Page 1

Geriatrisk nutrition Ge r d Fa x é n I rv i ng Br i ta K a r l st röm E l isa bet Rot h e n be rg

Geriatrisk nutrition Andra upplagan

Gerd Faxén Irving Brita Karlström Elisabet Rothenberg


Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 33212 ISBN 978-91-44-09996-5 Upplaga 2:1 © Författarna och Studentlitteratur 2016 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Signalera/Jens Martin Omslagsbild: Martine Castoriano (övre bilden), VICUSCHKA/Shutterstock (nedre bilden) Delsidor, foto: Shutterstock/Kues Printed by Dimograf, Poland 2016


INNEHÅLL

Förord 11 Författarpresentation 13

Centrala begrepp  15 E l isa bet Ro t h e n be rg Sarkopeni 15 Frailty 17 Kakexi 18 Undernäring 19 Malnutrition 19 Åldersrelaterad anorexi  21 Referenser 21

Del I  Åldersförändringar och nutritionsrelaterade risker

1  Äldre och åldrande  27 E l isa bet Ro t h e n be rg Befolkningsförändringar 27 Åldrandet och dess påverkan på individen  29 Åldrande 31 De gerontologiska och geriatriska populationsstudierna – H70  32 Förändrade förutsättningar och vanor  32 Intellektuell funktion och personlighet  33 Matvanor, energi- och näringsintag  33 Fysiologiska förändringar  33 ©  F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

3


Innehåll

Behov av vård och omsorg  38 Referenser 39 2  Äldres näringsbehov  43 E l isa bet Ro t h e n be rg & Ge r d Fa x é n I rv i ng Friska äldre  43 Energibehov 44 Näringsbehov 46 Kortfattad näringslära – med utgångspunkt från äldres specifika behov  47 Referenser 63 3  Lukt, smak och aptit  67 Ge r d Fa x é n I rv i ng o c h E l isa bet Ro t h e n be rg Lukt och smak  67 Lukt- och smakförändringar  70 Aptitreglering 73 Referenser 77 4  Läkemedelsbehandling  79 Ge r d Fa x é n I rv i ng Kort om läkemedel  79 Förändrad farmakologi  80 Läkemedelsbiverkningar 83 Läkemedelsgenomgångar 86 Referenser 89 5  Oral hälsa  91 Ge r d Fa x é n I rv i ng Tänder och tuggförmåga  91 Tandvårdsstöd 93 Munhålan 94 Referenser 97 4

©  F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur


Innehåll

6  Dysfagi  99 Ge r d Fa x é n I rv i ng Normal sväljning  99 Dysfagi – orsaker  100 Utredning 103 Behandling 105 Referenser 106 7  Sjukdomsrelaterad undernäring hos äldre  109 Ge r d Fa x é n I rv i ng Orsaker 110 Symtom och konsekvenser  111 Bedömning/utredning 116 Behandling 118 Referenser 119 8  Trycksår  123 Ge r d Fa x é n I rv i ng Klassificering av trycksår  123 Riskfaktorer 124 Nutritionsbehandling 126 Referenser 127

Del II  Nutritionsbehandling

9  Måltiden  131 E l isa bet Ro t h e n be rg & Br i ta K a r l st röm Five Aspects of Meal Model  131 Måltider och ätstödjande åtgärder  138 Referenser 146

©  F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

5


Innehåll

10  Energi- och proteintät kost – kost för att förebygga och behandla undernäring  149 Br i ta K a r l st röm Nordiska näringsrekommendationer  149 Energi- och proteintät kost, E-kost  150 Måltidsordning 152 Livsmedelsval 153 Kvällsmål och mellanmål  157 Berikningsprodukter 158 Referenser 160 11  Konsistensanpassad kost  161 E l isa bet Ro t h e n be rg Konsistensanpassning 161 Referenser 167 12  Nutritionsstöd  169 Ge r d Fa x é n I rv i ng Kosttillägg 169 Enteral nutrition (sondnäring)  171 Läkemedel 176 Parenteral nutrition  178 Referenser 178

Del III  Nutrition vid olika sjukdomstillstånd

13  Nutrition vid demenssjukdom  183 Ge r d Fa x é n I rv i ng Kort om sjukdomen  184 Riskfaktorer – kostprevention  187 Nutritionsrelaterade symtom  189 Utredning 191 6

©  F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur


Innehåll

Behandling 193 Etiska synpunkter  198 Referenser 199 14  Nutrition vid Parkinsons sjukdom  203 Ge r d Fa x é n I rv i ng Kort om sjukdomen  203 Nutritionsrelaterade symtom  204 Behandling 206 Proteinomfördelad kost  208 Referenser 212 15  Nutrition efter stroke  213 Ge r d Fa x é n I rv i ng Kort om sjukdomen  213 Symtom 214 Behandling 216 Allmänna råd  218 Referenser 219 16  Nutrition vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)  221 E l isa bet Ro t h e n be rg & A n n e M a r i e Grön be rg Kort om sjukdomen  221 Symtom 223 Utredning 226 Behandling 226 Referenser 231 17  Nutrition vid hjärtsvikt  233 Br i ta K a r l st röm Kort om sjukdomen  233 Symtom 235 ©  F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

7


Innehåll

Utredning 237 Behandling 237 Livsstilsförändringar/egenvård 238 Nutritionsbehandling 239 Referenser 242 18  Nutrition vid diabetes  245 Br i ta K a r l st röm Kort om sjukdomen  245 Symtom 247 Utredning 247 Behandling 248 Referenser 258 19  Nutrition vid njursjukdom  263 Ge r d Fa x é n I rv i ng Njurarnas funktion  263 Kort om sjukdomen  265 Symtom 266 Behandling 267 Uppföljning 272 Referenser 278 20  Nutrition vid cancer  279 Br i ta K a r l st röm Kort om sjukdomen  279 Symtom 280 Utredning 281 Behandling 282 Övervikt vid cancer  288 Vård i livets slutskede  288 Referenser 289

8

©  F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur


Innehåll

21  Nutrition vid problem från mag–tarmkanalen  291 Br i ta K a r l st röm Irritabel tarm (IBS)  291 Celiaki 294 Laktosintolerans 298 Förstoppning (obstipation)  301 Diarré 304 Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD)  305 Bakteriell överväxt  306 Gallbesvär 308 Divertikulos och divertikulit  308 Stomi 308 Referenser 310 22  Nutrition vid osteoporos  315 E l isa bet Ro t h e n be rg Behandling 317 Referenser 318

Del IV  Föreskrifter och riktlinjer

23  Kvalitet och organisation  321 E l isa bet Ro t h e n be rg Evidensbaserad vård  321 Nationella riktlinjer  323 Föreskrifter och allmänna råd  323 Patientsäkerhet 324 Värdegrund 325 Personcentrerad vård  325 Ansvar 326 Måltider i äldreomsorgen  331 Senior alert  332 Referenser 332 ©  F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

9


Innehåll

24  Livsmedelshygien  335 Br i ta K a r l st röm Mikroorganismer 335 Egenkontroll av livsmedelshygien  338 Tillagning av mat  341 Färdiglagad mat  341 Livsmedelssäkerhet, (European Food Safety Authority) Efsa  343 Livsmedelslagstiftning 344 Referenser 344 25  Etik och nutrition  347 E l isa bet Ro t h e n be rg Palliativ nutrition  348 Vikten av professionalism  349 Autonomi 350 Övervikt 351 Referenser 352 26  Kulturella aspekter  353 Br i ta K a r l st röm Baslivsmedel – basen för daglig mat  353 Mattraditioner 354 Livsmedelsval 354 Mat och religion  358 Referenser 361 Sakregister 363

10

©  F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur


FÖRORD

Geriatrisk nutrition utkom första gången 2010. Denna bok är en reviderad upplaga, som har förändrats på flera sätt både avseende innehåll, struktur och layout. Boken riktar sig både till studenter inom olika vårdutbildningar och till yrkesverksamma inom vård och omsorg av äldre. Den har ambitionen att ge en förståelse för hur åldrandet påverkar kroppens funktioner och hälsan. Fokus i boken ligger på mat, näring samt nutrition och de specifika nutritionsproblem som följer med åldrandet. Boken vill även ge en medicinsk bakgrund till olika sjukdomar som är vanliga hos äldre, vilket är förutsättningen för att förstå sjukdomsspecifik nutritionsbehandling. Boken tar också upp regelverk, organisation och kvalitet samt etiska och kulturella aspekter på nutritionsomhändertagande av äldre. Helt nytt är ett kapitel om centrala begrepp och termer samt ett separat kapitel om kulturella aspekter och ett utökat avsnitt som behandlar D-vitamin. Boken är faktagranskad av personer med specifika kompetenser inom de olika områden som boken tar upp. Stockholm, Uppsala och Göteborg i september 2016 Gerd Faxén Irving, Brita Karlström, Elisabet Rothenberg

©  F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

11


FÖRFAT TARPRESENTATION

Gerd Faxén Irving är legitimerad dietist och docent i klinisk nutrition, associerad till sektionen klinisk geriatrik, Institutionen för neurobiologi, vård­ vetenskap och samhälle (NVS), Karolinska Institutet. Hon har lång erfarenhet av kliniskt arbete inom geriatrisk nutrition och nutrition vid njursjukdom samt av forskning kring nutrition och kognition. Hon är ofta anlitad som föreläsare i olika utbildningsprogram samt är aktiv i olika forskningsprojekt. Brita Karlström är legitimerad dietist och professor emerita i dietetik vid Institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet, och associerad till Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, enheten for klinisk nutrition och metabolism, Uppsala universitet. Hon har lång erfarenhet dels från kliniskt arbete på geriatrisk klinik, dels av nutritionsforskning och utvecklingsprojekt inom geriatrisk vård, och hon har undervisat och utveck­lat kurser inom geriatrisk nutrition för såväl kommun och landsting som universitet. Elisabet Rothenberg är legitimerad dietist, docent och biträdande professor vid Högskolan Kristianstad. Hon har lång erfarenhet av geriatrisk nutrition, såväl från kliniskt arbete, som från forskning kring kostmönster, energi- och näringsbehov, kroppssammansättning samt nutritionsproblem hos äldre. I sin forskning är hon delvis knuten till Göteborgs universitet. Elisabet är också en flitigt anlitad föreläsare inom området. AnneMarie Grönberg har varit medförfattare till kapitlet Nutrition vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Hon är legitimerad dietist och medicine magister med specialistkompetens inom lungmedicin, inriktning KOL. AnneMarie har lång klinisk erfarenhet av nutritionsbehandling vid KOL; som föreläsare inom ämnet, samt som medarbetare i KOL-forsknings­ gruppen vid Sahlgrenska akademin i studier av nutritionsproblem, kroppssammansättning samt energiförbrukning vid KOL. Hon är även medlem i referensgruppen för KOL inom Dietisternas Riksförbund (DRF). ©  F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

13


DEL I

Åldersförändringar och nutritionsrelaterade risker


KAPITEL 5

Oral hälsa Ge r d Fa x é n I rv i ng

Munnen är en del av kroppen hela livet och påverkar hälsa och livskvalitet högst påtagligt när man är gammal, multisjuk och beroende av hjälp. För en äldre kroniskt sjuk person blir dålig munhälsa en extra belastning i en redan svår livssituation. Bra tänder hör ihop med god livskvalitet och förmågan att kunna njuta av maten. Det finns klara samband mellan munhälsa, tuggförmåga, antal tänder och nutritionsstatus (1).

Tänder och tuggförmåga Oral hälsa bland äldre har kontinuerligt förbättrats och andelen äldre med egna tänder är hög (figur 5.1) (2). Tuggförmågan har blivit allt bättre. Det kan ses som ett mått på förbättrad hälsa och ökad livskvalitet men innebär också en ökad risk att drabbas av mun- och tandsjukdomar och högre krav på den dagliga munvården, vare sig man utför denna själv eller får hjälp (2). Oral hälsa är starkt kopplad till sociodemografiska faktorer (3). Sämre oral hälsa har också kopplats till försämrad allmänhälsa, nedsatt funktionell kapacitet och lägre överlevnad (4). Med stigande ålder ökar risken för tandsjukdomar, framför allt karies, beroende på bland annat minskad salivsekretion, ökad mängd kariesframkallande bakterier och en minskad förmåga att avlägsna socker ur munhålan (5). En större mängd bakteriebeläggningar och tunnare slemhinnor ökar också risken för slemhinneinfektioner (6).

Tandproteser Att tugga med proteser är inte detsamma som att tugga med naturliga tänder. Det blir svårare att bita av med framtänderna, då bakre delen av proteserna kan lossna. Tuggandet, som sker med kindtänderna, är inte heller lika verk©  F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

91


Del I  Åldersförändringar och nutritionsrelaterade risker Antal tänder 30

2010 2012 2014

25

20

15

10

5

0 20–29

30–39

40–49

50–59

60–69

70–79

80–89

Åldersgrupp

Figur 5.1  Genomsnittligt antal tänder i olika åldersgrupper. Källa: SkaPa årsrapport 2014 (2).

ningsfullt. Trots kraftigt reducerad bitkraft jämfört med egna tänder, är förmågan att tugga mat vanligen i stort sett oförändrad. Tandproteserna bör regelbundet kontrolleras av tandläkare. Viktminskning gör att proteserna blir för stora, glappar eller ger upphov till skavsår. Det finns risk för att små, hårda bitar kan fastna mellan protesen och gommen och leda till irritation och smärta. Detta kan vara en orsak till matvägran – speciellt hos personer med demens.

Implantat Även om de flesta äldre har egna tänder så har många lagade tänder och fastcementerade kronor och broar. Implantat som man skruvar in i käkbenet har blivit vanligt. Tänder som sitter fast borde göra det lättare för oss att njuta av maten, men de kräver god och regelbunden skötsel för att vara till glädje. Tandimplantat innebär risk för periimplantit, en infektion i de vävnader som omger de titanskruvar som bär upp de fasta tandproteserna, med risk 92

©  F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur


5  Oral hälsa

för benröta och infektionssjukdom, och att tandimplantaten inte går att tugga med utan lossnar. En nationell kartläggning av personer i Sverige med implantat visar att tidiga implantatförluster var vanligare hos rökare och hos personer med parodontit och att hög känslighet för parodontit var en stark riskfaktor för periimplantit (7). Periimplantit kan förhindras effektivt genom förebyggande insatser (7,8).

Tuggning och kognitiv förmåga Studier i Japan på 1990-talet rapporterade samband mellan tandförlust och kognitiv nedsättning/demens. De första studierna utfördes på råtta men sedan har ett antal studier gjorts på människa om tuggförmåga och kognition. En delstudie från Betulaprojektet – en longitudinell studie på äldre – visade att det fanns samband mellan kognitiv förmåga och antal tänder d.v.s. färre tänder var kopplat till sämre kognition (9). Intressant nog har senare studier visat att sambandet mellan tuggförmåga och kognition var starkare än sambandet mellan kognitiv förmåga och tandförlust/antal tänder (10). Det spelade ingen roll om det var egna tänder eller konstgjorda tänder. Troliga förklaringsmekanismer till sambanden mellan tuggning och kognitiv förmåga är att tuggandet stimulerar blodgenomströmningen i hjärnan. Dessutom går det nervtrådar från tand till hjärna. Området är ganska nytt och mycket forskning pågår.

Tuggning och sensorik Tuggning tycks även påverka vårt psykologiska välbefinnande genom att minska stressnivån (11). En kostkonsistens som innebär en viss grad av tuggning/bearbetning i munhålan leder till ökad smakförnimmelse (12). Båda dessa områden visar hur viktig tuggningen tycks vara ur många olika aspekter.

Tandvårdsstöd År 1999 infördes en ny tandvårdsreform som subventionerar mun- och tandvård till gravt och långvarigt omvårdnadsberoende personer. Det handlar om uppsökande munhälsobedömning och nödvändig tandvård. Munhälso©  F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

93


Del I  Åldersförändringar och nutritionsrelaterade risker

bedömningen är avgiftsfri och nödvändig tandvård betalas enligt hälso- och sjukvårdsförsäkringen. En person som är behörig att intyga omvårdnadsbehovet, skriver ett intygsunderlag. Detta bedöms sedan av det aktuella landstinget som utfärdar intyget. Det finns också stöd till dem som till följd av sjukdom drabbats av långvarig sjukdom och funktionshinder som försvårar att utföra munhygien och genomgå tandvårdsbehandling. Det ena är ett mindre stöd till undersökning och förebyggande åtgärder, särskilt tandvårdsbidrag eller STB, det andra ett intyg som berättigar till bastandvård för hälso- och sjukvårdstaxa. För båda dessa stöd krävs speciella läkarintyg.

Tandvårdsstöden når inte ut till äldre i tillräcklig omfattning En färsk studie som belyser och analyserar hur de olika tandvårdsstöden fungerar för målgruppen äldre ≥ 65 år konstaterar att endast en liten andel äldre personer tagit del av särskilt tandvårdsbidrag och tandvård vid lång­ varig sjukdom eller funktionsnedsättning år 2013 och 2014 (cirka 20 respektive 30 procent av de som uppskattas vara berättigade). Trots att uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård har funnits sedan 1999, nådde det stödet enbart ut till omkring 40 procent av den uppskattade målgruppen 2013. Genomslaget varierar dessutom över landet och mellan boendeformer. Det är särskilt svårt att nå äldre som bor kvar hemma. För att åstadkomma resultat på kort sikt rekommenderas förenklingar och förbättringar av tandvårdsstöden och ett förtydligat och samlat informationsansvar. På längre sikt föreslås bl.a. att integrera tandvården med kommunernas äldreomsorg samt hälso- och sjukvården (13).

Munhålan Immunförsvaret försämras med stigande ålder och vid sjukdom. Ett försämrat immunförsvar ökar risken för svampinfektioner i munhålan som i sin tur leder till ett sämre matintag med ökad risk för undernäring. Svampinfektioner hos äldre sjuka personer är ofta en följd av bristande munhygien, muntorrhet och/eller tandproteser som får sitta i munnen dygnet runt. Det är viktigt att de uppmärksammas och åtgärdas. Det finns direkta samband mellan dålig munhälsa och allmän­sjukdomar 94

©  F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur


5  Oral hälsa

som diabetes och hjärt–kärlssjukdomar (14, 15) men också ökad risk för luftvägsinfektioner och lunginflammation genom aspiration av munhåle­ bakterier (aspirationspneumoni) (16).

Muntorrhet Läkemedelsbiverkan är den vanligaste orsaken till muntorrhet och den tredje vanligaste biverkan enligt FASS. Ca 200 läkemedel inom ett 25-tal läkemedelsgrupper kan ge muntorrhet som biverkan. Bland dessa finns psykofarmaka, diuretika, L-dopapreparat samt läkemedel vid hypertoni, hjärtsvikt. Alla dessa är vanligt förekommande hos äldre. Läkare som dia­ gnostiserar sjukdomar eller förskriver läkemedel som kan ge muntorrhet bör därför informera patienten om detta. Saliven är viktig för smakupplevelse, tuggning, sväljning och matsmältning och har många viktiga skyddande funktioner, bl.a. smörjer den och rengör slemhinnorna. Den är buffrande och antibakteriell samt reminaliserande. Strålbehandling av tumörer i huvud-/halsregionen gör att salivfunktionen blir helt eller delvis utslagen, likaså vid Sjögrens syndrom. Muntorrhet är också vanligt vid vissa sjukdomar som t.ex. Parkinsons sjukdom.

Munvård Munvård ingår i grundläggande omvårdnadsåtgärder. Syftet med munvård är att infektioner ska undvikas i munhålan och att mat och dryck ska kunna intas utan obehag. Förändringar i munhålan kan uppstå och förvärras snabbt hos personer med försämrat allmänt hälsotillstånd. En systematisk översikt på äldre personer på sjukhem och sjukhus visar preventiva effekter av god munvård mot pneumoni och luftvägsinfektioner (17). Munhålan är en intim zon och bedömning av munhälsa och munvård kan upplevas som ett intrång i den personliga integriteten. Det är därför viktigt att bedömning av munhälsa och munvård utförs med respekt för personen. Resultatet från den initiala bedömningen, som bör ske vid inskrivning till sjukhus/särskilt boende eller då omvårdnadsåtgärder initieras i ordinärt boende, utgör underlag för ställningstagande till åtgärder och hur ofta fortsatta bedömningar ska ske. ©  F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

95


Del I  Åldersförändringar och nutritionsrelaterade risker

Faktaruta 5.1  Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Munbedömningsinstrumentet Revised Oral Assessment Guide (ROAG) ingår i Senior Alert (SA) sedan 2011. Det omfattar bedömning av tillstånd och funktioner i munhålan avseende röst, läppar, munslemhinna, tunga, tandkött, tänder, proteser, saliv och sväljningsförmåga. Munstatus registreras i en graderad skala från 1 (frisk/normal) till 3 (stora problem).

Mer än 1 000 000 riskbedömningar har genomförts i SA 2009–2014. År 2014 bedömdes 58 procent av dem som screenats vara i riskzonen för malnutrition och 46 procent befann sig ha risk för dålig munhälsa. Preventiva åtgärdsplaner upprättades för 77 procent av riskbedömningarna för malnutrition och dålig oral hälsa (18). Ett munvårdsschema kan vara ett konkret hjälpmedel i den dagliga omvårdnaden. Det kan innehålla olika åtgärdsförslag som signeras, t.ex. rengjort munslemhinnan, gett saliversättning eller borstat tänderna. När vård- och omsorgspersonal upptäcker att en vårdtagare har dålig mun- och tandhälsa är det viktigt att en bedömning görs av tandvårdspersonal som kan se vilka tandersättningar den äldre har, vilka problem som behöver och kan åtgärdas samt vilka råd den äldre bör följa i sin dagliga munvård. Därefter bör vård- och omsorgspersonalen kontrollera den äldres munhälsa med jämna mellanrum och dokumentera i omvårdnadsjournal.

Allmänna råd • Avtagbara tandproteser ska helst inte bäras nattetid, slemhinnorna

behöver vila. När man tagit av protesen är det viktigt att rengöra insidan av gommen och att även rengöra slemhinnan vid behov med mjuk tandborste eller protestandborste. • Illasittande proteser eller lösa tänder bör uppmärksammas. • Personer som har egna tänder bör ha fluortillskott förutom det som finns i tandkrämen. Rådgör med tandvårdspersonal om vad som passar: sköljning, sugtabletter eller gel i skena eller på borste. • Det är bättre med en ordentlig munrengöring per dag än flera och ofullständiga. Bäst är om munrengöringen sker på kvällstid.

96

©  F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur


5  Oral hälsa

• Personer som äter många läkemedel riskerar muntorrhet och bör

rekommenderas salivstimulerande eller saliversättande preparat. Det finns olika produkter såsom sugtabletter och spray samt gel. • Svampinfektioner bör behandlas. Med god munvård kan dessa ofta undvikas.

Referenser 1 Andersson P, Andersson P, Westergren A, Karlsson S, Hallberg IR, Renvert S. Relations between oral health status and nutritional status. Scand J Caring Sciences 2002;16:311–318. 2 Wård I & Gahnberg L. God äldretandvård en stor utmaning. Tandläkartidningen 2015;14:54–58. 3 Wamala S, Merlo J, Bostrom G. Inequity in access to dental care services explains current socioeconomic disparities in oral health: the Swedish National Surveys of Public Health 2004–2005. Journal of Epidemiology and Community Health. 2006;60(12):1027–33. 4 Osterberg T, Era P, Gause-Nilsson I, Steen B. Dental state and functional capacity in 75-year-olds in three Nordic localities. J Oral Rehabil. 1995;22(8):653–60. 5 Lundgren M, Birkhed D, Steen G, Emilson CG, Osterberg T, Steen B. Oral glucose clearance in nonagenarians in relation to functional capacity , medication and oral variables. Gerodontology. 1997;14(1):17–27. 6 Lundgren M, Emilson CG, Osterberg T. Caries prevalence and salivary and microbial conditions in 88-year-old Swedish dentate people. Acta Odontol Scand. 1996;54(3):193–9. 7 Berglundh T, Derks J, Carcuac O. Värdering av behandling med tandimplantat i Sverige. Tandläkartidningen 2015;9:84–89. 8 Jepsen S, Berglundh T, Genco R, Aass AM, Demirel K, Derks J, m.fl. Primary prevention of peri-implantitis: managing peri-implant mucositis. J Clin Periodontol. 2015;42 Suppl 16:S152–7. 9 Bergdahl M, Habib R, Bergdahl J, Nyberg L, Nilsson LG. Natural teeth and cognitive function in humans. Scand Psychol 2007;48:557–565. 10 Lexomboon D, Trulsson M, Wårdh I, Parker MG. Chewing ability and tooth loss: association with cognitive impairment in an elderly population study. J Am Geriatr Soc. 2012;60(10):1951–6. 11 Kubo KY, Chen H, Zhou X, Liu JH, Darbin O. Chewing, stress-related diseases, and brain function. Biomed Res Int 2015;Article ID:412493. 12 Hall G, Wendin K. Sensory design of foods for the elderly. Ann Nutr Metab 2008;52 Suppl 1:25–8.

©  F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

97


Del I  Åldersförändringar och nutritionsrelaterade risker

13 Myndigheten för vårdanalys. Tandlösa tandvårdsstöd – en analys av hur tandvårdsstöd fungerar för den äldre befolkningen. Stockholm: Myndigheten för vårdanalys; 2015:3. ISBN 978-91-87213-41-0. Från www.vardanalys.se. 14 Vedin O. Should dental health now be considered a marker of coronary heart disease. Eur Heart J. 2014;35(33):2200–2201. 15 Vedin O, Hagström E, Gallup D, Neely ML, Stewart R, Koenig W m.fl. Periodontal disease in patients with chronic coronary heart disease: Prevalence and association with cardiovascular risk factors. Eur J Prev Cardiol. 2015;22(6):771–8. 16 van der Maarel-Wierink CD, Vanobbergen JN, Bronkhorst EM, Schols JM, de Baat C. Oral health care and aspiration pneumonia in frail older people: a systematic literature review. Gerodontology. 2013;30(1):3–9. 17 Sjögren P, Nilsson E, Forsell M, Johansson O, Hoogstraate J. A systematic review of the preventive effect of oral hygiene on pneumonia and respiratory tract infection in elderly people in hospitals and nursing homes: effects estimates and methodological quality of randomized controlled trials. J Am Geriatri Soc. 2008;56(11):2124–2130. 18 Edvinsson J, Rahm M, Trinks A, Höglund PJ. Senior alert: a quality registry to support a standardized, structured, and systematic preventive care process for older adults. Q Manage Health Care. 2015;24(2):96–101.

Lästips Gabre P, Wårdh I (red.). Att förbättra munhälsan hos personer med funktions­ nedsättning – barn, vuxna och äldre. Konsensusarbete för effektivare mun­hälsobefrämjande arbete för personer med funktionsnedsättning. ISBN nr: 978-91-976819-7-1. Wertsén M, Gabre P, Rothenberg E, Herremo E, Malmsten K. Munvård. Åtgärder för att förebygga ohälsa i munnen. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting (SKL); 2014. ISBN 978-91-7585-140-2

Länktips http://www.kunskapsguiden.se/aldre/Teman/tandhalsa/Sidor/default.aspx. Senior Alert/Blanketter, riskbedömning, vägledningar, definitioner. Munvård ROAG (pdf).

98

©  F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur


Gerd Faxén Irving, legitimerad dietist, docent i klinisk nutrition, associerad till sektionen Klinisk geriatrik, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS), Karolinska Institutet. Brita Karlström, legitimerad dietist, professor emerita i dietetik vid Institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet och associerad till institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, enheten för klinisk nutrition och metabolism, Uppsala universitet. Elisabet Rothenberg, legitimerad dietist, docent och biträdande professor vid Högskolan Kristianstad. I sin forskning är hon delvis knuten till Göteborgs universitet. Samtliga författare har lång erfarenhet av geriatrisk nutrition, såväl från kliniskt arbete som från forskning. Alla kapitel har faktagranskats.

Geriatrisk nutrition Med stigande ålder ökar risken för sjukdom och därmed sjukdomsrelaterad undernäring. Mat- och näringsproblem är därför vanliga bland äldre och strategier för att förbättra nutritionsomhändertagande av dessa kräver kunskap. Denna bok har ambitionen att täcka såväl teoretiska som praktiska aspekter på de specifika nutritionsproblem som följer med åldrandet. Den har även ambitionen att ge en medicinsk bakgrund till olika sjukdomar som är vanliga bland äldre, vilket är viktigt för att förstå de sjukdomsspecifika nutritionsbehandlingar och åtgärder som föreslås. I denna nya upplaga har texten uppdaterats i flera kapitel och helt nya delar har tillkommit, bland annat kapitel som tar upp centrala begrepp och kulturella aspekter samt ett utökat avsnitt som behandlar D-vitamin. Geriatrisk nutrition är tänkt att vara både lärobok och uppslagsbok som ska kunna användas i undervisning och av dem som arbetar med äldre på olika sätt.

Andra upplagan Art.nr 33212

studentlitteratur.se

Profile for Smakprov Media AB

9789144099965  

9789144099965  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded