9789147086825 by Smakprov Media AB

är ett helt nytt läromedelspaket som leder in i ett företagsamt tänkande! Steg för steg utvecklar du ditt personliga entreprenörskap – du lär dig att forma din egen framtid och bli en individ som ”tar sig för”. Till faktaboken hör en tankebok med olika typer av övningar där du reflekterar över faktabokens innehåll. Du ska få ”lust att lära”, hitta styrkor och svagheter, våga ta för dig, tänka nytt.

Skapa din arena! • ger dig förståelse för vem du är och hur du fungerar i olika sammanhang • hjälper dig att se möjligheter och utveckla en drivkraft för att skapa en egen framtid • ger dig förståelse för företagandets möjligheter och problem, oavsett om du har tankar på att starta ett eget företag eller inte

Karlsson • Kristoffersson • Sandås

Skapa din arena!

är avsedd för gymnasieskolan i första hand, men kan också användas i eftergymnasiala utbildningar och inom andra utbildningar för såväl ungdomar som vuxna. Läromedlet passar alla program och inriktningar och kan knytas till flertalet ämnen och kurser inom programmen. Det gäller för samhällsvetare och ekonomer, tekniker och naturvetare, esteter och humanister samt alla yrkesförberedande program. Exempel på ämnen och kurser där läromedlet kommer till pass är Lärande och pedagogiskt ledarskap, Företagsekonomi, Starta eget, Projekt och företagande samt Teknikutveckling och företagande. Materialet kan också kombineras med ett Projektarbete eller ett UF-projekt. Skapa din arena! är även tänkt för olika lokala kurser i entreprenörskap/företagsamhet samt för dig som arbetar med att coacha ungdomar ut till arbetslivet. Det kan också användas i ett lärarlag som samarbetar kring tematiska studier och integrerar olika ämnen. Skapa din arena!–paketet består av Faktabok – lär entreprenörskap, Tankebok – tänk entreprenörskap och Lärarhandledning med cd.

Faktabok

Författarna har under ett antal år arbetat med entreprenörskap i gymnasieskolan och mot bakgrund av dessa erfarenheter har detta läromedel vuxit fram. Harriet Karlsson – har lång erfarenhet som ämneslärare i ekonomiska ämnen i gymnasieskolan Ingrid Kristoffersson – har i många år arbetat som rektor i gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen

Skapa din arena! Entreprenörskap – företagsamt lärande

Inger Sandås – har stor erfarenhet av att vägleda ungdomar i arbetet som studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan Best.nr 47-08682-5

Tryck.nr 47-08682-5-00

Faktabok – lär entreprenörskap Harriet Karlsson

omslag.indd 1

Ingrid Kristoffersson

Inger Sandås

08-07-11 08.08.29

Till läsaren Ordet entreprenör fanns redan på 1100-talet och harr genom århundraden haft olika innebörd. Idag, 900 år senare, används begreppet med tonvikt på att vi alla måste ha ett företagsamt agsamt tänkande, en drivkraft att vara kreativa och nyskapande nde i ett samhälle som kännetecknas av ständiga förändringar, ar, stor osäkerhet och global konkurrens. ”Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska ka och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska omiska sammanhang.” NUTEK Skapa din arena! är i första hand skriven för gymnasieskolan, men kan även användas i eftergymnasiala utbildningar, studieförbund, college och i andra utbildningar för såväl ungdomar som vuxna. Läromedlet handlar mera om utbildning i entreprenörskap än utbildning om entreprenörskap. Det handlar inte om att lära ut ”tekniska” färdigheter i att vara företagsam utan mera om att träna ett förhållningssätt med fokus på att tänka, agera och leda sig själv. Du får arbeta med det egna jaget, dina personliga egenskaper och attityder. Du lär dig hur vi agerar i grupper och du tränar på att arbeta i projekt. Du får också lära dig ledarskap. En viktig del i företagsamt lärande är också att gå utanför skolans väggar och arbeta i samverkan med näringsliv, närsamhälle och arbetsliv. Du tränar dig i att etablera kontakter med olika aktörer i samhället. De sista kapitlen i boken handlar om yttre företagsamhet, hur du arbetar fram affärsidén och affärsplanen samt gör en ekonomisk planering. I slutet av boken kommer vi in på hur du kan skaffa dig en egen arena, en egen identitet. I vårt samhälle blir det allt viktigare att du skapar dig en hållbar framtid i ditt livslånga lärande. Till denna faktabok hör en tankebok – en arbetsbok som ska användas parallellt med faktaboken. I din tankebok arbetar du undersökande och reflekterande. Du kan arbeta enskilt eller i grupp och väljer

ArenaK01s001-017.indd 3

08-07-10 15.33.02

själv hur du vill dokumentera ditt lärande. Ett sätt kan vara att skriva ner anteckningar, lösningar och reﬂektioner i en blogg. Du kan givetvis också använda en vanlig anteckningsbok eller jobba i ett wordprogram. Välj det som passar dig bäst. Vi vill tacka Elsebeth Bergqvist, ﬁl.lic. och arbetslivspedagog, och Arne Lundqvist, konsult, som ställt upp med material och varit inspirationskällor. Författarna Tänkvärt ”Det kan jag inte tro!” sa Alice. ”Kan du inte?” sa drottningen i medlidsam ton. ”Försök en gång till. Ta ett djupt andetag och blunda så går det nog.” Alice skrattade. – ”Det är ingen idé att försöka”, sa hon. ”Man kan helt enkelt inte tro på det som är omöjligt.” ”Du har nog inte haft så mycket träning”, sa drottningen. ”När jag var i din ålder, övade jag alltid en halvtimme om dagen. Ibland kunde jag tro på så många som sex omöjliga saker, innan jag ens hade fått frukost!” Ur Alice i Spegellandet, Lewis Carroll

ArenaK01s001-017.indd 4

08-07-10 15.33.13

Innehåll BLOCK 1 Den kreativa människan – entreprenören 1. Entreprenörskap Företagare eller företagsam? 9 Entreprenörskap och företagsamhet 10 Synen på begreppet entreprenörskap 11 Handlingskraft och kreativitet 14 Tänk efter: Vad är entreprenörskap? 17

2. Tillbaka till framtiden Från muskler till kunskap 19 Entreprenörer under 1800-talet 20 Företagsamma kvinnor 22 Entreprenörer under 1900-talet 24 Kartan ritas om 26 Från kunskap till nätverk 26 Tänk efter: Varför lyckas IKEA? 29 Sammanfattning. Den kreativa människan – entreprenören 30 BLOCK 2 Den personliga utvecklingen – jaget 3. Vem är jag? Meningen med livet 33 Maslows behovstrappa 33 Varför är jag den jag är? 36 Yttre och inre liv 38 Självkänsla – det jag är 39 Självförtroende – det jag gör 40 Mina livsval 41 Tänk efter: Vad stämmer in på mig? 43

4. Social kompetens Personliga kontakter 45 Social förmåga 46

ArenaK01s001-017.indd 5

Kommunikation 48 Digital kompetens 50 Träna upp din sociala kompetens 52 Bygg ditt varumärke 53 Tänk efter: Vad förmedlar jag? 55

5. Mitt drömyrke Framtidsdrömmar och yrkesval 57 Låt talangerna vägleda 59 Personlig karriärplan 59 Det livslånga lärandet 61 Trivsel är mer än lön 62 Workplace attractors 62 Tänk efter: Testa dig själv! 65 Sammanfattning. Den personliga utvecklingen – jaget 66 BLOCK 3 Gruppen, ledaren och jag – ta ansvar 6. Vi tillhör grupper Grupptillhörighet 69 Stora och små grupper 70 Normer och grupptryck 71 Jobbet ställer krav på dig 71 Hur utvecklas en grupp? 72 Konﬂikter 76 Tänk efter: Hur fungerar du i en grupp? 77

7. Ledarskap Vad är ledarskap? 79 Ledarskapets olika roller 80 Vem är bäst på att leda? 81 Coachning 82 Ta eget ansvar 83 Sökes: Framtidens ledare 84 Blir du en ledare? 85 Tänk efter: Vill du vara ledare? 87 Sammanfattning. Gruppen, ledaren och jag – ta ansvar 88

08-07-10 15.33.13

BLOCK 4 Projekt och företagande – tänk företagsamt 8. Projekt och företagande Projekt som arbetsform 91 En projektmodell 92 Projektidé 92 Projektplan 92 Förstudie 92 Genomförande 93 Utvärdering 94 Slutrapport 94 Från projektidé till verklighet 95 Tänk efter: Är du kreativ? 101 9. Mitt bollplank Vad är ett bollplank? 103 Samtalsverktyg 103 Sätta mål 105 Mentorskap i praktiken 107 Tänk efter: Mitt möte med en erfaren person 109 Sammanfattning. Projekt och företagande – tänk företagsamt 110 BLOCK 5 Drivkraften och visionen – agera företagsamt 10. Starta eget Hur får du en aﬀärsidé? 113 Formulera en aﬀärsidé 114 Vad är ett företag? 116 Välja företagsform 117 Blir du egen företagare? 118 Många kan hjälpa dig på vägen 119 Tänk efter: Har jag en idé? 121

11. Ekonomisk planering Pengars värde 123 Företagets ekonomi 126

ArenaK01s001-017.indd 6

Resultatbudget 127 Likviditetsbudget 128 Nyttan av ekonomisk planering 130 Tänk efter: Hur planerar jag min ekonomi? 131

12. Förverkliga din affärsidé Vad innehåller en affärsplan? 133 Gör en affärsplan 133 Låna i bank 136 Hyra och leasing 138 Sunt risktagande 138 Tänk efter: Har jag drivkraften? 141 Sammanfattning. Drivkraften och visionen – agera företagsamt 142 BLOCK 6 Framtiden börjar nu – min arena 13. Din framtid Din väg in i framtiden 145 45 Skapa din arena 146 Skaffa dig nyckelkompetenser 149 Ditt livslånga lärande 151 Tänk efter: Designa din egen framtid 153

14. Dina nycklar 1 Nycklar 155 Reﬂektioner 156 Lära att lära/Lärstilar 156 Kommunikation 158 Digital läskunnighet 160 Kreativ arbetsmiljö 161 Samarbete 162 Rapportskrivning 163 Omvärldsbevakning 164 Länktips 166 Sakregister 167

08-07-10 15.33.47

Den kreativa människan – entreprenören

ArenaK01s001-017.indd 7

08-07-10 15.34.12

1. Entreprenörskap

Kreativit

Mod

Vad menas med entreprenörskap? Ordet entreprenörskap förknippas många gånger med företagande, dvs. att driva ett företag. Men att vara en entreprenör är så mycket mer. Det innebär att skapa ett utrymme, en arena, för att göra det som är roligt i livet, det man drömmer om och vill förverkliga. Det handlar om idéer och drivkrafter, och att skapa sig en livssituation som känns meningsfull.

ArenaK01s001-017.indd 8

08-07-10 15.34.36

1. E NTR E P R E N Ö R S KAP

Företagare eller företagsam? Arbetslivet karakteriseras idag av allt snabbare förändringar i omvärlden, snabb teknikutveckling, tuﬀare krav och ökad konkurrens från såväl inhemska som internationella aktörer. På arbetsmarknaden uppstår nya behov och andra typer av arbeten. Det skapas yrken som inte funnits tidigare. I den snabba utvecklingen efterfrågas individer som själva bidrar till en utveckling inom sitt arbete och som ser möjlighet till förändring och nyskapande. Alla ska och kan inte bli egna företagare. Det är lika viktigt att vara företagsam på en arbetsplats där man är anställd. Alla arbetsplatser behöver kompetenta medarbetare som har utvecklat ett företagsamt tänkande.

gar n å f om Elin et gen moden Elin Hörnfeldt s är endast 23 år lin

men har redan kommit långt i sitt yrkesutövande. Hon arbetar som fotograf i Paris och hennes stora intresse är allt konstnärligt arbete.

När Elin gick i gymnasiet använde hon sina lediga stunder till att lära sig fotografera. Hon ägde ingen kamera utan lånade från vänner och fotograferade så mycket hon bara hann. Så småningom utvecklade hon sina färdigheter och sökte en 4-årig fotoutbildning i Paris. Hon blev en av 15 elever som antogs. Redan efter andra årets studier fick Elin erbjudanden att fotografera för olika modetidningar och hon försörjer sig nu som frilansande fotograf. Elin är full av fantasi och nya idéer och arbetar med olika projekt. För att finansiera detta söker Elin sponsorer. Elins livsfilosofi är att alltid tänka positivt och tro på sig själv oavsett vad andra säger till

henne. Hon försöker följa sina ambitioner och sin inre drivkraft. Hon hittar inspiration i sig själv och utvecklar detta i sitt fotograferande. Det är viktigt för henne att göra det hon känner är rätt och inte göra det som andra redan har gjort. Hon arbetar för att utveckla nya konstformer och passionen för det kreativa skapandet driver henne framåt. Elin är en entreprenör.

ArenaK01s001-017.indd 9

08-07-10 15.34.42

D E N K R E AT I VA M ÄN N I S KA N – E N TR E P R E N Ö R E N

Entreprenörskap och företagsamhet Entreprenörskap brukar ofta likställas med ordet företagsamhet. Att vara företagsam är ett målmedvetet arbete med sig själv, en vilja att arbeta med sin personliga utveckling och ta ansvar för sina handlingar. Detta är inte en personlig egenskap man föds med utan en attityd som kräver ett aktivt arbete. Det kan till exempel vara att arbeta för att nå ett visst mål som bra betyg i skolan, en hög idrottsprestation eller något annat. Uttrycken företag och företagsamhet är besläktade med varandra men företagsamhet är ett vidare begrepp. Vi kan dela in det i inre och yttre företagsamhet. Inre och yttre företagsamhet

Med den inre företagsamheten menar vi initiativkraft, idérikedom, mod och kreativitet. Den yttre företagsamheten står för viljan att bli egen företagare och arbeta med egna aﬀärsidéer. Det blir ett sätt att försörja sig på egna villkor. Både inre och yttre företagsamhet hänger ihop. Utan den inre företagsamheten, som innebär att våga pröva nytt, utvecklas inte den yttre. Ett gott självförtroende, förmåga att självständigt lösa problem, våga ta risker och vara uthållig är egenskaper som kännetecknar en entreprenör. Företagsamhet behöver inte kopplas ihop med aﬀärsverksamhet, men vissa personer har en inre drivkraft att starta ett företag för att förverkliga sina idéer och pröva sina vingar. Den som startar och driver ett företag kan också ge möjligheter till ökad sysselsättning i form av nya arbetstillfällen om företaget växer i storlek. Företagsamma människor behövs inom alla områden i vårt samhälle. Det är en av förutsättningarna för ekonomisk tillväxt.

Om glöden finns, är det bara att elda på…

ArenaK01s001-017.indd 10

08-07-10 15.34.48

1. E NTR E P R E N Ö R S KAP

Självförtroende Motivation

Ansvarskänsla

Vilja och Visioner och drivkraft drömmar

Gruppdynamik

Kommunikation

Visioner och Initiativkraft Initiativ vkraft drömmar Idérikedom

Problemlösning

Visionerr och drömmar

Affärsidé/ Affärsi idoch é/ Visioner Starta eget drömmar

Kreativitet

Förverklligande Förverkligande av mål

Visioner och Nätverkskompetens drömmar

Mod

Visioner och Livslångt lärande drömmar

Engagemang

Visioner och Omvärldsbevakning drömmar

Kreattiv Kreativ arbetsmiljö Reflektion

Inre och yttre företagsamhet Inre och yttre företagsamhet hör ihop och samverkar med varandra. Den yttre företagsamheten handlar om att ha affärsidéer och våga starta eget. Den inre företagsamheten är egenskaper

du inte nödvändigtvis föds med utan kan utveckla allt eftersom. Det handlar om att se sina möjligheter och utveckla en drivkraft för att skapa en egen framtid.

Synen på begreppet entreprenörskap Begreppet entreprenörskap är inget nytt fenomen och entreprenör ingen ny typ av människa. Ordet har haft olika betydelser och förekommit i många sammanhang. Entrepreneur Redan på 1100-talet ﬁnns ordet ”entrepreneur” i det franska språket. En ”entrepreneur” beskrevs som en person som var villig att ta risker, en person som riskerade sitt liv och sin förmögenhet. Under 1400-talet användes ordet i betydelsen av en person som är aktiv och får något gjort.

ArenaK01s001-017.indd 11

08-07-10 15.34.50

D E N K R E AT I VA M ÄN N I S KA N – E N TR E P R E N Ö R E N

Ekonomiska transaktioner Så småningom ändras innebörden och med entreprenör menas en person som utför ekonomiska transaktioner, dvs. en form av företagande. Vi kan jämföra med det engelska ordet enterprise som betyder företag. Orden har samma latinska ursprung. Innovationer Du har säkert läst om de gamla sjöfararna. Kommer du ihåg Columbus? Han sålde sin innovation att resa den andra vägen till Asien. Det spanska hovet nappade på idén och satsade kapital. Columbus gjorde sin resa, kom tillbaka med guld och blev hjälte. Han var en entreprenör. Goda affärer Under 1700- och 1800-talen får begreppet en tydligare ekonomisk innebörd och entreprenörskap förknippas med ekonomisk verksamhet i allmänhet. Entreprenören köper varor till ett fast pris och säljer sedan dessa på en marknad. Oftast råder det en osäkerhet kring hur stor efterfrågan är och till vilket pris varorna kan säljas. Entreprenören drivs av att göra en så bra affär som möjligt och tar samtidigt den ekonomiska risken om det blir en förlust. Förändringsagent I början av 1900-talet växer en ny vetenEn kopia av Columbus fartyg skap fram. En österrikisk ekonom vid Santa Maria. namn Joseph Schumpeter (1883−1950) lanserar teorin om entreprenören som ”förändringsagent”. Entreprenören a k skapar ekonomiska förändringar utifrån ett aktivt handlande. Denna speillba t m ciella typ av företagare är skicklig i att hantera ekonomisk osäkerhet, bry...ko uld och g ta invanda mönster och rubba jämvikten i ekonomin. Han tar tillvara de d e m lte. ä möjligheter som dyker upp. Det kan handla om att komma på nya tillverkj h blev ningsmetoder eller finna nya källor av råvaror. Entreprenören är ibland beroende av långivare som är villiga att satsa pengar. Han vågar handla efter ett eget tänkande och hitta nya vinstmöjligheter. Låter detta krångligt? Det är det inte. Som exempel kan vi ta uppfinningen av datorn och dess spridning över hela världen. Den hade förödande följder för dem som tillverkade skrivmaskiner. Ett annat exempel är mobila telefoner. Idag är det självklart att vi har en mobil telefon med oss var vi än befinner oss. För några år sedan hade vi endast stationära telefoner kopplade till ett uttag.

Gå till kapitel 14, Dina nycklar och lär mer om Reflektioner.

ArenaK01s001-017.indd 12

08-07-10 15.34.54

1. E NTR E P R E N Ö R S KAP

Det var intresset för r natur e v och friluftsliv e l e v som fi ck Yngve Bergg Yn ylan qvist att flytta till norra k v Sverige. a Han fick tjänst på LKAB i Kiruna och arbetade med miljöfrågor. All ledig tid tillbringade han ute i naturen. Så småningom började han vid sidan om sitt arbete att anordna olika äventyrsarrangemang för turister. År 1983 slutade han sin anställning och blev egen företagare. Turismen är en av de mer expansiva näringsgrenarna i världen. Även i Sverige är turismnäringen viktig, men långa avstånd, mörker och kyla gör det svårt att locka turister från andra länder. Yngve vände vårt ogästvänliga klimat till sin fördel. År 1990 byggde han för första gången upp ett ishotell på en av Sveriges kallaste platser, 20 mil norr om Polcirkeln. Han såg möjligheterna att nyttja naturen på bästa tänkbara sätt. Ishotellet i Jukkasjärvi är nu ett av världens mest exotiska hotell och turister från hela världen väljer att övernatta här. Du får sova på en renskinnsfäll i sovsäck i fem graders kyla. Ishotellet ligger vid Torne älv som är täckt av upp till en meter is under större delen av året.

Isen är mycket klar och fri från luftbubblor. Varje höst används tusentals ton snö och is för att bygga upp ett nytt hotell. På våren smälter hotellet ner av solens värme och vattnet rinner åter ner i Torne älv. Detta ser Yngve som en fördel. Det ger möjligheter att skapa ett nytt och bättre hotell för varje år. Han utvecklar hela tiden sin verksamhet och på så sätt bibehåller han det stora intresset för anläggningen. Yngve är en entreprenör.

Tänkvärt ”En man som har en idé anses vara en dåre – tills han genomfört den. Då anses han vara ett geni.” Mark Twain, amerikansk författare

ArenaK01s001-017.indd 13

08-07-10 15.34.56

D E N K R E AT I VA M ÄN N I S KA N – E N TR E P R E N Ö R E N

Handlingskraft och kreativitet Genom århundraden har bilden av vad som kännetecknar en entreprenör förändrats, men idag använder vi ordet allt oftare för personer som visar handlingskraft och är kreativa, tar initiativ och skapar något. Entreprenörer har visioner, idéer som de vill förverkliga ensamma eller tillsammans med andra människor. De tar egna initiativ och väntar inte på att andra ska ta kommandot.

Tänkvärt ”Entreprenörer är de som har förstått att det är liten skillnad mellan problem och möjligheter och har förmågan att vända båda till sin fördel.” Niccolò Machiavelli, författare och filosof

ArenaK01s001-017.indd 14

08-07-10 15.34.58

1. E NTR E P R E N Ö R S KAP

ng i n g r n a i e n L ur Varje sommar fylls en b spelplan på Rådhustorget y b i Umeå med 215 ton sand. Det handlar om beachvolley. Mattias Walfridsson och Robert Östberg är eldsjälarna bakom detta arrangemang. Mattias är VD för Svenska Volleyevent AB och har skapat en ny affärsidé från grunden, en beachvolleyturnering som pågår runt hela Sverige. Beachvolley är en sport som föddes i slutet av 1920 av surfentusiaster som höll till vid stränderna i Kalifornien. Surfarna ville ha något att göra medan de väntade på de rätta vågorna. Den enda utrustning de behövde var en sandstrand, ett nät och en boll. Det var ingen självklarhet för vare sig Mattias eller Robert att arbeta med idrott. Mattias studerade till molekylärbiolog och Robert hade siktet inställt på att bli lärare. Hur hamnade de inom idrottsvärlden? Mattias kände att han valt fel område och tänkte till. Han ville göra något annat. Under två år arbetade han som ordförande inom studentkåren, ett heltidsjobb. Det var ett tufft och ensamt arbete, men det gav många erfarenheter.

Mattias och Robert.

Kommentatorerna Ulric Svensson och Mikael Östberg.

ArenaK01s001-017.indd 15

08-07-10 15.35.01

B LO C K 1 D E N K R E ATIVA M Ä N N I S KA N – E N TR E P R E N Ö R E N

Han fick ett stort nätverk av kontakter, som han har glädje av även i dag. Mattias sökte sedan in på civilekonomutbildningen. Efter ett års studier fick han ett jobb inom beachvolley. Robert har också en brokig bakgrund. Han har varit med i olika föreningar och även varit politiskt aktiv. Efter gymnasietiden tog han chansen att resa innan han sökte in till universitetet för att studera till lärare. Han var intresserad av beachvolley och fick på så sätt kontakt med Mattias. Och så snurrade allt igång. Varje år bygger de upp en turnering från början. De utgår från sina tidigare erfarenheter och försöker göra ständiga förbättringar. ”Detta är min hobby, min passion”, säger Mattias. ”Vi

nöjer oss inte med att göra samma sak som tidigare år utan försöker hela tiden göra något bättre. Hans motto är ”Learning by burning”. ”Jag vill också bidra till att göra något för vår stad och dess invånare. Beachvolleyturneringen mitt i sommaren är ett spännande evenemang som lockar många åskådare. Sporten är lättillgänglig för alla som vill prova på. Det är dessutom en idrott som är fri från droger.” Det ligger mycket arbete bakom denna turnering. Många funktionärer ställer upp och arbetar ideellt. Det är en förutsättning för att kunna ordna detta arrangemang. I november startar alla förberedelser och i augusti är turneringen slut.

Vi återkommer i boken till Mattias och Robert och deras tankar, drömmar och visioner i deras arbete att skapa det beachvolleyevenemang som äger rum i Umeå varje sommar, Umeå City Beach. 16

ArenaK01s001-017.indd 16

08-07-10 15.35.08

1. E NTR E P R E N Ö R S KAP

Tänk efter Vad är entreprenörskap? • Vad tänker människor på när vi säger entreprenör, entreprenörskap och företagsamhet? Vad betyder orden för dem? • Din uppgift är att gå ut och intervjua tio personer. Se till att du får en spridning av dem du intervjuar. Unga och äldre, båda könen, svenskfödda och utlandsfödda osv. • Skriv ner de svar du får. Diskutera svaren tillsammans med de andra i din klass/grupp.

ArenaK01s001-017.indd 17

08-07-10 15.35.11

5. Mitt drömyrke

och Visioner r drömma Viljjaa och drivkraft Livslångt lärande

Vad ska du bli när du blir stor? Det har du säkert hört några gånger. Och aldrig vet man riktigt! Hur vågar jag ta för mig, skaﬀa mig självförtroende och hur ska jag lära känna mig själv och vad jag vill? Det mest spännande med framtiden är också det ”läskigaste”, ingen vet hur den kommer att bli. Det är viktigt att ha drömmar och visioner, att våga tänka stora tankar och hoppas, också på det som andra tycker verkar ”orealistiskt”.

ArenaK05s056–067.indd 56

08-07-10 16.03.40

5. M ITT D R Ö MYR K E

Framtidsdrömmar och yrkesval När det gäller yrkesval och framtidsdrömmar ﬁnns det lika många olika vägar att välja mellan som det ﬁnns drömmar. Det viktigaste är att du själv verkligen känner efter vad du vill göra i framtiden. Självklart kan det vara svårt att veta det när man är tonåring, men det är viktigt att ändå ta sig en funderare. Det är du själv som har makten och kan påverka ditt liv. Känns valet av utbildning som ett beslut utan återvändo? Lugn, sannolikheten är stor att du byter yrke en eller ett par gånger någon gång i livet. I genomsnitt stannar vi fem år hos en arbetsgivare enligt en EUrapport från Eurofond. De sociala skyddsnäten, som gör att vi kan utbilda oss senare i livet och få stöd av samhället är en viktig orsak till att vi i Sverige är så rörliga. Dessutom är individens vilja att sätta sig själv i främsta rummet och styra över sin egen karriär mycket stark hos oss. ”Vi väljer idag den arbetsgivare som ger de bästa villkoren. Lojaliteten mot arbetsgivaren är låg. Rörligheten sätter även stor press på arbetsgivarna i Sverige att locka till sig personal och få dem att stanna kvar”, säger Mats Lindgren, vd på framtidsanalysföretaget Kairos Future. Det är också de rörliga yrkena som lockar ungdomar idag. På första plats ligger entreprenörsyrket, enligt Ungdomsbarometern som mäter ungdomars attityder till olika yrken. Framtidens arbetsmarknad och studenternas drömjobb Här finns jobben: De här jobben vill ungdomarna ha: 1. Fritidspedagog 1. Egen företagare 2. Förskollärare 2. Fotograf/Filmare/Regissör 3. Yrkeslärare 3. Designer/Formgivare 4. Biomedicinsk analytiker 4. Bartender 5. Tandläkare 5. Journalist 6. Läkare 6. Polis 7. Receptarier 7. Skådespelare/Artist 8. Arbetsterapeuter 8. Modell/Mannekäng 9. Samhälls- och beteendevetare 9. Psykolog/Psykoterapeut 10. Speciallärare 10. Arkitekt/Inredningsarkitekt

ArenaK05s056–067.indd 57

08-07-10 16.03.47

D E N P E R S O N LI G A U TVE C K L I N G E N – J AG ET

Ungdomar vill själva kunna styra sin arbetstid och jobba med något som engagerar. Allra helst i ett företag som man själv har startat, enligt Ungdomsbarometern.

et d r tä g i l Leo pausade s t Plö tur! i juridikstudierna för att jobba med ett min webbmagasin. Det gav andra kunskaper och erfarenheter än lagtexter och paragrafer. Mark har ägnat sig åt allt inom musik- och skivbranschen efter gymnasiet och stormtrivs! Kajsa ville bli läkare, det visste hon sedan hon var liten. Efter gymnasiet ville hon först prova på hur det var att arbeta som receptionist. Sedan blev det studier till sjukgymnast i Österrike och nu har hon börjat sina läkarstudier hemma i Sverige. Martin ville jobba med media! Började som servitör och hjälpte en kompis att bygga upp ett café. Ett galleri var till salu. Han köpte det och renoverade det och idag fungerar det både som galleri och café. Eva började på grundskollärarprogrammet, hoppade av och läste franska i Frankrike. Började sedan på en handelshögskola i Paris. Att plugga är en investering – är man

galen eller modig om man hoppar av en utbildning mitt i och börjar med något helt annat? Man ska aldrig sluta att pröva på nya saker! Hanna åkte till England för att plugga och det hon lärde sig där ledde till drömjobbet, inom hotellbranschen. Daniel visste inte vad han ville efter gymnasiet. Först åkte han till Spanien ett halvår. Tog reda på hur man kunde plugga film där. Sedan åkte han till Kina ett halvår för att plugga kinesiska. Där fick han höra talas om filmskolan på Kuba. Han kom in på skolan där och det har varit hans bästa beslut. Konsten att genomföra sin dröm! Nadja och Asal har en egen klädbutik – mitt bland kända märkesbutiker har de förverkligat den dröm som väcktes när de gick på Tillskärarakademien. De planerar tiden, vågar fråga, tar itu med problem direkt och har ett bra kompanjonskap. Pruta på allt! säger de.

ArenaK05s056–067.indd 58

08-07-10 16.03.50

5. M ITT D R Ö MYR K E

Låt talangerna vägleda Livskarriären handlar om att skapa mer utrymme för dina talanger och din inre passion. Genom att upptäcka vad du tycker är roligt och vad du har lätt för, skapar du förutsättningar för en lyckligare, mer framgångsrik karriär. Utveckling sker genom att hitta, eller skapa, nya sammanhang där talangerna får chansen att blomma ut ordentligt. Var dig själv mer, helt enkelt. Det ökar dramatiskt dina chanser att nå längre på arbetsmarknaden (och tjäna mer pengar, om det är vad du önskar). Fråga vilka framgångsrika entreprenörer som helst om hur viktigt det är, så får du själv höra vad de svarar. Varje människa har tankar, känslor och beteenden som känns helt naturliga, nästan som en drift. Det kan röra sig om att strukturera, lägga märke till detaljer eller entusiasmera. Eller att leva sig in i hur andra mår, att kunna förutse motgångar, initiera kontakt med andra eller något helt annat. Krafterna i talangerna är nästan gränslösa. Om alla som arbetar ﬁck utlopp för sina naturliga fallenheter skulle produktiviteten i samhället öka. Sjukskrivningarna skulle minska. Framför allt skulle ﬂer ha mycket roligare på jobbet. Livskarriären går ut på att du använder dina talanger mycket mer i din karriär. Det lönar sig att tänka ut vilka dina starkaste talanger är.

Personlig karriärplan

Talang för design!

Vilka är dina mål? Har du inga? Då är det hög tid att du formulerar några! För om du inte själv vet vad du vill och vart du är på väg, har du inga argument när någon annan kommer och försöker pracka på dig sina personliga mål. Poängen med att skapa en personlig karriärplan är att du hela tiden kan ha den i bakhuvudet. Så fort du ställs inför en valsituation fungerar planen som en inre kompass som hjälper dig att fatta ett bra beslut. Hur kan jag då göra? Ett förslag är att ta hjälp av en vägledare. I idrottsvärlden brukar man tala om att få ”coachning”. Vägledaren hjälper, undervisar och tränar den enskilde att forma sitt eget liv. Individen måste själv sätta upp sitt mål och jobba för att nå det. Coachen kan stödja och inspirera till eget ansvarstagande och självdisciplin. 59

ArenaK05s056–067.indd 59

08-07-10 16.03.52

D E N P E R S O N LI G A U TVE C K L I N G E N – J AG ET

Första steget inför chartersäsongen – vintertäcket av…

Personlig karriärplan Man brukar prata om fyra grundsteg i träningen mot att forma sitt eget liv. Steg 1 Sätta upp ett tydligt mål! Det handlar om att kartlägga vilket mål jag har, vilka resultat som bör uppnås och inom vilka tidsramar.

Steg 3 Ta reda på valmöjligheterna! På vilket sätt ska jag angripa problemet? Vilket ger bästa resultat? Vilka är fördelarna respektive nackdelarna?

Steg 2 Hur ser verkligheten ut idag? Vilka resurser har jag att nå mitt mål och vilka resurser behövs?

Steg 4 Genomförandet! Vilka tillvägagångssätt ska jag välja? I vilken omfattning uppfyller det målsättningen?

Viktigt är att du själv hittar svaret och därmed också själv tar ansvar för dina handlingar. Du som är företagsam och vill någonting, genomför dina drömmar. Det kan vara att bygga en villa, kämpa för att komma in på drömutbildningen eller starta ett företag. 60

ArenaK05s056–067.indd 60

08-07-10 16.03.54

5. M ITT D R Ö MYR K E

e jord g i a Mon arriär gk sån cko! Mona, som ursprungligen o kommer från Marocko, var en Mar tjej som alla andra när hon började på gymnasiet. Ett intresse hade hon speciellt med sig som hon inte ville göra avkall på. – ”Jag vill sjunga”, sa hon till sin vägledare. ”Jag vill träffa någon som kan hjälpa och stötta mig i min musikkarriär.” Mona fick hjälp med att ta kontakt med en person som var yrkesverksam inom musikbranschen. De hade återkommande kontakter med varandra, minst en gång i månaden. Det blev för henne en vuxen person som hon kunde samtala med och som inspirerade och stöttade henne med att sätta upp personliga mål inför framtiden. Mona fick allt större självförtroende och hon vågade sig senare på att framträda i olika sammanhang. Hon anmälde sig till olika talangjakter både i Sverige och utomlands och blev antagen till Marockos melodifestival. Döm om hennes förvåning när hon vinner denna tävling, men inte kom med i Sveriges idoljakt! Det visar att Mona är engagerad i det hon gör. Hon lärde sig att inte ge upp utan sökte andra tillfällen för att prova sina ”chanser”. Vågar göra sin grej, satsar på det hon tycker är viktigt och rätt! Allting är möjligt om viljan och tron på sig själv finns! Monas sångkarriär fortsätter…

Det livslånga lärandet Idag sprider sig insikten om kompetensens betydelse för såväl företag som enskilda medarbetare. Karriärplanering med en kompetensutvecklingsplan är numera ingen ovanlighet vid anställningsdiskussioner. På sikt kommer individuell karriärplanering för alla medarbetare i ett företag att vara lika självklar som försäkringsskydd och andra löneförmåner. Företag och organisationer börjar inse att en allt större del av kompetenshöjningen faller på deras lott och att den blir en allt viktigare konkurrensfaktor. Det ﬁnns också en tendens att försöka värdera olika typer av informell kunskap och erfarenhet, och betygsätta den i akademiska eller andra relevanta termer. Den trenden kommer att förstärkas, inte minst med tanke på den kommande arbetskraftsbristen. 61

ArenaK05s056–067.indd 61

08-07-10 16.03.57

Karlsson • Kristoffersson • Sandås

Skapa din arena!

Faktabok

Skapa din arena! Entreprenörskap – företagsamt lärande

Inger Sandås – har stor erfarenhet av att vägleda ungdomar i arbetet som studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan Best.nr 47-08682-5

Tryck.nr 47-08682-5-00

Faktabok – lär entreprenörskap Harriet Karlsson

omslag.indd 1

Ingrid Kristoffersson

Inger Sandås

08-07-11 08.08.29