9789140668165 by Smakprov Media AB

MAKRO | Biologi

MAKRO är e n s e r i e n at u r vet e n s ka p l i g a b ö c ke r för grundsko l a n å k 6 / 7 – 9 . S e r i e n ä r a n p a s s a d till de ny a k u r s p l a n e r n a i g r u n d s ko l a n .

Kemi

Fysik

Kemi

Fysik

Biologi

Kemi Fysik

Biologi

Kemi

Fysik

Kemi

Kemi Fysik

Biologi

Kemi

Fysik Biologi

Kemi

Fysik

Biologi

Kemi Gert Mårt ensson

Gert Mårtensson

I MAKRO-serien ingår

I MAkro-serien ingår

Fysik

Biologi

Kemi

Fysik

Biologi M AKRO ä r e n serie naturvetenskapl iga böcke r för grunds kola n åk 6 /7 – 9 . Se rie n är anpa ssa d til l de nyaAnders kursplHenriksson anerna i grundskola n.

Kemi

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grun dskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya ku rsplanerna i gr undskolan. Gert Mårtensson I MAKRO-serien ingår

I M AK RO-serien ingå r

Kemi

Fysik

Biologi

Kemi Fysik

Biologi

Kemi

Fysik Biologi

Kemi

Fysik

Biologi

Fysik

Biologi

Kemi

Fysik Biologi

Kemi

Fysik

Biologi Kemi

Fysik

Biologi

Kemi

Fysik Jac qu es Sc hu ltze

Biologi MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nyaAnders kursplanerna i grundskolan. Henriksson I MAKRO-serien ingår

MAKRO är en s er ie n atur vetens kap li ga b öcker fö r g ru nds ko lan åk 6 /7 – 9 . Seri en är anpas sad ti ll de nya kur sp lan er na i g ru nds ko lan . I MAKRO-s er ien in går

Kemi

Fysik

Biologi

Kemi Fysik

Biologi

Kemi

Fysik Biologi

Kemi

Fysik

Biologi

Kemi Gert Mårt ensso n

Kemi Gert Mårtensson

I MAKRO-serien ingår

I Makro-serien ingår

Fysik

Biologi

Kemi

Makro är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan. Gert Mårtensson I Makro-serien ingår

Fysik

Biologi

Kemi

Fysik

Makro är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i gr undskolan. Jacques Schultze I Makro-serien ingår

Biologi

Kemi

Fysik

Biologi anders Henriksson

Kemi Gert Mårtensson

MAKRO

I MAKRO-serien ingår

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan.

Makro är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan.

Kemi

MAKRO

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan.

MAkro är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i gru ndskolan.

MAKRO

Kemi

MAKRO

I MAKRO-serien ingår

Biologi

MAKRO

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nyaAnders kursplanerna i grundskolan. Henriksson

I MAK RO-s eri en i ng år

Fysik

MAKRO

Biologi

MA KRO är en serie n at urvet en skaplig a bö cker för g run dskolan åk 6/ 7 – 9. Serien är anp as sad till d e ny a kurs planerna i g ru nds kolan .

Kemi

MAKRO

G ert Mårte nsson

MAKRO

Kemi

MAKRO

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nyaAn kursplanerna i grundskolan. de rs H en ri ksson

Biologi

MAKRO

Biologi I MAKRO -serien ingår

Kemi

MAKRO

MAKRO I MAKRO-serien ingår

I MAKRO-serien ingår

Kemi

MAKRO

I MAKRO-serien ingår

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan.

MAKRO är en serie naturvetens kapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan.

Biologi

MAKRO

Anders Henriksson

MAKRO

Jacques Schultze

MAKRO

Fysik

MAKRO

Ge rt Mårte nsson

MAKRO

Kemi

MAKRO

Kemi

MAKRO

MAKRO är en serie natu rveten skapliga böcker för gru ndskolan åk 6 /7 – 9. Serien är an pass ad till de nyaAnders kur splan er na i gr undskolan. Henriksson

Biologi

MAKRO

Biologi I MAKRO-serien in går

Kemi

MAKRO

Kemi

MAKRO

Biologi

MAKRO

MA KRO är en serie n atu rvetens kaplig a böcker för grunds kola n åk 6/7 – 9 . Serien är anpa ssad till de ny a Jacques k urs pl anerna i gru ndskolan . Schul tze I MA KRO -serien i ngå r

Kemi

MAKRO

Kemi

MAKRO

Biologi

MAKRO

I Makro-serien ingår

Fysik

I MAKRO-serien ingår

Kemi

MAKRO

Makro är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan. Gert Mårtensson

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan.

Biologi

MAKRO

Ge rt Mårtens son

MAKRO

Kemi

MAKRO

Biologi

MAKRO

Fysik

MAKRO

Kemi

MAKRO

Biologi

MAKRO

Fysik

MAKRO

Kemi

MAKRO

Biologi

MAKRO

Fysik

MAKRO

Kemi

MAKRO

Biologi

MAKRO

Kemi

I MAKRO-serien ingår

I MAKRO-serien in går

Fysik

MAKRO

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan.

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad t ill de nya kursplanerna i grun dskolan.

Kemi

MAKRO

Gert Mårtensson

MAKRO

Kemi

MAKRO

Ger t Mårte nsso n

MAKRO

Kemi

MAKRO

Biologi

MAKRO

Fysik

MAKRO

Kemi

MAKRO

Biologi

MAKRO

Fysik

MAKRO

Kemi

MAKRO

Biologi

MAKRO

MAKRO Fysik

MAKRO

Kemi

MAKRO

I MAKRO-serien ingår

Biologi

MAKRO

MAKRO MAKRO

MAKRO

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nyaAnders kursplanerna i grundskolan. Henriksson

I MAKRO -serien ingår

Fysik

Gert Mårtensson

Anders Henriksson

Jacques Schultze

245 mm

MAKRO

Biologi

MAKRO är en serie nat urvetenskapliga böcker för gr undskolan åk 6 /7 – 9. Serien är an passad till de ny a k ursplaner na i g rundskolan.

Kemi

Biologi

A n de rs Henriksson

G e r t M å r t e ns s o n

Fysik

J a c q u e s S c h u l t ze

Kemi

MAKRO | Fysik

Kemi

Gert Mårtensson

MAKRO är en ser ie n aturvetenskapliga böcker för gr undskolan åk 6/7 – 9 . Ser ien är anpassad till de ny aAnders k ursplanern a i g ru ndskolan . Henriksson

Biologi

anders Henriksson

Fysik

MAKRO | Kemi

Biologi I MAKRO -ser ien ing år

Kemi

J a c q u e s S c h u l t ze

Fysik

Gert Mårtensson

Kemi

MAKRO | Biologi

Biologi

MAKRO | Fysik

Fysik

MAKRO | Kemi

Kemi

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nyaAnders kursplanerna i grundskolan. Henriksson

Gert Mårtensson

Biologi

Gert Mårtensson

Fysik

J a cq ue s S ch ul t ze

Kemi

G e r t M å r t en s s o n

I MAKRO-ser ien in gå r

Biologi

MAKRO | Kemi

MAKRO ä r en ser ie n atur vetenskapliga böcke r för gru ndskolan åk 6/7 – 9. S erien ä r an passad till de nya kur spla ner na i gr un dskolan .

Fysik

MAKRO | Kemi

G er t M årt e ns s on

Biologi MAKRO | Kemi

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya Jacques kursplanerna i grundskolan. Schultze I MAKRO-serien ingår

Kemi

MAKRO | Fysik

Kemi

Gert Mårtensson

M AKRO är e n s erie n atur veten skaplig a böcker för gr un dskolan åk 6/7 – 9 . Serien är an pas s ad till de nyaAku n d rs e r splan He nern ri ksas iong run dskolan.

Biologi

Gert Mårtensson

Fysik

Anders Henriksson

Biologi I MAK RO-s erien in går

Kemi

Anders Henriksson

Kemi

MAKRO | Biologi

Kemi

G er t Må r te n ss o n

Biologi

A n der s H en r i k s s o n

Fysik

Anders Henriksson

Fysik

I MAKRO-serien ingår

Kemi

MAKRO | Biologi

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan.

Biologi

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya Jacques kursplanerna i grundskolan. Schultze

MAKRO | Kemi

Gert Mårtensson

Fysik MAKRO | Biologi

Kemi

MAKRO | Kemi

anders Henriksson

MAKRO | Kemi

Biologi

MAKRO | Biologi

Fysik

Gert Mårtensson

Kemi

Anders Henriksson

Mak ro är en s erie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9 . Serien är anpassad till d e nya kursplanerna i grunds kolan. Jacq ues Schultze I Mak ro-serien ingår

Biologi

MAKRO | Kemi

Fysik

MAKRO | Biologi

Kemi

J a c q u e s S c h u l t ze

Biologi

Ja cq u es S ch u l t ze

Ma kro är en serie naturvetenskapliga böcker för grund skolan åk 6/7 – 9. S erien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan. Gert Mårtensson I Ma kro-s erien ingår

Fysik

G e r t M å r te n s s o n

Kemi

G ert M å rt ensso n

Biologi

An de rs H e nr i k s s o n

Fysik

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan.

MAKRO | Fysik

I MAKRO-serien ingår

I Mak ro-serien ingår

I MAKRO-serien ingår

I Makro-serien ingår

I MAKRO-serien ingår

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan.

Makro är en serie naturvetenskap liga böcker för grundskolan åk 6 /7 – 9 . Serien är anpassad till de ny a k ursplanerna i grundskolan.

Kemi

Biologi

Gert Mårtensson

Jacques Schultze

MAKRO | Kemi

Gert Mårtensson

Anders Henriksson

Kemi

MAKRO | Kemi

Gert Mårtensson

MAKRO | Kemi

Kemi

MAKRO | Fysik

Biologi

MAKRO | Biologi

Fysik

J a c q u e s S c h u l t ze

Kemi

Gert Mårtensson

Biologi

G er t M å r t en ss o n

Fysik

Ger t Mårtens s on

Kemi

And e rs He nr i k sso n

Biologi

G er t Må r te n ss o n

Fysik

A n der s H en r i k s s o n

Kemi

Makro är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan. Gert Mårtensson I Makro-serien ingår

MAKRO | Biologi

I MAKRO-serien ingår

Biologi

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan. Jacques Schultze

MAKRO | Kemi

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nyaAnders kursplanerna i grundskolan. Henriksson

I MAKRO-serien ingår

Fysik

MAKRO | Fysik

Biologi

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan.

Kemi

J a c q u e s S c h u l t ze

Gert Mårtensson

MAKRO | Kemi

Kemi

MAKRO | Kemi

Kemi

MAKRO | Biologi

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nyaAnders kursplanerna i grundskolan. Henriksson

Biologi

MAKRO | Kemi

Fysik

MAKRO | Biologi

Biologi I MAKRO-serien ingår

Kemi

J a c q u e s S c h u l t ze

Fysik

Gert Mårtensson

Kemi

Anders Henriksson

Biologi

Ja c q ue s S c hu lt ze

Fysik

and e rs H en ri k ss o n

Kemi

G er t M å r te nss o n

Biologi

Gert Mårtensson

Fysik

MAKRO | Kemi

I MAKRO-serien ingår

Kemi

MAKRO | Fysik

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan.

Biologi

MAKRO | Biologi

Gert Mårtensson

MAKRO | Kemi

Kemi

Makro är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan. Gert Mårtensson

MAKRO | Fysik

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya Jacques kursplanerna i grundskolan. Schultze I MAKRO-serien ingår

Gert Mårtensson

Anders Henriksson

Kemi

Gert Mårtensson

Biologi

Anders Henriksson

Fysik

Gert Mårtensson

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nyaAnders kursplanerna i grundskolan. Henriksson I MAKRO-serien ingår

Kemi

MAKRO | Kemi

Biologi

MAKRO | Kemi

MAKRO | Biologi

Kemi

Kemi MAKRO | Biologi

Fysik

I MAKRO-serien ingår

Kemi

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan.

Gert Mårtensson

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan.

Biologi

Kemi

I MAKRO-serien ingår

MAKRO | Kemi

Gert Mårtensson

J a c q u e s S c h u l t ze

Kemi

MAKRO | Kemi

anders Henriksson

MAKRO | Biologi

Biologi

J a c q u e s S c h u l t ze

Fysik

Gert Mårtensson

Kemi

Anders Henriksson

Makro är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan. Jacques Schultze I Makro-serien ingår

Biologi

MAKRO | Kemi

Fysik

MAKRO | Fysik

J a c q u e s S c h u l t ze

Kemi

anders Henriksson

Gert Mårtensson

Biologi

MAKRO | Biologi

Makro är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan. Gert Mårtensson I Makro-serien ingår

Fysik

MAKRO | Fysik

Kemi

MAKRO | Biologi

MAKRO | Kemi

Biologi

Gert Mårtensson

Fysik

Gert Mårtensson

MAKRO | Kemi

I MAKRO-serien ingår

I Makro-serien ingår

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya Anders kursplanerna i grundskolan. Henriksson

MAKRO | Fysik

I Makro-serien ingår

I MAKRO-serien ingår

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan.

Makro är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan.

Kemi

Fysik

Biologi MAKRO | Kemi

Makro är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan. Gert Mårtensson

Anders Henriksson

Kemi

MAKRO | Fysik

MAKRO | Kemi

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan.

MAKRO | Biologi

I MAKRO-serien ingår

MAKRO

I M A K RO - s e r i e n i n g å r

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan.

MAKRO

16 mm utfall

16 m utfal

e le k t ro n i k

Förord Välkommen till Makro Biologi som tillsammans med Makro Kemi och Makro Fysik bildar en serie av läromedel i naturvetenskap för grundskolans högstadium. Makro Biologi speglar naturens många arter, former och anpassningar. Detta för att locka dig till egna biologiska upptäcktsfärder. Boken hjälper dig också att förstå samband i naturen samt hur miljöproblem uppstår och kan förhindras. Den ger även kunskap om människokroppen så att du kan vara rädd om dig själv och om andra. Boken behandlar dessutom modern forskning inom områden som genteknik och kloning. Denna forskning väcker frågor om vad som ska vara tillåtet att göra inom biologin. Det är bl.a. du som ska se till att biologin används på ett lämpligt sätt i framtiden. Det gör du genom att sprida dina åsikter och värderingar i det dagliga livet och genom att ta ställning i politiska val. Detta ansvar kräver att du har grundläggande kunskaper inom biologin. Kapitlen i Makro Biologi är uppbyggda på följande sätt: • En ingressida med mål som föreslår vad du ska kunna efter att ha läst kapitlet. Din lärare diskuterar målen med dig och ibland behöver de kanske ändras. • Löpande text med många bilder som beskriver biologins delområden. • Utblickar med intressant tilläggsfakta från biologins värld. • Arbetsuppgifter – Klarar du detta? – som finns i tre nivåer. Nivåerna A och B klarar du genom att läsa i boken eller genom att själv kombinera biologiska samband. Dessa uppgifter fungerar som kontroll på vad du kan och förstår av kapitlets innehåll. För att klara uppgifterna på nivå C kan du behöva använda Internet eller annan litteratur än läroboken. • Sammanfattning som ger dig en snabbrepetition.

Lycka till med dina studier! Anders Henriksson

I n n e h ål ls f ö rte c k n i n g

Innehåll Vad är biologi?................................................................ 7

Snäckor............................................................................................. 76 Utblick – Den spanska skogssnigeln. ................................................. 77

1 Det gäller livet............................................................ 9 Vad är liv?......................................................................................... 10 Organismer består av celler....................................................... 12 Indelning av organismer............................................................ 15 Utblick – Linné och hans arbete......................................................... 20 Sammanfattning........................................................................... 22

2 Växterna....................................................................23 Med eller utan blommor............................................................. 24 Fröväxter........................................................................................... 25 Pollinering........................................................................................ 27 Utblick – Blommor och insekter......................................................... 29 Befruktning. ..................................................................................... 30 Frukter och frön sprids..................................................................... 32 Att övervintra................................................................................... 34 Utblick – Vanliga växtfamiljer............................................................ 36 Sporväxter........................................................................................ 39 Ormbunksväxter. ............................................................................. 39 Mossor.............................................................................................. 42 Alger................................................................................................. 44 Sammanfattning........................................................................... 48

3 Svamparna................................................................49 Varken växter eller djur............................................................... 50 Hur svampar får näring och energi.................................................. 51 Utblick – Ätlig eller giftig.................................................................... 52 Svampar i hemmet........................................................................... 54 Lavar................................................................................................... 55 Sammanfattning........................................................................... 58

4 Djuren........................................................................59 Stor variation................................................................................... 60 Urdjur................................................................................................. 62 Utblick – Malaria .............................................................................. 64 Nässeldjur........................................................................................ 66 Maneter............................................................................................ 67 Hydror. ............................................................................................. 68 Koralldjur.......................................................................................... 68 Ringmaskar...................................................................................... 70 Daggmaskar..................................................................................... 70 Iglar. ................................................................................................. 71 Havsborstmaskar. ............................................................................ 72 Plattmaskar...................................................................................... 73 Rundmaskar.................................................................................... 74 Blötdjur............................................................................................. 75

Musslor............................................................................................. 78 Bläckfiskar. ....................................................................................... 79 Tagghudingar................................................................................. 80 Sjöstjärnor........................................................................................ 81 Sjöborrar. ......................................................................................... 81 Ormstjärnor...................................................................................... 82 Sammanfattning........................................................................... 83 Leddjur.............................................................................................. 84 Mångfotingar................................................................................... 85 Kräftdjur. .......................................................................................... 86 Spindeldjur....................................................................................... 88 Insekter............................................................................................. 91 Utblick – Insekternas huvudgrupper.................................................. 96 Sammanfattning........................................................................... 99 Ryggradsdjur.................................................................................100 Fiskar. .............................................................................................102 Groddjur.........................................................................................106 Kräldjur...........................................................................................109 Fåglar..............................................................................................113 Utblick – Vart flyttar fåglarna?.........................................................117 Däggdjur........................................................................................118 Sammanfattning.........................................................................122

5 Bakterier och virus............................................... 123 Bakterier..........................................................................................124 Utblick – De gåtfulla bakterierna.....................................................129 Virus..................................................................................................130 Sammanfattning.........................................................................132

6 Växternas liv.......................................................... 133 Energi och näring........................................................................134 Fotosyntes......................................................................................134 Cellandning....................................................................................136 Växternas upplagsnäring...............................................................138 Från blad till rot............................................................................140 Växter och vatten........................................................................142 Sammanfattning.........................................................................144

7 Ekologi.................................................................... 145 Samband i biosfären..................................................................146 Ekosystem. .....................................................................................147 Klimatet påverkar livet...................................................................149 Utblick – Mikroklimat......................................................................150 Marken påverkar livet. ...................................................................151 Ekologiska modeller...................................................................154

I n n e h ål ls f ö rte c k n i n g

Näringskedja..................................................................................154

9 Människokroppen.................................................. 215

Näringsväv. ....................................................................................155

Kroppens celler............................................................................216 Stamceller. .....................................................................................218 Tumörer..........................................................................................220 Liv och död....................................................................................221 Kroppens arbetsenheter...........................................................222 Ämnen i maten.............................................................................224 Kolhydrater.....................................................................................224 Utblick – Sugen på godis?................................................................226 Fetter..............................................................................................228 Proteiner.........................................................................................229 Närsalter.........................................................................................230 Vitaminer........................................................................................230 Enzymer. ........................................................................................231 Matspjälkningen..........................................................................232 Mat och hälsa................................................................................238 Sammanfattning.........................................................................241 Andningen.....................................................................................242 Blodomloppet..............................................................................246 Dubbelt kretslopp..........................................................................246 Hjärtat. ...........................................................................................248 Blodet..............................................................................................251 Röda blodkroppar..........................................................................251 Blodplättar. ....................................................................................252 Vita blodkroppar............................................................................252 Utblick – Influensa och pandemier. .................................................254 Blodgrupper...................................................................................256 Utblick – Att öka blodvärdet............................................................259 Lymfan.............................................................................................260 Njurarna..........................................................................................260 Sammanfattning......................................................................... 263 Huden . ...........................................................................................264 Överhuden.....................................................................................264 Läderhuden....................................................................................266 Underhuden...................................................................................266 Skelettet..........................................................................................268 Ryggraden......................................................................................269 Benvävnaden. ................................................................................270 Lederna. .........................................................................................271 Musklerna.......................................................................................272 Tre muskeltyper. ............................................................................272 Skelettmuskler arbetar mot varandra............................................273 Utblick – Anabola steroider. ............................................................274 Utblick – Ladda med kolhydrater.....................................................275 Sammanfattning.........................................................................277 Nervsystemet................................................................................278 Hjärnan och ryggmärgen styr........................................................278

Näringspyramid. ............................................................................156 Utblick – Mat till fler.........................................................................157 Olika former av energi...............................................................158 Ämnen återanvänds...................................................................159 Närsalternas kretslopp...................................................................159 Kolets kretslopp. ............................................................................160 Vattnets kretslopp..........................................................................162 Populationens storlek................................................................164 Födelse och död.............................................................................164 Utblick – Tillväxtkurvor....................................................................165 Konkurrens.....................................................................................166 Arter påverkar varandra.................................................................167 Utblick – Märkligt samspel. .............................................................168 Ekologisk nisch...............................................................................169 Biologisk mångfald. .......................................................................170 Sammanfattning.........................................................................171 Sjön som ekosystem...................................................................172 Näringsfattiga sjöar........................................................................175 Näringsrika sjöar. ...........................................................................176 Sjön och årstiderna........................................................................178 Skogen som ekosystem............................................................180 Olika skikt av växter. ......................................................................180 Olika skikt i marken........................................................................181 Sveriges växtregioner. ...................................................................182 Lövskog..........................................................................................184 Barrskog. ........................................................................................185 Utblick – Markens rika djurliv...........................................................188 Urskog............................................................................................189 Havet som ekosystem................................................................190 Utblick – Korallrevet som ekosystem................................................192 Sammanfattning.........................................................................198

8 Etologi..................................................................... 199 Så gör djur......................................................................................200 Medfödda beteenden....................................................................200 Utblick – Människor och nyckelretningar.........................................203 Inlärning.........................................................................................204 Djurens språk................................................................................207 Försvarsmetoder..........................................................................210 Arvets betydelse..........................................................................212 Själviska beteenden.......................................................................212 Osjälviska beteenden.....................................................................213 Sammanfattning.........................................................................214

I n n e h ål ls f ö rte c k n i n g Nervceller och nerver.....................................................................280 Utblick – Mer om signalämnen........................................................281

Hjärnan............................................................................................282 Storhjärnan. ...................................................................................282 Lillhjärnan. .....................................................................................284 Hjärnstammen och hypofysen. .....................................................285 Autonoma nervsystemet..........................................................286 Nervsystemets sjukdomar........................................................287 Våra sinnen....................................................................................290 Ögonen och synen.........................................................................290 Öronen och hörseln. ......................................................................295 Balansen.........................................................................................297 Lukten. ...........................................................................................297 Smaken...........................................................................................298 Känseln...........................................................................................298 Muskelsinnet..................................................................................298 Utblick – Mer om balanssinnet. .......................................................299 Hormonsystemet.........................................................................300 Sammanfattning.........................................................................302

Tjära................................................................................................339 Sniffning.........................................................................................341 Sammanfattning.........................................................................342

12 Genetik................................................................. 343 Genernas betydelse....................................................................344 Gener består av DNA......................................................................344 Kromosomer. .................................................................................346 Vanlig celldelning. .........................................................................346 Reduktionsdelning.........................................................................347 Dominanta och recessiva anlag.....................................................348 Man eller kvinna?........................................................................352 Könsbundet arv..............................................................................353 Mutationer.....................................................................................354 Arv och miljö.................................................................................356 Växt- och djurförädling.............................................................357 Kloner..............................................................................................359 Genteknik.......................................................................................360 DNA-analys....................................................................................362 Sammanfattning.........................................................................364

10 På tal om sex....................................................... 303 En spännande tid........................................................................304 Puberteten. ....................................................................................304 Allas rätt till kärlek.......................................................................306 Könsorganen.................................................................................308 Kvinnans könsorgan.......................................................................308 Utblick – Menstruationscykeln.........................................................310 Utblick – Kvinnlig omskärelse. .........................................................311 Mannens könsorgan. .....................................................................312 Människans sexualitet...............................................................314 Skydd vid sex................................................................................317 Abort................................................................................................319 Könssjukdomar............................................................................320 Från cell till människa................................................................323 Befruktningen................................................................................323 En människa tar form.....................................................................324 Förlossningen.................................................................................325 Sammanfattning.........................................................................326

11 Farligt beroende................................................. 327 Om beroende................................................................................328 Alkohol............................................................................................329 Narkotika........................................................................................332 Cannabis. .......................................................................................333 Opiater. ..........................................................................................334 Stimulerande preparat...................................................................335 Partydroger....................................................................................336 Tobak...............................................................................................338 Nikotin............................................................................................338 Koloxid. ..........................................................................................339

13 Evolution.............................................................. 365 Liv i utveckling.............................................................................366 Fossilen berättar.............................................................................366 Likheter avslöjar släktskap.............................................................367 Darwin förklarad evolutionen........................................................368 Mutationernas betydelse...............................................................369 Utblick – Darwin på Galapagosöarna. ............................................371 Det första livet..............................................................................372 Livets historia................................................................................376 Kräldjurens tid..............................................................................378 Människans utveckling.............................................................380 Sammanfattning.........................................................................382

14 Människan och miljön........................................ 383 Fossila bränslen............................................................................384 Växthuseffekten.............................................................................384 Utblick – Växthusgasen metan........................................................386 Försurning......................................................................................388 Biobränslen....................................................................................390 Ozon.................................................................................................391 Miljögifter.......................................................................................392 DDT.................................................................................................392 Tungmetaller..................................................................................392 Läkemedel......................................................................................392 Övergödning.................................................................................394 Sammanfattning.........................................................................395

Register..................................................................... 396 Bildförteckning......................................................... 400

Vad är biologi? Biologi betyder läran om livet. Ämnet handlar om naturen med alla sina växter och djur. Det handlar även om människan som ju också är en levande varelse. Vi behöver kunskap om hur människokroppen fungerar för att kunna förebygga och bota sjukdomar. Biologin hjälper oss också att förstå hur vi människor påverkar miljön. Detta är viktigt för att inte växter och djur ska utrotas och för att vi själva ska må bra. Här är exempel på frågor som du får svar på under biologilektionerna. Kan du besvara någon av frågorna redan nu?

Svampar är inte växter som många tror. Vad skiljer svampar från växter?

Varför får man mjölksyra i musklerna när man springer, men inte när man sitter still?

Detta fossil (avtryck i sten) härstammar från en korall som levde i havet nära ekvatorn för 400 miljoner år sedan. Nu finns det i berggrunden på Gotland. Hur är detta möjligt?

Fiskgjusen är en rovfågel som äter fisk. Varför drabbas ofta rovdjuren värst av miljögifter?

Kapitel 4

Djuren

FUNDERA – Hur ser man att en skalbagge är en insekt?

Mål När du arbetat med detta kapitel ska du kunna: • beskriva hur olika sorters djur är byggda och hur de lever • känna igen ett urval av arter och kunna sortera dem i grupper • ge exempel på djurs anpassningar till sin omgivning och till klimatet • ge exempel på hur djur och människor påverkar varandra

Djuren

Stor variation Det finns betydligt fler djurarter än växtarter. Många djur lever där växter saknas, t.ex. på djupa och mörka havsbottnar. Andra rör sig skickligt uppe i luften. Här ser du de största djurgrupperna och hur många kända arter de innehåller. Hittills har biologerna upptäckt och beskrivit 1,5 miljoner djurarter. De flesta av dessa är insekter som ingår i gruppen leddjur. RINGMASKAR 12 000 arter

daggmask RUNDMASKAR 22 000 arter

spolmask

PLATTMASKAR 20 000 arter

virvelmask

BLÖTDJUR 130 000 arter snäckor musslor bläckfiskar URDJUR 30 000 arter

NÄSSELDJUR 10 000 arter

amöba

maneter hydror koralldjur

Djuren

TAGGHUDINGAR 7 000 arter sjöstjärnor sjöborrar ormstjärnor

RYGGRADSDJUR 50 000 arter däggdjur fåglar kräldjur groddjur fiskar

LEDDJUR 1 200 000 arter insekter spindeldjur kräftdjur mångfotingar

Djuren

Urdjur Den första och längsta perioden av jordens historia kallas urtiden (se sidan 375). Under större delen av denna period fanns det bara encelliga organismer. Därför kallas encelliga djur för urdjur. Sådana lever fortfarande i hav, sjöar och i fuktig jord. Vissa urdjur lever till och med som parasiter inne i större organismer. Det gäller t.ex. malariaparasiter som sprids med myggor. Dessa urdjur kan föröka sig i vårt blod och orsakar då sjukdomen malaria (se sidorna 64-65). I en enda vattendroppe från t.ex. en damm brukar det finnas många olika sorters urdjur som du kan se med hjälp av mikroskop. Där kan t.ex. finnas amöbor och ciliater.

toffeldjur

trumpetdjur

En amöba kryper genom att ändra sin form. På så sätt kan den även omringa och fånga in små alger och annat ätbart. Ciliaterna simmar genom att vifta med små hår som klär cellytan och som kallas cilier. Dessa sätter även det omgivande vattnet i rörelse så att bakterier och annan föda strömmar mot ciliaternas cellmunnar. Toffeldjuren är kanske de mest kända ciliaterna. På nästa sida ser du vad ett toffeldjur innehåller. Även små, encelliga djur måste innehålla många delar för att kunna leva. Urdjur är viktig mat för många smådjur som i sin tur äts av något större djur osv. Urdjuren är små, men de har stor betydelse i naturen.

klockdjur

musseldjur

hödjur

En amöba kan stänga inne små alger och annan mat genom att ändra sin form.

Exempel på ciliater.

Djuren

Vissa urdjur kan innehålla alger som de ”samarbetar” med. Det gröna i den här ciliaten är sådana alger. Man ser även att cellen är klädd med cilier.

CELLKÄRNA

CELLMUN Hit förs bakterier och encelliga alger med hjälp av ciliernas rörelser. Ett toffeldjur kan äta flera miljoner bakterier per dygn. NÄRINGSBLÅSOR I munnen förpackas maten i näringsblåsor. Sedan bryts maten ner på kemisk väg.

CILIER (flimerhår) Sätter djuret i rörelse och samlar in mat till cellmunnen.

VATTENPUMP Det tränger ständigt in vatten i urdjur som lever i sjöar och dammar (i sötvatten). Därför måste toffeldjuret kunna pumpa ut vatten för att inte svälla och spricka. Delar i ett toffeldjur.

Urdjur delar sig och blir fler Encelliga djur förökar sig genom delning. En cell blir då två nya celler som är kopior av modercellen. Toffeldjur kan även para sig. Under denna så kallade könliga fortplantning lägger sig två djur intill varandra. Deras cellkärnor delar sig och en av kärnhalvorna i vardera djuret vandrar över till det motsatta djuret och smälter ihop med en kärnhalva där. 63

UTBLICK Djuren

Malaria Malaria är en av världens allvarligaste infektionssjukdomar. Den drabbar över 300 miljoner människor varje år och minst en miljon av dessa dör av sjukdomen. Dödsfallen är vanligast bland barn i fattiga delar av Afrika, där man har brist på medicin.

Från mygga till människa Malaria orsakas av malariaparasiter. Dessa urdjur sprids med malariamyggor som liknar vanliga stickmyggor. När myggorna sticker t.ex. en människa för att dricka blod, sprutar de först in saliv som hindrar att blodet stelnar. Om det då finns malariaparasiter i myggornas saliv, hamnar dessa i människans blod. Först följer parasiterna med blodet till levern där de gömmer sig en tid. Sedan återvänder de till blodet och förökar sig inne i de röda blodkropparna. Dessa spricker när de är fulla med nybildade malariaparasiter. Därefter angriper parasiterna nya blodkroppar och fortsätter att föröka sig. På så sätt förstörs allt fler blodkroppar.

Malariamyggor lutar kroppen framåt när de sitter. Det skiljer dem från vanliga stickmyggor.

När många blodkroppar spricker samtidigt får den sjuke hög feber. Feberanfallen brukar återkomma regelbundet, ofta varannan eller var tredje dag. Malariamyggorna får i sig malariaparasiter när de suger blod från infekterade människor och kan sedan sprida infektionen till andra.

Kampen mot malaria Det finns medicin mot malaria, men tyvärr har det utvecklats svårbekämpade stammar av malariaparasiter som är mer eller mindre motståndskraftiga mot medicinerna. Forskare är hoppfulla om att vi i framtiden ska kunna vaccinera människor mot malaria. Ett effektivt och tillräckligt billigt vaccin skulle kunna rädda miljontals människor varje år. Det har även gjorts försök att minska sprid ningen av malaria genom att bekämpa malariamyggorna. Man har t.ex. torrlagt våt marker där myggorna förökat sig. I vissa länder i Afrika och Asien används till och med giftet DDT mot malariamyggor. Detta farliga miljögift är annars förbjudet i större delen av världen. Myggnät över t.ex. sängar är ett billigt men effektivt skydd mot malaria. 64

Röd färg visar malarians utbredning i världen.

uTBLICK uTBLICK Djuren

2 3

1 5 4

1 En frisk person får malariadjur i blodet när han blir stucken av en smittad mygga. 2 Malariadjuren tar sig in i människans röda blodkroppar där de förökar sig genom delning. 3 Blodkropparna sprängs när de är fulla med nybildade malariadjur. Sedan sprids malariadjuren till nya blodkroppar där de fortsätter att föröka sig. På så sätt förstörs allt fler blodkroppar. 4 En ny mygga får i sig malariadjur när den suger blod från den sjuke personen. 5 Den smittade myggan överför malariadjur till ännu en frisk människa.

Malaria i Sverige Idag kan man inte få malaria i Sverige, men det kunde man faktiskt få ända fram till 1930talet. Utdikning av våtmarker, förbättrade bostäder på landsbygden och ökad tillgång på medicin bidrog till att malariaparasiterna försvann från vårt land. Malariamyggorna är dock kvar i Sverige, men nu är dessa ofarliga eftersom de saknar malariaparasiter. 65

Djuren

Nässeldjur Maneter, hydror och koralldjur kallas nässeldjur därför att de dödar eller bedövar sina byten med hjälp av giftiga nässelceller. Plankton, kräftdjur och små fiskar ingår i födan. Nässelcellerna sitter på bränntrådar och fångstarmar runt munnen. När någon rör vid en nässelcell, öppnar den sig blixtsnabbt och slungar ut en tråd med taggar. Tråden har förbindelse med en giftblåsa.

giftkammare med hoprullat vapen ”avtryckare”

Laddad och avfyrad nässelcell.

Enkelt byggda Nässeldjuren är enkelt byggda och består mest av en stor mage. Där bildas ämnen som bryter ner allt ätbart. Sedan töms resterna från maten ut genom munnen. Det finns nämligen ingen annan öppning till nässeldjurens mage. Nässeldjur kan förekomma som medusor eller polyper. En medusa kan simma och har munnen riktad nedåt. En polyp sitter däremot på ett underlag och har munnen riktad ut från underlaget.

gelè mage mun fångstarm Medusa. mun

Maneter är medusor som vuxna, men många av dem börjar sina liv som polyper. Vissa hydror växlar också mellan dessa former, medan andra är enbart polyper. Koralldjur förekommer bara som polyper.

fångstarm mage

Polyp.

En brännmanet med sina tunna bränntrådar. De största brännmaneterna i Atlanten har över 30 meter långa bränntrådar. De har alltså en räckvidd på minst 60 meter och tillhör därmed världens längsta djur.

Djuren

Maneter Ordet manet betyder havsnässla. I havet på den svenska västkusten och i södra Östersjön finns brännmaneter. Deras nässelceller kan bränna oss värre än nässlor. Det kan göra ont, men är oftast ofarligt. Om smärtan är besvärlig och inte går över eller om ögonen påverkas ska man kontakta en läkare. Även döda maneter och till och med avslitna bränntrådar kan ha aktiva nässelceller som bränns. Därför ska du inte ta på brännmaneter som spolats upp på land. Fiskare bränner sig ofta på bränntrådar som fastnat i deras nät. Både på västkusten och långt upp i Östersjön är det vanligt att badgäster hittar öronmaneter. De är nästan genomskinliga och känns som geléklumpar mot huden. Man ser tydligt könsorganen som liknar fyra hästskoformade ”öron”. Nässelcellerna är svaga och irriterar normalt inte människor. Tittar man noga på kanten runt en öronmanet, kan man hitta åtta små fördjupningar. Dessa innehåller bl.a. balansorgan och enkla ögon. 1 Hanen bildar spermier som befruktar honans ägg. 2 Befruktade ägg utvecklas till larver som först lever på fångstarmarna runt honans mun. Sedan sprids de till lämpliga platser där de fäster sig och omvandlas till polyper. 3 Mogna polyper knoppar av skivor som blir nya medusor (färdiga maneter).

hona

hane 1

larv

ung medusa Öronmanetens livscykel. Medusorna (de färdiga maneterna) blir knappt ett år gamla. Polyperna kan däremot leva under flera år.

polyp

Djuren

Hydror I sjöar och dammar kan man hitta ca 5 mm långa sötvattenshydror. De brukar sitta på vattenväxter med hjälp av en klibbig fotskiva. Sötvattenshydror är alltid polyper. De förökar sig genom att nya individer växer ut som små knoppar från de äldre. Det är mindre vanligt att hydror parar sig. Hydror som skadas återhämtar sig snabbt. Varje lossbruten del av en individ kan växa och bli en ny hydra. Grön hydra är en av Sveriges vanligaste sötvattenshydror och påträffas i sjöar och dammar. Precis som andra nässeldjur ”andas” hydran genom att syre sprids direkt från vattnet till kroppens celler som alla sitter ytligt. Den gröna hydran är dessutom hjälpt av grönalger som lever inne i djuret och som bildar syre genom fotosyntes. På bilden ser du hur en ny hydra växer ut som en förgrening. Sedan knoppas denna av och blir fri.

Koralldjur Koralldjur är alltid polyper. De är ofta små och lever många till sammans i kolonier. De kan t.ex. sitta tätt intill varandra i ett gemensamt skelett av kalk. I varma hav kan sådana kolonier växa och bilda mäktiga korallrev. Ett exempel är Stora Barriärrevet utanför nordöstra Australien. Detta 200 mil långa rev är känt för sin artrikedom av koraller och färgsprakande fiskar. På den svenska västkusten finns också korallkolonier, men de är alla små. En av de vanligaste arterna heter död mans hand. Kolonin är mjuk och liknar decimeterlånga, tjocka fingrar som sticker upp från botten.

Död mans hand. Hundratals små polyper sitter som tofsar på ytan av denna mjuka korall.

Djuren

Det finns även koralldjur som inte bildar kolonier. Havsanemoner är stora, frilevande polyper som kan röra sig långsamt. Många har kraftiga nässelceller och fångar bl.a. små fiskar. På den svenska västkusten finns flera arter av havsanemoner.

Den här havsanemonen har tätt med fångstarmar runt munnen. Fisken är en clownfisk. Sådana lever tillsammans med havsanemoner i västra Stilla havet. Andra fiskar kan däremot dödas och ätas av havsanemonerna.

Klarar du detta? A 4.1 Vilken av följande grupper har flest kända arter? ryggradsdjur blötdjur tagghudingar nässeldjur leddjur 4.2 Varför kallas encelliga djur för urdjur? 4.3 Vad orsakar malaria och hur sprids sjukdomen? 4.4 Hur äter en amöba? 4.5 Nämn något som alla nässeldjur har gemensamt. 4.6 Ge exempel på maneter och koralldjur som finns vid Sveriges kuster.

4.7 a) Hur simmar ett toffeldjur? b) Hur äter ett toffeldjur? c) Beskriv olika delar som finns i ett toffeldjur. 4.8 Redogör för öronmanetens livscykel. 4.9 Varför klarar sig nässeldjur utan gälar eller andra andningsorgan?

C 4.10 På sidan 63 finns en bild på ett urdjur som innehåller alger. Vilka fördelar kan urdjuret och algerna ha av att leva tillsammans? 4.11 Vilken nytta kan havsanemoner och clownfiskar ha av varandra?

SAMMANFATTNING

Djuren

Encelliga djur kallas urdjur. Amöbor och ciliater (t.ex. toffeldjur) är exempel på urdjur. Malariaparasiten är ett urdjur som sprids med myggor.

Maneter, hydror och koralldjur hör till gruppen nässeldjur. Dessa vattenlevande rovdjur har nässelceller. Maneter förekommer som både polyper och medusor under sin livscykel. Koralldjur är bara polyper.

Daggmaskar, iglar och havsborstmaskar tillhör gruppen ringmaskar. Daggmaskar är viktiga ”markvårdare”, de är hermafroditer, de har blodkärl med rött blod, de andas genom huden och trycket i deras kroppsvätska fungerar som ”skelett”.

Binnikemaskar är parasitiska plattmaskar. Människan kan få bred binnikemask genom att äta fisk som har ätit hoppkräftor som har ätit maskägg.

Springmaskar är exempel på parasitiska rundmaskar. Andra rundmaskar är vanliga i t.ex. fuktig jord.

Snäckor, musslor och bläckfiskar tillhör gruppen blötdjur. De andas med gälar (landsnäckor har dock enkla lungor), förflyttar sig med en muskelrik fot och har ofta skal.

Sjöstjärnor, sjöborrar och ormstjärnor är exempel på tagghudingar. De lever i havet och har taggar som sitter fast på kalkplattor under huden. Endast tagghudingar har ett så kallat vattenkärlsystem. I detta ingår sugfötter och det fungerar som andningsorgan. 83

MAKRO | Biologi

Kemi

Fysik

Kemi

Fysik

Biologi

Kemi Fysik

Biologi

Kemi

Fysik

Kemi

Kemi Fysik

Biologi

Kemi

Fysik Biologi

Kemi

Fysik

Biologi

Kemi Gert Mårt ensson

Gert Mårtensson

I MAKRO-serien ingår

I MAkro-serien ingår

Fysik

Biologi

Kemi

Fysik

Biologi M AKRO ä r e n serie naturvetenskapl iga böcke r för grunds kola n åk 6 /7 – 9 . Se rie n är anpa ssa d til l de nyaAnders kursplHenriksson anerna i grundskola n.

Kemi

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grun dskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya ku rsplanerna i gr undskolan. Gert Mårtensson I MAKRO-serien ingår

I M AK RO-serien ingå r

Kemi

Fysik

Biologi

Kemi Fysik

Biologi

Kemi

Fysik Biologi

Kemi

Fysik

Biologi

Fysik

Biologi

Kemi

Fysik Biologi

Kemi

Fysik

Biologi Kemi

Fysik

Biologi

Kemi

Fysik Jac qu es Sc hu ltze

Biologi MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nyaAnders kursplanerna i grundskolan. Henriksson I MAKRO-serien ingår

MAKRO är en s er ie n atur vetens kap li ga b öcker fö r g ru nds ko lan åk 6 /7 – 9 . Seri en är anpas sad ti ll de nya kur sp lan er na i g ru nds ko lan . I MAKRO-s er ien in går

Kemi

Fysik

Biologi

Kemi Fysik

Biologi

Kemi

Fysik Biologi

Kemi

Fysik

Biologi

Kemi Gert Mårt ensso n

Kemi Gert Mårtensson

I MAKRO-serien ingår

I Makro-serien ingår

Fysik

Biologi

Kemi

Makro är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan. Gert Mårtensson I Makro-serien ingår

Fysik

Biologi

Kemi

Fysik

Makro är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i gr undskolan. Jacques Schultze I Makro-serien ingår

Biologi

Kemi

Fysik

Biologi anders Henriksson

Kemi Gert Mårtensson

MAKRO

I MAKRO-serien ingår

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan.

Makro är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan.

Kemi

MAKRO

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan.

MAkro är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i gru ndskolan.

MAKRO

Kemi

MAKRO

I MAKRO-serien ingår

Biologi

MAKRO

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nyaAnders kursplanerna i grundskolan. Henriksson

I MAK RO-s eri en i ng år

Fysik

MAKRO

Biologi

MA KRO är en serie n at urvet en skaplig a bö cker för g run dskolan åk 6/ 7 – 9. Serien är anp as sad till d e ny a kurs planerna i g ru nds kolan .

Kemi

MAKRO

G ert Mårte nsson

MAKRO

Kemi

MAKRO

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nyaAn kursplanerna i grundskolan. de rs H en ri ksson

Biologi

MAKRO

Biologi I MAKRO -serien ingår

Kemi

MAKRO

MAKRO I MAKRO-serien ingår

I MAKRO-serien ingår

Kemi

MAKRO

I MAKRO-serien ingår

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan.

MAKRO är en serie naturvetens kapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan.

Biologi

MAKRO

Anders Henriksson

MAKRO

Jacques Schultze

MAKRO

Fysik

MAKRO

Ge rt Mårte nsson

MAKRO

Kemi

MAKRO

Kemi

MAKRO

MAKRO är en serie natu rveten skapliga böcker för gru ndskolan åk 6 /7 – 9. Serien är an pass ad till de nyaAnders kur splan er na i gr undskolan. Henriksson

Biologi

MAKRO

Biologi I MAKRO-serien in går

Kemi

MAKRO

Kemi

MAKRO

Biologi

MAKRO

MA KRO är en serie n atu rvetens kaplig a böcker för grunds kola n åk 6/7 – 9 . Serien är anpa ssad till de ny a Jacques k urs pl anerna i gru ndskolan . Schul tze I MA KRO -serien i ngå r

Kemi

MAKRO

Kemi

MAKRO

Biologi

MAKRO

I Makro-serien ingår

Fysik

I MAKRO-serien ingår

Kemi

MAKRO

Makro är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan. Gert Mårtensson

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan.

Biologi

MAKRO

Ge rt Mårtens son

MAKRO

Kemi

MAKRO

Biologi

MAKRO

Fysik

MAKRO

Kemi

MAKRO

Biologi

MAKRO

Fysik

MAKRO

Kemi

MAKRO

Biologi

MAKRO

Fysik

MAKRO

Kemi

MAKRO

Biologi

MAKRO

Kemi

I MAKRO-serien ingår

I MAKRO-serien in går

Fysik

MAKRO

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan.

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad t ill de nya kursplanerna i grun dskolan.

Kemi

MAKRO

Gert Mårtensson

MAKRO

Kemi

MAKRO

Ger t Mårte nsso n

MAKRO

Kemi

MAKRO

Biologi

MAKRO

Fysik

MAKRO

Kemi

MAKRO

Biologi

MAKRO

Fysik

MAKRO

Kemi

MAKRO

Biologi

MAKRO

MAKRO Fysik

MAKRO

Kemi

MAKRO

I MAKRO-serien ingår

Biologi

MAKRO

MAKRO MAKRO

MAKRO

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nyaAnders kursplanerna i grundskolan. Henriksson

I MAKRO -serien ingår

Fysik

Gert Mårtensson

Anders Henriksson

Jacques Schultze

245 mm

MAKRO

Biologi

MAKRO är en serie nat urvetenskapliga böcker för gr undskolan åk 6 /7 – 9. Serien är an passad till de ny a k ursplaner na i g rundskolan.

Kemi

Biologi

A n de rs Henriksson

G e r t M å r t e ns s o n

Fysik

J a c q u e s S c h u l t ze

Kemi

MAKRO | Fysik

Kemi

Gert Mårtensson

MAKRO är en ser ie n aturvetenskapliga böcker för gr undskolan åk 6/7 – 9 . Ser ien är anpassad till de ny aAnders k ursplanern a i g ru ndskolan . Henriksson

Biologi

anders Henriksson

Fysik

MAKRO | Kemi

Biologi I MAKRO -ser ien ing år

Kemi

J a c q u e s S c h u l t ze

Fysik

Gert Mårtensson

Kemi

MAKRO | Biologi

Biologi

MAKRO | Fysik

Fysik

MAKRO | Kemi

Kemi

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nyaAnders kursplanerna i grundskolan. Henriksson

Gert Mårtensson

Biologi

Gert Mårtensson

Fysik

J a cq ue s S ch ul t ze

Kemi

G e r t M å r t en s s o n

I MAKRO-ser ien in gå r

Biologi

MAKRO | Kemi

MAKRO ä r en ser ie n atur vetenskapliga böcke r för gru ndskolan åk 6/7 – 9. S erien ä r an passad till de nya kur spla ner na i gr un dskolan .

Fysik

MAKRO | Kemi

G er t M årt e ns s on

Biologi MAKRO | Kemi

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya Jacques kursplanerna i grundskolan. Schultze I MAKRO-serien ingår

Kemi

MAKRO | Fysik

Kemi

Gert Mårtensson

M AKRO är e n s erie n atur veten skaplig a böcker för gr un dskolan åk 6/7 – 9 . Serien är an pas s ad till de nyaAku n d rs e r splan He nern ri ksas iong run dskolan.

Biologi

Gert Mårtensson

Fysik

Anders Henriksson

Biologi I MAK RO-s erien in går

Kemi

Anders Henriksson

Kemi

MAKRO | Biologi

Kemi

G er t Må r te n ss o n

Biologi

A n der s H en r i k s s o n

Fysik

Anders Henriksson

Fysik

I MAKRO-serien ingår

Kemi

MAKRO | Biologi

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan.

Biologi

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya Jacques kursplanerna i grundskolan. Schultze

MAKRO | Kemi

Gert Mårtensson

Fysik MAKRO | Biologi

Kemi

MAKRO | Kemi

anders Henriksson

MAKRO | Kemi

Biologi

MAKRO | Biologi

Fysik

Gert Mårtensson

Kemi

Anders Henriksson

Mak ro är en s erie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9 . Serien är anpassad till d e nya kursplanerna i grunds kolan. Jacq ues Schultze I Mak ro-serien ingår

Biologi

MAKRO | Kemi

Fysik

MAKRO | Biologi

Kemi

J a c q u e s S c h u l t ze

Biologi

Ja cq u es S ch u l t ze

Ma kro är en serie naturvetenskapliga böcker för grund skolan åk 6/7 – 9. S erien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan. Gert Mårtensson I Ma kro-s erien ingår

Fysik

G e r t M å r te n s s o n

Kemi

G ert M å rt ensso n

Biologi

An de rs H e nr i k s s o n

Fysik

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan.

MAKRO | Fysik

I MAKRO-serien ingår

I Mak ro-serien ingår

I MAKRO-serien ingår

I Makro-serien ingår

I MAKRO-serien ingår

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan.

Makro är en serie naturvetenskap liga böcker för grundskolan åk 6 /7 – 9 . Serien är anpassad till de ny a k ursplanerna i grundskolan.

Kemi

Biologi

Gert Mårtensson

Jacques Schultze

MAKRO | Kemi

Gert Mårtensson

Anders Henriksson

Kemi

MAKRO | Kemi

Gert Mårtensson

MAKRO | Kemi

Kemi

MAKRO | Fysik

Biologi

MAKRO | Biologi

Fysik

J a c q u e s S c h u l t ze

Kemi

Gert Mårtensson

Biologi

G er t M å r t en ss o n

Fysik

Ger t Mårtens s on

Kemi

And e rs He nr i k sso n

Biologi

G er t Må r te n ss o n

Fysik

A n der s H en r i k s s o n

Kemi

Makro är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan. Gert Mårtensson I Makro-serien ingår

MAKRO | Biologi

I MAKRO-serien ingår

Biologi

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan. Jacques Schultze

MAKRO | Kemi

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nyaAnders kursplanerna i grundskolan. Henriksson

I MAKRO-serien ingår

Fysik

MAKRO | Fysik

Biologi

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan.

Kemi

J a c q u e s S c h u l t ze

Gert Mårtensson

MAKRO | Kemi

Kemi

MAKRO | Kemi

Kemi

MAKRO | Biologi

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nyaAnders kursplanerna i grundskolan. Henriksson

Biologi

MAKRO | Kemi

Fysik

MAKRO | Biologi

Biologi I MAKRO-serien ingår

Kemi

J a c q u e s S c h u l t ze

Fysik

Gert Mårtensson

Kemi

Anders Henriksson

Biologi

Ja c q ue s S c hu lt ze

Fysik

and e rs H en ri k ss o n

Kemi

G er t M å r te nss o n

Biologi

Gert Mårtensson

Fysik

MAKRO | Kemi

I MAKRO-serien ingår

Kemi

MAKRO | Fysik

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan.

Biologi

MAKRO | Biologi

Gert Mårtensson

MAKRO | Kemi

Kemi

Makro är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan. Gert Mårtensson

MAKRO | Fysik

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya Jacques kursplanerna i grundskolan. Schultze I MAKRO-serien ingår

Gert Mårtensson

Anders Henriksson

Kemi

Gert Mårtensson

Biologi

Anders Henriksson

Fysik

Gert Mårtensson

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nyaAnders kursplanerna i grundskolan. Henriksson I MAKRO-serien ingår

Kemi

MAKRO | Kemi

Biologi

MAKRO | Kemi

MAKRO | Biologi

Kemi

Kemi MAKRO | Biologi

Fysik

I MAKRO-serien ingår

Kemi

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan.

Gert Mårtensson

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan.

Biologi

Kemi

I MAKRO-serien ingår

MAKRO | Kemi

Gert Mårtensson

J a c q u e s S c h u l t ze

Kemi

MAKRO | Kemi

anders Henriksson

MAKRO | Biologi

Biologi

J a c q u e s S c h u l t ze

Fysik

Gert Mårtensson

Kemi

Anders Henriksson

Makro är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan. Jacques Schultze I Makro-serien ingår

Biologi

MAKRO | Kemi

Fysik

MAKRO | Fysik

J a c q u e s S c h u l t ze

Kemi

anders Henriksson

Gert Mårtensson

Biologi

MAKRO | Biologi

Makro är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan. Gert Mårtensson I Makro-serien ingår

Fysik

MAKRO | Fysik

Kemi

MAKRO | Biologi

MAKRO | Kemi

Biologi

Gert Mårtensson

Fysik

Gert Mårtensson

MAKRO | Kemi

I MAKRO-serien ingår

I Makro-serien ingår

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya Anders kursplanerna i grundskolan. Henriksson

MAKRO | Fysik

I Makro-serien ingår

I MAKRO-serien ingår

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan.

Makro är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan.

Kemi

Fysik

Biologi MAKRO | Kemi

Makro är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan. Gert Mårtensson

Anders Henriksson

Kemi

MAKRO | Fysik

MAKRO | Kemi

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan.

MAKRO | Biologi

I MAKRO-serien ingår

MAKRO

I M A K RO - s e r i e n i n g å r

MAKRO är en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolan åk 6/7 – 9. Serien är anpassad till de nya kursplanerna i grundskolan.

MAKRO

16 mm utfall

16 m utfal