9789140688552 by Smakprov Media AB

Kurs C och D Josefin Lindholm Angela Reiser Ingång, Textbok 3 är ett läromedel som vänder sig till elever som studerar på studieväg 3, kurs C och D inom utbildningen svenska för invandrare (sfi). Läromedlet består av en textbok, en övningsbok och en lärarhandledning. Alla texter till Ingång finns inlästa på www.gleerups.se. Ljudet finns också i den interaktiva versionen av Ingång. Textboken, Ingång 3, är indelad i åtta tematiska kapitel. Kapitlen innehåller

Ingång Sfi studieväg 3 Kurs C och D

Ingång Sfi studieväg 3

texter med allmängiltiga ämnen, som alla läsare kan ha åsikter om. De teman Förebilder och Livsfrågor. Flera texttyper är representerade, till exempel artiklar, romanutdrag, noveller, faktatexter, blogginlägg och flera andra. Vår förhoppning är att texterna väcker intresse och diskussionslust, för att därigenom utveckla språkförmågan både muntligt och skriftligt.

Josefin Lindholm, är lärare i sfi, svenska och svenska som andraspråk. Hon har arbetat inom vuxenutbildning i många år och har i egen regi hållit privata kurser i svenska som andraspråk och retorik. Just nu arbetar hon på Alströmergymnasiet i Alingsås. Angela Reiser, är lärare i sfi, svenska och svenska som andraspråk. Hon har arbetat på Komvux ett flertal år, samt har i egen regi hållit privata kurser i svenska som andraspråk, retorik, samt fri skrivning. Just nu arbetar hon på Vuxenutbildningen i Alingsås.

ISBN 978-91-40-68855-2

789140 688552

Josefin Lindholm Angela Reiser

som finns i boken är Fika, Natur och Miljö, Böcker, Symboler, Minoriteter, Kärlek,

789140 688552

Sfi studieväg 3 Kurs C och D

JOSEFIN LINDHOLM ANGELA REISER

Innehåll 1. Fika 6 Fikahistoria 7 Kanelbullens dag 8 Vår goda smak håller liv i bullen 8 Kanelbullar – grundrecept 10 Fika dig effektiv på jobbet 11 Fikatoppen – Fakta 12 Kaffeodling 13 Vilken sort vill du ha? 14 Intervju med Anders – kaffe- och tehandlare 15 Teodling 16 Vilken sort vill du ha? 16 Stamfiket 17 Kapiteluppgift 19

2. Natur och miljö 20 Svenskarna och naturen 21 Allemansrätten 22 Livet leker på campingen 23 Stora semesterklyftor 25 Så mycket semester får vi – och tar vi 28 Musik – Gött å leva 29 Sopsortering 30 Tänk miljösmart 31 Kapiteluppgift 33

3. Böcker 34 Några röster från elever om bokläsning 36 Augustpriset 38 Svenska moderna författare 39 Reportage från en bokcirkel 48 Kapiteluppgift 51

4. Symboler 52 Hjärta 53 Fredssymboler 54 Vad symboliserar OSringarna? 55 Symboler i samhället 56 Blommor som symboler 57 Tvätt 59 Tatueringar 60 Miljövänliga symboler 62 Kläder som symboler 63 Flaggor 65 Nordiska flaggor 66 Kapiteluppgift 67

5. Minoriteter 68 Samer 69 Man blir trött av bra dagar, men man ångrar dem inte 70 Gay – att leva utanför normen 72 Fakta – Om homosexualitet 74 Romer 75 Katarina Taikon 76 Katitzi 77 Kapiteluppgift 81

6. Kärlek 82 Människor i olika åldrar har svarat på frågan ”Vad är kärlek?” 83 Som i förbifarten 84 De träffades på en dejtingsajt 85 Netikett – hur man umgås på nätet 87 Så skimrande var aldrig havet 88 Flera texter om kärlek 89 Lika barn leka bäst: Recept på livslång kärlek 93 Kapiteluppgift 95

7. Förebilder 96 Barbiedockan 97 Med barbiedockan som förebild 98 Rosa Parks 101 Martin Luther King – mannen som hade en dröm 102 Malala 105 FN arbetar för utbildning 106 Zlatan Ibrahimovic 110 Jag är Zlatan 111 Brev från Shilan 114 Kära Mamma! 116 Kapiteluppgift 117

8. Livsfrågor 118 Vad hundar lär oss om meningen med livet 119 En broder mer 121 Vad är en livsfråga? 121 Musik – En stund på jorden 122 Livet har vänt 123 I kroppen min 125 Brev från Lisa i Colombia 127 Fakta – FN 129 FN:s deklaration om mänskliga rättigheter 129 Musik – Sång till friheten 131 Kapiteluppgift 132

1. Fika

DISKUSSION • Brukar du fika? När? Med vem? • Vad gillar du att äta och dricka när du fikar?

Fikahistoria Under 1930-talet blev det vanligt att träffas och dricka kaffe och äta olika bakverk i Sverige. Men redan under 1700-talet förekom ”kafferep”. På den tiden fick kvinnor inte dricka kaffe på offentliga kaffehus. I stället träffades man hemma hos någon och tog med sina kaffebönor dit. Kafferepen var en plats för diskussioner och opinion. Med tiden fick även män och barn vara med på kafferepen. Enligt traditionen skulle man äta vetebröd, sju sorters kakor och till sist gräddtårta. Under och efter andra världskriget var det kafferansonering i Sverige. Ransonering betyder att man inte får köpa hur mycket som helst av en vara. Befolkningen fick ransoneringskort och 1942 fick man köpa 13 gram kaffe per person och vecka. Kvällsfika är ett begrepp som är vanligt i norra Sverige. Man menar då ofta smörgåsar och kanske en kopp te. I dag fikar vi i snitt 268 timmar om året per person i Sverige.

Kanelbullens dag 1999 började man fira Kanelbullens dag i Sverige. Vi äter mycket kakor och bullar i Sverige och just kanelbullen är en favorit för många. Kanelbullens dag är den 4 oktober. Denna dag säljs flera miljoner kanelbullar i landet. Nästan hälften av alla svenskar äter minst en kanelbulle denna dag.

Sydsvenskan, Text: Sarah Nylund, publicerad 4/10 2010

Vår goda smak håller liv i bullen Vår älskade kanelbulle är kanske inte så svensk som vi tror. – Det finns en viss konkurrens med Norge i den här frågan, säger historikern Dick Harrison. Vi äter kanelbullar året om, men i dag på kanelbullens dag, blir det extra många: förra året såldes tre miljoner kanelbullar. Hur många som dessutom bakas hemma i köken, kan man bara gissa. Enligt Dick Harrison går trenden mot allt mindre hembakt. – Det blir allt ovanligare att man tar sig tid. För tjugo, trettio år sedan gjorde alla det.

Tidigare var det vanligare med kanelsnur ror och andra varianter men under sextio talet förenklades processen. Degen kav lades ut, fyllningen breddes på och sedan rullades den ihop för att skäras i bitar. – Ju närmare modern tid vi kommer desto mer standardisering. Än idag finns det kanelbullar i former av franska liljor men de är inte så vanliga.

När kom kanelbullen till Sverige?

– Det finns en konkurrens med Norge. Särskilt i Bergen har man en stark tradi tion med kanelbullar, fast de kallar den för ”skillingsbolle”. Den ser dock ut precis som vår kanelbulle. Så, kanelbullen kan i själva verket vara norsk men exakt hur det ligger till med den saken vet vi inte. Även om det känns självklart kan vi inte räkna med att kanelbullen alltid finns på våra kakfat. Vår svenska bakverkskultur tynar sakta bort, menar Dick Harrison.

Är kanelbullen en svensk uppfinning?

– I mitten av tjugotalet, innan dess härjade första världskriget och då fanns ingen till gång till kryddor och folk var för fattiga. Men under tjugotalet störtdök priset på socker och vanligt folk fick råd. Vi gick också mot ett industrisamhälle där kvin nan stannade hemma och hade tid att ägna sig åt husliga sysslor. I takt med att allt fler kvinnor började arbeta kom kanelbullen att ändra form.

De senaste femton, tjugo åren har vi sneglat på internationella trender och ratat flera klassiker. Till exempel har de lite min dre muffinsen utgått till förmån för ameri kanska jättevarianter. – Bakverk är något man köper när man är ute. Det är vår smak som kommer att avgöra vad som finns kvar på marknaden. Så länge man hittar kanelbullen i SJ:s ser veringsvagn är den ohotad.

Det sägs vara vanligare i söder att kalla bullen för kanelsnäcka. Vad säger du om det?

– Nej, det tror jag inte på. Jag kommer från Staffanstorp och jag har alltid sagt kanel bulle. Apropå konkurrensen med Norge kan Sydsvenskan avslöja: Kanelbullens dag firas även i Norge, fast på en helt annan dag. Den 6 juni. Det borde väl tala för att bullen trots allt är svensk.

UPPGIFT Diskutera • Vad tycker ni om kanelbullar? • Varför tror ni att kanelbullen har en egen dag? • Om man läser texten om kanelbullen, förstår man att man inte vet om bullen är svensk eller norsk från början. Är det viktigt att veta? Motivera ert svar! Ta reda på • Kanelbullen har fått en egen dag. Vad finns det mer som har fått egna dagar i almanackan? Ta reda på fler saker som har egna dagar!

Kanelbullar – grundrecept

måttet. Tillsätt mjölet men spara ½ dl till utbakningen.

Ingredienser ca 40 bullar eller 4 längder

4. Arbeta degen kraftigt, cirka 5 minuter med maskin eller 10 minuter för hand, tills den känns smidig.

150 g smör eller margarin, rumsvarmt (eller 1½ dl flytande) 5 dl mjölk 50 g (1 pkt) jäst för söta degar 1 dl strösocker eller vit baksirap ½ tsk salt eventuellt 2 tsk stött kardemumma 800 g (ca 1,4 l) vetemjöl

5. Låt degen jäsa övertäckt med bakduk cirka 30 minuter. 6. Arbeta ner degen med maskin eller knåda den lätt på mjölat bakbord. Dela degen i 4 delar. Kavla ut varje del till en avlång kaka. 7. Rör ihop ingredienserna till fyllningen och bred ett tunt lager på kakan. Rulla ihop till en rulle.

Kanelfyllning: 150 g rumsvarmt smör eller margarin 1 dl strösocker 2 msk kanel

Bullar: Skär rullen i 10 delar och lägg dem med snittytan upp i pappersformar eller på plåtar täckta med bakplåtspapper. Låt jäsa under bakduk cirka 40 minuter. Värm ugnen till 225–250 °C. Pensla och grädda bullarna mitt i ugnen, 5–10 minuter.

Så här tillagar du receptet (ca 120 minuter): 1. Värm mjölken till 37 °C (fingervarmt).

Klippta längder: Klipp jack i rullen och lägg en flik till vänster, nästa till höger osv. Låt jäsa under bakduk cirka 30 minuter. Värm ugnen till 200 °C. Pensla och grädda längderna i nedre delen av ugnen, cirka 20 minuter.

2. Smula ner jästen i en degskål på 3–4 l. Häll över mjölken och rör om. Tillsätt matfettet i bitar, socker eller sirap, salt och eventuellt kardemumma. 3. Mät upp mjölet. Häll det luftigt direkt ur påsen i ett litermått. Skaka inte

8. Låt bröden svalna på galler under bakduk.

DN, Text: Anders Edholm, Sofia Tanaka/TT, publicerad 15/11 2010

Fika dig effektiv på jobbet Det blir andra bullar med rast och en kopp kaffe. Du blir effektivare och mer kreativ av lite småprat. – Det är viktigt att låta munnen gå. Ibland är det ett väldigt bra sätt att komma på saker, plötsligt dyker det upp en ny tanke, säger Viveka Adelswärd, pensione rad professor i kommunikation. En ny undersökning, med drygt 8 000 personer, visar ett tydligt samband mellan fikaraster och ökad effektivitet på jobbet. Fikapausen är ett smörjmedel som ger bättre stämning och gladare medarbetare. Att mala på om samma sak och prata skit om andra är mindre lyckat, enligt Viveka Adelswärd.

– Men människan är ett socialt djur och vi behöver helt enkelt bolla tankar med varandra. Avspänt snack kan föda idéer och bygga relationer, säger hon. Varannan norrlänning (51 procent) fikar minst två gånger om dagen. Bara var femte stockholmare (17 procent) gör det. Att fikakulturen varierar bekräftar Annika Baurne, fastighetschef på Telenor Sverige, som jobbar både i Stockholm och i Karls krona. – I Karlskrona är det mycket mer kaffe. Där är det nästan en förolämpning att säga nej till fika, säger hon. Annika Baurne tycker att fikapauserna är viktiga.

UPPGIFT Läsförståelse 1. Vad menar de med att: ”Det är viktigt att låta munnen gå”? 2. Vad innebär det att: ”Fikapausen är ett smörjmedel”? 3. Vad betyder: ”… bolla tankar med varandra”? 4. Varför tror du att fikakulturen varierar i olika delar av Sverige?

FAKTA

Fikatoppen Fikar minst två gånger per dag Region (procent) Norra och mellersta Norrland (Västernorrland, Jämtland, Västerbotten, Norrbotten):

51 %

Norra mellansverige (Värmland, Dalarna, Gävleborg):

47 %

Småland och öarna (Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotland):

42 %

Östra mellansverige (Uppsala, Södermanland, Östra Götaland, Örebro, Västmanland):

40 %

Västsverige (Halland, Västra Götaland):

35 %

Skåne och Blekinge (Blekinge län, Skåne län):

30 %

Stockholm (Stockholms län):

17 %

Allra mest fikar 40-talister, 42 procent av dem fikar minst två gånger om dagen. Bara 30 procent av 70-talisterna fikar så ofta. Stockholmskvinnor inom handeln, födda på 70-talet, är de som fikar allra minst. Källa: Manpower Sverige, Kairos Future (TT)

UPPGIFT Diskutera • Var i Sverige fikar man mest? Titta på en karta, så du vet var regionen ligger! • Var i Sverige fikar man minst? Titta på en karta, så du vet var regionen ligger! • Vilken åldersgrupp fikar mest? • Vilka personer fikar allra minst?

Kaffeodling I Sverige dricker vi cirka nio kilo kaffe per person och år. Vi dricker mest kaffe i hela världen. Etiopien är det land som allra först började odla kaffe. I dag odlas kaffe i många länder. Allra mest odlar man i Brasilien, Vietnam, Indonesien, Colombia och Etiopien. Kaffe görs av bönor som växer på träd. Varje år produceras drygt sju miljoner ton kaffebönor. För att det ska växa så bra som möjligt måste temperaturen ligga mellan 16 och 21 °C hela tiden och det måste regna ganska mycket. I Sverige är det för kallt och mörkt för att vi ska kunna odla kaffe. Att plocka kaffebönor är ett slitsamt jobb. En duktig plockare kan få ihop sex till sju korgar på en dag. Fairtrademärkt kaffe innebär att odlare och anställda har bra ekonomiska villkor på det plantage kaffet kommer ifrån. Det är också viktigt att man arbetar för demokrati och miljö på dessa kaffeplantager.

Vilken sort vill du ha? Det finns många olika sorters kaffe att beställa på ett café. Här är de vanligaste: Svart kaffe

Kaffe utan mjölk

Espresso

En liten mängd starkt, svart kaffe täckt av ett fast skum.

Caffe latte

En dubbel espresso med ångad mjölk och lite skum på toppen. 20 % kaffe och 80 % mjölk.

Café au lait

Bryggkaffe och varm mjölk i lika delar. Inget skum.

Cappuccino

En dubbel espresso med skummad mjölk och lite kakao eller kanel på skummet.

Macchiato

En enkel espresso med lite mjölk. Socker efter smak.

Intervju med Anders – kaffe- och tehandlare När och varför började du sälja kaffe och te?

Vilka sorters te säljer ni mest?

– Earl Grey De Luxe är nog storsäljaren. Det innehåller olja från citrusfrukten bergamott. Många gillar smaksatta téer, men även gröna téer och rooibos.

– Jag har haft butiken i drygt sex år. Jag gillar handel, att driva egen butik. Nästan alla dricker kaffe eller te och kunderna är alltid på gott humör. Det är viktigt att nämna att vi också säljer choklad. Det är gott och nyttigt och gör de flesta glada!

Kan man se några trender inom kaffe och te?

– Vi har en kaffemaskin och säljer även kaffe som kunderna dricker direkt. Caffe Latte är fortfarande mycket omtyckt, trots att det började bli trendigt redan för tjugo år sedan. Efterfrågan på ekologiskt och fairtrademärkt ökar stadigt.

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det kommer in kunder med ursprung i alla delar av världen. Vi har roliga pratstunder, ofta om politik och religion. Det kan bli heta debatter ibland! Vilka sorters kaffe säljer ni mest?

Till sist: vad väljer du själv – kaffe eller te?

– Vi säljer mycket bryggkaffe, i olika goda blandningar. En sort heter ”Java Mellan” och kommer från Indonesien. En annan favorit hos många är det indiska kaffet ”Monsun Malabar”. Klassiskt, italienskt espresso är också populärt.

– Var sak har sin tid. Till frukost vill jag ha en kopp kraftigt, svart te. Under dagen dricker jag gärna några koppar kaffe. På kvällen varvar jag gärna ner med en kopp te och ett bra korsord.

Teodling I slutet av 300-talet började man använda te för medicinska ändamål. Till Sverige kom téet i slutet av 1600-talet. Kina, Kenya och Indonesien är de länder som producerar mest te. 50 miljoner människor arbetar inom teindustrin. I Sverige blir te allt mer populärt och vi importerar ungefär 4000 ton te varje år. Te görs av blad från växten Camellia Sinensis. Den växer i varmt och fuktigt klimat och plockas varje eller varannan vecka. En teplockare plockar 30–35 kilo per dag. Det ger 7–9 kilo färdigt te. För att få ett kilo färdigt te behövs 22 000 teblad. Tebladen är från början gröna. Efter skörden behandlas de på olika sätt. Därför får teerna olika färger. Precis som med kaffe finns det fairtrademärkt te. I Afrika och Asien finns cirka 70 fairtrademärkta teplantager. Det innebär bland annat att de som arbetar där har rätt till en specifik minimilön, att barnarbete är förbjudet och att arbetarna inte ska utsättas för farliga kemikalier.

Vilken sort vill du ha? Svart

Svart te är det te vi dricker mest av i västvärlden. Kända sorter är Ceylon och Darjeeling.

Grönt

Grönt te innehåller många nyttiga ämnen. Det ska inte tillagas med för varmt vatten (max 80 grader).

Vitt

Vitt te kräver dubbelt så många teblad som andra sorter och är därför dyrare att köpa. Det behöver dra länge, nästan tio minuter, för att få bäst smak.

Rooibos

Rooibos kommer från en helt annan planta än andra tesorter, rooibosbusken. Den växer i Sydafrika och innehåller inget koffein.

Smaksatt te

Smaksatt te är mycket populärt. Det går att smaksätta te med nästan vad som helst. Exempel är kanel, grädde, olika bär och frukter.

Stamfiket Café Viola öppnade 1889. På 1950-talet hade stamgästerna bestämda platser, med sina namnskyltar uppsatta på väggen. Café Viola är fortfarande ett väldigt populärt café. Petra är en av dem som arbetar där. Hon började arbeta på caféet för åtta år sedan. Hon säger att det känns väldigt trevligt att arbeta på ett café, som hon själv besökte när hon var barn. Petra brukar prata med de olika gästerna. Många berättar om sina äldre släktingar, som också har varit och fikat på Violas. Det är många som kommer till Violas för att äta frukost. Caféet har öppet från klockan åtta på morgonen. På morgonen och på lunchen har caféet flest gäster. De flesta av gästerna är äldre personer, men fler och fler ungdomar börjar komma till Violas. Några av gästerna kommer sex dagar i veckan. Det som gör Violas extra populärt är deras räksmörgås. En del kommer in på caféet och köper med sig en räksmörgås för att äta den hemma. De som vill ha kaka till kaffet, köper ofta en hembakad kaka som kallas ”Silviakaka”. På sommaren kan man ta sitt kaffe på Violas utegård. På utegården finns det plats för 35 personer. Det viktigaste för att ett café ska få många gäster, är att kaffet är riktigt gott. Vi besöker café Viola en tidig morgon. Klockan är åtta och caféet har precis öppnat. Vid ett bord sitter fem män. När vi börjar prata med dem, får vi veta att

de är stamgäster och brukar äta sin frukost på caféet. De sitter alltid vid samma bord. I dag är det Jan-Olof, Bo, Lars-Gunnar, Egon och Jörgen som sitter där. De pratar om allt möjligt, men mest om vad som hänt i den lilla staden. Tre av dem som är där arbetar på Räddningstjänsten, så de vet alltid om det har hänt något. Några av dem är pensionärer, men arbetar ibland ändå. Jan-Olof arbetar till exempel ibland på gymnasiet och Jörgen hjälper vaktmästaren på vuxenutbildningen. De brukar också prata om sport och då särskilt om stadens handbollsklubb. Några arbetar extra i handbollsklubben. De skojar om att de brukar prata om så mycket att de löser världsproblemen. Männen har träffats på olika sätt. En del genom sina arbeten. Några har också träffats just på Violas. Det har blivit en vana att äta frukost där. En av dem har ätit frukost där i 45 år! Han tar alltid en kanna kaffe. På fredagar äter han Violas berömda räksmörgås. Annars är det vanliga att de tar en kopp kaffe och någon smörgås med ost, leverpastej, pannbiff eller ägg och sill. Det är socialt och väldigt trevligt att gå och äta frukost på Violas, säger de. Ofta sitter de och fikar mellan klockan åtta och nio. Ibland kan det bli längre, om de har mycket att prata om.

UPPGIFT Läsförståelse 1. Varför går männen alltid till Violas café? 2. Vad brukar de äta till frukost? 3. Hur många av männen brukar köpa en kanna kaffe? 4. Vad äter en av dem på fredagar? 5. Vad pratar de om? Diskutera • Finns det något liknande sätt att träffas och umgås i ditt hemland? • Äter man ofta bullar och kakor i ditt hemland? När gör man det? • Vad bjuder du på när någon hälsar på dig?

K APITELUPPGIFT C Berätta om det finns fikapaus på jobbet i ditt hemland. Skriv sedan vad du tycker om att svenskarna fikar så ofta och mycket. Motivera ditt svar!

D Kanske är det inte vanligt att man fikar i det land du kommer ifrån? Skriv och berätta vad man brukar äta och dricka, när man bara ses en liten stund. Om man till exempel ska träffa en vän på stan, vad brukar man då göra? (Vart går man? Vad äter man? Vad dricker man? Vad pratar man om?)

KUNSKAPSKRAV C: Kan skriva enkla texter, med viss anpassning till syfte och mottagare, för att kommunicera i vanliga situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv. KUNSKAPSKRAV D: Kan skriva enkla texter, med viss anpassning till syfte och mottagare, för att kommunicera i informella och mer formella situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv.

Ingång Sfi studieväg 3 Kurs C och D

Ingång Sfi studieväg 3

ISBN 978-91-40-68855-2

789140 688552

Josefin Lindholm Angela Reiser

som finns i boken är Fika, Natur och Miljö, Böcker, Symboler, Minoriteter, Kärlek,

789140 688552

Sfi studieväg 3 Kurs C och D

JOSEFIN LINDHOLM ANGELA REISER