9789144101675 by Smakprov Media AB

22 mm

Steinar Kvale Svend Brinkmann

Steinar Kvale var professor i pedagogisk psykologi och föreståndare för Center for kvalitativ metodeudvikling vid Aarhus Universitet samt biträdande professor vid Saybrook Institute, San Francisco. Svend Brinkmann är professor i allmänpsykologi och kvalitativa metoder vid Aalborg Universitet.

Den kvalitativa forskningsintervjun

I denna tredje reviderade upplaga har många avsnitt uppdaterats för att följa utvecklingen inom intervjuområdet. Dessutom har de avsnitt som handlar om det praktiska arbetet med intervjuer förstärkts och avsnitten om epistemologi och etik har utökats.

Tredje upplagan

| Den kvalitativa forskningsintervjun

Intervjun är ett oumbärligt redskap inom den kvalitativa forskningen. Ändå är det intrikata sambandet mellan intervjuprocessens hur och varför inte alltid lätt att förstå. I denna introduktionsbok redogör författarna för såväl forskningsintervjuns teoretiska underbyggnad som dess praktiska aspekter.

Art.nr 3314 ISBN 978-91-44-10167-5

www.studentlitteratur.se

978-91-44-10167-5_01_omslag.indd Alla sidor

Den kvalitativa forskningsintervjun

3:e uppl.

Steinar Kvale Svend Brinkmann

9 789144 101675

2014-07-25 13:13

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 3314 ISBN 978-91-44-10167-5 Upplaga 3:1 © Författarna och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning: Sven-Erik Torhell Omslag: Francisco Ortega Printed by Dimograf, Poland 2014

978-91-44-10167-5_01_inlaga.indd 2

2014-08-01 10:18

INNEHÅLL

Förord 11 Inledning 15 1 Introduktion till intervjuforskning 17

Samtalet som forskning 17 Tre intervjusekvenser 19 Intervjuforskning i historien och i samhällsvetenskapen 23 Intervjusamhället 28 Metodologiska och etiska frågor kring forskningsintervjun 31 Översikt över boken 33 Intervjun som hantverk 33 Intervjun som social produktion av kunskap 34 Intervjun som social praktik 35 Del I: Att begreppsliggöra forskningsintervjun 36 Del II: Forskningsintervjuns sju stadier 37 Avslutande perspektiv 37 Del I Att begreppsliggöra forskningsintervjun 2 Karakterisering av den kvalitativa forskningsintervjun 41

En kvalitativ forskningsintervju om lärande 41 Fenomenologi och förståelseformen i en kvalitativ forskningsintervju 44 Maktasymmetri i kvalitativa forskningsintervjuer 51

978-91-44-10167-5_01_inlaga.indd 3

2014-08-01 10:18

Innehåll

Filosofiska dialoger, terapeutiska samtal och forskningsintervjuer 53 Terapeutiska intervjuer och forskningsintervjuer 58 Kvalitativa intervjuer som forskningsverktyg och sociala praktiker 65 3 Epistemologiska frågor kring intervjuande 69

Intervjuaren som malmletare eller som resenär 71 Intervjuer i en postmodern tid 73 Sju grunddrag i intervjukunskap 77 Kunskap och intervjuer i en positivistisk föreställning 80 Återupprättelse av den klassiska positivismen? 80 Metodologisk positivism 81 Kvalitativt intervjuande mellan metod och hantverk 83 Att göra forskningsintervjuer: metod eller personliga färdigheter 84 Forskningsintervjuandets hantverk 87 Att lära sig forskningsintervjuandets hantverk 89 4 Etiska frågor kring intervjuande 97

Intervjun som moralisk utforskning 97 Etiska frågor under en intervjuundersökning 99 Etiska ståndpunkter: Regler och procedurer eller personliga dygder? 102 Etiska riktlinjer 105 Informerat samtycke 107 Konfidentialitet 109 Konsekvenser 110 Forskarens roll 111 Att lära sig ett etiskt forskningsbeteende 114 5 Den kvalitativa forskningsintervjun som kontext 119

Intervjuare och intervjupersoner 122 Intervjuaren 124 Intervjupersonen 128 Kroppar och icke-människor 131 Icke-människor 135 4

978-91-44-10167-5_01_inlaga.indd 4

2014-08-01 10:18

Innehåll

Del II Sju stadier i en intervjuundersökning 6 Tematisering och planering av en intervjustudie 141

Sju stadier i en intervjuundersökning 141 Att tematisera en intervjustudie 147 Metod 147 Forskningssyfte 148 Ämneskunskap 149 Tematisering i betygsundersökningen 151 Att planera en intervjustudie 152 Planeringen av betygsundersökningen 152 Tidsdimensionen i en intervjudesign 153 Hur många intervjupersoner behöver jag? 156 Blandade metoder 159 7 Att genomföra en intervju 165

En intervju om betyg 166 Att iscensätta intervjun 170 Att skriva manus till intervjun 172 Intervjufrågor 176 Konsten att ställa andrafrågor 180 8 Intervjuvariationer 183

Intervjupersoner 183 Att intervjua över kulturella gränser 184 Intervjuer med barn 185 Intervjuer med eliter 187 Intervjuformer 188 Datorstödda intervjuer 190 Fokusgruppintervjuer 191 Faktaintervjuer 192 Begreppsintervjuer 192 Narrativa intervjuer 194 Diskursiva intervjuer 196 Konfrontatoriska intervjuer 199 © F ö r fatta r na och S tudentlitte r atu r

978-91-44-10167-5_01_inlaga.indd 5

2014-08-01 10:18

Innehåll

9 Intervjukvalitet 203

Hamlets intervju 203 Intervjukvalitet 206 Intervjupersonen 207 Intervjuarens kvalifikationer 207 Traditionella invändningar mot kvaliteten i intervjuforskning 210 Ledande frågor 213 10 Att skriva ut intervjuer 217

Muntligt och skriftligt språk 217 Att registrera intervjuer 218 Att skriva ut intervjuer 220 Tid och resurser för utskriften 220 Vem ska skriva ut? 221 Utskriftsprocedur 221 Användning av utskrifter 221 Att skriva ut – reliabilitet, validitet och etik 224 Reliabilitet 224 Validitet 226 Etik 227 11 Att förbereda sig för intervjuanalysen 229

Tusensidorsfrågan 229 ”Har” – För sent! 230 ”Tusen sidor” – För mycket! 231 ”Hur” – Fråga först ”vad” och ”varför” 231 ”Metod” kontra kunskap 232 ”Utskrifter” – Varning! 232 ”Samlat ihop” kontra skapat tillsammans 233 ”Analysera” kontra berätta 233 En metod för analys av frågan? 234 Intervjuanalysens steg och former 235 Dataverktyg för intervjuanalys 240 Kodning 241 6

978-91-44-10167-5_01_inlaga.indd 6

2014-08-01 10:18

Innehåll

12 Intervjuanalys med fokus på meningen 245

Meningskoncentrering 245 Meningstolkning 249 Frågan om multipla tolkningar 250 Hermeneutisk meningstolkning 252 Frågans företräde i tolkning 253 Analytiska frågor till en intervjutext 255 Självförståelse 256 Sunda förnuftets kritiska förståelse 257 Teoretisk förståelse 257 Tolkningskontexternas inbördes förhållanden 258 Sökandet efter den ”egentliga meningen” 259 13 Intervjuanalys med fokus på språket 263

Språkanalys 263 Samtalsanalys 264 Narrativ analys 268 Diskursanalys 272 Dekonstruktion 277 14 Eklektiska och teoretiska analyser av intervjuer 281

Intervjuanalys som bricolage 281 Intervjuanalys som teoretisk tolkning 283 15 Den sociala konstruktionen av validitet 291

Intervjukunskapens objektivitet 291 Reliabilitet och validitet hos intervjukunskap 295 Validitet som hantverksskicklighet 297 Att validera är att kontrollera 298 Att validera är att ifrågasätta 300 Att validera är att teoretisera 301 Kommunikativ validitet 302 Hur 303

978-91-44-10167-5_01_inlaga.indd 7

2014-08-01 10:18

Innehåll

Varför 304 Vem 304 Makt och sanning 305 Pragmatisk validitet 306 Hur 307 Varför 308 Vem 308 Makt och sanning 309 Generalisering från intervjustudier 310 Former av generalisering 310 16 Att redovisa intervjukunskap 317

Kontrasterande publiker för intervjurapporter 317 Tråkiga intervjurapporter 319 Tröttsamma intervjuresultat 319 Metoden som black box 320 Rapporteringens etik 322 Informerat samtycke 323 Konfidentialitet 323 Konsekvenser 324 Att forska med slutrapporten i åtanke 325 Till en förbättring av rapporteringens standardformer 327 Metod 328 Resultat 329 Att göra intervjurapporter rikare 334 Journalistiska intervjuer 335 Dialoger 338 Terapeutiska fallhistorier 338 Berättelser 339 Metaforer 340 Visualisering 341 Collage 342 Att publicera kvalitativ forskning 345

978-91-44-10167-5_01_inlaga.indd 8

2014-08-01 10:18

Innehåll

17 Samtal om intervjuer 347

Kritik av intervjukunskapens kvalitet 347 Att utveckla forskningsintervjuandets hantverk 356 En epistemologi för intervjukunskap 359 Producerad kunskap 360 Relationell kunskap 361 Samtalsmässig kunskap 361 Kontextuell kunskap 362 Språklig kunskap 362 Narrativ kunskap 363 Pragmatisk kunskap 363 Forskningsobjektet bestämmer metoden 364 Den samhällsvetenskapliga dogmen om kvantifiering 366 Samhällsvetarens naturvetenskapliga förväxlingskomedi 367 En religiös kvantifiering 367 Kvantitativ finansiering 368 Forskningsintervjuandet som social praktik 369 Forskningsintervjun i en social kontext 369 Intervjuetik i en social kontext 371 Läruppgifter 377 Referenser 383 Ordlista 399 Personregister 403 Sakregister 407

978-91-44-10167-5_01_inlaga.indd 9

2014-08-01 10:18

978-91-44-10167-5_01_inlaga.indd 10

2014-08-01 10:18

FÖRORD

Jag har arbetat med den tredje upplagan av Den kvalitativa forsknings intervjun med blandade känslor. Å ena sidan är jag glad över att kunna hålla boken aktuell och jag uppskattar förvisso det fortsatta intresset från läsare över hela världen, men å andra sidan känns det lite egendomligt att arbeta på en bok vars förste författare, Steinar Kvale, dog 2008. Andra upplagan av denna bok avslutades strax före Steinars för tidiga död efter en ganska kort sjukdomsperiod (tyvärr levde han inte tillräckligt länge för att se pappers kopian). Revideringarna från första till andra upplagan var högst substantiella. Vi arbetade nära tillsammans ett par år, då Steinar utvecklade de flesta av idéerna och jag gjorde det mesta av skrivandet. Under arbetet med den tredje upplagan har jag varit tvungen att arbeta ensam, men som tur är har jag haft en ”internaliserad Steinar Kvale” som kommit med en mängd goda råd. Steinar var min handledare och mentor under flera år, och jag tror att jag har en ganska god känsla för hans smaker och preferenser i akademiska frågor. Jag har alltså hela tiden konsulterat honom in absentia. Jag har inte alltid följt vad jag tror skulle vara hans förstaval, men jag är säker på att han skulle förlåta mig. Jag har genomgående valt att behålla viformen, även i de nya kapitel och avsnitt för vilka jag ensam är ansvarig, och jag vill gärna tro att det avslöjar i vilken stor skuld jag står till Steinar. Av honom har jag lärt mig hur man tänker och skriver akademiskt (för dialogiska tänkare betyder varje ”jag” alltid ett ”vi”). Min uppgift har varit att respektera arvet från första och andra upplagan av denna bok, som byggde mycket på fenomenologiska och humanistiska tankar om kvalitativt intervjuande, och samtidigt framföra mina egna idéer som inte alltid är i fullständig harmoni med den fenomenologiska dagordningen. Det betyder att den tredje upplagan på sätt och vis är mindre © F ö r fatta r na och S tudentlitte r atu r

978-91-44-10167-5_01_inlaga.indd 11

2014-08-01 10:18

Förord

sammanhängande än andra upplagan (precis som den andra var mindre sammanhängande än den första), och följaktligen ställer läsaren inför flera val och dilemman inom intervjuforskning än de tidigare upplagorna. Jag tror att detta speglar ett fält av kvalitativt intervjuande som sjuder av liv och rörelse, och jag hoppas att jag har gjort en god avvägning mellan å ena sidan respekt för intervjuhantverkets väl belagda praktiker och å andra sidan innovationer och rent av provokationer. Jag tänker inte avlägsna mig från traditionella ståndpunkter, utan vill snarare utvidga den kvalitative forskningsintervjuarens verktygslåda. Därför har jag inkluderat ett stort antal tablåer med diskussioner ”för och emot” olika teman, begrepp eller fenomen som är centrala för den kvalitativa forskningsintervjun (till exempel ”kontext”, ”paradigm”, ”kodning”). Detta är förmodligen den mest omedelbart synliga förändringen från andra till tredje upplagan, och jag hoppas att det får läsaren att tänka själv och kritiskt reflektera över sin egen forskningspraktik. ”För och emot”-tablåerna representerar tankar som kanske inte är direkt tillämpliga i den egna forskningspraktiken men som förhoppningsvis sätter en i bättre stånd att fundera över vad man sysslar med. Läsare som söker ett mer mekaniskt sätt att närma sig intervjuandet kan ändå ha nytta av att läsa boken, för det är helt möjligt att hoppa över dessa mellanspel, och jag har behållit det ursprungliga pedagogiska verktyget att beskriva intervjuforskning som en genomgång av sju stadier i standardfallet (även om jag är medveten om att detta ofta döljer komplexiteterna i hantverket). Generellt är förändringarna från andra till tredje upplagan färre än de som gjordes från första till andra upplagan (i grund och botten skrev vi då en ny bok). Det är som det ska vara eftersom mindre än halva tiden förflöt mellan den andra och den tredje upplagan jämfört med åren mellan den första och den andra upplagan. Förutom att dra fram ett stort antal dilemman och kontroverser i de olika ”för och emot”-tablåerna har jag skrivit ett nytt kapitel 5, ”Intervjun som kontext”, där jag diskuterar intervjuarens och intervjupersonens olika subjektspositioner och de kontextuella dragen i själva intervjusituationen, och hur detta inverkar på produktionen av kunskap under intervjun. Jag introducerar också en ny distinktion mellan två kontrasterande föreställningar om intervjun: rapport om tidigare erfarenheter kontra redogörelse framkallad av situationen. Och förutom att uppdatera centrala referenser och kartlägga framväxande positioner på fältet ägnar den tredje upplagan större uppmärksamhet åt praktiska saker kring 12

978-91-44-10167-5_01_inlaga.indd 12

2014-08-01 10:18

Förord

kodning och analys av intervjumaterial, beskrivning av intervjustudier och olika teoribildningar kring den kvalitativa forskningsintervjun, inklusive många gjorda utanför den psykologiska disciplinen, som dominerade de tidigare upplagorna. Jag vill tacka Vicki Knight för att hon uppmuntrade mig att revidera boken inför tredje upplagan och för att ha varit stödjande under hela processen. Jag känner också tacksamhet mot mina kolleger vid Aalborg universitet, med vilka jag har diskuterat kvalitativ forskning i åratal, och framför allt Lene Tanggaard, vars stöd och aldrig svikande goda humör har varit viktiga. Jag har också haft stor nytta av samtal med Jaan Valsiner, Thomas Szulevicz, Brady Wagoner och Vlad Glaveanu. Läsare av andra upplagan, vars kommentarer förblir viktiga även för tredje upplagan, inkluderar Claus Elmholdt, Lone Hansen, Lisbeth Grønborg, Merete Poulsen, Maria Virhøj Madsen och Sidsel Carré. Carsten Østerlund och hans grupp av doktorander gav också viktig feedback på manuskriptet. Svend Brinkmann

978-91-44-10167-5_01_inlaga.indd 13

2014-08-01 10:18

978-91-44-10167-5_01_inlaga.indd 14

2014-08-01 10:18

INLEDNING

Om man vill veta hur människor uppfattar sin värld och sitt liv, varför inte prata med dem? Att samtala är en grundläggande form av mänsklig interaktion. Människor talar med varandra; de interagerar, ställer frågor och besvarar frågor. Genom samtal lär vi känna andra människor, vi får kunskap om deras erfarenheter, känslor, attityder och den värld de lever i. I ett intervjusamtal ställer forskaren frågor om och lyssnar till det som människor berättar om sin levda värld. Intervjuaren lyssnar till deras drömmar, farhågor och förhoppningar; hör dem uttrycka åsikter och synpunkter med egna ord; och skaffar sig kunskap om deras utbildnings- och arbetssituation, deras familj och sociala liv. Denna bok inbjuder läsaren till en resa genom intervjuforskningens landskap. Vi ska presentera metoder som de lärande kan följa på vägen mot sina forskningsmål, och vi ska tillhandahålla teoretiska hjälpmedel och verktygslådor som kan underlätta lärandet av intervjuandets hantverk. I de teoretiska kapitlen i bokens första del lägger vi fram begreppsliga referensramar för reflexion över epistemologiska och etiska frågor. I de praktiska kapitlen i andra delen beskriver vi många av de specifika uppgifterna i intervjuandet och föreslår också några övningar man kan utföra för att skaffa sig intervjufärdigheter. Vi börjar med att teoretisera kring och lägga upp en intervjuundersökning, behandlar sedan intervjusituationen och presenterar olika former av intervjuer, tar upp förvandlingen av en muntlig intervjusituation till skriven text, och beskriver en mängd olika redskap för analys av intervjutexten innan vi avslutar med en diskussion av validering och rapportering av intervjustudier. Tre centrala perspektiv på intervjuande som forskning genomsyrar denna bok. Vi behandlar intervjuandet som ett hantverk och betonar intervjufors© F ö r fatta r na och S tudentlitte r atu r

978-91-44-10167-5_01_inlaga.indd 15

2014-08-01 10:18

Inledning

karens hantverksskicklighet. Vi har uppfattningen att föreställningar om kunskap kommer före frågor om metod och beskriver några epistemologiska ståndpunkter som kan intas i förhållande till den kunskap som frambringas genom intervjuer, till exempel fenomenologiska, hermeneutiska och pragmatiska filosofier, men också narrativa och diskursiva angreppssätt. Och vi föreställer oss intervjuforskning som en social praktik, som en form av mänsklig interaktion situerad i historiska, kulturella och materiella kontexter och med betoning på de etiska aspekterna av intervjupraktiken.

978-91-44-10167-5_01_inlaga.indd 16

2014-08-01 10:18

KAPITEL 3

Epistemologiska frågor kring intervjuande

Kvalitativ forskning kan ge oss övertygande beskrivningar av den kvalitativa mänskliga världen, och den kvalitativa intervjun kan förse oss med välgrundad kunskap om vår samtalsverklighet. Att intervjua i forskningssyfte är alltså en kunskapsproducerande verksamhet, men frågan är hur man ska karakterisera den form av kunskap som den kvalitativa forskningsintervjun kan ge oss. I det här kapitlet tar vi upp de epistemologiska frågor som är förbundna med forskningsintervjun. Epistemologi är filosofin om kunskap och rymmer en långvarig diskussion om vad kunskap är och hur den erhålls. Vi visar hela boken igenom hur epistemologiska antaganden om kvalitativ intervjukunskap konkret bestämmer hur intervjuaren lägger upp och utför forskningsintervjun. Det gäller exempelvis frågor som huruvida intervjupersonens spontana berättelser ska betraktas som avvikelser från den vetenskapliga uppgiften att hitta fakta och huruvida berättelser är väsentliga aspekter av mänsklig kunskap. Efter att kritiskt ha diskuterat epistemologi i tablå 3.1 presenterar vi två metaforer, intervjuaren som malmletare och intervjuaren som resenär, och diskuterar sedan den kunskap som produceras i intervjuer i relation till de föreställningar som råder om kunskap i en postmodern tid, där vi bygger på såväl postmoderna som hermeneutiska och pragmatiska föreställningar om kunskap. Inspirerade av dessa epistemologiska ståndpunkter beskriver vi sju centrala drag hos den kunskap som frambringas genom intervjun: den är producerad, relationell, samtalsmässig, kontextuell, språklig, narrativ och pragmatisk. Vi beskriver en positivistisk filosofi, för vilken forskning styrs av regler och vetenskaplig kunskap är kvantitativ, och den kvalitativa intervjun inte duger som legitim forskningsmetod. Avslutningsvis ställer vi frågan om

978-91-44-10167-5_01_inlaga.indd 69

2014-08-01 10:18

3 Epistemologiska frågor kring intervjuande

hur man bäst föreställer sig den kvalitativa intervjun: Som en metod eller som ett hantverk? TA B L Å 3.1 EPISTEMOLOGI: FÖR OCH EMOT

Även om vi tror på värdet av att väcka epistemologiska frågor om den kvalitativa intervjuns praktik, som vi gör i det här kapitlet, kan det vara nyttigt att kort granska argumenten för och mot den filosofiska disciplinen epistemologi. Epistemologin spelar en central roll i modern filosofi, men har inte alltid innehaft en sådan roll. För filosoferna i antikens Grekland var det metafysiken, utforskningen av verklighetens grundläggande drag, som stod i centrum, och det var först med Descartes och andra filosofer efter medeltiden som epistemologin blev dominant. Hädanefter skulle filosoferna fråga sig hur människorna kunde veta något om sin värld snarare än hur denna värld var beskaffad, och ambitionen var att finna en fast grund för kunskapen. Charles Taylor har i en berömd essä hävdat att vi måste ”övervinna epistemologin”, eftersom den epistemologiska traditionen (från Descartes via de brittiska empiristerna och fram till nutida filosofi) inte bara har sökt efter de permanenta grunderna för kunskap – ett sökande som sannolikt är fåfängt – utan också har framställt kunskap som en korrekt representa tion av verkligheten (Taylor 1995). Enligt 1900-talsfilosofer som Heidegger, Merleau-Ponty, Wittgenstein och Dewey, som inte följer den epistemologiska traditionens fundamentalism och representationalism, befinner vi oss i världen som handlande, förkroppsligade och sociala varelser och inte som isolerade vetare. I så fall ska vi kanske börja med metafysiken eller ontologin, till exempel med att ställa Heideggers (2013) berömda fråga: ”Vad karakteriserar varandet hos den entitet som förstår?”. Sett ur detta perspektiv ska vi inte börja med att studera kunskap som ett abstrakt, avförkroppsligat fenomen, utan utforska den levande, handlande och vetande människan (det är det stora projekt som Heidegger inleder i sitt magnum opus, Vara och tid). Andra filosofer och samhällsvetare har på senare år vänt sig till ontologin i ett försök att, liksom Taylor, övervinna problemen med den epistemologiska ramen i västerländsk filosofi. Kvalitativa forskare finner inspiration i ontologiska studier av Karen Barad, Bruno Latour och Gilles Deleuze för att bara nämna några få (se t.ex. Coleman & Ringrose 2013). Den ontologiska vändningen i kvalitativ forskning är intressant, och den

978-91-44-10167-5_01_inlaga.indd 70

2014-08-01 10:18

3 Epistemologiska frågor kring intervjuande

kommer att speglas på olika sätt i den här boken, till exempel i kapitel 5 där vi försöker oss på något av en ontologisk beskrivning av forskningsintervjun. Vi menar dock att uppgiften inte är så mycket att övervinna epistemologin som att forma om den i linje med hermeneutiska och pragmatiska filosofier, som betonar att vetandet är en aktivitet, något som människor gör i sina liv, och inte en rent intellektuell och okroppslig affär.

Intervjuaren som malmletare eller som resenär Efter att ha ifrågasatt den traditionella föreställningen om epistemologi i tablå 3.1 väljer vi två kontrasterande metaforer för intervjuaren – som malmletare eller som resenär – som belyser de båda olika epistemologiska föreställningarna om intervjuandet antingen som en process där man samlar in kunskap eller som en process där man konstruerar kunskap. Dessa metaforer står också i förbindelse med de föreställningar om intervjuandet med vilka vi avslutade förra kapitlet, eftersom malmletaren typiskt letar efter rapporter (som antas spegla fakta i intervjupersonens värld) medan resenären typiskt intresserar sig för samtalet i sig och de redogörelser som det frambringar. Med metafor menar vi att förstå något genom något annat så att nya aspekter av det förra kommer i dagen. De båda metaforerna är kanske inte logiskt åtskiljbara från varandra, men kan inspirera forskaren till att fundera över vad det är för slags syn på kunskap hon för med sig till intervjuundersökningen. I malmletarmetaforen uppfattas kunskapen som en begravd metall och intervjuaren som en malmletare som bringar den värdefulla metallen i dagen. Kunskapen väntar i intervjupersonens inre på att bli upptäckt, ofördärvad av malmletaren. Intervjuaren gräver ur intervjupersonens erfarenheter fram klumpar av kunskap som är obesudlade av ledande frågor. Malmklumparna kan uppfattas som objektiva reella data eller som subjektiva autentiska innebörder. Intervjuforskaren skrapar av ytan av medvetna erfarenheter, medan den terapeutiske intervjuaren gräver i de djupare omedvetna skikten. Kunskapsklumparna förändras inte av omvandlingen från muntligt samtal till utskrift. Genom en rad olika procedurer, i dag främst dataprogram, skiljer forskaren ut objektiva fakta eller väsentliga innebörder.

978-91-44-10167-5_01_inlaga.indd 71

2014-08-01 10:18

3 Epistemologiska frågor kring intervjuande

I resenärmetaforen är intervjuaren en resenär på väg till ett avlägset land och en berättelse som ska förtäljas vid hemkomsten. Intervjuaren–resenären vandrar genom landskapet och inleder samtal med de personer han träffar på. Han utforskar landets många regioner, strövar fritt omkring, i okänt territorium eller efter karta. Intervjuaren-resenären vandrar runt med de lokala invånarna, ställer frågor och uppmuntrar dem att berätta sina egna historier om sin livsvärld, samtalar med dem, i den ursprungliga latinska innebörden av konversera: ”vandra tillsammans med”. Några, som antropologerna, lever under en längre tid med sina samtalspartner. De möjliga innebörderna i de ursprungliga berättelserna skiljs ut och utvecklas genom resenärens tolkningar av de berättelser han för med sig hem. Resan leder kanske inte bara till ny kunskap; resenären kan själv förändras. Resan kan sporra till en reflexionsprocess som ger intervjuaren en ny självförståelse och blottlägger värden och vanor som tidigare har tagits för givna i resenärens hemland. Dessa båda metaforer för intervjuaren, malmletaren och resenären, representerar olika idealtyper av intervjukunskap som given respektive konstruerad kunskap. De står för var sin genre och följer olika spelregler. I ett malmletarperspektiv blir intervjun en plats för insamling av data, skild från den senare dataanalysen, där målet är att erhålla valida rapporter från intervjupersonen. I ett resenärsperspektiv blir intervjuandet och analysen tätt sammantvinnade faser av kunskapskonstruktion med tonvikten lagd på den berättelse som ska återges för en publik. Med det förra perspektivet närmar man sig den traditionella föreställningen i modern samhällsvetenskap att kunskapen redan finns där och väntar på att bli upptäckt, medan man med det senare hamnar i sällskap med antropologin och en postmodern konstruktiv förståelse som är förbunden med en föreställning om samhällsforskning som samtal. Man bör notera att malmletarmetaforen är relevant inte bara för positivistisk och empiristisk datainsamling, utan även i viss utsträckning för Sokrates sökande efter redan existerande sanningar, Husserls efter fenomenologiska essenser och Freuds efter de dolda betydelser som ligger begravda i det omedvetna (se hans arkeologiska metafor för de psykoanalytiska utgrävningarna av det omedvetna). I vissa traditioner kan båda metaforerna vara relevanta, till exempel inom psykoanalysen där den narrativa konstruktionen av fallhistorier närmast ansluter sig till resenärsperspektivet på kunskapsinhämtning. Man kan vidare, under inspiration från Bauman (1997), urskilja två typer av 72

978-91-44-10167-5_01_inlaga.indd 72

2014-08-01 10:18

3 Epistemologiska frågor kring intervjuande

resenärer: pilgrimen i sitt tålmodiga sökande efter sanningen och turisten på jakt efter upplevelser. Pilgrimens mål är fastställt enligt gemensamma yttre normer (till exempel gällande hur man ska leva ett etiskt liv byggt på Guds bud), medan turisten uppfinner sina egna mål enligt estetiska kriterier baserade på smak och livsstil. I ett postmodernt konsumtionssamhälle konkurrerar estetiska kriterier i fråga om skönhet, etiska kriterier i fråga om godhet och politiska kriterier i fråga om rättvisa med epistemiska kriterier i fråga om sanning. Malmletarens och resenärens metaforer kan, kort sagt, i en enkel dikotomiserad form belysa de komplexa och omstridda uppfattningar som råder om intervjukunskap. Vi ska nedan ta upp mer sofistikerade kunskapsuppfattningar i den mån de är relevanta för forskningsintervjuer. När man talar om intervjuandets epistemologi bör man komma ihåg att intervjun är en speciell form av samtalspraktik som har utvecklats i vardagen under seklernas gång relativt oberoende av den epistemologiska diskussionen. Under de senaste seklerna har intervjuer dock institutionaliserats som olika slags professionella intervjuer. Men även om de olika formerna av intervjuer inte har utvecklats utifrån någon specifik teori eller något specifikt epistemologiskt paradigm, kan man i efterhand åberopa olika epistemologiska ståndpunkter för att ge begrepp om den kunskap som produceras i intervjuer. Ett klargörande av sådana ståndpunkter kan sprida ljus över olika förståelser och former av forskningsintervju.

Intervjuer i en postmodern tid Olika filosofier belyser olika aspekter av den kunskap som är relevant i den kvalitativa intervjun. I det här kapitlet ligger tonvikten på kunskap och intervjuer i en postmodern tid, med fokus på hermeneutik, pragmatism och framför allt postmodernt tänkande. Även om några av deras epistemologiska antaganden om kunskap skiljer sig åt, precis som deras ursprung (postmodernism förknippas med franska tänkare, pragmatism med amerikaner och hermeneutik med tyska filosofer), kan de tjäna som kontexter för reflexion över de många olika aspekterna av att producera kunskap genom intervjuer. Den kvalitativa forskningsintervjun har funnits inom samhällsvetenskapen under nästan hundra år, men har inte blivit föremål för metodologisk diskussion förrän under de senaste decennierna. Det kan delvis bero på att samhällsvetare inte har haft tillgång till filosofier som varit relevanta i strävan © F ö r fatta r na och S tudentlitte r atu r

978-91-44-10167-5_01_inlaga.indd 73

2014-08-01 10:18

3 Epistemologiska frågor kring intervjuande

att ge begrepp om det slags kunskap som produceras i forskningsintervjun. I det här avsnittet visar vi att de ovan nämnda filosofiska ståndpunkterna kan utgöra begreppsliga referensramar som klargör naturen och problemen, styrkan och svagheten, hos den kunskap som produceras genom den kvalitativa forskningsintervjun. Inom hermeneutiken studerar man tolkning av texter. I ett hermeneutiskt perspektiv är tolkning av meningen det centrala temat, med specifikt fokus på det slags meningar som eftersöks och de frågor som ställs till en text. Begreppen samtal och text är centrala i den hermeneutiska traditionen, och man lägger tonvikten på uttolkarens förkunskap om en texts innehåll. Syftet med den hermeneutiska tolkningen är att erhålla en giltig och gemensam förståelse av meningen i en text. Den klassiska hermeneutikens ämne var religiösa, juridiska och litterära texter, men begreppet ”text” har sedan utvidgats till att omfatta även diskurser och till och med handlingar. Gadamer börjar således i Wahrheit und Methode (1960) med Platons dialoger och betraktar både samtalet och den muntliga traditionen som förutsättningar för att förstå skrivna texter, vilka historiskt sett är sekundära fenomen. Enligt Gadamer är vi samtalande varelser för vilka språket är en realitet (se Bernstein 1991). Ricœur utvidgar i sin artikel ”The model of the text: Meaningful action considered as a text” (1971) de hermeneutiska principerna för tolkning av humanvetenskapliga texter till tolkningen av det som är samhällsvetenskapens studieobjekt: den meningsfulla handlingen. Människan är en självtolkande, historisk varelse som hämtar sina förståelseformer i traditionen och i historien. Förståelse bygger, som Gadamer ju hävdade, på för-domar. Och varje text hämtar sin mening i en med-text. Kunskap om vad andra gör och säger, om vad deras handlingar och yttranden betyder, beror alltid ”på en viss bakgrund eller kontext av andra meningar, föreställningar, värden, praktiker och så vidare” (Schwandt 2000:201). Av hermeneutiken kan kvalitativa forskare lära sig att analysera sina intervjuer som texter och till exempel se bortom intervjusituationens här och nu och ägna uppmärksamhet åt den kontextuella tolkningshorisont som förmedlas genom historien och traditionen (Palmer 1969). Pragmatism som filosofisk ståndpunkt, med sin centrala föreställning att språket och kunskapen inte kopierar verkligheten utan är redskap med vilka man hanterar en föränderlig verklighet, har fått en framträdande plats i den postmoderna epoken. Pragmatismen motsätter sig idén att kunskap är 74

978-91-44-10167-5_01_inlaga.indd 74

2014-08-01 10:18

3 Epistemologiska frågor kring intervjuande

en representation av verkligheten och betonar praktikens företrädesrätt och bruksvärdet av de idéer och teorier som frambringas av forskare. Den utvecklades ursprungligen av amerikanska filosofer som Peirce, James och Dewey i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet och representeras i dag av bland andra Rorty och Putnam. I Rortys nypragmatiska filosofi är samtalet en grundläggande kunskapsform: ”Vi ser kunskap som en fråga om samtal och social praktik snarare än som ett försök att spegla naturen” (Rorty 1979:171). Av pragmatismen kan intervjuforskare lära sig att fokusera på de praktiska aspekterna av vad de gör, på det hantverksmässiga i sin verksamhet och på de frågor om värde och etik som väcks genom deras forskningsresultat. I vår bok ligger tonvikten inte så mycket på den paradigmatiska legitimeringen av intervjuforskning som på de praktiska konsekvenser som de olika epistemologiska ståndpunkterna får för forskningsintervjuandets hantverk. Vi kommer i senare kapitel att ge exempel på hur olika epistemologiska ståndpunkter leder till olika uppfattningar om intervjuforskning och även till olika former av praktik, inte minst när det gäller de många beslut om hur man ska utföra den som måste fattas under en intervjuundersökning. Det handlar då om frågor som bruket av ledande frågor, utskriftens natur, olika former av intervjuanalys, men också om synen på intervjukunskapens objektivitet och validitet. Till hermeneutiken och pragmatismen kommer också fenomenologiska och dialektiska perspektiv som viktiga filosofiska referensramar i förhållande till kvalitativt intervjuande. Fenomenologin behandlades i förra kapitlet och innebär fokusering på medvetandet och livsvärlden, öppenhet för intervjupersonens erfarenheter, prioritering av exakta beskrivningar, strävan att sätta förkunskapen inom parentes och sökande efter bestående essentiella innebörder i beskrivningarna. En dialektisk ståndpunkt lägger fokus på motsägelserna i ett påstående och deras relationer till motsägelserna i den sociala och materiella världen. Tonvikten ligger på det nya, inte på status quo, och på relationen mellan kunskap och handling. Vi kommer att ta upp en dialektisk ståndpunkt i förhållande till diskursiva analyser av intervjuer i kapitel 13. I postmodernt tänkande finns det en misstro mot universella tankesystem (Lyotard 2009). Man tror inte på legitimerande metaberättelser, som upplysningens föreställning om framsteg genom kunskap och vetenskap. Den moderna föreställningen om kunskap som spegel av verkligheten ersätts av en föreställning om verkligheten som social konstruktion, där fokus ligger © F ö r fatta r na och S tudentlitte r atu r

978-91-44-10167-5_01_inlaga.indd 75

2014-08-01 10:18

3 Epistemologiska frågor kring intervjuande

på tolkningen av och förhandlingen om den sociala världens mening. Med sammanbrottet för de universella metaberättelserna följer ökad tonvikt på den lokala kontexten, på den sociala och språkliga konstruktionen av en samhällelig verklighet där kunskapen valideras genom praktiken. Det finns en öppenhet för den kvalitativa mångfalden, för de många olika lokala innebörderna; kunskap är perspektivisk, beroende av undersökarens synvinkel och värderingar. Med nedgången för de moderna universella kunskapssyste men får berättelserna från de lokala och föränderliga språkkontexterna ökad betydelse. Den språkliga vändningen inom filosofin har radikaliserats inom postmodern filosofi. I vissa versioner av postmodernismen utgör språket verkligheten, varje språk konstruerar verkligheten på sitt eget sätt. Med fokuseringen på språket förskjuts uppmärksamheten från föreställningen om en objektiv verklighet och även bort från det individuella subjektet. Det finns inte längre ett unikt och suveränt jag som använder språket för att beskriva en objektiv värld eller uttrycka sig; det är språkets strukturer som talar genom människan. Lyotard talade i Det postmoderna tillståndet (2009) om ekonomisk performativitet, strävan efter den mest effektiva inputoutput-kvoten, som avgörande för kunskap i en postmodern tid. Kunskap uppfattas alltmer som en vara, en tendens som Lyotard kallar för kunskapens merkantilisering. I en postmodern epistemologi är vissheten hos vår kunskap inte bara en fråga om interaktion med en icke-mänsklig verklighet utan också en fråga om samtal mellan människor. Vetande subjekt uppfattas inte som isolerade öar utan antas existera i en ”relationstextur” (Lyotard 2009:99). Kunskap finns varken inuti en person eller ute i världen utan existerar i relationen mellan personen och världen. Merleau-Ponty, en fenomenologisk psykolog och filosof vars verk har betraktats som en föregångare till postmodernt tänkande, slutar sin Phénomenologie de la perception med ett citat från SaintExupérys Spaning mot Arras: ”Människan är bara en knut av förbindelser, endast förbindelserna räknas för människan.” I den postmoderna epistemologin sker en förskjutning från det enskilda medvetandet till relationerna mellan människor: ”Konstruktionismen ersätter individen med relationen som platsen för kunskap” (Gergen 1994:x). Ledande postmoderna teoretiker under 1900-talets andra hälft var franska filosofer som Lyotard, Baudrillard, Derrida och Foucault, även om inte alla av dem identifierade sig explicit med postmodernismen. I ett postmo76

978-91-44-10167-5_01_inlaga.indd 76

2014-08-01 10:18

3 Epistemologiska frågor kring intervjuande

dernt förhållningssätt till intervjuande lägger man fokus på intervjun som produktionsplats för kunskap, på intervjuns språkliga och interaktionella aspekter, inklusive skillnaderna mellan muntlig diskurs och skriven text, och de berättelser som konstrueras i intervjun. Se Rosenau (1992) och Scheurich (1997) för en bredare diskussion av postmoderna perspektiv på samhälls vetenskap och för en översikt av filosofiska ståndpunkter som har relevans för kvalitativ forskning (se även Schwandt 2001).

Sju grunddrag i intervjukunskap Med inspiration från de ovan återgivna filosofiska uppfattningarna ska vi beskriva intervjukunskap med hänsyn till sju centrala drag. Ur vårt perspektiv kan intervjukunskap karakteriseras som producerad, relationell, samtalsmässig, kontextuell, språklig, narrativ och pragmatisk. Vi utgår från dessa sammantvinnade drag när vi söker klargöra arten av den kunskap som frambringas genom forskningsintervjun och utveckla dess kunskapspotential. Dessa drag karakteriserar inte bara intervjukunskap utan också de objekt som intervjuer kan ge oss kunskap om. Det vill säga att den mänskliga interaktionens levda sociala och historiska värld själv är något som ständigt produceras av människor; den är också relationell, samtalsmässig, kontextuell, språklig, narrativ och pragmatisk eller handlingsorienterad. Under hela diskussionen av ett intervjuprojekts sju praktiska stadier i del II av denna bok drar vi in de kunskapsaspekter som beskrivs här. Kunskap som produktion. Forskningsintervjun är en produktionsplats för kunskap. Intervjukunskap konstrueras socialt i interaktionen mellan intervjuare och intervjuperson. Kunskapen upptäcks inte eller är given, utan skapas aktivt genom frågor och svar, och produkten har två upphovsmän: intervjuaren och intervjupersonen. Produktionsprocessen fortsätter genom utskriften, analysen och rapporteringen av de ursprungliga intervjuerna där den rapporterade kunskapen präglas av de procedurer och tekniker som tillämpas. I kapitel 5 beskriver vi intervjuns specifika produktionsplats mer i detalj och de subjektspositioner som blir möjliga i den. Kunskap som relation. Intervjukunskapen är interrelationell och intersubjektiv. Som belystes av figur 1.1, som kunde läsas som en vas eller som två © F ö r fatta r na och S tudentlitte r atu r

978-91-44-10167-5_01_inlaga.indd 77

2014-08-01 10:18

22 mm

Steinar Kvale Svend Brinkmann

Den kvalitativa forskningsintervjun

Tredje upplagan

| Den kvalitativa forskningsintervjun

Art.nr 3314 ISBN 978-91-44-10167-5

www.studentlitteratur.se

978-91-44-10167-5_01_omslag.indd Alla sidor

Den kvalitativa forskningsintervjun

3:e uppl.

Steinar Kvale Svend Brinkmann

9 789144 101675

2014-07-25 13:13