lyckas med detta. Skolverket (2015) pekar på några viktiga punkter som Skolinspektionen har lyft fram och som baseras på en forskningssammanställning om hur undervisningen påverkar elevers studieprestationer: • Elever vars lärare i undervisningen använder en bred arsenal av metoder och verktyg och som har goda ämneskunskaper lär sig mer än elever vars lärare saknar eller inte fullt utnyttjar sin didaktiska och metodiska kompetens. • Elever vars lärare är tydliga ledare som utmanar, driver och skapar förtroendefulla relationer lär sig mer än elever vars lärare inte ser det som sin uppgift att peka ut riktningen för deras utveckling och erbjuda verktyg som kan leda dem rätt. • Elever vars lärare vet att det är deras ansvar att organisera undervisningen efter elevernas individuella behov lär sig mer än elever vars lärare tror att alla elever lär på samma sätt och undervisar därefter. • Elever som undervisas av lärare som vet och visar att alla elever kan lära sig lär sig mer än elever vars lärare tror att vissa elever kan och andra inte (Skolverket, 2015). Hur läraren i klassrummet kan arbeta med framgångsfaktorerna i ovanstående punkter kommer denna bok att behandla.
24
AT T A N PA S S A U N D E R V I S N I N G
Att anpassa undervisning inlagan korr 3 jan.indd 24
2017-02-06 14:26
Centrala begrepp på temat anpassning Ett centralt begrepp då arbete med individers olikheter i klassrummet beskrivs och hanteras är anpassning. Vår nuvarande läroplan, Lgr 11, och skollagen (2010:800), lyfter fram skolans skyldighet att anpassa undervisningen: ”Undervisningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov” (Lgr 11, s. 8). Det innebär att eleverna ska ges den ledning och stimulans som de är i behov av. Skolan har alltså ett kompensatoriskt uppdrag vilket innebär att alla elever ska få likvärdiga möjligheter i sina studier. Anpassning är vårt huvudbegrepp och individanpassning, individualisering och differentiering ser vi som olika vägar att anpassa undervisningen efter elevernas olika behov. Begreppet inkludering betraktar vi som en övergripande ideologisk princip, vilket innebär att det ofta överlappar de andra begreppen. Vi återkommer inte explicit till inkludering efter detta avsnitt, men dess undermening genomsyrar hela vår bok.
Ordinarie anpassning och extra anpassning Utbildningen ska ta hänsyn till alla elevers olika behov, där en strävan ska vara att uppväga skillnader i deras förutsättningar. Det innebär att det måste ske olika typer av anpassningar i den ordinarie undervisningen. Dessa anpassningar delas i skollagen (2010:800) upp i två varianter: ordinarie anpassning och extra anpassning. Den ordinarie anpassningen sker hela tiden i klassrummet, då läraren möter, ger feedback och stöttar eleverna i deras skolarbete. Även extra anpassningar ska kunna ske inom ramen för ordinarie undervisning. De består av stöd och åtgärder av enklare karaktär och kräver inte något formellt beslut. De utgår ifrån bedömningen av hur eleven utvecklas mot att nå kunskapsmålen inom olika ämnen. Om en elev får stöd i form av extra anpassningar ska det do-
I N T R O D U K T I O N
Att anpassa undervisning inlagan korr 3 jan.indd 25
25
2017-02-06 14:26
kumenteras i elevens skriftliga individuella utvecklingsplan, i de årskurser där sådana finns. Exempel på extra anpassningar kan vara att eleven får ett eget schema som tydligt visar struktur av dagen och hjälp med att hålla reda på tiden. Det kan även handla om extra stöttning med att komma igång med arbetet och att få anpassade läromedel och anpassad digital teknik. Ytterligare extra anpassningar kan vara att få specialpedagogiskt stöd vid givna tillfällen (Skolverket, 2014). År 2016 utkom en kvalitetsgranskningsrapport från Skolinspektionen rörande skolans arbete med extra anpassningar. Den visade att arbetet med att utveckla och etablera arbetssätt med extra anpassningar fortfarande är i ett uppbyggnadsskede och att det på många skolor är oklart vad som menas med extra anpassningar. Många skolor har inte lyckats identifiera vilka sammantagna behov eleven har. Eleverna får sällan de extra anpassningar de behöver för att ges förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Dessutom följer skolorna sällan upp effekterna av de extra anpassningarna (Skolinspektionen, 2016). Här finns ett stort utvecklingsbehov. Det är svårt att definiera vad som tillhör ordinarie respektive extra anpassningar i undervisningen då gränserna mellan dem är flytande. I denna bok kommer vi fortsättningsvis inte att göra någon uppdelning av dem utan kort och gott tala om anpassningar.
Individualisering och individanpassning – vad är det för skillnad? Vi har inte hittat någon klar gemensam distinktion mellan begreppen individualisering och individanpassning. Olika professioner och individer lägger in olika betydelse i dessa ord. I en del texter används båda som synonymer. I andra är de mer definierade och har olika innebörder. Här kommer vi att ge en kort bakgrund till hur vi väljer att tolka och använda de två begreppen.
26
AT T A N PA S S A U N D E R V I S N I N G
Att anpassa undervisning inlagan korr 3 jan.indd 26
2017-02-06 14:26
I en del länder går det att se att individualiserad undervisning som begrepp enbart förekommer när det gäller elever i behov av särskilt stöd till skillnad från i Sverige, där begreppet sedan den sammanhållna grundskolans införande riktas till samtliga elever. I den läroplanshistoriska tillbakablicken i nästa kapitel ska vi se att det är just begreppet individualisering som används i de tidiga läroplanerna för grundskolan. I läroplanstexter från 1990-talet och framåt har dock detta begrepp övergivits till förmån för individanpassning. En sådan förskjutning i begreppsanvändningen har inte på ett lika tydligt sätt ägt rum i forskares och lärares tal om dessa fenomen. I forsknings- och kunskapsöversikter som genomförts av svenska forskare (se Giota, 2013; Vinterek, 2006) är det fortfarande begreppet individualisering som används och då i en vidare innebörd. Det finns dock forskare som menar att termen bör förbehållas sådana arbetsformer då eleverna arbetar enskilt med bestämda uppgifter (Persson & Persson, 2012). Då ges den en snarlik innebörd som 1990-talets eget arbete (för vidare läsning se kap. 2). I ett sådant sammanhang betyder individualisering och individanpassning inte alls samma sak. Vi vill undvika en syn på individualisering som liktydig med enskilt arbete. I stället vill vi sätta fokus på ordet individanpassning och avser därmed de anpassningar som kan göras för att möta olika behov och förutsättningar hos individen.
Differentiering Differentiering är ett begrepp som används internationellt och som även används i vissa sammanhang i Sverige. Begreppet fokuserar inte bara på individen, utan på hur undervisningen kan organiseras och struktureras för att möta olika individer. Egidius (2002, s. 42) menar att differentiering innebär ”skillnader i uppläggning, arbetsformer och innehåll vid undervisning av elever med olika
I N T R O D U K T I O N 27
Att anpassa undervisning inlagan korr 3 jan.indd 27
2017-02-06 14:26
LÄR ANDETS ORDNING OCH REDA diskuterar vad som rimligen kommer först: undervisning eller ordning och reda? Boken problematiserar en vanligt förekommande föreställning om att lärare först måste ha eller skapa ordning och reda, för att sedan kunna undervisa. Författaren visar att det kan vara tvärt om och tar upp hur undervisningen då kan bedrivas. Natur & Kultur, 2017.
ATT ANPASSA UNDERVISNING är en grundbok som erbjuder en teoretisk och praktisk vägledning mot en undervisning anpassad till individ och grupp. Författarna sätter dagens rådande teorier om anpassningar i perspektiv och sammanhang genom en historisk återblick. De varvar sedan didaktiska aspekter av undervisningen – som metoder, strategier och dilemman – med färska exempel och erfarenheter från den svenska skolan. Här synliggörs de medvetna val du som lärare måste göra, både gällande ämnesinnehållets strukturer och arbetsformer. Fokus ligger på vikten av ett systematiskt arbete – dels i syfte att låta effektiva anpassningar genomsyra den dagliga verksamheten, dels för att skapa en hållbar arbetssituation. Boken vänder sig till lärarstuderande och verksamma lärare i grundskolan.
till individ och grupp i klassrummet
SOFIA BOO
Foto: Michael Rosander
FORMATIV UNDERVISNING handlar om att utforska och forma undervisning utifrån elevers lärande och upplevelser i klassrummet. Den behandlar hur lärare och rektorer tillsammans kan arbeta systematiskt med analys av undervisning och på så vis åstadkomma hållbar skolutveckling. Natur & Kultur, 2017.
ATT ANPASSA
UNDERVISNING
Tycker du att din svåraste arbetsuppgift som lärare är att anpassa undervisningen efter varje elevs förutsättningar och behov? Då är du inte ensam!
ATT ANPASSA UNDERVISNING till individ och grupp i klassrummet
Läs också:
K ARIN FORSLUND FRYKEDAL är professor i pedagogik vid Högskolan Väst och biträdande professor vid Linköpings universitet. Hennes forskning rör frågor om sociala processer, ledarskap och lärande i utbildningssammanhang där gruppen är i fokus. SOFIA BOO är filosofie licentiat i pedagogiskt arbete och arbetar som lärare och forskare vid Linköpings universitet. Hennes forskning rör lärares arbete med individanpassning och extra anpassningar i klassrummet. Hon arbetar på lärarutbildningen, bland annat med den verksamhetsförlagda utbildningen. ANJA THORSTEN är filosofie licentiat i didaktik och arbetar som lärare och forskare vid Linköpings universitet. Hennes forskning rör svenskdidaktik, kollegialt lärande och läraren som forskare. Hon arbetar på lärarutbildningen och med att handleda verksamma lärare i learning study.
KARIN FORSLUND FRYKEDAL ISBN 978-91-27-14560-3
ANJA THORSTEN
9 789127 145603
Att_anpassa_undervisning_omslag.indd Alla sidor
2017-02-07 14:58