Kritik av moralen
Hur kan vi berättiga moraliska omdömen? Finns det några objektiva värden? Är moraliska omdömen påståenden som är sanna eller falska? En etisk teori ger ett sammanhängande svar på dessa tre frågor.
Etisk teori Kritik av moralen
| Etisk teori
Etisk teori
Carl-Henric Grenholm
Carl-Henric Grenholm är professor i etik vid Uppsala universitet. Tidigare har han publicerat bland annat Arbetets mening (1988), Protestant Work Ethics (1993), Teologisk etik (1997), Bortom humanismen (2003) och Att förstå religion (2006).
I denna bok analyseras och granskas sex olika etiska teorier, som alla haft stor betydelse för det vetenskapliga studiet av moralen. Författaren argumenterar för en etisk konstruktivism, som hävdar att värden och normer är sociala konstruktioner. Det finns inga moraliska sanningar, men detta hindrar inte att vi kan ge rationella skäl för att ett moraliskt omdöme är berättigat. Boken är en grundläggande lärobok i etik för studenter inom skilda utbildningsprogram. Den ger de teoretiska perspektiv som är nödvändiga för en medveten och kritisk reflektion över moralen.
Art.nr 38652
Carl-Henric Grenholm
www.studentlitteratur.se
978-91-44-10178-1_01_cover.indd 1
2014-06-03 10:18
Till Elena
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 38652 ISBN 978-91-44-10178-1 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Konstruktion, 1917 © Alexandr Rodchenko/BUS Printed by Graficas Cems S.L., Spain 2014
978-91-44-10178-1_book.indd 2
2014-06-02 10.52
INNEHÅLL
Förord 7 Kapitel 1 Moral och etisk teori 11 Moralen som social institution 13 Etik som kritisk teori 18 Det kunskapsteoretiska problemet 21 Det semantiska problemet 23 Det värdeontologiska problemet 25 Syfte och problem 27 Sex etiska teorier 28 Moralfilosofi och teologisk etik 32 Disposition 36 Kapitel 2 Emotivism och värdenihilism 39 En icke-deskriptivistisk teori 40 En negativ värdeontologi 44 En kunskapsteoretisk relativism 48 Logisk positivism och språkanalys 50 Etisk oenighet och emotiv mening 54 En teologisk kritik av emotivismen 57 Argument för emotivismen 61 Kritik av emotivismen 63 Konklusion 66 © F ö rfa t t aren och S T U D E N T L I TT E R AT U R
978-91-44-10178-1_book.indd 3
3
2014-06-02 10.52
Innehåll
Kapitel 3 Preskriptivism och etisk rationalitet 69 En preskriptivistisk teori 70 Det moraliska språket 72 Universaliserbarhet 75 Etisk rationalitet 78 Nivåer av moraliskt tänkande 82 En icke-realistisk teori 84 Kriterier på en etisk teori 86 Argument för preskriptivismen 88 Kritik av preskriptivismen 90 Konklusion 93 Kapitel 4 Etisk naturalism och intuitionism 95 Etisk naturalism och värdeobjektivism 97 Värdesubjektivism 100 Kritik av naturalismen 102 Argument mot värdesubjektivism 105 En deskriptivistisk teori 107 En teori om egenvärden 109 En positiv värdeontologi 110 Den etiska intuitionen 112 Kriterier på en etisk teori 114 Argument för intuitionismen 115 Invändningar mot intuitionismen 116 Konklusion 119 Kapitel 5 Kognitivism i teologisk etik 123 Teonom etik 124 En teologisk naturalism 128 Invändningar mot naturalismen 133
4
978-91-44-10178-1_book.indd 4
© F ö rfa t t aren och S T U D E N T L I TT E R AT U R
2014-06-02 10.52
Innehåll
En naturrättslig teori 136 En teleologisk etik 140 En kognitivistisk teori 141 Det praktiska förnuftet 143 Kritik av en naturrättslig teori 146 Konklusion 149 Kapitel 6 Moralisk och hermeneutisk realism 153 En deskriptivistisk teori 154 En positiv värdeontologi 156 Observation av den moraliska verkligheten 159 En koherentistisk teori 160 Kriterier på en etisk teori 163 Argument för en moralisk realism 164 Kritik av realismen 167 Antirealismen i en postmodern kultur 173 Kristen moralisk realism 175 En hermeneutisk realism 178 Moralisk realism ur teologiskt perspektiv 181 Konklusion 184 Kapitel 7 Etisk kontextualism och relativism 187 Kritik av emotivism och modernitet 189 En kunskapsteoretisk relativism 193 Tre skilda traditioner 196 Den moraliska språkförbistringen 199 Kritik av värdeontologisk relativism 202 En modest pragmatism 205 Argument för etisk kontextualism 208 Kontextualism utan realism 211 En modifierad kontextualism 213 Konklusion 216 © F ö rfa t t aren och S T U D E N T L I TT E R AT U R
978-91-44-10178-1_book.indd 5
5
2014-06-02 10.52
Innehåll
Kapitel 8 En godtagbar etisk teori 219 Ett försvar för common sense 220 Lingvistiska intuitioner 222 En fenomenologisk analys 224 Kristen gudstro och etisk teori 227 Erfarenhet och koherens 230 Enkelhet och neutralitet 233 Oenighet och argumentation 236 Etik, religion och livsåskådning 239 Konklusion 243 Kapitel 9 En etisk konstruktivism 247 Kritik av moralisk realism 249 Värden som sociala konstruktioner 253 Kantiansk och social konstruktivism 256 En icke-deskriptivistisk teori 261 En icke-kognitivistisk konstruktivism 266 Konklusion 269 Kapitel 10 Modifierad kontextualism och kritisk teori 271 Kriterier på etisk rationalitet 272 En kunskapsteoretisk relativism 277 Kritisk teori och diskursetik 281 Pluralism och etisk rationalitet 285 Etisk teori och kritik av moralen 287 Konklusion 292 Litteratur 295 Person- och sakregister 301
6
978-91-44-10178-1_book.indd 6
© F ö rfa t t aren och S T U D E N T L I TT E R AT U R
2014-06-02 10.52
FÖRORD
Etik är en kritik av moralen. Dess uppgift är att analysera och kritiskt granska uppfattningar om vad som är gott och rätt. För att göra detta är det för en etiker nödvändigt att ta ställning till hur moraliska omdömen kan berättigas. Vilka slags skäl kan anföras för att en utsaga om vad som är rätt är godtagbar? För att svara på den frågan är det också nödvändigt att ta ställning till om det finns några objektiva värden, och om moraliska omdömen är påståenden som är sanna eller falska. En etisk teori är en uppsättning antaganden som ger ett sammanhängande svar på dessa tre frågor. Den etiska teori som länge dominerat i svensk filosofi är emotivismen, eller som den också kallas ”värdenihilismen”. Den hävdar att moraliska omdömen varken är sanna eller falska. De uttrycker inte påståenden utan enbart känslor. Därför är det heller inte möjligt att berättiga moraliska omdömen. Vi kan inte ge några rationella skäl för att vi ska godta en utsaga om vad som är värdefullt. I denna bok riktar jag en ingående kritik mot denna teori. Min uppfattning är att vi kan ge förnuftiga skäl för att ett moraliskt omdöme är rimligt. Samtidigt bejakar jag inte heller en moralisk realism, som hävdar att det finns moraliska sanningar. Det finns ingen objektiv moralisk verklighet, som är oberoende av mänskliga föreställningar och relationer. Idén att vi har en förmåga att observera sådana objektiva värden strider mot det förhållande att det råder en utbredd moralisk oenighet. I stället argumenterar jag i denna bok för en etisk konstruktivism, som hävdar att värden och normer är sociala konstruktioner. Värden skapas i ett socialt samspel mellan människor i en bestämd kontext. De formas och utvecklas inom ramen för sociala relationer mellan människor. Denna konstruktivism förenar jag med uppfattningen att moraliska omdömen © F ö rfa t t aren och S T U D E N T L I TT E R AT U R
978-91-44-10178-1_book.indd 7
7
2014-06-02 10.52
Förord
saknar sanningsvärde. När vi säger att något är gott eller rätt så gör vi inte ett påstående. I stället är det fråga om att vi uttrycker en rekommendation eller uppmaning att handla på ett visst sätt. Detta hindrar dock inte att vi kan ge rationella skäl för att ett sådant omdöme är berättigat. En central frågeställning i boken gäller vilka slags argument som kan anföras för och mot skilda etiska teorier. Vad är kriterierna på en etisk teori som är godtagbar? En annan fråga gäller om religionen ger något specifikt bidrag till etisk teori. Teologer har ofta menat att kristen gudstro med nödvändighet måste förenas med någon form av moralisk realism. I allmänhet har de då förordat en naturrättslig teori, som hävdar att människans natur är normerande för moralen. Också denna uppfattning kritiserar jag. Min tes är att de argument vi anför när vi bedömer etiska teorier ska vara oberoende av vilken livsåskådning vi omfattar. Etisk teori är en grundläggande bok om skilda teoretiska perspektiv för det kritiska studiet av moralen. Den är avsedd att användas i grundutbildningen i etik vid både filosofisk och teologisk fakultet. Kurser i etik ges numera inte bara inom praktisk filosofi och religionsvetenskap. Även studenter inom olika vårdutbildningar och skilda samhällsvetenskapliga program läser etik inom ramen för sin utbildning. Det är angeläget att denna utbildning inte bara omfattar olika grenar av den tillämpade etiken, såsom vårdetik, miljöetik och affärsetik. För en mer djupgående reflektion över frågan om vad som är etikens uppgift i detta sammanhang är det nödvändigt att studiet också innehåller en analys av skilda uppfattningar inom etisk teori. Denna bok är avsedd att utgöra en grundbok för detta studium. Den ger en sådan ingående orientering i etikens vetenskapsteori som är oundgänglig, särskilt för den som ska skriva uppsats i etik. Som professor i etik vid Uppsala universitet har jag under många år haft förmånen att få tillhöra en ovanligt vital och kreativ forskarmiljö. Det högre seminariet i etik har lockat ett mycket stort antal doktorander och en livaktig forskning bedrivs av lärarna i ämnet inom både praktisk etik, politisk filosofi och etisk teori. Samtliga kapitel i denna bok har jag haft förmånen att få diskutera inom ramen för detta högre seminarium. Dessutom har manuskriptet i dess helhet legat till grund för en särskild konferens i Sigtuna hösten 2013. Jag vill uttrycka ett stort tack till alla dem som deltagit i dessa lärorika och intensiva diskussioner om bokens innehåll. Ett särskilt tack till mina 8
978-91-44-10178-1_book.indd 8
© F ö rfa t t aren och S T U D E N T L I TT E R AT U R
2014-06-02 10.52
Förord
två närmaste kollegor, Elena Namli och Per Sundman, som med sedvanligt skarpsinne och stor generositet gett konstruktiva förslag till förbättringar av texten. Värdefulla synpunkter på bokens innehåll har jag också fått av mina kollegor Eberhard Herrmann, Catharina Stenqvist, Göran Collste, Maud Eriksen och Helen Andersson. Dessutom vill jag tacka mina yngre kollegor och doktorander, som i hög grad bidragit till granskningen av manuskriptet. Av särskild betydelse har varit de synpunkter jag fått från Lars Löfquist, Fredrik Karlsson, Rikard Friberg von Sydow, Jenny Ehnberg, TeresaCallewaert och Sofia Morberg Jämterud. Så vill jag slutligen rikta ett stort tack till mina närmaste, som varit ett ovärderligt stöd under mitt mångåriga arbete med denna bok. Micael, Siri och Narin har under dess tillkomst blivit unga vuxna som ger en ständig inspiration till nytänkande. Annica, Peter, Maria och Thomas har under dessa år betytt mycket som källa till nya glädjeämnen. Ett särskilt tack till min älskade Elena, som inte bara är en utmanande intellektuell samtalspartner utan också gett mig det livsmod jag behövt för att slutföra detta arbete. Det är ett stort privilegium att få leva i en gemenskap med ett oupphörligt tankeutbyte, där vi utifrån skilda filosofiska perspektiv tillsammans grubblar över livets viktigaste frågor. Henne tillägnar jag denna bok. Uppsala den 1 mars 2014 Carl-Henric Grenholm
© F ö rfa t t aren och S T U D E N T L I TT E R AT U R
978-91-44-10178-1_book.indd 9
9
2014-06-02 10.52
978-91-44-10178-1_book.indd 10
2014-06-02 10.52
KAPITEL 3
Preskriptivism och etisk rationalitet
Den andra teori som jag ska behandla kan i vissa avseenden förstås som en vidareutveckling av emotivismen. Det är en icke-kognitivistisk teori, som hävdar att moraliska omdömen har praktisk funktion. Till skillnad från emotivismen hävdar dock denna teori att moraliska omdömen inte uttrycker känslor utan rekommendationer. När vi säger att något är gott eller rätt så förbinder vi oss själva att utföra en viss handling, samtidigt som vi uppmanar alla andra att handla på ett liknande sätt. Det innebär att moraliska omdömen har en preskriptiv funktion, de uttrycker föreskrifter eller uppmaningar. Denna teori kan vi kalla för preskriptivism. I likhet med emotivismen är det en icke-kognitivistisk teori, som förnekar att moraliska omdömen ger oss kunskap om sakförhållanden och att värdeegenskaper har en självständig existens. Till skillnad från emotivismen hävdar dock denna teori att det är möjligt att anföra rationella skäl för att ett moraliskt omdöme är godtagbart. Moraliska omdömen har inte bara en preskriptiv funktion utan de är också möjliga att universalisera. Detta innebär att om en handling är rätt för en person i en situation så är den också rätt för alla personer i varje liknande situation. Denna universaliserbarhet medför att moraliska omdömen kan rationellt berättigas. Den mest betydelsefulla utformningen av en preskriptivistisk teori möter hos den engelske moralfilosofen Richard M. Hare (1919–2002), som var professor i moralfilosofi vid universitetet i Oxford under åren 1966–1983 och därefter professor vid universitetet i Florida. I detta kapitel kommer jag att analysera och kritiskt diskutera den etiska teori som han framställer i sina tre böcker The Language of Morals (1952), Freedom and Reason (1963) och Moral Thinking (1981). I synnerhet kommer jag att behandla den framställning av teorin som ges i de två senare böckerna. Richard Hare har också publicerat © F ö rfa t t aren och S T U D E N T L I TT E R AT U R
978-91-44-10178-1_book.indd 69
69
2014-06-02 10.53
3 Preskriptivism och etisk rationalitet
ett stort antal artiklar och några betydelsefulla essäsamlingar, men hans teori är tillräckligt tydligt framställd i de tre böcker jag valt att behandla. I kapitlet kommer jag först att diskutera innebörden av Hares uppfattning att moraliska omdömen är preskriptioner som är universaliserbara. Därefter kommer jag att behandla hans teori om etisk rationalitet och två skilda nivåer av moraliskt tänkande. I ett särskilt avsnitt uppmärksammar jag Hares uppfattning om vad som är kriterierna på en godtagbar etisk teori. Avslutningsvis diskuterar jag vilka argument som kan anföras för respektive mot preskriptivismen. Är detta en etisk teori som är godtagbar?
En preskriptivistisk teori I likhet med emotivismen är preskriptivismen en icke-deskriptivistisk teori. Den hävdar att moraliska omdömen har praktisk funktion och att de därför inte kan verifieras eller falsifieras. Samtidigt finns det en betydelsefull skillnad mellan dessa två teorier i deras analys av moraliska omdömens semantiska funktion. Till skillnad från emotivismen hävdar preskriptivismen att moraliska omdömen inte är känslouttryck utan satser som uttrycker rekommendationer. Moraliska omdömen uttrycker enligt preskriptivismen föreskrifter och uppmaningar, varför de kan sägas ha en preskriptiv funktion. I sin bok Freedom and Reason menar Richard Hare att denna preskriptiva funktion har att göra med den moraliska friheten, dvs. att vi är fria att forma våra egna moraliska uppfattningar.1 När jag fäller ett moraliskt omdöme så engage rar jag mig själv; jag är beredd att följa en princip för min handling, som jag samtidigt uppfattar som bindande för varje människa i varje liknande situation.2 R.M. Hare skriver: The ethical theory which has been briefly set out in the preceding chapters is a type of prescriptivism, in that it maintains that it is one of the characteristics of moral terms, and one which is sufficiently essential characteristic for us to call it part of the meaning of these terms, that judgements containing them are, as typically used, intended as guides to conduct.3 1 Hare, Richard M.: Freedom and Reason. Oxford University Press, Oxford 1978, s. 4 f. 2 Hare, R.M.: Freedom and Reason, s. 73. 3 Hare, R.M., a.a., s. 67.
70
978-91-44-10178-1_book.indd 70
© F ö rfa t t aren och S T U D E N T L I TT E R AT U R
2014-06-02 10.53
3 Preskriptivism och etisk rationalitet
Moraliska omdömen har sålunda enligt Hare en preskriptiv funktion. När en person säger att något är gott eller rätt så förbinder hon sig att handla på ett visst sätt, samtidigt som hon uppmanar alla andra att utföra handlingar av samma slag. Detta kan uttryckas så att moraliska omdömen har en handlingsvägledande funktion för såväl den person som uttalar omdömet i fråga som för alla andra. När vi gör ett moraliskt omdöme så föreslår vi människor att göra vissa saker. Att moraliska omdömen är preskriptiva innebär enligt Richard M. Hare att de innehåller åtminstone en uppmaning. Det kan vara en rekommendation till andra att utföra en handling, samtidigt som den som uttalar omdömet i fråga uppmanar sig själv att utföra handlingen. I sin bok Moral Thinking definierar Hare preskriptivitet på följande sätt: We say something prescriptive if and only if, for some act A, some situation S and some person P, if P were to assent (orally) to what we say, and not, in S, do A, he logically must be assenting insincerely.4
De omdömen som har preskriptiv funktion är inte bara sådana moraliska omdömen som ”denna handling är rätt” eller ”du bör utföra denna handling”. Det gäller också utsagor om vad som är gott och värdefullt. Även dessa utsagor uttrycker enligt Hare rekommendationer och uppmaningar. Om jag uttalar satsen ”lyckan är god”, så ligger i detta omdöme en uppmaning att utföra sådana handlingar som främjar lyckan. Om jag säger att ödmjukhet är en god egenskap, så innebär detta omdöme en uppmaning att odla denna dygd. Skälet till att vi inom moralen behöver termer som är preskriptiva är enligt Hare att vi inom moralen har att fatta beslut. Vi är fria att välja vilken handling vi ska utföra. Moraliska termer fyller då den funktionen att de uppmanar oss att utföra en viss handling. Eftersom moraliska termer har denna preskriptiva funktion förhåller det sig också så att ”bör” implicerar ”kan”. Ett ”bör” som är preskriptivt förutsätter att vi kan utföra den handling som sägs vara vår plikt att utföra.5
4 Hare, Richard M.: Moral Thinking. Its Levels, Method and Point. Clarendon Press, Oxford 1981, s. 21. 5 Hare, R.M.: Freedom and Reason, s. 51 ff.
© F ö rfa t t aren och S T U D E N T L I TT E R AT U R
978-91-44-10178-1_book.indd 71
71
2014-06-02 10.53
3 Preskriptivism och etisk rationalitet
Om vi inte kan utföra handlingen ifråga så kan över huvud taget inte den praktiska frågan – vad ska vi göra? – uppstå. För att denna praktiska fråga om vad vi ska göra ska kunna ställas, så måste vi kunna utföra olika handlingsalternativ. Och om inte den praktiska frågan uppstår så kan vi heller inte hävda att vi bör göra den ena eller den andra handlingen. Frågan om vad det är vår plikt att göra förutsätter att det finns flera alternativa handlingar som det är möjligt för oss att utföra.6 I sin argumentation för en preskriptivistisk teori riktar Hare kritik mot olika former av deskriptivism, som hävdar att moraliska omdömen uttrycker påståenden om sakförhållanden. Till att börja med avvisar han den etiska naturalismen, enligt vilken moraliska omdömen kan översättas till påståenden om att det som värderas har vissa naturliga egenskaper. Ett misstag som denna teori begår är att den förbiser det förhållande att moraliska termer har en uppmanande och preskriptiv styrka, till skillnad från vanliga beskrivande ord.7 Richard Hare riktar också kritik mot intuitionismen, som hävdar att vi med hjälp av vår intuition och moraliska känsla kan avgöra om ett moraliskt omdöme är sant eller falskt. Ett problem med denna teori är att den inte på ett tillfredsställande sätt kan förklara moralisk oenighet. Våra moraliska intuitioner är högst subjektiva och ger olika utslag, och därför utgör de inga tillfredsställande instrument för att avgöra om ett moraliskt omdöme är berättigat. Dessutom förbiser även denna teori de skillnader som föreligger mellan deskriptiva termer och moraliska termer.8
Det moraliska språket Uppfattningen att moraliska omdömen har en preskriptiv funktion är en tes som Richard M. Hare argumenterar för redan i sin bok The Language of Morals. Här ger han en ingående filosofisk och logisk analys av det moraliska språket. Hans tes är att moraliska omdömen – det vill säga omdömen om vad som är gott, rätt eller plikt – är ett slags befallningar, som har preskriptiv funktion. Detta uttrycker han också så att det moraliska språket är ett slags preskriptivt språk. Det finns olika slags preskriptivt språk och ett av dessa 6 Hare, R.M.: Freedom and Reason, s. 55 f. och 60. 7 Hare, Richard M: Moral Thinking, s. 71. 8 A.a., s. 73 ff.
72
978-91-44-10178-1_book.indd 72
© F ö rfa t t aren och S T U D E N T L I TT E R AT U R
2014-06-02 10.53
3 Preskriptivism och etisk rationalitet
är det moraliska språket. Det innebär att de utsagor som ingår i detta språk inte uttrycker påståenden utan uppmaningar.9 I sin bok hänvisar Hare till Ayer och andra företrädare för emotivismen. I likhet med dessa menar han att moraliska omdömens funktion inte är att uttrycka påståenden. De fungerar inte på samma sätt som indikativa utsagor, som kan verifieras eller falsifieras. Till skillnad från Ayer menar dock Hare att moraliska omdömen har en preskriptiv och inte en emotiv funktion. I likhet med imperativer utgör värdeomdömen ett preskriptivt språk.10 Den preskriptivistiska teori Hare argumenterar för ställer han i kontrast mot den etiska naturalismen, så som denna teori framställts av G.E. Moore. Den etiska naturalismen översätter moraliska omdömen till påståenden om sakförhållanden som är empiriskt prövbara. Därigenom tar inte naturalismen hänsyn till att dessa omdömen har preskriptiv funktion. Den reducerar utsagor som uttrycker befallningar till utsagor som uttrycker påståenden. Därmed utelämnar den värdeomdömens preskriptiva element, genom att söka härleda dessa omdömen från påståenden om sakförhållanden.11 Richard Hare skriver: Value-terms have a special function in language, that of commending; and so they plainly cannot be defined in terms of other words which themselves do not perform this function; for if this is done, we are deprived of a means of performing the function.12
I The Language of Morals ger Richard Hare en filosofisk och logisk analys av sådana moraliska termer som ”gott”, ”rätt” och ”bör”. Även om moraliska omdömen har en preskriptiv funktion, så menar han att de följer vissa logiska regler. Befallningar kan motsäga varandra, menar han. För att undvika självmotsägelse måste därför en befallning observera vissa logiska regler.13 Hare menar också att vi kan göra giltiga slutledningar i vilka imperativ ingår. Om en av premisserna i slutledningen är en imperativ och den andra en indikativ, så kan slutsatsen vara ett omdöme som uttrycker en befallning.14 9 Hare, Richard M.: The Language of Morals. Oxford University Press, oxford (1952) 1964, s. 1 ff. 10 A.a., s. 9. 11 A.a., s. 4 f., 82 och 92. 12 A.a., s. 91. 13 A.a., s. 24. 14 A.a., s. 27.
© F ö rfa t t aren och S T U D E N T L I TT E R AT U R
978-91-44-10178-1_book.indd 73
73
2014-06-02 10.53
3 Preskriptivism och etisk rationalitet
I sin analys av praktiska slutledningar hänvisar Hare till David Humes välkända tes att vi inte kan sluta oss till ett ”böra” från enbart premisser som uttrycker påståenden om sakförhållanden. Richard Hare uttrycker detta så att en slutsats som innehåller en befallning kan inte följa från en uppsättning premisser om inte åtminstone en av dessa innehåller en imperativ. Hare skriver: No imperative conclusion can be validly drawn from a set of premisses which does not contain at least one imperative.15
De utsagor som innehåller termerna ”gott”, ”rätt” och ”bör” har enligt Hare en preskriptiv funktion, vilket innebär att termerna används för att ge uttryck åt en befallning. Samtidigt menar han också att dessa termer har en beskrivande funktion, så att de indikerar vad som utmärker det som sägs vara gott, rätt och plikt. Hare uttrycker detta så att ”gott” har både en deskriptiv och en värderande mening, men den senare är primär.16 På motsvarande sätt har ”bör” en viss deskriptiv mening, men den preskriptiva meningen är primär. Vissa utsagor som innehåller ordet ”bör” ger oss också en del information, men detta är då vad vi behöver veta för att omdömet ska fungera som en uppmaning eller befallning. Det som gör utsagan till moralisk är att den är preskriptiv. Om sådana utsagor som anger vad vi bör göra skriver Hare: But their primary function is not to give information; it is to prescribe or advise or instruct; and this function can be fulfilled when no information is being conveyed.17
Det är denna preskriptivistiska teori som Richard M. Hare vidareutvecklar i sina senare böcker om Freedom and Reason och Moral Thinking. Innebörden av preskriptivitet preciseras och utvecklas i dessa senare arbeten. Men genomgående gäller att Hare argumenterar för en icke-deskriptivistisk teori, enligt vilken moraliska omdömen har inte en emotiv utan en preskriptiv funktion.
15 Hare, R.M., a.a., s. 28. 16 A.a., s. 146 f. 17 A.a., s. 159.
74
978-91-44-10178-1_book.indd 74
© F ö rfa t t aren och S T U D E N T L I TT E R AT U R
2014-06-02 10.53
3 Preskriptivism och etisk rationalitet
Universaliserbarhet Preskriptivismen innehåller sålunda en analys av det moraliska språket som i vissa avseenden skiljer sig från den som vi har mött inom emotivismen. Detta får också till följd att denna teori förhåller sig på ett annat sätt till det kunskapsteoretiska problemet. Till skillnad från emotivismen hävdar preskriptivismen att det är möjligt att föra en rationell argumentation i frågan om ett grundläggande moraliskt omdöme är berättigat. Även preskriptivismen är en icke-kognitivistisk teori. Den hävdar att moraliska omdömen inte ger någon kunskap om sakförhållanden och att de inte kan verifieras eller falsifieras. Samtidigt hävdar preskriptivismen att det är möjligt att anföra rationella skäl för och mot grundläggande moraliska omdömen. Det är inte bara möjligt att ge förnuftiga skäl för att vi bör utföra en viss handling, exempelvis genom att hävda att den ökar friheten för alla berörda. Det är också möjligt att anföra rationella argument för att friheten har ett värde i sig. Detta har enligt Hare att göra med att moraliska omdömen är universaliserbara. I sin analys av moraliska ords logiska egenskaper hävdar han inte bara att moraliska omdömen uttrycker rekommendationer och att de är handlingsvägledande. Han menar också att logiska relationer mellan preskriptioner är möjliga, varför moraliska omdömen följer logiska lagar. Samtidigt hävdar han att moraliska omdömen är universaliserbara. Detta innebär att om jag hävdar att en handling är rätt för en person så måste jag samtidigt hävda att samma handling är rätt för varje människa i varje liknande situation. Om vi gör skilda moraliska omdömen om handlingar med lika egenskaper som utförs i likadana situationer, så gör vi oss skyldiga till ett logiskt misstag. Då motsäger vi nämligen oss själva.18 Att moraliska omdömen är universaliserbara hör samman med att de rymmer ett element som har deskriptiv mening. Med deskriptiva omdömen delar de egenskapen att vara universaliserbara. Satsen ”x är röd” är universaliserbar i den bemärkelsen att x har en egenskap som är sådan att alla föremål som har den är röd. I samma bemärkelse gäller att satsen ”x är god” är universaliserbar. Det betyder att om x är god så är alla upplevelser och relationer som är lika x också goda.19 18 Hare, R.M.: Freedom and Reason, s. 4 f. 19 Hare, R.M., a.a., s. 10 f. och 15.
© F ö rfa t t aren och S T U D E N T L I TT E R AT U R
978-91-44-10178-1_book.indd 75
75
2014-06-02 10.53
3 Preskriptivism och etisk rationalitet
Det förhållande att moraliska omdömen är universaliserbara, på samma sätt som deskriptiva omdömen är universaliserbara, innebär sålunda att moraliska omdömen också har ett deskriptivt element. Detta betyder dock inte att Hare skulle godta en deskriptivistisk etisk teori. Moraliska omdömen har nämligen enligt honom inte bara en deskriptiv mening, utan de har också en preskriptiv mening. Till detta kommer att den värderande termen är primär, medan den deskriptiva termen är sekundär i moraliska omdömen. Det är inte det deskriptiva elementet som är avgörande för att omdömet i fråga är moraliskt.20 I sin bok Freedom and Reason för R.M. Hare en ingående diskussion om vad det innebär att moraliska omdömen är universaliserbara. Detta innebär, menar han, att om vi gör skilda moraliska omdömen om handlingar och situationer som har identiska egenskaper, så motsäger vi oss själva.21 Universaliserbarhetstesen påstår att om vi hävdar att en handling H är rätt för en person P i en given situation S, så hävdar vi också att handlingen H är rätt för alla personer i varje situation med identiska egenskaper som S. På motsvarande sätt gäller att om vi hävdar att en upplevelse L är god för en person i en situation S, så menar vi också att L är en god upplevelse för alla personer i varje liknande situation.22 Universaliserbarhetstesen hävdar sålunda att moraliska omdömen innehåller identiska omdömen om alla fall som är identiska i sina universella egenskaper. Det betyder också att om jag säger att jag bör göra något mot en viss person, så förbinder jag mig att säga att samma sak bör göras mot mig, om jag var i exakt hennes situation och hade samma egenskaper. Det är inte heller möjligt för mig att hävda att jag bör behandlas på ett visst sätt i en situation, om jag inte kan universellt hävda att alla personer i denna situation bör behandlas på just detta sätt.23 I sin bok Moral Thinking återkommer Hare till frågan om vad det innebär 20 Hare, R.M., a.a., s. 17, 21 och 26 f. 21 Här hävdar Hare att egenskaperna ska vara identiska. Ibland har universaliserbarhetstesen tolkats så att det är tillräckligt om egenskaperna i relevanta avseenden är lika. 22 Hare, R.M., a.a., s. 10 ff., 30 ff. och 37 ff. 23 I sin doktorsavhandling Universalizability ger Wlodzimierz Rabinowicz en ingående analys av vad han kallar ”universaliserbarhetsprincipen”. Han framställer dock innebörden av denna princip så att den i vissa avseenden skiljer sig från universaliserbarhetstesen hos Hare. Se Rabinowicz, Wlodzimierz: Universalizability. A Study in Morals and Metaphysics. D Reidel Publishing Company, Dordrecht 1979, s. 11 f. och 18 f.
76
978-91-44-10178-1_book.indd 76
© F ö rfa t t aren och S T U D E N T L I TT E R AT U R
2014-06-02 10.53
3 Preskriptivism och etisk rationalitet
att moraliska omdömen är universaliserbara. Det betyder att om vi säger att en handling H är rätt i en situation S för en person P, så gäller att samma handling är rätt i samma situation för alla personer. Richard Hare skriver: Universalizability can be explained in various equivalent ways; it comes to this, that if we make different moral judgements about situations which we admit to be identical in their universal descriptive properties, we contradict ourselves.24
Detta innebär att moraliska omdömen är universaliserbara i den bemärkelsen att de innefattar identiska omdömen om alla fall som är identiska i sina universella egenskaper. Av detta följer att om en handling H bör utföras mot en person P i en situation S så bör samma handling H utföras mot alla personer i alla situationer som har samma egenskaper som S. Hare skriver: It follows from universalizability that if I now say that I ought to do a certain thing to a certain person, I am committed to the view that the very same thing ought to be done to me, were I in exactly his situation, including having the same personal characteristics and in particular the same motivational states.25
Universaliserbarhetstesen är en tes som stöds av en lingvistisk och filosofiskt logisk analys av moraliska termer. Till grund för denna tes ligger våra lingvistiska intuitioner och en filosofisk analys av de logiska egenskaper som tillkommer moraliska utsagor. Det viktigaste argumentet för tesen är att en person som fäller olika moraliska omdömen om fall som hon medger är identiska i sina universella egenskaper gör sig skyldig till en självmotsägelse, dvs. en form av logisk inkonsistens.26 Hare framhåller att universaliserbarhetstesen är en logisk tes, inte en moralisk. Den anger vad som kännetecknar det moraliska språket, vilka logiska egenskaper som tillkommer sådana moraliska termer som ”rätt”, ”plikt” och ”gott”. Däremot utgör inte universaliserbarhetstesen en normativ moralprincip, som anger vilka slags handlingar vi bör utföra. I detta avseende 24 Hare, R.M.: Moral Thinking, s. 21. 25 A.a., s. 108. 26 A.a., s. 115.
© F ö rfa t t aren och S T U D E N T L I TT E R AT U R
978-91-44-10178-1_book.indd 77
77
2014-06-02 10.53
Kritik av moralen
Hur kan vi berättiga moraliska omdömen? Finns det några objektiva värden? Är moraliska omdömen påståenden som är sanna eller falska? En etisk teori ger ett sammanhängande svar på dessa tre frågor.
Etisk teori Kritik av moralen
| Etisk teori
Etisk teori
Carl-Henric Grenholm
Carl-Henric Grenholm är professor i etik vid Uppsala universitet. Tidigare har han publicerat bland annat Arbetets mening (1988), Protestant Work Ethics (1993), Teologisk etik (1997), Bortom humanismen (2003) och Att förstå religion (2006).
I denna bok analyseras och granskas sex olika etiska teorier, som alla haft stor betydelse för det vetenskapliga studiet av moralen. Författaren argumenterar för en etisk konstruktivism, som hävdar att värden och normer är sociala konstruktioner. Det finns inga moraliska sanningar, men detta hindrar inte att vi kan ge rationella skäl för att ett moraliskt omdöme är berättigat. Boken är en grundläggande lärobok i etik för studenter inom skilda utbildningsprogram. Den ger de teoretiska perspektiv som är nödvändiga för en medveten och kritisk reflektion över moralen.
Art.nr 38652
Carl-Henric Grenholm
www.studentlitteratur.se
978-91-44-10178-1_01_cover.indd 1
2014-06-03 10:18