9789162291976 by Smakprov Media AB

SVERIGES EKONOMI INTRODUKTION I SAMHÄLLSEKONOMI

Sveriges Ekonomi – introduktion i samhällsekonomi vänder sig till dig som vill förstå hur den svenska ekonomin fungerar. Vad händer med exporten då kronan sjunker i värde och hur gör Riksbanken för att hålla inflationen kring två procent? Vilka orsaker ligger exempelvis bakom en global finanskris? Syftet är att göra samhällsekonomin begriplig.

Sveriges Ekonomi INTRODUKTION I SAMHÄLLSEKONOMI

Sveriges Ekonomi – introduktion i samhällsekonomi tar upp ett stort antal centrala begrepp och sammanhang som förklaras med hjälp av bildmodeller och konkreta exempel. Innehållet är organiserat så att en tydlig röd tråd binder samman resonemangen i de olika kapitlen. Sveriges Ekonomi – introduktion i samhällsekonomi är en kursbok som kan användas på högskolan, av utbildningsföretag eller inom ramen för gymnasiala och eftergymnasiala utbildningar. Boken kan även läsas med behållning av den allmänt intresserade. Sveriges Ekonomi – introduktion i samhällsekonomi har skrivits av Lars Nohagen. Författaren är universitetsadjunkt vid Stockholms universitet och har mer än tjugofem års erfarenhet av undervisning i samhällsekonomi på gymnasieskolan, olika utbildningsföretag och på högskolan.

ISBN 978-91-622-9197-6

9 789162 291976 (8483-1)

Lars Nohagen

BONNIERS

InnehÅll

Samhällsekonomins grunder

Den svenska ekonomin

1. vad är ekoNomi ................................................... 8 behov . . . . . . . . . . . ........................................................... 8 resurser . . . . . . . . . ........................................................ 10 en definition . . . ......................................................... 11 den lilla ekonomin .................................................... 13 ekonomins två sidor.................................................. 14 den stora ekonomin ................................................. 16

7. NäriNgSLiv oCh arbetSmarkNad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 det svenska näringslivet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 arbetsmarknaden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 Sysselsättningen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 arbetslöshet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106

2. ekoNomiNS huvudfrÅgor ................................... 18 Produktionens tre frågor ............................................ 18 Vad ska produceras? ................................................. 18 hur ska produktionen gå till? ...................................... 21 Vad ska produktionen användas till? ........................... 22 Fördelningsfrågan .................................................... 24 3. ekoNomiSka ideoLogier oCh SyStem .................... 28 Vetenskap och ideologi .............................................. 28 ekonomiska system .................................................. 32 Självhushållning ...................................................... 33 marknadsekonomi .................................................... 34 Planekonomi . . . . ........................................................ 35 blandekonomi . . ........................................................ 36 4. markNadSekoNomi ............................................ 39 Vad är en marknad? .................................................. 39 Idéerna bakom marknadsekonomin ............................. 41 marknadsekonomins funktionssätt .............................. 43 Prisbildning . . . . . ........................................................ 46 marknadsekonomins förutsättningar ........................... 51 marknadsformer....................................................... 52 marknadsekonomins begränsningar ............................ 54 5. bruttoNatioNaLprodukteN................................ 59 nationalräkenskaperna ............................................. 59 bnP-begreppet ........................................................ 61 beräkning av bnP ..................................................... 63 kritiska synpunkter på bnP ........................................ 69 6. peNgar oCh iNfLatioN ........................................ 71 Vad är pengar? . ........................................................ 71 Pengarnas roll i samhällsekonomin ............................. 75 hur skapas pengar? .................................................. 76 hur mycket pengar finns det? ..................................... 79 Inflation . . . . . . . . . ......................................................... 81

8. huShÅLLSSektorN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 hushållens inkomster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 Inkomstfördelningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 hushållens förmögenheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 9. offeNtLiga SektorN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121 Vad är den offentliga sektorn? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121 Vad gör den offentliga sektorn? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122 hur stor är den offentliga sektorn? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 Skatter och avgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 Statsbudgeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130 Statsskulden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131 10. fiNaNSSektorN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134 Vad är finanssektorn?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134 riksbanken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136 kreditmarknaden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138 aktiemarknaden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 147 Finanskrisen 2008 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149

InnehÅll

Ekonomisk politik

Sverige i en global ekonomi

11. att Styra ekoNomiN ........................................ 158 mål och medel . . . ................................................... 158 målkonflikter . . . . . .................................................... 162

15. gLobaLiSeriNg oCh värLdShaNdeL . . . . . . . . . . . . . . . . . . 212 den ekonomiska globaliseringen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 212 Varför handlar länder med varandra? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 217 handelspolitik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 220 Världshandeln . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 223

12. tiLLväXt oCh väLfärd ...................................... 167 ekonomisk utveckling ............................................. 167 ekonomisk tillväxt .................................................. 167 konjunkturer . . . . . . ................................................... 172 Välfärd . . . . . . . . . . . . . . ................................................... 175 13. StabiLiSeriNgSpoLitik .................................... 178 Samhällsekonomisk balans...................................... 178 Stabiliseringspolitik .............................................. 182 Penningpolitik . . . . .................................................. 186 Finanspolitik . . . . . ................................................... 192 14. SveNSk StabiLiSeriNgSpoLitik uNder SeXtio År . 197 rekordår med fasta spelregler (1950-1973) ............... 197 kris och överhettning ............................................ 198 Systemskifte, globalisering och eu-anpassning ......... 205

16. vaLutamarkNadeN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 227 det internationella valutasystemet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 227 det internationella valutasystemet under 150 år . . . . . . . . 230 olika valutasystem. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 232 17. SverigeS utrikeShaNdeL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 238 Vårt utlandsberoende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 238 den svenska utrikeshandeln – en kort historik . . . . . . . . . . . 240 balans i utrikesaffärerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 243 nuläge och framtid. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 245 18. ekoNomiSkt Samarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 247 olika former av samarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 247 Vägen till ökat ekonomiskt samarbete ......................... 249 19. eu oCh Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 253 europeiska unionen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 253 emu. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 256 20. utveCkLiNgSekoNomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 263 tillståndet på jorden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 263 teorier om utveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 265 Global utveckling – millenniedeklarationen . . . . . . . . . . . . . . . 272

www.bonnierutbildning.se/sverigesekonomi

Samhällsekonomins grunder Många tycker ekonomi är svårt. Begreppen är krångliga och sambanden komplicerade. Vad menas egentligen med marginalnytta, alternativkostnad och reporänta? Vad händer med exporten då räntan går upp och varför åker konjunkturer och börskurser berg-och-dalbana? Bakom de abstrakta teorierna och matematiska modellerna ligger ofta ganska enkla resonemang. I grund och botten handlar det om att utnyttja tillgängliga resurser på bästa möjliga sätt och om att inte leva över sina tillgångar. Det gäller helt enkelt att få inkomster och utgifter att gå ihop. Svårare än så behöver inte ekonomi vara.

VAD ÄR EKONOMI ?

Vad är ekonomi? Många tycker att ekonomi är detsamma som pengar. Men tänk om du stod ensam och törstig mitt ute i öknen med fickorna fulla av pengar. Vilket värde och vilken betydelse skulle pengarna då ha? I den stunden är nog tillgång till vatten långt viktigare än alla pengar i världen. Svaret på frågan om vad ekonomi är, finns således att söka på annat håll.

Behov

ll ekonomi har sin utgångspunkt i våra behov och önskemål. De är dessa som driver den ekonomiska aktiviteten i ett samhälle. En del behov är rent kroppsliga och handlar om vår direkta överlevnad. Vi behöver exempelvis mat i magen, kläder på kroppen och tak över huvudet för att klara oss. Andra behov är mer själsliga till sin natur, som behoven av trygghet, kärlek och gemenskap.

Självförverkligande Upplevelser & personlig utveckling

uppskattning Att vara uppskattad för den man är

De behov som inte blir tillfredsställda väcker känslor och behoven blir till drivkrafter. På så sätt fungerar våra behov, såväl medvetna som omedvetna, som bränsle till våra handlingar.

Maslows behovshierarki Detta resonemang vidareutvecklades på 1950-talet av den amerikanske psykologen Abraham Maslow. Han trygghet menande att våra behov var rangordnade som en trappa Veta att behoven också blir tillgodosedda imorgon utifrån vilken betydelse de har i våra liv. Längst ned i trappan finns de grundläggande kroppsliga kroppsliga behov behoven, som behoven av näring, vätska och sömn. Näring, vätska, sömn, värme, fysisk aktivitet etc. Längre upp i trappan ligger de psykologiska och 44Maslows behovstrappa visar att våra behov sociala behoven, exempelvis behoven av trygghet, är rangordnade efter betydelse. Längst ner i gemenskap och uppskattning. Allra högst upp trappan finns de grundläggande fysiologiska i trappan finns behovet av personlig utveckling behoven. Dessa måste vi få tillgodosedda för och upplevelser av olika slag, till exempel i form att kunna inrikta oss på de behov som finns av konst, film, musik eller resor. Maslow kallade högre upp i trappan. denna nivå för självförverkligande. gemenskap Kärlek, närhet, vänner, vara delaktig

KAPITEL 1 – SAMHÄLLSEKONOMINS GRUNDER

Vad är ekonomI ?

Enligt Maslow vandrar vi dagligen upp och ned i denna behovstrappa. Behoven kan snabbt växla i betydelse. När vi är hungriga eller trötta befinner vi oss på trappans nedersta steg. Våra handlingar är då inställda på mat och sömn. För att kunna inrikta våra liv mot de högre trappstegen måste de grundläggande kroppsliga behoven bli tillgodosedda. Det lönar sig sällan att hoppa över trappsteg på jakt efter upplevelser och själslig utveckling. Besök på ett konstmuseum utan sömn och mat i magen är troligen av tveksamt värde. Maslows resonemang kan ge oss ett svar på frågan om vad ekonomi är. I grund och botten handlar det om att få våra behov och önskemål tillgodosedda. För hundra år sedan var ekonomin mest inriktad på att tillfredställa våra kroppsliga behov så att vi skulle överleva. Idag behöver bara två procent av den svenska arbetskraften arbeta i jordbruket – ändå kan vi äta oss mer än mätta. Från jordbruk till tjänster Den ekonomiska utvecklingen har flyttat de flesta arbeten från åkrarna, via industrierna, till tjänstesektorn. Det fysiska arbetet har tagits över av maskiner, industrirobotar och avancerade datasystem, vilket gör att mer än 70 procent av alla svenskar i dag är sysselsatta med tjänsteproduktion. Genom att den moderna samhällsekonomin har blivit så efektiv när det gäller att tillgodose våra grundläggande fysiologiska behov, har den ekonomiska verksamheten i allt högre utsträckning kommit att inriktas mot våra olika psykologiska och sociala behov. Ett exempel på detta är den ökande betydelse upplevelseindustrin fått för såväl samhällsekonomin, som i våra liv. Med stöd av produkter som teve, mediespelare, datorer och böcker, kan vi mer eller mindre aktivt ta del av olika upplevelser i form av fi lm, musik, text och datorspel. Resebyråer säljer äventyrsresor och eventföretag företagshappenings. Den ekonomiska verksamheten har flyttat sitt fokus allt högre upp i Maslows behovstrappa.

SamhällSekonomInS Grunder – kaPItel 1

VAD ÄR EKONOMI ?

Resurser För att vi ska få våra olika behov och önskningar tillgodosedda krävs resurser. En del av dessa finns rikligt i vår omgivning; som luften vi andas, det drickbara vattnet i bäcken eller naturupplevelser. Då dessa tillgångar finns i överflöd och dessutom inte kräver någon arbetsinsats, kostar de heller inget. De är gratis och kallas därför fria nyttigheter, men de flesta resurser är begränsade och kräver ofta en arbetsinsats för att kunna nyttjas. För att få drickbart vatten i kranen behövs både rening och transport och vägen från ax till limpa består av många led. Produktionsfaktorerna De resurser som krävs för att producera något kallas produktionsfaktorer. De är de medel som används till att framställa olika produkter. Därför kallas de ibland också för produktionsmedel. Det finns tre typer av produktionsfaktorer: Naturresurser är de råvaror som ska förädlas till färdiga produkter. Hit räknas vanliga naturtillgångar som jord, skog, vatten, mineraler och metaller, men också energiresurser som till exempel kol, olja och vattenkraft. Naturresurser kan också vara olika halvfabrikat och bearbetade naturtillgångar som stål och plast. En naturresurs är i ekonomisk mening den del av naturmiljön som en grupp människor är i stånd att utnyttja med hjälp av befintlig teknik. Arbete behövs för att omvandla naturresurserna till färdiga produkter. Det är vi människor som bidrar med detta genom att använda våra olika förmågor. Dessa kan vara allt från kroppsstyrka och fingerfärdighet till problemlösningsförmåga och social kompetens. Tidigare hade den mänskliga muskelkraften en stor betydelse i arbetet. Därför talades det då ofta om människan som ren arbetskraft. Men med maskinkraftens intåg har människans inre förmågor, bland annat ”hjärnkraften”, fått allt större betydelse. Det gör oss inte längre lika utbytbara. Byter vi jobb, så tar vi också med oss vår kompetens. Ett it-företag blir i praktiken helt värdelöst om de anställda säger upp sig. Därför räknas människans intellektuella förmågor och sociala kompetens som en speciell form av tillgång, ett så kallat humankapital.

KAPITEL 1 – SAMHÄLLSEKONOMINS GRUNDER

Vad är ekonomI ?

Kapital är de tillgångar som arbetskraften behöver för att bearbeta naturresurserna till färdiga produkter. Detta fi nns i två former; realkapital och finansiellt kapital. Realkapital är tillverkade produkter som används i produktionen som till exempel maskiner och verktyg. Hit räknas också anläggningar och lokaler. Realkapitalet kan variera i teknisk nivå – från enkla redskap som spadar och hackor till komplicerade industrirobotar och datorsystem. Det finansiella kapitalet är de penningmässiga tillgångar företaget förfogar över. Detta kan vara eget eller lånat. Med hjälp av sitt finansiella kapital kan företaget göra olika satsningar på produktionen, exempelvis underhålla eller förnya realkapitalet. Produktionsfaktorer samverkar Det är när produktionsfaktorerna samlas i ett företag som en produktion kan komma igång. Detta sker exempelvis då målaren stryker (arbete) penseln (realkapitalet) med målarfärg (råvaran) över väggen eller då bonden med sin häst (arbete) drar plogen (realkapitalet) genom jorden (råvaran). Att producera något innebär att människor, naturresurser och kapital samverkar för att framställa produkter i form av varor och tjänster. 6 Det finns tre typer

Natur reSurSer

arbete

kapitaL

av produktionsfaktorer: naturresurser, arbete och kapital. Genom att låta dessa samspela i ett företag kan olika produkter framställas.

produkter

Varor

Tjänster

SamhällSekonomInS Grunder – kaPItel 1

EKONOMINS HUVUDFRÅGOR

Ekonomins huvudfrågor Samhällsekonomin sysslar med att producera olika varor och tjänster som sedan ska fördelas mellan samhällsmedlemmarna utifrån behov och önskemål. Det betyder att all samhällsekonomi i grund och botten handlar om produktion och fördelning. Helst ska så mycket som möjligt produceras för att sedan fördelas så rättvist som möjligt. Varje samhälle måste göra en avvägning mellan två ibland motstridiga strävanden; ekonomisk effektivitet och social rättvisa.

Produktionens tre frågor

et yttersta syftet med all produktion är att framställa varor och tjänster som motsvarar människors behov och önskemål, det vill säga möter en efterfrågan. Om ingen vill ha produkterna kommer företagen att gå med förlust och därmed tvingas lägga ned verksamheten. Detta skulle innebära att resurser förbrukas i onödan. Vilka produkter gör störst nytta och skänker mest glädje? I vilken omfattning ska de produceras? Hur bör arbetet organiseras? Detta är några av de frågor om produktionen som varje ekonomi måste finna svar på. 1. VAD SKA PRODUCERAS – OCH HUR MYCKET ? 2. HUR SKA DETTA GÅ TILL ? 3. VAD SKA RESULTATET ANVÄNDAS TILL ?

Vad ska produceras? Efter ett skeppsbrott har fem personer drivit runt på en flotte och nu kommit fram till en ö. De är hungriga då maten sedan länge tagit slut. Mot kvällen blir det allt kyligare och risken är stor för frost till natten. De strandsatta inser att de har den ljusa delen av dagen på sig för att ordna försörjningen. Hur ska detta gå till? 18

KAPITEL 2 – SAMHÄLLSEKONOMINS GRUNDER

ekonomInS huVudFrÅGor

Den fråga de skeppsbrutna nu måste ta ställning till är vad ska produceras? Ska de försöka få fram något att äta och samtidigt riskera att frysa ihjäl, eller ska de välja att bygga något skyddande för att i stället kanske hungra ihjäl? Kanske borde de hitta en klok mix mellan de olika alternativen, men vilken då? De skeppsbrutna står här inför ett försörjningsproblem; mat i magen och/eller tak över huvudet. Eftersom resurserna är begränsade, de har ju bara öns naturtillgångar och sitt eget arbete, måste de välja mellan olika produktionsmöjligheter. Detta försörjningsproblem kan illustreras på följande sätt: PRODUKtIONSMöjlIgHEtSKURVAN lIVSmedel 5

Produktionsmöjlighetskurvan 4

Effektivt utnyttjande av resurserna

Ineffektivt resursutnyttjande

boStad 0

6 Produktionsmöjlighetskurvan visar hur mycket som kan produceras av två nyttigheter; livsmedel och bostäder. I verkligheten är detta uppdrag mer komplicerat. Varje dag står den moderna samhällsekonomin inför problemet att finna den bästa kombinationen av miljontals produktionsmöjligheter.

Diagrammets båda axlar anger hur mycket de fem skeppsbrutna kan producera av de två nyttigheterna livsmedel och bostad. Om alla fem satsar på att leta mat går det att som högst få fram fem enheter livsmedel. Diagrammet visar vidare att om man samtidigt vill börja bygga en bostad måste man ge avkall på något annat. Om exempelvis tre personer ägnar sig åt att skafa föda, återstår bara två som kan ordna med skyddet inför natten. På så vis uppstår olika möjligheter att producera livsmedel och bostäder. De bästa valen mellan livsmedel och bostad ligger längs den så kallade produktionsmöjlighetskurvan. Då utnyttjas resurserna bäst. SamhällSekonomInS Grunder – kaPItel 2

ekonomInS huVudFrÅGor

En punkt kan inte ligga utanför produktionsmöjlighetslinjen; det går ju inte att producera mer än de resurserna man har. Å andra sidan visar en punkt som ligger innanför kurvan att det finns tillgängliga resurser som inte utnyttjas fullt ut. Kanske någon av de skeppsbrutna satt och slöade i stället för att hjälpa till. Denna lediga resurs skulle då kunna sättas in i produktionen utan att ge avkall på något annat. Ett samhälle som strävar efter ekonomisk efektivitet bör ligga så nära produktionsmöjlighetskurvan som möjligt. Alternativkostnad Produktionsmöjlighetslinjen visar alltså att all ekonomisk verksamhet i grund och botten handlar om att göra kloka val, men att välja innebär samtidigt att avstå från något. Den uppofring vi måste göra kallas för alternativkostnad och är vad något kostar jämfört med det bästa alternativet. Om du säljer din bil till en bekant för ett vänskapspris, är alternativkostnaden vad du i stället skulle ha fått om du sålt bilen till högstbjudande på en marknad för begagnade bilar. De tillgängliga resurserna kan alltid användas på något annat sätt och då ge en annan avkastning. De resurser som krävs för att bygga en bil skulle lika gärna kunna användas till att göra cyklar. AltERNAtIVKOStNAD ”You can’t always get what you want”

lIVSmedel 5

Rolling Stones 4

7 I diagrammet intill illustreras alternativkostnaden genom att vi går från punkterna A till B. Varje steg åt höger på den horisontella axeln innebär samtidigt ett steg nedåt på den lodräta axeln. Denna förflyttning visar vad en ökning i produktionen av bostäder ”kostar” i termer av minskad livsmedelsproduktion. Alternativkostnaden är kostnaden för något jämfört med det bästa alternativet. 20

Alternativ kostnad

boStad 0

kaPItel 2 – SamhällSekonomInS Grunder

Produktionsökning

EKONOMINS HUVUDFRÅGOR

Alternativkostnaden för en stridsvagn kan exempelvis vara hundra traktorer. Alternativkostnaden är den avkastning man går miste om. I en god ekonomisk analys gäller det att kunna beräkna och värdera denna. Valet som de skeppsbrutna stod inför var kanske inte så komplicerat. Det gällde att ta ställning till hur man bäst skulle använda de givna resurserna; till mat i magen eller som skydd mot kylan. I en modern samhällsekonomi är valmöjligheterna betydligt fler. Dagligen fattas miljontals beslut om vad som ska produceras. Hur är detta egentligen möjligt?

Hur ska produktionen gå till? Förr var det främst våra kroppsliga behov som styrde den ekonomiska verksamheten. Vi gick ut på jakt eller samlade in föda när maten började ta slut. I dagens välfärdssamhälle behöver de flesta inte bekymra sig för om de kan äta sig mätta i morgon. Under depressionen på 1930-talet gick miljoner människor arbetslösa, samtidigt som fabrikerna stod tomma. Idag råder stor arbetslöshet i många länder, trots att oändligt mycket arbete borde utföras. Dessa exempel pekar på betydelsen av att produktionen behöver organiseras för att saker ska hända. Det behövs väl fungerande samhällsinstitutioner, exempelvis företag, marknader, pengar och lagar för att mobilisera den mänskliga energin till produktiva ändamål. Utan en väl fungerande samhällsorganisation kan inte ekonomin fungera. Att få fart på produktionen är bara ett första steg vid lösningen av samhällets försörjningsproblem. Människor behöver inte bara ha ett arbete – de behöver också en arbetsorganisation. De olika arbetsuppgifterna måste fördelas på ett effektivt sätt. Vem ska göra vad? Ska arbetet ske i toppstyrda hierarkier eller självstyrande nätverk? Ska besluten tas av chefer med överblick eller av dem som står mitt i produktionen? Hur själva produktionen sedan ska gå till är en fråga om produktionsteknik. Det gäller att göra kloka val kring hur produktionsfaktorerna ska användas. Ska produktionen främst ske med hjälp av muskelkraft, maskinkraft eller hjärnkraft? Vilka råvaror ska användas; de som är billigast eller de som är bäst?

SAMHÄLLSEKONOMINS GRUNDER – KAPITEL 2

bruttonatIonalProdukten

Sveriges försörjningsbalans år 2007

TILLGÅNGAR

ANVÄNDNING

ImPort: 1 315

eXPort: 1 578 InVeSterInGar: 555

bnP: 2 968

konSumtIon: 2 150 Privat offentlig 1 379 771

4 283 mdr kr

scb räknar ut bnp från användningssidan. Det är det snabbaste och säkraste sättet att få fram en sifra på bnp. Det går till så att man ställer samman uppgifter över tillgången och användningen av cirka 400 produktgrupper av varor och tjänster. Därtill kommer ett omfattande statistiskt underlag som redovisar den ofentliga sektorns verksamhet. Efter avstämning och justering, där bland annat beräkningar med hjälp av produktionsmetoden också ingår, publicerar scb till slut en bnp-sifra. Konsumtion innebär att produkterna förbrukas här i Sverige. Den privata konsumtionen består av alla produkter som hushållen köper på produktmarknaden, till exempel livsmedel, teveapparater och taxiresor. Den ofentliga konsumtionen är de varor och tjänster som staten, kommunerna och landstingen använder för att tillhandahålla sjukvård, skola och socialtjänst. Investeringar är de satsningar som görs för att underhålla, modernisera eller utöka realkapitalet. I praktiken innebär detta att tillgångarna används till att tillverka investeringsvaror till antingen privata näringslivet (privata investeringar) eller den ofentliga sektorn (ofentliga investeringar). Det kan handla om att köpa maskiner, bygga skolor eller om att reparera vägar. Till investeringarna räknas också de varor som producerats under året, men som inte sålts och som därför ligger kvar i lager, så kallade lagerinvesteringar.

kaPItel 5 – SamhällSekonomInS Grunder

bruttonatIonalProdukten

Export består av de varor och tjänster som tillverkats i Sverige, men som sedan sålts utomlands. Det kan vara allt från konsumtionsvaror som kläder, till investeringsvaror som lastbilar. Sverige exporterar ungefär hälften av landets produktion, vilket betyder att utrikeshandeln har stor betydelse för den svenska ekonomin. Som jämförelse kan nämnas att man i usa exporterar endast en tiondel av sin bnp. 6 Våra samlade Import

Konsumtion Investeringar

BNP

Export TILLGÅNGAR

ANVÄNDNING

tillgångar kan liknas med en tårta. Den största delen har vi bakat själva (BNP), medan en mindre bit är köpt i utlandet (import). Tårtan kan vi sedan antingen äta upp direkt (konsumtion), spara den, för att äta upp den senare (investering) eller sälja den till någon annan (export).

Inkomstmetoden – BNI bnp kan alltså beräknas från produktionssidan (summan av alla förädlingsvärden) och från användningssidan (summan av alla utgifter). En tredje väg att beräkna bnp är från inkomstsidan, det vill säga att lägga ihop alla inkomster. Man utgår då från att all produktion skapar värden och att dessa värden uttrycks som priser i en penningekonomi, det vill säga att all produktion genererar inkomster. De pengar hushållen betalar för är de produkter de köper, blir till intäkter för företagen. Dessa intäkter använder företagen till att täcka de kostnader som uppstått under produktionen. De ersätter ägarna av produktionsfaktorerna, egentligen hushållen, för deras insats i produktionen. Då man lägger samman alla inkomster som produktionen ger upphov till i form av löner, vinster, hyror, med mera får man då fram bruttonationalinkomsten (BNI). Eftersom hushållen äger alla företag (som aktieägare) och ytterst också är ägare till den ofentliga sektorn (som skattebetalare), har ett slutet kretslopp bildats mellan hushåll och företag. Det betyder att för ett lands samlade inkomster (bni) går det att köpa den totala produktionen (bnp), det vill säga att bnp är lika stor som bni. SamhällSekonomInS Grunder – kaPItel 5

PENGAR OCH INFLATION

Penningmängden – ytterligare mått När Riksbanken gör inflationsprognoser använder den sig av ett lite bredare mått på penningmängden – M3, som förutom kontanter och lättillgängliga bankpengar också tar med pengar med lite lägre likviditet, till exempel värdepapper med löptid på upp till två år. Detta betyder att utanför penningmängden finns de pengar som är bundna i olika former av långsiktigt sparande, exempelvis i pensionsförsäkringar och obligationer.

Penningmängds mått

Penningmängd i kronor

KONTANTER

Sedlar & mynt

100 mdr

hÖG

BANKPENGAR Pengar på banken som omedelbart kan användas som betalning

LÄTTILLGÄNGLIGA BANKMEDEL M2

med kort uppsägningstid

1 700 mdr

RÄNTEPAPPER M3

med löptid under två år t.ex bankcertifikat

LIKVIDITET

1 400 mdr

(betalningsförmåga)

t.ex pengar på lönekonto

2 100 mdr

LÅNGSIKTIGT SPARANDE med löptid över två år t.ex obligationer (ingår inte i penningmängden)

lÅG

44Figuren visar att mängden pengar varierar beroende på vilket mått på penningmängden som används. Ett mått är penningmängd M1 som enbart räknar kontanter och tillgängliga banktillgodohavanden som betalningsmedel. Då ligger penningmängden på omkring 1 400 miljarder, varav 100 miljarder i sedlar och mynt. Penningmängd M3 som även räknar med långsiktigt sparande på upp till två år som pengar, omfattar över 2 100 miljarder kronor. Siffrorna gäller för 2007.

KAPITEL 6 – SAMHÄLLSEKONOMINS GRUNDER

PenGar oCh InFlatIon

Inflation Många säger ”tänk vad billigt det var förr”, ”i min barndom kostade en chokladkaka 25 öre” eller ”på 1800-talet kostade Operakällarens smörgåsbord 1:50 och då ingick brännvin i priset”. Sådana sifror kan vara lustiga, men har inget med det verkliga penningvärdet att göra. Intressanta blir de först då man får veta eller kan räkna ut hur länge man behöver arbeta för att kunna köpa en vara eller tjänst. Om man säger att det ovan nämnda smörgåsbordet med brännvin motsvarade en hel dagsinkomst för en vanlig arbetare i Stockholm på 1860-talet, låter det kanske inte så billigt längre. Vad är inflation? Med inflation menas en allmän stegring av prisnivån i samhället. Det är den genomsnittliga ökningen av den allmänna prisnivån och inte prisökningen på en enstaka vara som avses. Ordet inflation betyder egentligen ”blåsa upp”. Motsatsen till inflation är att priserna sjunker, vilket kallas för deflation. Ofta menar man med inflation att det är priserna på varor och tjänster som stiger, men det kan även gälla lönerna (löneinflation). Det vanligaste sättet att ange inflationen är att beräkna förändringen i de priser som vi konsumenter betalar. Med hjälp av ett konsumentprisindex (KPI) går det att beräkna hur mycket priserna stiger. Det går till på följande sätt. Varje månad ”köper” Statistiska centralbyrån en korg med varor och tjänster, bestående av bland annat livsmedel, hyror, kläder, bensin, taxiresor och restaurangbesök. Genom att det ständigt är samma varor och tjänster i scb:s korg, går det jämföra priserna från månad till månad. Även om kpi är det vanligaste måttet på inflation så använder sig Riksbanken även av några andra mått för att mäta inflationstakten. Anledningen till detta är att Riksbanken i sin inflationsbevakning är mer intresserad av prisökningarna på lite längre sikt, den så kallade underliggande inflationen. Då gäller det att rensa bort tillfälliga prisförändringar ur statistiken. Riksbankens vanligaste inflationsmått heter UND1X (underliggande inflation 1x), vilket bland annat inte tar med energipriser, moms och räntekostnader för egna hem. Den underliggande inflationen är en mer utjämnad version av kpi-inflationen.

SamhällSekonomInS Grunder – kaPItel 6

Livsmedel Övrigt

Transport

13,1% 13,9%

45,5%

27,4% Boende

4 Statistiska centralbyrån beräknar KPI utifrån en korg av varor och tjänster.

PenGar oCh InFlatIon

DEFlAtION Vad händer om inflationen närmar sig noll, eller då priserna till och med börjar falla? I en situation med fallande priser, så kallad deflation, väljer nog en del att spara sina pengar i stället för att konsumera. Om priserna sjunker blir det ju billigare att handla i morgon och då minskar efterfrågan eftersom kunderna skjuter upp sin konsumtion. De som har pengar vill inte låna ut dessa då räntan ofta är negativ, varvid investeringarna minskar. Ett läge med fallande priser kan leda till att den ekonomiska aktiviteten helt stannar av. Ekonomin hamnar på så sätt i en ”likviditetsfälla” – alla pengar hamstras utan att sätta fart på hjulen. Följden blir lågkonjunktur med stigande arbetslöshet. Alla väntar på bättre tider och bidrar därmed till att väntan blir ännu längre, vilket gör att ett läge med defl ation kan vara svårt att ta sig ur. Därför har de flesta länder satt upp ett mål för inflationen på runt två procent, alltså med en liten ”säkerhetsmarginal” till deflationsproblemet.

Den svenska inflationen Under 1950- och 60-talen låg den svenska inflationen på i genomsnitt fyra procent om året. Under 1970- och 80-talen blev prisökningarna dubbelt så höga. Toppen nåddes året 1980 då den allmänna prisnivån ökade med över 14 procent. Många vande sig då vid en hög inflationstakt och lärde sig att ”leva på lån”. Villaägarna räknade kallt med att inflationen skulle betala av en del av bostadslånen. Företagen skickade sina kostnadsökningar automatiskt vidare till detaljister och konsumenter. Hushållen kompenserade sig då genom krav på högre löner. En ond cirkel hade uppstått. I samband med den ekonomiska krisen i början på 1990-talet bröts denna trend genom att regeringen satte upp ett inflationsmål på två procent om året. Bakom detta beslut låg bland annat en anpassning till eu:s kravnivåer inför ett svenskt medlemskap. Det blev nu en alltmer självständig centralbank som fick i uppgift att hålla inflationen på en låg nivå. Sedan dess har den svenska inflationen vanligen legat runt två procent om året.

kaPItel 6 – SamhällSekonomInS Grunder

PenGar oCh InFlatIon

INFlAtIONEN INFl AtIONEN I SVERIgE (%)

Källa: SCB

15 12 9 6 inﬂ ationsmål 2 %

3 0 -3 1961

1970

1980

1990

2000

Varför stiger priserna? Det fi nns olika anledningar till att priserna stiger. Forskare är idag eniga om att på lång sikt orsakas inflationen av en ihållande ökning av penningmängden. Men detta kan också gälla på kortare sikt. En av de vanligaste orsakerna är att efterfrågan blivit större än utbudet. Bakom detta ligger en allmän ökning av penningmängden i samhällsekonomin. Denna kan i sin tur bero på för stora löneökningar eller att det råder brist på vissa produktionsfaktorer, som till exempel arbetskraft och råvaror, vilket skapar ”flaskhalsar” i produktionen. Företagen hinner inte med att producera i takt med efterfrågan. En annan anledning kan vara en omotiverad räntesänkning av centralbanken som ökar penningmängden i förhållande till det totala utbudet.

2008

4 Diagrammet visar den svenska inflationen under nästan 50 år. Här syns tydligt den höga inflationstakten under 1970- och 80-talen och hur denna trend bryts i mitten på 1990-talet då ett inflationsmål på två procent om året infördes.

I samtliga dessa fall kommer allt mer pengar att jaga allt färre varor, vilket gör att producenterna passar på att höja sina priser. Prisökningar som i första hand orsakas av att efterfrågan blivit större än utbudet, kallas efterfrågeinﬂation. Inflation kan också orsakas av att företagens kostnader ökar. Detta kan bero på att lönerna ökat, skatterna höjts eller att råvarupriserna stigit. Ytterligare en anledning är att räntorna stiger, vilket gör att lånen till investeringar blir dyrare. Då företagens kostnader stiger tvingas de kompensera sig genom att höja priserna på sina produkter. Denna typ av prisökningar kallas kostnadsinﬂation.

SamhällSekonomInS Grunder – kaPItel 6

NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD

Näringsliv och arbetsmarknad Idag producerar vi mer än tjugo gånger mer varor och tjänster än vad som var fallet år 1800. Under denna tid har det också skett en stor förskjutning från varuproduktion till tjänsteproduktion. För två hundra år sedan befann sig omkring tre fjärdedelar av arbetskraften i jordbruket. Idag omfattar tjänstesektorn ungefär lika stor andel.

Det svenska näringslivet

öre industrialiseringen levde de flesta i självförsörjande hushåll. Man levde och arbetade där man bodde. Då fanns ingen skarp gräns mellan arbete och fritid. De var naturliga inslag i en dag som snarare reglerades av årstid än av klocktid. Dagsljuset, vädret och andra yttre förhållanden styrde i stor utsträckning när och vad man arbetade med. Med framväxten av det industriella produktionssättet och med marknadsekonomins utbredning kom arbetet att flyttas ut från hemmen. I de nya fabrikerna drevs maskinerna med ånga och belysningen blev så småningom elektrisk. Detta innebar att det starka beroendet av årstidernas och vädrets växlingar kom att upphöra. Arbetsuppgifterna standardiserades och arbetet blev mer tidsstyrt.

I och med denna utveckling kom arbete och fritid att delas upp på producerande företag och konsumerande hushåll. Tillsammans bildade företagen näringslivet och vi konsumenter ingick i hushållssektorn. Från att ha varit självförsörjande blev vi anställda i det privata näringslivet eller den ofentliga sektorn och började därmed att ”gå till jobbet”. Tudelningen av samhällsekonomin i en producerande och en konsumerande del var därmed fullbordad. I huvudsak är det näringslivet och den ofentliga sektorn som står för den svenska produktionen av varor och tjänster. Skillnaden mellan dessa sektorer ligger i att medan näringslivets produkter säljs på en marknad, så fördelas de ofentliga tjänsterna i huvudsak genom politiska beslut. 90

KAPITEL 7 – DEN SVENSKA EKONOMIN

närInGSlIV oCh arbetSmarknad

Från naturbruk till postindustriellt samhälle Länge var naturbruket den helt dominerande näringen i Sverige. För bara hundrafemtio år sedan livnärde sig över fyra av fem svenskar av jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske. Från mitten av 1800-talet kom denna bild att förändras. Den pågående industrialiseringen bidrog till att mer livsmedel kunde produceras med allt efektivare metoder, vilket minskade andelen sysselsatta inom jordbruket. Dessa flyttade över till industrin som successivt nu kom att ersätta naturbruket som dominerande näring. Denna industriella revolution kom att pågå under lång tid. Naturbrukets tillbakagång fortsatte sedan under efterkrigstiden, samtidigt som industrisektorn växte ytterligare i betydelse, såväl vad gäller storleken på produktionen som till antalet sysselsatta. iNduStri 28%

tillverkningsindustri, grundindustri och byggnadsverksamhet

tjäNSter 7o% Naturbruk 2% jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske

6 Näringslivet brukar

offeNtLiga tjäNSter 2o% skola, vård och omsorg

privata tjäNSter 5o% handel, hotell & restaurang och transporter

delas in naturbruk, industri och tjänster. Figuren visar hur mycket de olika produktionssektorerna bidrar till bruttonationalprodukten.

Under 1960-talet nåddes kulmen på detta industrisamhälle. Därefter har en tydlig nedgång skett, åtminstone vad gäller antalet sysselsatta. Tecknen på detta blev synliga under 1970-talets strukturkriser, då många företag inom varvsindustrin, tekoindustrin (textil och konfektion) och stålindustrin tvingades lägga ned eller flytta utomlands. Efter den ekonomiska krisen i början på 1990-talet var andelen sysselsatta inom industrin ett tag under tjugo procent. Detta kan beskrivas som att Sverige inte längre var ett industrisamhälle, utan hade övergått till ett postindustriellt samhälle. Trots detta kommer fortfarande stora ekonomiska värden från industrin. den SVenSka ekonomIn – kaPItel 7

NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD

Sverige – ett tjänstesamhälle? Parallellt med denna utveckling har tjänstesektorn vuxit dramatiskt under de senaste 40 åren. Förklaringen ligger bland annat i den ökade internationella konkurrensen som inneburit att ekonomin ständigt måste förändras, nya produkter utvecklas och ny teknik introduceras. Det är ingen slump att industrin expanderade när sysselsättningen inom naturbruket minskade, eller att tjänsteproduktionen ökade samtidigt som sysselsättningen i industrin gick ner. Tvärtom har produktivitetsvinster i de ursprungliga sysselsättningarna varit helt nödvändiga för att frigöra resurser, som har kunnat utveckla de nya sektorerna. Rationaliseringarna inom jordbruket var en förutsättning för expansionen inom industrin och rationaliseringarna inom industrin har möjliggjort expansionen i tjänstesektorn. Det är alltså den ökade produktiviteten i det svenska näringslivet som har bidragit till strukturomvandlingen av det svenska näringslivet. Allt färre producerar allt mer. Eftersom över 75 procent av den svenska arbetskraften är sysselsatt med tjänsteproduktion, betecknas dagens svenska ekonomi som ett tjänstesamhälle. Då många av tjänsterna till stor del handlar om att hantera information i olika former, talar man ibland om Sverige som ett informations- eller kunskapssamhälle. 92

KAPITEL 7 – DEN SVENSKA EKONOMIN

närInGSlIV oCh arbetSmarknad

I en samhällsekonomi med allt mer kunskapsintensiv produktion, håller gränserna på att suddas ut mellan varuproduktion och tjänsteproduktion. Många tjänster industrialiseras idag genom olika former av automatisering och digitalisering. På samma gång har allt mer av det industriella arbetet fått fler inslag av tjänster, till exempel service, underhåll och utbildning. Man kan därför tala om en utveckling mot en allt mer tjänstefierad industri. En stor del av den tjänsteinriktade verksamheten har också knoppats av eller sålts ut från industriföretagen. I stället köps tjänsterna in från självständiga tjänsteföretag, vilket innebär att de tjänster som tidigare räknades till industrin numera räknas in i tjänstesektorn. Olika typer av företag Det svenska näringslivet består av olika företag vars produkter antingen säljs inom landet eller exporteras utomlands. De flesta företag tillhör det privata näringslivet. Dessa ägs av privatpersoner och drivs exempelvis som aktiebolag, handelsbolag eller enskild firma.

Privata näringslivet Kooperationen Statliga och kommunala bolag

När det gäller de allra största företagen går det inte alltid att särskilja dessa som specifi kt svenska. Detta beror på att både verksamhet och ägande ofta är spridda i många länder. Hur svenska är till exempel Stora Enso, AstraZeneca och Ikea? Dessa multinationella företag står idag för en tredjedel av sysselsättningen, mer än 40 procent av bnp och för praktiskt taget hela exporten. Det svenska näringslivet är troligen det mest internationaliserade bland jämförbara industriländer och numera ett av de mest utlandsägda. Svenskt näringsliv Nästan hela den svenska varuproduktionen kommer från privatägda företag. Tillverkningen av exempelvis livsmedel, bilar, skor och taktegel sker helt inom det privata näringslivet. När det gäller tjänsteproduktionen är ungefär hälften ofentliga tjänster och den andra hälften privata tjänster. Taxibolag, restauranger, reklambyråer och livsmedelsafärer är privatägda, medan nästan all sjukvård, omsorg och utbildning sker i ofentlig regi. den SVenSka ekonomIn – kaPItel 7

SVERIGES EKONOMI INTRODUKTION I SAMHÄLLSEKONOMI

Sveriges Ekonomi INTRODUKTION I SAMHÄLLSEKONOMI

ISBN 978-91-622-9197-6

9 789162 291976 (8483-1)

Lars Nohagen

BONNIERS