9789175866468

Den stora boken om

HAVSÖRINGsfiske Jens Bursell

& Rasmus Ovesen

med bidrag från Jens Peder Jeppesen, Thomas Hansen, Per Ekstrøm, Bue Poulsen, Henning Trier, Udo Schroeter, Nicka Helleberg, Kern Lund, Pelle Klippinge, Carsten Scharf och Finn Sivebæk

översättning

Christer Johansson

Den stora boken om

Havsöringsfiske Jens bursell

rasmus ovesen

Dubbel fiskeglädje!

Bara jag hör ordet havsöring blir jag glad. Det hela började när jag var en liten parvel. Mormor hade ett sommarställe på Västkusten och efter varje sommarlov var ryggen sönderbränd medan magen var kritvit och full av träflisor. Det spännande ligga-påbryggan-fisket efter snultror och simpor ersattes snart av nya utmaningar. Jag skaffade ett spinnspö och började jaga efter torsk, gyltor och makrill längs klipporna. I tonåren upptäckte jag havsöringen och den kom snart att hamna högst på önskelistan under mina kustäventyr med spinn och fluga.

På den tiden var det långt mellan huggen. En av anledningarna var givetvis min ringa erfarenhet, men det berodde även på att öringarna var få. Idag är det annorlunda. Chansen till hugg har flerfaldigats på många håll tack vare fantastiska insatser från många eldsjälar. Restaureringar av lekåar och hårdare regler för både nät- och spöfiske har gjort att bestånden har börjat återhämta sig.

Det som gör havsöringfisket så intressant är alla dess dimensioner. I centrum står naturupplevelsen i kombination med en vacker fisk som är mycket fascinerande både vad gäller biologi och beteende. Ju mer du lär dig om dess väsen – vad den äter, var den befinner sig under olika tider på dygnet och årstider – ju mer blir du fast.

Vilken metod du än väljer så kan du ständigt lära dig något nytt. Oavsett om du föredrar spinn, fluga eller mete så ligger det en enorm glädje i att söka svar på alla frågor som hela tiden dyker upp, att försöka knäcka koden och till slut få belöningen, i form av renaste silver…

Givetvis är inte mesta möjliga fångst den viktigaste ingrediensen för en sportfiskare.

Hade det varit så, ja då borde man ju genast byta spö mot trål! Men onekligen är det ändå så att vi hela tiden strävar efter bättre chanser de få tillfällen vi blöter våra linor. Och ökad framgång är just vad du får med den bok du nu håller i din hand.

Författarnas ambition har varit att skapa en bok som inte bara går på djupet och bredden med de traditionella metoderna, utan även i ligger framkant vad gäller utvecklingen av nya metoder. Och de har lyckats väl: Den sätter definitivt en ny standard för fiskehandböcker, både fackligt och visuellt.

Att så målinriktat designa ett helt nytt fiskekoncept – som i grova tal kan fördubbla antalet landade fiskar, både på spinn, fluga och bombarda – är en oerhörd prestation.

Tillsammans med testfiskare har författarna skapat ett så stort underlag i antal fångster att statistiken blir närmast vetenskapligt. Det är också unikt att kunna dokumentera effektiviteten av en ny metod så grundligt. Det handlar om såväl praktiskt mätbara fiskeresultat, som kvalitativ dokumentation av underliggande orsaker och sammanhang. Som exempel kan nämnas röntgenbilder av fiskens ben- och broskdelar i käften, penetrationstester och krokdimensionsmätingar.

De nya metoderna är definitivt ett genombrott i kustfiskets historia och helt säkert kommer de att revolutionera havsöringfisket, men det kommer säkert ta några år innan folk i gemen inser det.

Den stora boken om havsöringsfiske handlar både om inspiration och fiskeglädje, samtidigt som den skänker dig en ökad framgång i ditt fiske. Dubbel fiskeglädje!

Simma lungt

Martin Falklind

Chefredaktör på Fiskejournalen

INNEHÅLL

Kustmagi 6 Betraktelser vid kusten 9

HITTA FISKEN 10 Havsöringens biologi 12 Väder och vind 28 Årstiderna på kusten 42 När och var ska jag fiska? 48 Strategi på kusten 54 På land eller till havs 66 Lagar och förordningar 79 Kläder och utrustning 82

MED SPINN OCH FLUGA PÅ KUSTEN 98

Utlös hugget 100 Kustspinnfiske 115 Spinn med fluga och mikroagn 156 Kustflugfiske 172 Hugg, fight och landning 213

DE SLUTLIGA 50 PROCENTEN 222 Kroka fler, förlora färre – fånga fler 224 Varför missar man så mycket fisk? 232 Hur löser man problemet med förlorad fisk? 246 Spinnfiske med release-tackel 254 Flug- och bombardafiske med småkrokstackel 270

FRAMTIDENS KUSTÖRINGAR 296 Epilog 297 Havsöringslitteratur 298 Register 299

Kustmagi Jens Bursell

Svetten dryper från pannan, då jag genom brantens gröna, glittrande sensommarbladverk för första gången får en ordentlig utblick över vattnet. De gångna dagarnas pålandsvind kunde lätt ha grumlat upp vattnet för mycket, men till följd av att vågorna fortfarande är beskedliga ser vattnet perfekt ut. Det är varken klart eller grumligt, utan precis ”al dente”.

Jag traskar vidare, 25 meter över vattnet, genom ett ogenomträngligt virrvarr av växter, stammar och blad.

Det som i maj månad var en liten stig, påminner i dag mer om ett ekonomiskt sammanbrott. Håv, rulle och spön trasslar hela tiden in sig i de vilda hundlokorna – vilket onekligen får fiskefebern att stiga ett par grader. Den ogästvänliga gröna muren sänder inte bara en oemotsäglig signal om att det är högsommar; utan vittnar även om att det är tämligen länge sedan det varit några kustfiskare på platsen.

Långt under mig kan jag höra efterdyningarna från blåsvädret. Tungt lastad med utrustning klättrar jag ned för sluttningen, där några ställen är så branta att minsta felsteg kan få ödesdigra konsekvenser.

En halvtimme senare är jag framme vid platsen och eftermiddagen har hunnit övergå i kväll. Redan på andra kastet blir det tvärstopp på kort lina, och ögonblicket senare skjuter två kilo silver upp ur vattnet tio meter framför spötoppen. Fisken bjuder på en otrolig

kamp, men måste ändå snart kapitulera inför pressen och glider utmattad in över håvkanten. I det mjuka aftonljuset glöder den blanka bredsidan i fantastiska färger och buken har börjat få en svagt mässingsfärgad antydan, vilket tyder på att sommaren är på upphällningen. Havsöringens lekvandring står för dörren, så fisken åker försiktigt tillbaka ner i vattnet där den hör hemma. Kort där efter flyger mitt drag åter genom luften.

Skuggorna blir allt längre, och jag får ytterligare ett par fina fiskar. Innan jag vet ordet av är de splittrade molnformationerna insvepta i en delikat rosa nyans, som i det bleknande ljuset förvandlas till flammande ljusrött och violett, i gräll kontrast till den skiffergrå natthimmeln. Snart omsluts jag av mörker och i pannlampans sken sätter jag på en stor kustvobbler.

Månen hänger snart högt över vattnet och i det tilltagande mörkret syns den tydligt mellan stjärnorna. I fjärran hörs det dunkande ljudet från en gammal fiskekutter som är på väg hem över Östersjön. I månskenets reflexer på den nu svagt krusade ytan kan jag tydligt se kölvattnet från min vobbler, som blixtsnabbt sicksackar sig fram genom vattnet. Plötsligt trycks vattnet upp i en våg precis bakom vobblern, och i nästa sekund försvinner den i ett plask som ögonblicket senare fortplantar sig som ett brutalt ryck genom linan. Fisken gör en hård rusning kämpandes mot en uppstramad

Den klassiska kustwobblern Sandgrævligen är ett säkert bete under sommarnattens fiske – här i en modifierad version anpassad för releasetackel (s. 254) i svart och vit – samt med gloweffekt på undersidan.

broms, och redan innan jag hunnit lösgöra bromsen dansar den iväg på stjärten så vattnet stänker åt alla håll. Det är en fin fisk och det blir många hopp, hårda ryck och storslagna rusningar, innan jag kan lyfta fisken fri från vattnet.

När fisken är på väg in får jag en underlig känsla av att vara iakttagen, och i pannlampans sken upptäcker jag plötsligt reflexerna från tusentals i det närmaste oroliga räkögon, vilka sitter på rad bland tången som om vore de på bio för att titta på en film om en galen hämnare i mörkret. Väl uppe på land hamnar en vacker, 3,5 kilo tung glänsande fisk mellan stenarna, och då jag sätter mig på en kritklippa är det så tyst att jag nästan kan höra min egen puls. Detta är livet.

Egentligen önskar jag mest av allt att detta stilla ögonblick ska vara för evigt, men ett massivt plask ute bland vågorna får mig blixtsnabbt på andra tankar.

Strax efteråt står jag åter på min sten och än en gång upprepar seansen sig – dock med en endast tre kilo tung fisk. Jag har en förnimmelse av att det fina fisket skulle kunna fortsätta, men väljer ändå att ta en paus.

Snart sprider sig värmen från en sprakande eld i den kyliga nattluften.

Natten är ung. Jag öppnar en pilsner och njuter av sommarnatten i fulla drag. Snart övergår ljuden från vågornas skvalp till en sövande cocktail av trötthet och förväntan inför det tidiga morgonfisket. Jag trycker in mig mellan några stenar, lägger huvudet till rätta på en av de få sandplättarna, och inom kort blir ögonlocken så tunga att de faller ihop.

Utan liggunderlag och sovsäck försvinner komforten dramatiskt i takt med att de livliga lågorna förvandlas till en döende eld. När jag en halvannan timme senare väcks av kattugglornas hoanden, känner jag mig

När solen sjunker i havet förtätas stämningen – och det finns gott om tid för att fullt ut njuta av kustens oräkneliga intryck.

Jens Bursell med en par vackra, blanka uppgångsfiskar fångade en för­ trollad sommarnatt på Stevns. Draget var en Snurrebassen i storlek 5 i färgen Michael Jackson; svart på ena sidan – och vit på den andra.

som en underkyld fakir, som inte helt har förstått hur smärta förvandlas till njutning. Jag har blivit både gul och blå av de hårda stenarna, men jag bryr mig inte för i det becksvarta mörkret hör jag plötsligt en hoppande fisk alldeles intill, och kan nätt och jämt skymta de koncentriska ringarna i det täta mörkret.

Sekunden efter vacklar jag famlande runt och försöker hålla balansen trots att det ena benet fortfarande sover.

Men tanken på en fin morgonfisk gör det inte så svårt

att ta sig samman. Med ett mjukt kast skickar jag ut min kustvobbler 20 meter bakom fisken. Med så stor koncentration som den omänskliga tidpunkten på dygnet tillåter, spinner jag snabbt hem min Sandgrävling med en serie oavbrutna ryck, så att den gång på gång bryter vattenytan. SMACK – redan på första kastet fortplantar sig suget från en fin fisk genom spöet – och så fortsätter det, ända tills solen letar sig över horisonten och förvandlar sommarnattens förtrollning till en gnistrande fräsch och varm sommarmorgon.

Betraktelser vid kusten Kustfiske ger ro i själen. Doften av saltvatten, bränningarnas skvalpande och det lättjefulla solglittret på vågorna förmår framkalla ett närmast meditativt tillstånd, som förtränger vardagens stress och tömmer hjärnan – eller ger utrymme för de stora tankarna. Det är enkelt.

Allt du behöver göra är att vara på plats, där land och hav möts. Intrycken, stämningen, det föränderliga sceneriet och kamratskapet med andra kustfiskare – samt alla de andra fina upplevelserna som inte kan mätas i kilo och gram – kommer alldeles av sig själva.

Men fisken då? Fastän det är befriande att drömma sig in i ett vacuum, där tiden rinner i väg som sand mellan fingrarna, så är det förlösande ögonblicket när hugget från en havsöring ger en stenhård adrenalinkick som får pulsen att rusa iväg på bråkdelen av en sekund. För de allra flesta är detta ett minst lika viktigt inslag under kustfisket.

Känslan för var och när man hittar den kustnära öringen – samt hur den ska lockas till hugg – är något som kommer efter att man tillbringat massor av tid vid vattnet. Men det råder inget tvivel om att du kan ta en snabb genväg till framgång vid kusten, genom att systematiskt sätta dig in i fisket innan du börjar.

Syftet med denna handbok, om man fokuserar på kastfiske med artificiella beten med spinn-, flug- och bombardaredskap, är att förmedla en överblick över de faktorer som leder till att du inte bara återvänder hem med trevliga upplevelser – utan även fångar fisk.

Boken är med andra ord den kompletta guiden till kustöringsfiske med artificiella beten. Nybörjaren kommer att kunna lära sig alla de viktiga förutsättningarna från grunden, den rutinerade kustfiskaren kommer att finna ny inspiration till att förbättra och utveckla sitt fiske. Medan de absolut duktigaste kustexperterna, får chansen att kasta sig över ny och mer avancerad teknik, som lyfter kustfiskets effektivitet till helt nya nivåer.

Del 1 ger dig en intressant introduktion till havsöringens biologi, beteende och dess mönster för födointag året om samt fiskens rörelser under olika väder- och vindförhållanden. Kunskap om var och när du ska fiska, samt vilken strategi du måste ta till för att komma inom kasthåll och kunna presentera dina kustbeten för kustöringen är oerhört viktig.

Framgång vid kusten kräver inte bara grundläggande kunskaper och bra strategi, utan även att du håller ut mot vädergudarna tillräckligt länge för att vara på plats när tidpunkten för det magiska havsöringshugget helt oväntat kommer. På sidorna 82-89 får du därför en rad praktiska tips om sådan utrustning som behövs för att hålla dig varm och torr – och därmed säkerställa den uthållighet som är nödvändig för att kunna tillbringa många timmar vid kusten i alla slags väder.

Del 2 inleds med en spännande inblick i vilka mekanismer man som spinn- och flugfiskare kan utnyttja vid kusten för att utlösa havsöringens huggreflex.

Kustfiske efter havsöring är ett fiske där alla kan delta – och del 2 fortsätter med en inspirerande och detaljerad genomgång av de lättaste samt mest populära metoderna för spinn-, flug- och bombardafiske vid kusten. Här hittar du allt som är värt att veta för att komma i gång med kustfisket – plus en detaljerad genomgång av alla de viktigaste och mest effektiva typerna av drag, flugor och andra artificiella beten.

Del 3 bjuder på ett av de största genombrotten i kustfiskets historia. Med de traditionella kustteknikerna förlorar man i genomsnitt 40-60 procent av alla havsöringskontakter (s. 228) – oavsett om man fiskar med spinn, fluga eller bombarda. Men med en serie nya fisketekniker, vilka i genomsnitt reducerar antalet förlorade fiskar till mellan 5 och 15 procent, kommer även den duktigaste kustfiskare att få ett nytt trumfkort på handen. Med de nya metoderna, där stödpunkten är mycket små asymmetriskt monterade trekrokar, är risken för att förlora havsöringen 3-10 gånger lägre än det som vi känner till från traditionellt kustfiske. Det betyder att du i det närmaste kommer att fördubbla dina fångster – inte bara vid enstaka tillfällen, utan var och hur du än fiskar.

Dessa banbrytande nya kustmetoder, vars effektivitet underbyggs och har dokumenterats av kvalitativa tester, samt backas upp av ett aldrig tidigare skådat datamaterial på 3 367 specifika havsöringskontakter, kommer att revolutionera ditt havsöringsfiske. Förutsatt att du har den energi, det tålamod och de fisketekniska kunskaper som krävs.

Denna bok kompromissar inte om de viktiga detaljerna: Även om en del detaljer, enskilt betraktade, har en marginell effekt kan den totala summan och samspelet av en mängd detaljer tillsammans betyda mycket för dina framgångar utmed kusten. Önskar du få ett stort fångstmässigt utbyte av den tid du spenderar vid kusten, kräver det alltså att du tänker över dina val, att du grundligt sätter dig in i alla de många varierande faktorer, som har inflytande över dina möjligheter att fånga den eftertraktade kustöringen. När du läst boken är du väl utrustad att göra alla dessa val, vilket i slutändan leder dig närmare drömfisken. Inte ens den mest seriöse kustfiskaren avhåller sig från en flirt med lyckans gudinna, men det finns ingen anledning att ge henne för mycket löslina…

Vi ses därute Jens Bursell och Rasmus Ovesen

HAvsörIngens bIologI Jens Peder JePPesen

Havsöringen – är en av tre öringtyper – Salmo trutta.

Havsöringen samt de två andra typerna – bäcköring och insjööring (tidigare benämt som Salmo trutta fario och Salmo trutta lacustris) – är alltså en och samma fiskart, som anpassar sig till olika miljöer och antar utseende därefter.

tur ocH retur frÅn kust till Å Sensommar och höst medför en förändring – en stor del av havsöringarna blir allt mer färgade. Detta är ett säkert tecken på att havsöringen genomgår en förvandling till en stigande lekfisk och att lekvandringen närmar sig. Precis som laxen har havsöringen en uttalad vandringsinstinkt och nästan alla havsöringar som är födda och uppvuxna i en å, eller som satts ut i mynningen av en å, återvänder till samma vattendrag i egenskap av stigande fisk. Och har de en gång varit uppe för lek i en specifik å, återkommer de oftast till samma vattendrag år efter år.

12

Det varierar hur stor havsöringen är då den vandrar upp för första gången. Några deltar i leken nästan varje år, vilket håller tillbaka deras tillväxt något. Andra hoppar över leken från ett till flera år, och når därmed rekordvikter på 10-15 kilo. De stigande hanarna får en utmärkande krok på underkäken och båda könen får en karaktäristiskt gröngul eller rödaktig lyster.

Ett säkert tecken på stigande fiskar är utvecklandet av vitaktiga ringar runt de svarta fläckarna på gällocken.

Tillsammans med att de annars så vackra löst sittande fjällen täcks av en tilltagande slemmig och hård yta, som ska skydda havsöringen under dess vistelse i ån.

I ån vänjer sig havsöringarna under hösten till förhållandena och ser sannolikt redan tidigt ut de bästa lekplatserna. I november-december uppsöks lekplatser med grus och strömmande vatten i de övre delarna av vattendragen.

Havsöringen producerar 1 000-2 000 romkorn för varje kilo kroppsvikt och denna grävs ner och göms i gruset.

Den lekfärgade havsöringen drivs av en oemotståndlig drivkraft, att ta sig tillbaka till den plats i födelseån där den själv en gång kläcktes – och kan under vandringen forcera ganska höga vattenfall.

Nästa generation öringar börjar som små befruktade romkorn, som havsöringhonan grävt ner på botten av lekplatsen. Övertäckta av sten och grus är de skyddade mot fiender under de påföljande kalla vintermånaderna. De 5 mm stora romkornen kläcks under april-maj.

De första dagarna lever öringen av näringen i gulesäcken, varefter det knappt två centimeter långa ynglet gräver sig fri och påbörjar sitt fritt simmande liv.

I anslutning till åmynningarna vid havet kan man få uppleva detta fasci­ nerande skådespel.

Då havsöringarna – vanligtvis från sep­ tember till november – försöker ta sig fram över de ofta grunda områdena mellan havet och ån.

När havsöringen har nått lekplatserna i de övre delarna av bi­ flödena börjar leken.

Den utspelar sig ofta under våldsamt tumult, framför allt mellan rivaliserande hanar.

I ån kallas de växande havsöringarna endast för öringyngel. Detta eftersom man menar att det är först senare, som förvandlingen till respektive bäcköring, insjööring och havsöring sker. Öringynglen förstår ganska fort att tillvaron på lekplatsen är förenad med stor fara. De söker sig därför in på grundare, decimeterdjupt vatten där de börjar sin tillvaro som rovdjur genom att äta smådjur så som mygglarver, dagsländnymfer och tångloppor. Under första året blir öringen 5-12 cm och under andra året når den 12-18 cm. Nu livnär den sig till övervägande del på tångloppor och nattsländelarver – samt på romkorn från artfränder. I detta stadium går det inte att avgöra om ungfisken kommer att bli en havs-, insjöeller bäcköring. Det är först under, eller omedelbart efter, utvandringen som fisken bekänner färg genom att erhålla den silverfärgade havsdräkten.

Ankomsten till havet sker i Danmark och i södra Sverige i allmänhet efter 2-3 år. Öringstammar som är an-

13

Havsöringens bytesdjur Havsöringens kost är varierande. Vill man optimera sina fångstchanser, är det därför nyttigt att ha en inblick i de olika bytesdjurens levnadsvanor. Dels för att havsöringarna finns där bytesdjuren finns och dels för att grundläggande kunskaper om havsöringens föda, ökar dina möjligheter att servera det rätta betet på absolut bästa sätt.

rödaktiga till brunaktiga grundfärgen samt den mörka fläcken vid stjärtspolen. Sjustrålig smörbult påträffas primärt i närheten av brunalger på 1-5 meters djup.

Här simmar den småhoppande runt i frisimmande stim bestående av 10-50 individer en bit ovanför tång eller sten. Fisken föredrar syrerikt, turbulent vatten med påtaglig salthalt.

fisk

Svart smörbult är normalt fem centimeter lång, men kan bli ända upp till 13 centimeter. Den påträffas på alla bottentyper, undantaget ren sandbotten på den öppna kusten. Fisken som rör sig nära bottnen, är ett av havsöringens favoritbyten. Namnet är egentligen missvisande, då den även kan vara ljus eller gråvit när den lever över bottnar präglade av dessa färgtoner.

De äldre och/eller dominerande hanarna blir alldeles svarta och får stora vackra fenor – särskilt då de vaktar rommen. Man träffar ofta på stora bestånd av arten bland fjordarnas och vikarnas inre ålgräsbälten, där vattnet nästan är helt sött. Under vinter och tidig vår, då ålgräset är helt visset, kan man få se havsöringarna frossa på svartbultar som de jagar upp från bottnen.

Sandstubb, lerstubb samt bergstubb påminner mycket om varandra – både till utseende och till beteende. De 2-5 cm långa fiskarna lever dock i olika miljöer.

Sandstubben är den vanligaste i de danska kustnära miljöerna. Den tycker om att söka sin föda på ren vågoch strömpåverkad sandbotten från några få centimeters djup ut till 20 meters djup. Lerstubben föredrar en mer lerig och stillastående botten – i likhet med dem som finns i vikar, bukter och fjordar – medan bergstubben återfinns på bottnar med skalgrus eller på grusbottnar med god vattenomsättning och bra saltexponering.

Gemensamt för alla tre är deras typiska flygande över bottnen. Normalt ser man dem simma med små ryck parallellt med bottnen – eventuellt försöker de gräva ner sig i sanden om de inte lyckas fly från en angripare.

Det är sällsynt att se dem simma fritt i vattnet, även när de blir angripna.

Den genomgående färgnyansen är fläckig sandfärgad/ gråvit som matchar botten, medan de dominerande hanarna kan ha en blåaktig färgton på ryggfenan.

Sjustrålig smörbult eller röbug är en fritt simmande smörbultart, som är högt rankad på havsöringens meny. Den 2-4 cm långa fisken känns lätt igen på den

1

Glas- och klarbult är i motsats till de flesta andra smörbultarter frisimmande. Dessa två, nästan genomskinliga, smörbultar är under vissa perioder eftertraktade av de pelagiskt levande havsöringarna.

Särskilt under den varma årstiden då de simmar runt i stora stim i områden med rik turbulens i vattnet.

De föredrar relativt höga saltkoncentrationer, så det är företrädesvis på de öppna kustområdena som man kan fiska med imitationer av dessa två arter. Intressant information är att dessa smörbultarter ofta får parasiter, som utvecklas till vita knutor. De smörbultar som angrips simmar dåligt och dör snabbt. Detta känner havsöringen till, och väljer därför ut de svagaste och mest lättfångade som sina byten. Just därför kan det

2

22

1 Svartkutling eller svart smörbult är en vanlig bytesfisk för havsöringen.

2 Spiggen är period­ vis ett viktigt bytesdjur.

vara en bra idé att tillföra sin smörbultimitation en eller flera vita punkter på sidan.

Storspiggen är periodvis en viktig föda för havsöringarna. Fisken uppträder i stim som helst uppehåller sig i lugna, grunda områden. Den föredrar ålgräs, men i framför allt fjordarna kan man även se stora stim av spigg över både sand- och stenbottnar. De vars miljö präglas av frodig vegetation i grunda områden, antar färgnyanser som är grönaktiga/silverfärgade. Spigg som lever mer fritt simmande på större djup, blir alldeles silverblanka med mörk rygg och är intill förväxling lika sill- eller skarpsillsyngel. Under lektiden från majjuni antar ryggen dock en brunaktig nyans med mörka tvärband, medan sidorna erhåller en mässingsfärgad ton. Hanarna får under denna period en stark röd färg på buken och på huvudets undersida.

Många, särskilt mindre, havsöringar undviker storspiggen på grund av piggarna. Ju större spiggen blir, desto mer uttalat blir detta. Då det råder brist på föda i grundområdena, vanligtvis tidigt på våren, kan havsöringen dock bli tvingad att även äta spigg. Då plockar havsöringen i allmänhet de minsta spiggarna, vilka slu-

kas snabbt och lätt. Det är primärt vid denna tidpunkt som det kan löna sig att använda spiggimitationer, och man ska inte vara rädd för beten som uppträder som ett streck i vattnet. Spiggen simmar faktiskt på detta sätt!

När lektiden är förbi på sensommaren/hösten uppehåller sig spiggen ofta på lite djupare vatten, men fortfarande i närheten av grundvattenområden, dit de snabbt kan ta sig för att söka skydd om det blir nödvändigt. Spiggarna blir djärvare då mörkret faller och under natten kan man se spigg som överger stimmet och lugnt simmar omkring precis under vattenytan, vilket normalt är ett mycket osäkert ställe att befinna sig på om man är en liten fisk. Kanske vågar den detta för att det vid denna tidpunkt finns ett stort utbud av föda som havsöringen föredrar framför spigg, att vinsten för att söka föda här potentiellt är större än risken att bli uppäten.

Tre havsöringar på ett rev omgivna av ett stim skarp­ sill. Man ser ofta flera havsöringar samarbeta eller gemensamt attack­ era större stim av bytesfisk.

I likhet med flera av smörbultarna angrips en del spigg av parasiter, vilket ger en mycket synlig vit fläck på kroppen. Det kan vara värt att tänka på detta i samband med spiggimitationer under sensommar och höst.

23

ghosT TUBes När du vill fiska med fluga eller artificiella microbeten men förhållandena omöjliggör flugspö, eller du fiskar med lätt utrustning i kristallklart vatten där en bombarda är alltför klumpig – kan lösningen vara att fiska med glasklar in-line-vikt. Den kastar bättre än en bombarda och medger användning av kortare tackel, samt ger en mer elegant presentation och gör det möjligt att spinna in snabbare utan att flötet/betet pressas upp till ytan.

Genomskinliga in-line-vikter – även kallade ghost tubes, vitriner eller microbombarda – är ursprungligen designade för P&T-fiske, men erbjuder även några intressanta möjligheter för kustfiske. Särskilt i de fall en naturlig och elegant presentation är det som är avgörande, som när vattnet är så klart att en traditionell bombarda riskerar att skrämma fiskarna.

Ghost tubes är vanligen tillverkade av olika typer av glas som har en densitet på 2,3-2,5 gram/cm³. Materialet är således dubbelt så tungt som vatten och nästan dubbelt så tungt som de typer av plast som används till bombardaflöten. De är därför särskilt lämpade för känsligt fiske och går på samma gång djupt och/eller snabbt.

Ska man fiska långsamt vid ytan och i mellanskiktet är ghost tubes inte rätt val, eftersom man lätt hamnar för djupt vid långsam inspinning. Dagar då fisken vill ha betet serverat snabbt passar in-line-glasets sjunkoch inspinningshastighet bra. Vilket betyder att man fångar bra på dessa vikter även då de fiskas fritt genom vattenmassan.

Ghost tubes är perfekta för lätt spinnfiske med små flugor och microbe­ ten. Denna fisk föll för en variant av Juletræet, fiskad på tub med L­rig och FlyOn­montage (s.

278).

170

När du som spinnfiskare vill fiska, och anser dig behöva en mer delikat presentation än som är möjligt med ett bom­ bardaflöte – är det läge för att använda små, genomskinliga ghost­tubes som kastvikter. Kom ihåg att lekandet av flouro­ carbon – Invisaswivel – är det som fulländar presentationen.

Krokstorlek

20

18

16

14

12

10

8

6

4

2

1

1/0

2/0

3/0

Krokspetsens längd*

1,8

2

2,2

2,4

2,8

3,2

3,6

3,9

4,6

5

5,8

6,4

7,4

7,5

* från krokspetsen till baksidan av hullingen.

Teckning av en röntgenbild på en uppspärrad käke från en havsöring på 50 cm. Penetration i det hårda käkbenet sker endast med krokar ≤ storlek 12 – och främst på fisk på över 1,5-2 kg.

Med små krokar ≤ storlek 12 får hullingen precis grepp i mjuka skiktet (a), där kroken får det bästa fasta greppet under käkbenskammen (c).

Med krokar storlek ≥ 10 – som vanligtvis används för traditionellt kustfiske, är avståndet från krokspetsen till baksidan av hullingen så stor, att hullingen endast mycket sällan kan få grepp i det mjuka skiktet (a). Stora krokar kan därför – till skillnad från de små trekrokarna – varken få grepp i det mjuka skiktet (a) eller tränga in i det hårda skiktet (b).

KroKspetsarna är för långa på stora KroKar Även små krokar från storlek 12 och mindre kan penetrera vissa ställen på/i de hårda havsöringskäkarna, där de stora krokarna inte har någon riktigt möjlighet att tränga in.

Det finns även, som tidigare nämnts, flera områden på/i käkarna, som är så pass hårda att ingen krok kan penetrera – exempelvis tänderna och de övre delarna av käken. Då små trekrokar emellanåt ändå förankrar sig stadigt i dessa områden beror detta på att de är så små att de i motsats till större krokar på konventionella beten – antingen förmår kila sig fast mellan tänder, öppningar och glapp mellan käkarna, snarare än att penetrera eller att hullingen får grepp i de genomträngbara mjuka lagren som täcker insidorna av de hårda käkarna.

Havsöringsstorlek

Max djup av mjukt skikt (a)

30 cm

0,8-1,2 mm

40 cm

1,2-2,5 mm

50 cm

2,8-3,3 mm

60 cm

3,3-4,5 mm

Genom att mäta längden på krokspetsen – och jämföra detta med djupet av det mjuka skiktet (a), är det uppenbart varför så många fiskar går förlorade med traditionell fisketeknik.

tydligt mjukare, vilket tydligt syns på röntgenbilden, som utgör ett tvärsnitt av havsöringens käkparti (se nästa sida).

Röntgenbild av havsöringens käke. Den visar tydligt att käken är uppbyggd av komplexa strukturer i flera olika skikt av varierande hårdhetsgrad (s. 240) – det ljusaste skiktet är det hårdaste och mest förbenade, medan de mörkare partierna utgörs av mjukare vävnad. Överdelen av käken är hårdast, då det är här som tänderna sticker fram, vilket tydligt framgår sett från sidan (x) (s. 241).

Tänderna sitter fast i det hårda underkäksbenet (b), men utanpå benet finns ett vävnadsskikt (a) som är be-

239

Tubfluga med elastisk release-ögla

Monteras på följande sätt: 1 Trä ungefär 20 cm multifiber silicone – av den typ som erhålls från ”Søstrene Grene” – genom en 2 mm rig-ring från Kevin Nash.

2 Trä den elastiska tråden, som skall ligga dubbel – in genom tubens framända och dra igenom så att rigringen kommer att ligga kloss mot framänden. För att dra igenom den elastiska tråden, använd en GT-trädare alternativt en ögla av flätlina.

3 Dra lätt i den dubbla, elastiska tråden, som sticker ut ur tubens bakända och gör en överhandsknut, så att denna dras mot tubens bakända. Den elastiska tråden ligger nu gömd inuti tubflugan och uppspänd så pass att rig-ringen framtill vilar dikt an mot tubfronten – utan att sitta för hårt. I händelse av slack i bakändan, kompenseras detta genom att knyta en extra överhandsknut ovanpå den första knuten. På tuber med stor innerdiameter kan man eventuellt sätta dit ett flötesstopp mellan knuten och tubens bakända.

4 Dra åt den elastiska knuten.

292

5 Release-tampen kan nu semi-fixeras baktill på flugan genom att dra ut den elastiska release-öglan i bakänden och dela den med fingrarna. Release-tampen förs in i den elastiska öglan.

6 Stick in release-tampen och släpp den elastiska release-öglan. Spänningen i elasticiteten kommer nu att semi-fixera release-tampen mot tubflugans bakände. Överhandsknuten i änden av release-tampen, fungerar som kontra-stop och säkerställer att kroktacklet endast frigörs när det gått på en fisk.

7 Denna version av elastiska tubflugan passar bäst för symmetriska flugor, där det vare sig finns någon ovaneller undersida – samt till bombardafiske. Om denna metod tillämpas på flugspö och/eller med flugor som skall orienteras med upp respektive ner – är det bäst att semi-fixera kroktacklet till flugan med en release-hylsa (s. 290).

Tubfluga med elastisk release-ögla och release-hylsa.

Tacklet fixeras som beskrivs här ovan. Överhandsknuten på den dubbla elastiska tråden (punkt 3) måste vara tillräckligt stor för att man ska vara säker på att den inte dras in i tuben under accelerationen i kastet. Samtidigt som den är så liten att release-hylsan kan glida ner över överhandsknuten – och vidare ner över tubflugans bakdel.

Elastisk fluga på release-tackel ger en extremt hög procent landad fisk – och är ett uppenbart sätt på vilket man kan fullända sitt bombardafiske.

1

2

3

4

5

6

7

293

Kustfiske ger ro i själen och fantastiska naturupplevelser. Men även om stäm­ ningen och kamratskapet är viktigt, så är adrenalinkicken när havsöringen hugger en minst lika viktig del.

Målet med den här handboken för kustfiske med drag, fluga och bombardaflöte är att se till att du inte bara kommer hem med fina upplevelser, utan också fångar fisk. Nybörjaren lär sig alla viktiga baskunskaper från grunden, den rutinerade kustfiskaren hittar ny inspiration till att förbättra och utveckla sitt fiske och även den mest »hardcore« kustexperten, hittar utmaningar i nya och mer avancerade tekniker, som lyfter effektiviteten i fisket till en helt ny nivå.

Boken täcker både på bredden och djupet med faktamättade avsnitt om havsörin­ gens biologi och uppträdande under olika förhållanden; fiske från land, flytring, kajak, pontonbåt eller roddbåt, samt en genomgång av den utrustning och de kläder som ser till att du kan hålla dig varm och torr. Kustfiske efter havsöring är ett fiske för alla – och i boken får du en inspirerande och detaljerad genomgång av de mest populära metoderna för att fiska med drag, fluga eller bombardaflöte. Här hittar du allt som är värt att veta för att snabbt komma igång med kustfiske – plus senaste nytt om alla de mest effektiva typerna av drag och flugor.

Sista delen av boken bjuder på ett av de största kvantsprången i kustfiskets historia.

Med en serie nya metoder som gör att du tappar markant färre fiskar, kommer du att i runda tal fördubbla din fångst. De banbrytande nya metoderna, vars effektiv­ itet dokumenteras med kvantitativa tester och backas upp av ett mycket omfattande datamaterial på över 3 300 kontakter med havsöring, kommer att revolutionera ditt havsöringsfiske, om du har det tålamod och den fisketeknik som krävs.

ISBN 978-91-7586-646-8

Den stora boken om havsöringsfiske tar pulsen på de senaste strömningarna inom modernt kustfiske – vilket kommer att utveckla ditt fiske och du får avsevärt fler havsöringar ute på turen. Inte ens den mest seriöse kustfiskaren avstår en flört med lyckans gudinna, men det är onödigt att ge henne för mycket löslina...

BOKFÖRLAGET SETTERN