Samuel Abrams är forskare och ansvarig för National Center for Study of Privatization in Education vid Teachers College, Columbia University.
V
arför är ekonomer intresserade av skolan? Hur kommer det sig att skolan är organiserad som ett företag, och vilka signaler och konsekvenser leder det till för eleverna och deras lärande? Utbildningsekonomi – om lärandets värde tar utgångspunkt i det utbildningsekonomiska forskningsfältet och beskriver hur ekonomiska teorier har utvecklats för att användas inom utbildningsområdet där de möts av pedagogiska/psykologiska teorier.
UTBILDNINGSEKONOMI om lärandets värde
”Finansiering av utbildning är en särskilt känslig fråga på alla nivåer och i de flesta samhällen. Utbildningsekonomin ger svaret på tre politiska frågor som normalt ställs om finansieringen av utbildningen; det är frågor som handlar om relevans, effektivitet och rättvisa.” Henry Levin, kapitel 2
”Kärnan i det finska systemet är, som vi har kunnat se, en mycket grundlig lärarutbildning. När finländarna införde kravet på magisterexamen i pedagogik 1979, kopierade de i stort sett det som svenskarna hade planerat att implementera på 1960-talet, men aldrig gjorde.” Samuel Abrams, kapitel 3
”I Sverige råder skolplikt för eleverna upp till årskurs 9 och det kan då tyckas anmärkningsvärt att eleverna i denna skolplikt riskerar att inte få godkända betyg, det vill säga att inte klara de kunskapskrav som skolan ställer upp.” Alli Klapp, kapitel 9
|
Boken vänder sig till alla inom skolvärlden som vill förstå skolan utifrån olika sätt att se på lärande och prestation; verksamma lärare och skolledare, men även till skolchefer, politiker och andra tjänstemän inom lokal och statlig skolförvaltning.
|
Dessa olika teorier behöver inte stå i motsättning till varandra, men de två ämnesdisciplinerna gör helt olika teoretiska antaganden om skolan och lärandet vars konsekvenser vi ser i dagens skola. Författarna tar upp forskning kring dessa frågor och ställer dem i relation till det svenska utbildningssystemet.
alli klapp samuel abrams henry levin
Henry Levin är professor och världsledande inom utbildningsekonomisk forskning vid Stanford University och Columbia University. Han är rådgivare åt Singapores National Institute of Education.
UTBILDNINGSEKONOMI
Alli Klapp är fil doc i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hennes forskning handlar om bedömning och betyg, samt hur betyg påverkar elevers prestationer. Hon har forskat vid Columbia University om betydelsen av elevers socioemotionella kompetenser för framgång i skola och arbetsliv.
alli klapp | samuel abrams | henry levin
ISBN 978-91-27-81756-2
9 789127 817562
utbildningsekonomi_cover_16.12.14_RJ.indd 1
2016-12-14 16:33:16
utbildningsekonomi_inlaga_KORR4.indd 4
2016-12-12 23:50
Innehåll
Förord 5 Kapitel 1 Introduktion 9 Kapitel 2 Utbildningsekonomi 19 Kapitel 3 Olika vägar i Norden 53 Kapitel 4 De ekonomiska teoriernas antaganden om prestationer 73 Kapitel 5 Psykologiska och pedagogiska teoriers antaganden om motivation 103 Kapitel 6 Jämförelser mellan olika teorier om människors motivation 119 Kapitel 7 En ekonomisk metod inom utbildningsområdet 133 Kapitel 8 En kostnads–nyttoanalys av socio–emotionellt lärande 165 Kapitel 9 De ekonomiska teoriernas inverkan på skolans bedömningssystem och lärandet 191 Referenser 207 Register 239
utbildningsekonomi_inlaga_KORR4.indd 3
2016-12-12 23:50
utbildningsekonomi_inlaga_KORR4.indd 4
2016-12-12 23:50
Förord
Våren 2012 träffade jag professor Henry Levin från Columbia University för första gången i samband med att jag lyssnade på ett anförande som han höll på en konferens i Stockholm. Efter föreläsningen gick jag fram för att ställa några frågor till honom eftersom det han pratat om var av stort intresse för min forskning. Vi fick kontakt och drygt ett år senare flyttade jag till Harlem i New York för att arbeta i Henrys forskargrupp på Teacher College (TC) på Columbia University, med hjälp av Vetenskapsrådet som finansierade min postdok-tjänst. Henry Levin är utbildningsekonom och jag själv pedagog, men att vi tillhör olika ämnesdiscipliner har främst varit en fördel i arbetet med mitt postdok-projekt. Det visade sig att de forskare som Henry omgav sig med kom från flera olika ämnesdiscipliner, och från lika många världsdelar. Forskargruppen som jag arbetade i under min tid på TC bestod av Sam Abrams, Brooks Bowden, Clive Belfield, Rob Shand, Sabine Zander, Fiona Hollands, Yilin Pan och Henry Levin. När jag i juli 2013 kom till TC hade forskargruppen precis fått finansiering från NoVo Foundation för att genomföra kostnads–nyttoanalyser (cost benefit analyses) av amerikanska utbildningsprogram som syftade till att utveckla elevernas socio-emotionella lärande (Social and Emotional Learning; SEL). Eftersom mycket av min tidigare forskning bland annat hade handlat om hur elevers icke-kognitiva kompetenser påverkar de betyg de får, var detta av stort intresse för 5
utbildningsekonomi_inlaga_KORR4.indd 5
2016-12-12 23:50
utbildningsekonomi
mig. Under mitt postdok-projekt har jag tillsammans med Henry Levin och hans grupp bland annat genomfört kostnads–nyttoanalyser av fem amerikanska SEL-insatser och en svensk. Arbetet har publicerats i rapporten »The economic value of social and emotional learning« (2015), genom artikeln »The economic value of social and emotional learning« (Belfield m.fl., 2015) som har publicerats i tidskriften Journal of Benefit-Cost Analysis, samt i artikeln »A benefit-cost analysis of a long-term intervention on social and emotional learning in compulsory school« som är under publicering i tidskriften International Journal of Emotional Education (2016). Arbetet under min postdok-tjänst har gett mig nya infallsvinklar på min egen forskning och har utvecklat mina perspektiv på utbildningsekonomi och hur ekonomiska teorier påverkar våra pedagogiska reformer i Sverige. Samuel Abrams gav i maj 2016 ut boken Education and the Commercial Mindset i vilken han på ett stringent och detaljerat sätt beskriver den häpnadsväckande privatiseringsprocess som skett av utbildning i USA och Sverige under de senaste decennierna. Abrams gör även jämförande analyser av utbildningssystemen i de nordiska länderna och de reformer som skett där under samma period. Jag kan varmt förorda Samuels Abrams bok till alla som är intresserade av att förstå grunderna för de reformer som skett i Sverige och alldeles särskilt rekommenderar jag den till alla som har en ledande befattning inom skola och utbildning i Sverige, såväl till personer inom skol- och utbildningsförvaltningar som till skolledare och politiker. Genom att skriva den här boken, Utbildningsekonomi – om lärandets värde, tillsammans med Henry Levin och Samuel Abrams vill jag ur ett utbildningsekonomiskt och pedagogiskt perspektiv bidra till diskussionen om den utveckling som skett inom den svenska skolan under de senaste årtiondena. 6
utbildningsekonomi_inlaga_KORR4.indd 6
2016-12-12 23:50
Förord
Boken är upplagd på följande sätt. I kapitel 1 introducerar Alli Klapp hur utbildningsekonomiska teorier har påverkat det svenska bedömningssystemet. I kapitel 2 skriver Henry Levin om den historiska bakgrunden till utbildningsekonomin som ämnesdisciplin och hur den har utvecklats fram till i dag. Detta kapitel utgör en tydlig och övergripande utgångspunkt och översikt för att förstå utbildningsekonomins framväxt, varför ekonomer är intresserade av skolan och utbildningsekonomins påverkan på skolan och samhället. Kapitlet skrivs utifrån ett amerikanskt perspektiv och med exempel från USA:s utbildningssystem, men innehållet är giltigt och högst relevant också för utbildningssystem i andra länder. Samuel Abrams skriver i kapitel 3 om varför Sveriges utbildningssystem i så stor grad blivit »privatiserat« och om hur internationella riskkapitalbolag satsat på företag inom utbildningssektorn i Sverige och de konsekvenser det har fört med sig när det gäller skolans verksamhet och elevernas lärande. Han gör en jämförelse mellan Sverige och Finland utifrån ett reformperspektiv som bygger på ekonomiska teorier och redogör för de konsekvenser som uppkommit i skolan på grund av detta. Resterande kapitel i boken har skrivits av Alli Klapp. I kapitel 4 beskriver hon några centrala utbildningsekonomiska teorier och de antaganden om människors agerande och beteende som finns när det gäller vad som motiverar oss att prestera bättre. Utifrån de ekonomiska teorierna diskuterar hon i kapitel 5 motivationsteorier inom det psykologiska och pedagogiska fältet och de antaganden som finns om vad som påverkar människors motivation. I kapitel 6 gör Alli Klapp sedan en jämförande analys och sammanfattning av de ekonomiska samt psykologiska och pedagogiska teorierna. I kapitel 7 presenterar hon kostnads–nyttoanalysen som en möjlig metod att använda inom utbildningsområdet för att analysera olika insatsers kostnader i förhållande till deras effekter i syfte att ge information till beslutsfattare om vad som är en effektiv satsning 7
utbildningsekonomi_inlaga_KORR4.indd 7
2016-12-12 23:50
utbildningsekonomi
i skolan. Detta går Klapp ännu närmare in på i kapitel 8 där hon ger ett exempel på hur en kostnads–nyttoanalys kan genomföras för att utvärdera socio–emotionellt lärande i skolan. Exemplet visar hur en sådan analys kan gå till och vilka metodiska svårigheter och dilemman som den kan ge upphov till. Avslutningsvis, i kapitel 9, sammanfattas de mest centrala tankarna i boken. Alli Klapp Harlem 11 december, 2016
8
utbildningsekonomi_inlaga_KORR4.indd 8
2016-12-12 23:50
Kapitel 1
Introduktion Alli Klapp
De senaste decennierna har det svenska utbildningssystemet genomgått omfattande förändringar, såsom en långtgående decentralisering av styrningen av skolan, införandet av skolpeng, möjligheten att driva fristående skolor med finansiering från staten via skolpengen och ett nytt bedömnings- och betygssystem. Dessa förändringar har syftat till att förbättra elevernas lärande och resultat. De har uppstått som en stark reaktion mot den tidigare centraliserade detaljstyrningen och det normrelativa bedömningssystemet, som sågs som en förlegad modell som bidrog till en omodern skola och som skapade dåliga förutsättningar för eleverna att lära sig och prestera. Genom reformerna skulle undervisningens kvalitet stärkas eftersom det antogs att en konkurrens och tävlan mellan skolorna, om eleverna och föräldrarna, skulle leda till högre kvalitet; dåliga skolor skulle väljas bort och bra skolor skulle blomstra. Föräldrar i rollen som kunder var tänkta att välja en skola och undervisning som passade deras barn bäst, vilket därmed skulle sätta press på skolorna att förbättra sin verksamhet och »tävla« om eleverna (Friedman, 1955). Parallellt med införandet av denna marknadsstyrning har omfattande reformer genomförts av det svenska bedömnings- och betygssystemet. Dessa reformer har drivits av antagandet att elever presterar bättre om de får incitament i form av fler bedömningar, till exempel 9
utbildningsekonomi_inlaga_KORR4.indd 9
2016-12-12 23:50
utbildningsekonomi
nationella prov, tidiga betyg och tätare uppföljningar av resultaten. Det är förändringar som innebär att man antar att stimulans i form av belöningar och bestraffningar är ett framgångsrikt sätt att öka elevernas motivation för lärandet och resultaten i skolan. Tanken är att en elev som underpresterar kommer att bli motiverad av sina dåliga resultat och betyg, vilket gör att hen skärper sig och lägger ner mer tid på skolarbetet. Därmed ökar eleven sitt lärande och förbättrar sina prestationer i form av bättre betyg. En elev som är högpresterande kommer i sin tur att bli motiverad av sina bra resultat och betyg. Hen kommer därför att anstränga sig ytterligare och lägga ner ännu mer tid på skolarbetet för att fortsätta att lära sig och prestera högt och få bra betyg. Dessa antaganden innebär att elever, oavsett bakgrund, förutsättningar och erfarenheter, kommer att påverkas på ett liknande sätt av prov och betyg, och att belöningar och bestraffningar fungerar motiverande för alla elever. Det är med andra ord av stor vikt att man förstår hur de grundläggande antaganden som finns om motivation och lärande påverkar den forskning som bedrivs inom en specifik ämnesdisciplin. Men också att man är medveten om vilka lösningar som föreslås av olika aktörer inom och utanför utbildningssystemet, till exempel politiker och forskare. Genom att på ett noggrant sätt undersöka olika ämnesdiscipliners antaganden och teorier om människans agerande och beteende kan man förstå de förklaringar och lösningar för skolans utveckling som ges av olika aktörer i samhället. Syftet med denna bok är att tydliggöra dels de ekonomiska teoriernas antaganden om människans natur när det gäller drivkraft och motivation, dels de psykologiska och pedagogiska teoriernas antaganden om människans natur och visa på skillnaden mellan dessa olika teorier. Ett annat syfte är att diskutera konsekvenserna av de ekonomiska teoriernas antaganden om hur människor motiveras för att prestera. Slutligen visar bok10
utbildningsekonomi_inlaga_KORR4.indd 10
2016-12-12 23:50
Introduktion
en ett exempel på en metod inom utbildningsekonomin som kan vara till nytta för den pedagogiska ämnesdisciplinen. Likväl finns det otaliga exempel på belöningssystem som är så tilltrasslade att de sorters uppföranden som belönas är de som belönaren försöker motarbeta, medan det önskade uppförandet inte belönas alls (Kerr, 1995, s. 7).
Det målrelaterade betygssystemets konsekvenser
När jag började arbeta som lärare på högstadiet i Rosengård i Malmö i slutet av 1990-talet hade det målrelaterade betygssystemet sjösatts några år tidigare. En ny betygsskala hade introducerats (en fyrgradig skala med Icke Godkänt [IG], Godkänt [G], Väl Godkänt [VG] och Mycket Väl Godkänt [MVG]), där betygsstegen IG och G var de som främst ställde till problem i min undervisning. Det var framför allt två aspekter av detta betygssystem som visade sig bli problematiskt. Den första handlade om att betygen styrde elevernas lärande. Vissa elever tycktes inte motiverade att satsa på att lära sig mer för att nå de högre betygen, utan tyckte att G var ett tillräckligt bra betyg. Det var inte så att dessa elever inte kunde lära sig mer och nå högre prestationer, utan de kalkylerade med den tid och kraft de behövde lägga ner på sitt lärande och vilka belöningar de kunde få med den ansträngningen. Ett godkänt resultat var för vissa elever ett tillräckligt bra resultat och en tillräcklig belöning, som de fick genom en mindre ansträngning. Denna instrumentella attityd till lärande var svår att smälta för mig eftersom jag trodde på det livslånga lärandet och lärandet som en ständigt pågående process som aldrig tar slut. Och här slog vissa elever sig till ro med att »nu var de färdiga med sitt lärande«, vilket på något sätt sanktionerades av betygssystemet. Vissa av mina kollegor försök11
utbildningsekonomi_inlaga_KORR4.indd 11
2016-12-12 23:50
utbildningsekonomi
te hantera det nya betygssystemet bland annat genom att konstruera uppgifter utifrån betygskriterierna (i dag kunskapskrav), till exempel G-uppgifter och VG-uppgifter. Det resulterade i att några elever inte försökte lösa VG-uppgifterna utan nöjde sig med G-uppgifterna. Och när det ibland inte fanns en uppgift eller fråga på MVG-nivå innebar det att eleverna inte kunde få MVG på uppgiften. Ett sådant här förfarande är bekymmersamt ur flera aspekter. Dels innebär det att arbetet i skolan och uppgifterna till eleverna så tydligt relateras till betygskriterierna i stället för till ämnets innehåll, och därmed signalerar man att betygen är det viktiga, på bekostnad av fokus på elevernas lärande. Dels sätter lärarna ett tak för lärandet genom att i förväg definiera vilken nivå på kunskap som ett arbete eller en uppgift mäter. Om en lärare exempelvis frågar en elev hur en glödlampa fungerar kan elevens svar givetvis innehålla allt från enkla beskrivningar till komplexa analyser som motsvarar betygskriterierna eller kunskapskraven för det högsta betyget. Om uppgiften om glödlampan hade definierats som en G-uppgift och eleven hade svarat mer omfattande och komplext, hur hade elevens svar då bedömts av läraren? En annan konsekvens av det målrelaterade betygssystemet var att de högpresterande eleverna ville veta exakt vad de skulle prestera för att få det högsta betyget. De »krävde« att få veta hur de skulle lösa olika uppgifter för att få MVG i betyg. Å ena sidan var en strävan efter tydlighet och transparens i beskrivningarna av vilka kunskaper och kompetenser som krävdes för de olika betygen det som eftersträvades i det målrelaterade betygssystemet. Å andra sidan tycktes det vara svårt för lärarna att tolka betygskriterierna eller kunskapskraven och på ett tydligt och belysande sätt beskriva de komplexa kunskaper och kompetenser som eleverna skulle uppvisa enligt kunskapskraven. Kravet på tydlighet riskerade att leda till förenklingar när det gällde hur lärarna beskrev vilka kunskaper och kompetenser eleverna skulle utveckla och visa. 12
utbildningsekonomi_inlaga_KORR4.indd 12
2016-12-12 23:50
Introduktion
Redan i betygsutredningen från 1942 (SOU 1942:11) sammanfattade utredaren Wigforss att »Det är sannolikt omöjligt att genom allmänna uttryck så precisera den kvalitativa godhet som fordras för de olika betygsgraderna, att betygen därigenom kunna bli jämförbara« (s. 53). I senare utredningar om betygen menade både forskare och utredare att det är omöjligt att definiera miniminivåer av kunskap i de olika ämnena i skolan (se t.ex. Skolöverstyrelsen, 1970 och SOU, 1985:57). Efter ett antal utredningar drogs dock slutsatsen att ett målrelaterat betygssystem med definierade nivåer av kunskaper för de olika betygsstegen var den enda möjliga vägen bort från de starkt kritiserade normrelativa betygen (Skolöverstyrelsen, 1970; SOU 1985:57). Den andra aspekten av det målrelaterade betygssystemet handlade om införandet av ett icke godkänt betygssteg. Eleverna kunde med det, och kan fortfarande, få icke godkänt i skolämnena och riskerade därmed att inte kunna ansöka till gymnasieskolan på grund av för låga kunskaper. År 2011 skärptes behörighetskraven för antagningen till gymnasieprogrammen ytterligare och i dag, när denna bok skrivs, måste eleverna ha minst åtta godkända betyg för att komma in på ett yrkesförberedande gymnasieprogram och minst tolv godkända betyg för ett studieförberedande gymnasieprogram. Detta är en stor skillnad mot det tidigare normrelativa betygssystemet som inte hade en icke godkänt-nivå, vilket förmodligen innebar att vissa elever fick en andra chans i gymnasieskolan, elever som i dag inte har möjlighet att påbörja ett nationellt gymnasieprogram. I utredningen av ett nytt betygssystem och en ny betygsskala i början av 1990-talet (SOU 1992:86) menade utredarna att det endast skulle vara en liten grupp elever som skulle få IG och att i stort sett alla elever skulle klara av att få G, som var lägstanivån för kunskaper. Utredningen kommer fram till att godkänd-nivån i stort sett skulle 13
utbildningsekonomi_inlaga_KORR4.indd 13
2016-12-12 23:50
utbildningsekonomi
kunna nås av alla elever och att skolan ansvarar för att elever når godkända kunskaper: För godkänd, som i princip skall kunna nås av alla elever, samt betoningen av skolans ansvar för att föra fram alla elever till godtagbara kunskaper är utgångspunkterna för behörigheten för de nationella programmen på gymnasieskolan. Det innebär att eleven för att vara behörig för de nationella programmen måste vara godkänd i alla ämnen (SOU 1992:86, s. 90).
År 2011 förändrades den fyrgradiga betygsskalan från IG, G, VG och MVG till en sjugradig skala från F till A. I dag motsvaras IG av ett F och en större andel av eleverna får numera F jämfört med när IG-steget introducerades. År 2015 gick 14,4 procent av eleverna i årskurs 9 ut grundskolan utan att ha fått E (godkänt resultat) i minst åtta ämnen. Därmed var de inte behöriga att söka in på ett nationellt gymnasieprogram. Av de elever som läsåret 2012/2013 påbörjade ett introduktionsprogram (N = 13 132) har 6,7 procent, inom fem år, slutfört gymnasieskolan med ett examensbevis och 2,9 procent med ett studieintyg (Skolverket, 2016a). Genomströmningen får anses vara låg och det är få elever som påbörjar introduktionsprogrammet som slutför gymnasieskolan. Utvecklingen av högre formella krav på godkända betyg har med andra ord inneburit att fler elever inte är behöriga att påbörja ett nationellt gymnasieprogram. Vi kan fråga oss varför Sveriges utbildningssystem utestänger de resurssvaga och lågpresterande eleverna från möjligheten att påbörja ett nationellt gymnasieprogram?
14
utbildningsekonomi_inlaga_KORR4.indd 14
2016-12-12 23:50
Introduktion
Betyg för att stärka motivationen
Båda dessa aspekter av det målrelaterade betygssystemet, som beskrivits ovan, handlar om att skolan menar att betygen har en motiverande funktion och att man förmodar att de fungerar som ett slags incitament i form av belöning och bestraffning, vilket antas leda till högre prestationer. Belöningarna (E–A) och bestraffningarna (F) syftar till att öka elevernas prestationer i skolan. Vidare antas betygen som incitament påverka de lågpresterande eleverna positivt genom att de dåliga betygen (bestraffningen) ska sporra dem till att prestera högre, medan de högpresterande eleverna som får ett högt betyg (belöning) ska sporras att fortsätta att prestera högt. Ett betyg kan alltså förstås som en belöning eller bestraffning beroende på hur väl betyget överensstämmer med elevens förväntningar. Det förutsätts även att betygen fungerar lika motiverande för olika elevgrupper, det vill säga att elevers olika bakgrunder (t.ex. föräldrars utbildningsnivå), förutsättningar (personliga karaktärsdrag som motivation och självkänsla) och erfarenheter inte påverkar hur de reagerar på belöningar och bestraffningar. Att anta att betyg kan fungera motiverande bygger på en föreställning om att yttre belöningar är bra för elevernas motivation och drivkraft och för deras lärande och prestationer, samt att de påverkar alla elever på liknande sätt oavsett bakgrund och förutsättningar. Dessa antaganden behöver skärskådas och diskuteras i relation till vad forskningen säger om vad som påverkar människors och elevers drivkrafter och motivation för att prestera. I rapporten »Betygssättning i grundskola och gymnasieskola«, utarbetad 1970 av Skolöverstyrelsens arbetsgrupp för betygsfrågor, skriver man redan då angående betygens motiverande funktion: För de elever som trots ansträngningar får låga betyg leder betygsättningen troligen till en starkt försämrad studiemotivation, en
15
utbildningsekonomi_inlaga_KORR4.indd 15
2016-12-12 23:50
utbildningsekonomi
negativ inställning till skolan och låg självvärdering. De försök med betygsfrihet som gjorts tyder på att effekterna har varit särskilt positiva för de elever som tidigare hade låga betyg (Skolöverstyrelsen, 1970, s. 15).
De resurssvaga och lågpresterande eleverna är de som verkligen behöver vara i skolan även om de inte presterar bra. Det utanförskap som konstruktionen av dagens utbildningssystem skapar kostar samhället stora summor i form av kostnader för arbetslöshet, missbruk, psykisk ohälsa och annat utanförskap (Durlak m.fl., 2011; Heckman m.fl., 2010; Hensing, 2012; Klapp m.fl., 2016; Nilsson & Wadeskog, 2013; Levin, 2009). Varför låter inte det svenska utbildningssystemet de resurssvaga och lågpresterande eleverna gå ett nationellt gymnasieprogram, den skolform1 som i dag i det närmaste anses vara obligatorisk? Kanske är idén om en obligatorisk gymnasieskola till fördel för denna grupp av elever eftersom de då inte skulle kunna bli utestängda från skolan. Från forskning vet vi att de elever som inte avslutar gymnasieskolan ofta har en mycket dystrare framtid jämfört med de elever som gör det (Durlak m.fl., 2011; Heckman m.fl., 2006; Levin, 2009). Det är med andra ord en pedagogisk uppgift för lärarna att ta hand om de resurssvaga och lågpresterande eleverna i skolan, och när det behövs, att det görs i samarbete med andra instanser, som till exempel elevhälsovård, specialpedagoger och sociala myndigheter. Forskning har visat att det är bättre att denna grupp av elever inklu-
1 Elever som i årskurs 9 inte har nått behörighet för att påbörja ett gymnasieprogram kan gå ett introduktionsprogram under ett år eller gå kvar i grundskolan ytterligare max två år efter årskurs 9. Introduktionsprogram är ett övergripande begrepp för individuellt val, språkval med flera. Se http://www.skolverket.se/regelverk/juridisk-vagledning/introduktionsprogram-igymnasieskolan-1.126403.
16
utbildningsekonomi_inlaga_KORR4.indd 16
2016-12-12 23:50
Introduktion
deras i utbildningssystemet så länge som möjligt (Levin, 2009; Levin i denna bok). Detta till följd av att ju längre tid människor tillbringar inom utbildningssystemet, desto större chans är det att de får ett jobb, får högre lön och att de kan betala mer i skatt, och desto mindre risk är det att de hamnar i missbruk, arbetslöshet eller annat utanförskap. Att skapa ett utbildningssystem som behåller ungdomar så lång tid som möjligt i utbildning skapar med andra ord stora ekonomiska fördelar åt samhället. Förutom alla personliga och mänskliga vinster det innebär.
Varför är ekonomer intresserade av skolan?
Sverige spenderade 2015 241,8 miljarder på utbildning, vilket motsvarar sex procent av BNP. Uppdelat på de största posterna är utgifterna 97 miljarder för grundskolan, 68 miljarder för förskolan och 37 miljarder för gymnasieskolan (Statistiska Centralbyrån, 2016a). Utgifterna för utbildning står för 25 procent av de totala offentliga utgifterna. Att Sverige spenderar så mycket pengar på utbildning är rimligt eftersom det behövs utbildad arbetskraft till industrin och tjänstesektorn. Dessutom är det viktigt att alla som bor i Sverige lär sig mycket, utvecklar sina kompetenser och blir kompetenta medborgare. Skolan förbereder de unga för ett liv som medborgare i samhället och som arbetstagare och arbetsgivare, så att de kan ta del av det sociala, politiska och ekonomiska systemet och undvika att de blir kriminella, missbrukare eller arbetslösa. Det är därför inte konstigt att ekonomer under en längre tid har varit intresserade av hur Sveriges gemensamma resurser används i skolan. Vad är rimligt för ett land att spendera på utbildning? Ska man låta människor få en andra chans att ombilda sig via Komvux även om det kostar mycket? Vilka faktorer i skolan är mest effektiva för elevernas lärande ur ett kostnadsperspektiv? Hur bidrar utbildning 17
utbildningsekonomi_inlaga_KORR4.indd 17
2016-12-12 23:50
utbildningsekonomi
till ett lands ekonomiska utveckling och till utvecklingen generellt? Professor Henry Levin kommer i n채sta kapitel att beskriva det utbildningsekonomiska 채mnets utveckling och hur forskning inom omr책det har p책verkat skolan.
18
utbildningsekonomi_inlaga_KORR4.indd 18
2016-12-12 23:50
utbildningsekonomi_inlaga_KORR4.indd 4
2016-12-12 23:50
Samuel Abrams är forskare och ansvarig för National Center for Study of Privatization in Education vid Teachers College, Columbia University.
V
arför är ekonomer intresserade av skolan? Hur kommer det sig att skolan är organiserad som ett företag, och vilka signaler och konsekvenser leder det till för eleverna och deras lärande? Utbildningsekonomi – om lärandets värde tar utgångspunkt i det utbildningsekonomiska forskningsfältet och beskriver hur ekonomiska teorier har utvecklats för att användas inom utbildningsområdet där de möts av pedagogiska/psykologiska teorier.
UTBILDNINGSEKONOMI om lärandets värde
”Finansiering av utbildning är en särskilt känslig fråga på alla nivåer och i de flesta samhällen. Utbildningsekonomin ger svaret på tre politiska frågor som normalt ställs om finansieringen av utbildningen; det är frågor som handlar om relevans, effektivitet och rättvisa.” Henry Levin, kapitel 2
”Kärnan i det finska systemet är, som vi har kunnat se, en mycket grundlig lärarutbildning. När finländarna införde kravet på magisterexamen i pedagogik 1979, kopierade de i stort sett det som svenskarna hade planerat att implementera på 1960-talet, men aldrig gjorde.” Samuel Abrams, kapitel 3
”I Sverige råder skolplikt för eleverna upp till årskurs 9 och det kan då tyckas anmärkningsvärt att eleverna i denna skolplikt riskerar att inte få godkända betyg, det vill säga att inte klara de kunskapskrav som skolan ställer upp.” Alli Klapp, kapitel 9
|
Boken vänder sig till alla inom skolvärlden som vill förstå skolan utifrån olika sätt att se på lärande och prestation; verksamma lärare och skolledare, men även till skolchefer, politiker och andra tjänstemän inom lokal och statlig skolförvaltning.
|
Dessa olika teorier behöver inte stå i motsättning till varandra, men de två ämnesdisciplinerna gör helt olika teoretiska antaganden om skolan och lärandet vars konsekvenser vi ser i dagens skola. Författarna tar upp forskning kring dessa frågor och ställer dem i relation till det svenska utbildningssystemet.
alli klapp samuel abrams henry levin
Henry Levin är professor och världsledande inom utbildningsekonomisk forskning vid Stanford University och Columbia University. Han är rådgivare åt Singapores National Institute of Education.
UTBILDNINGSEKONOMI
Alli Klapp är fil doc i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hennes forskning handlar om bedömning och betyg, samt hur betyg påverkar elevers prestationer. Hon har forskat vid Columbia University om betydelsen av elevers socioemotionella kompetenser för framgång i skola och arbetsliv.
alli klapp | samuel abrams | henry levin
ISBN 978-91-27-81756-2
9 789127 817562
utbildningsekonomi_cover_16.12.14_RJ.indd 1
2016-12-14 16:33:16