Den långa vägen till arbetsmarknaden Om unga utanför Ungas väg till arbete och försörjning framstår som alltmer utdragen och krokig. Det är en erfarenhet som Sverige delar med ett flertal andra jämförbara länder. I den här antologin presenteras flera bidrag som belyser olika aspekter på etableringsproblemen och villkoren för olika ungdomsgrupper. I centrum står frågor om arbete, arbetslöshet och utanförskap. Hur har förhållandena på arbetsmarknaden förändrats? Varför är unga arbetslösa i högre grad än medelålders och äldre? Utbildning och yrkesutbildning står också i fokus i flera kapitel. Ungdomar och unga vuxna tenderar att tillbringa alltmer tid i utbildning. Vilken betydelse har utbildningen och utbildningsvalen för ungas etableringsmöjligheter? Hur väl fungerar utbildningssystemet? En utgångspunkt är att den nuvarande välfärdspolitiken är dåligt anpassad till de nya förutsättningarna för ungas etablering. Det krävs nya insatser som överskrider gränserna mellan etablerade politikområden och som tar sin utgångspunkt i individers olika förutsättningar om vi ska motverka tendenser till växande ohälsa och utslagning bland grupper av unga.
Art.nr 37807 ISBN 978-91-44-09345-1
www.studentlitteratur.se
978-91-44-09345-1_01_cover.indd 1
Jonas Olofsson (red.) | Den långa vägen till arbetsmarknaden
Jonas Olofsson (red.) är professor vid Malmö högskola. Övriga med verkande är: Kenneth Abrahamsson, Susanne Alm, Olof Bäckman, Per Germundsson, Torbjörn Hjort, Teres Hjärpe, Ingrid Höjer, Helena Johansson, Lena Lindahl, Anders Lovén, Lisbeth Lundahl, Åsa Löfström, Henrik Malm Lindberg, Roger Mörtvik, Anders Nilsson, Alexandru Panican, Ingrid Runesson, Lena Schröder, Oscar Svensson, Katarina Thorén, Eskil Wadensjö och Susanne Zander.
Den långa vägen till arbetsmarknaden Om unga utanför
Jonas Olofsson (red.)
9 789144 093451
2014-04-24 09:21
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 37807 ISBN 978-91-44-09345-1 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Johnér Bildbyrå AB/plainpicture Printed by Graficas Cems S.L., Spain 2014
978-91-44-09345-1_01_book.indd 2
2014-04-24 09:46
INNEHÅLL
Författarpresentation 11 Inledning 15 Jonas Olofsson Referenser 18 DEL I
Etableringsvillkoren på arbetsmarknaden Kapitel 1 Ökade sociala risker 21 En bakgrund om ungdomsarbetslöshet och utanförskap Jonas Olofsson Villkoren i de nordiska länderna 22 Nya etableringsmönster – nya välfärdspolitiska utmaningar och mål 25 Nya strömningar i den internationella policydebatten 31 Referenser 37 Kapitel 2 Ungdomsarbetslösheten – vad är problemet? 41 Eskil Wadensjö Varför är unga arbetslösa i högre grad än medelålders och äldre? 41 Några problem med statistiken över ungdomsarbetslösheten 44 Hur utvecklas ungdomsarbetslösheten? 46 © F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R
978-91-44-09345-1_01_book.indd 3
3
2014-04-24 09:46
Innehåll
Arbetsmarknads- och välfärdspolitiska regimer i internationell jämförelse 48 Ungdomsarbetslöshetens effekter för individ och samhälle 49 Huvudstrategier mot ungdomsarbetslösheten i Sverige och inom EU 50 Några slutsatser 53 Referenser 54 Kapitel 3 Unga vuxna som varken arbetar eller studerar 57 Riskfaktorer och konsekvenser i fyra födelsekohorter Anders Nilsson och Olof Bäckman Individuella resurser och strukturella förutsättningar 59 Datamaterial och definitioner 60 Andelen utanför arbete och studier i olika åldrar 62 Försörjningssituation vid 25 års ålder 64 Riskfaktorer och konsekvenser 66 Avslutande diskussion 73 Referenser 76 Kapitel 4 Unga utanför 79 Om orsaker till långvarigt utanförskap Roger Mörtvik NEET – vilka är de? 80 Förklaringar till arbetslöshet och utanförskap 81 Undersökningen 82 Slutsatser 88 Referenser 89
4
978-91-44-09345-1_01_book.indd 4
© F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R
2014-04-24 09:46
Innehåll
Kapitel 5 För mycket eller för lite? 91 Om utbildningsvägen mot lägre ungdomsarbetslöshet Åsa Löfström Ung och arbetslös 93 Skolprestationer och kön 97 Utbildning mot arbetslöshet 100 Arbete mot ungdomars arbetslöshet 103 Referenser 108 Kapitel 6 Unga med utländsk bakgrund 109 Lena Schröder En internationell utblick 109 Situationen i Sverige 111 Kvarstår skillnaderna över tid? 114 Vad kan förklara dessa skillnader? 115 Vad göra? 119 Referenser 120 DEL II
Institutionella förhållanden Kapitel 7 Bristande kvalitet, effektivitet och relevans 125 Utbildningssystemets utmaningar för ungas etablering Henrik Malm Lindberg Utbildningssystemets betydelse för ungas etablering 126 Kvalitet i utbildningssystemet 128 Effektivitet i utbildningssystemet 132 Relevans i utbildningssystemet 136 Utbildningssystemet som en kedja av länkar 139 Referenser 141
© F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R
978-91-44-09345-1_01_book.indd 5
5
2014-04-24 09:46
Innehåll
Kapitel 8 Övergången från skola till arbetsmarknad för yrkeselever 143 Lena Lindahl Introduktion 143 Yrkesutbildningen på gymnasiet – en bakgrund 144 Vad säger forskningen om övergången från yrkesutbildning till arbete? 148 Den arbetsplatsförlagda undervisningen i Sverige 152 Sammanfattning och slutsatser 155 Referenser 157 Kapitel 9 Säkra kort och öppna dörrar 161 Om normer i gymnasievalsprocessen Torbjörn Hjort, Teres Hjärpe och Alexandru Panican Bakgrund 162 Teoretisk utgångspunkt 164 Reflektioner om normer som påverkar elevernas val 164 Avslutande diskussion 174 Referenser 175 Kapitel 10 I skärningspunkten mellan skola och arbetsliv 177 Studie- och yrkesvägledningens roll och dilemman Anders Lovén Vad är studie- och yrkesvägledning? 177 Den tidiga historien 178 Vägledningens dimensioner 179 Vägledningen etablerar sig 182 Många förväntningar på vägledning 186 Vilka effekter har vägledning? 188 Referenser 192
6
978-91-44-09345-1_01_book.indd 6
© F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R
2014-04-24 09:46
Innehåll
Kapitel 11 Hjälp på vägen? 195 Lokal övergångspolitik för unga utan gymnasieutbildning Lisbeth Lundahl Gruppen unga utan fullständig gymnasieutbildning 197 Åtgärdspanoramat 199 Kommunernas handlingsutrymme 200 Strategier och åtgärder på den lokala nivån 203 Avslutande noteringar 209 Referenser 211 Kapitel 12 Utvecklingsarbete i arbetsmarknadsprojekt för unga 215 Oscar Svensson och Susanne Zander Mot en kunskapsbaserad ungdomspolitik 215 En arbetsmarknadspolitik i utveckling 217 Arbetsmarknadsprojekt för unga 218 Att ta till vara erfarenhet och kunskap 222 Den framtida arbetsmarknadspolitiken 228 Referenser 229 Kapitel 13 Den kommunala arbetsmarknadspolitiken och arbetslösa ungdomar 233 Katarina Thorén Ungdomar och försörjningsstöd 237 Många kommuner erbjuder arbetsmarknadsåtgärder 239 Organisering av kommunala ungdomsåtgärder 239 Åtgärder och metoder 242 De kommunala åtgärdernas funktion och effekter 244 Ungdomsspecifika studier 246 Avslutande kommentar 247 Referenser 249 © F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R
978-91-44-09345-1_01_book.indd 7
7
2014-04-24 09:46
Innehåll DEL III
Villkoren för särskilt utsatta grupper Kapitel 14 Unga med funktionsnedsättning 255 Om sysselsättningsvillkoren på den flexibla arbetsmarknaden Per Germundsson och Ingrid Runesson Svårigheter och exkludering trots höga politiska ambitioner 255 Unga med funktionsnedsättning och arbetsmarknaden 256 Unga med funktionsnedsättning – utanför arbetslivet 258 Inkluderande aktiviteter 259 En flexibel arbetsmarknad 260 Bemanningsföretag 261 Personer med funktionsnedsättning i bemanningsbranschen 263 Diskussion 264 Referenser 268 Kapitel 15 En lång och slingrig väg 271 Situationen för ungdomar som varit placerade i samhällets dygnsvård Ingrid Höjer och Helena Johansson Introduktion 271 Placerade barns och ungdomars utbildningssituation 273 Individualisering och risk 273 YiPPEE-projektet 275 Ungdomarnas uppfattning om sin skolgång – svårigheter och möjligheter 281 Diskussion 290 Referenser 292
8
978-91-44-09345-1_01_book.indd 8
© F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R
2014-04-24 09:46
Innehåll DEL IV
Framtidsbedömningar Kapitel 16 Ungas framtidstro 297 Susanne Alm Ungas framtidstro i framtidsforskningen 298 Ungas framtidstro ur sociologiskt perspektiv 299 Framtidstro, kön och klass – kompletterande analyser 303 Avslutning 307 Referenser 308 Kapitel 17 Ungdomsforskning som tvärvetenskaplig mötesplats 311 Kenneth Abrahamsson Ungdomars vägar till arbete – en mötesplats för olika forskningsperspektiv 313 Ungdomars psykiska hälsa tiger still? 317 Den nya etableringsparadoxen 320 Levererar ungdomsforskningen säker och användbar kunskap? 320 Referenser 323 Sakregister 327
© F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R
978-91-44-09345-1_01_book.indd 9
9
2014-04-24 09:46
978-91-44-09345-1_01_book.indd 10
2014-04-24 09:46
FÖRFAT TARPRESENTATION
Kenneth Abrahamsson är docent i pedagogik vid Stockholms universitet och adjungerad professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet. Han har lång erfarenhet av forskningsfinansiering inom områdena utbildning, arbetsmarknad, välfärd och hälsa. Han har publicerat böcker om bildningsbegreppet, vuxenutbildning, lärande i arbetslivet, yrkesutbildning och kommunikation mellan myndigheter och medborgare. Susanne Alm är docent i sociologi och verksam vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet. Hon har bland annat forskat om uppväxtvillkor och livschanser, narkotikamissbruk i ett livsloppsperspektiv, ungdomskulturer samt ungas framtidsförväntningar. Olof Bäckman är docent i sociologi och verksam som forskare vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet. Hans forskning handlar framför allt om fattigdom, arbetslöshet och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv. Hur strukturella faktorer som socialpolitiska och utbildningspolitiska institutioner samt ekonomiska konjunkturer påverkar livsförloppsprocesser är viktiga teman i hans forskning. Per Germundsson är lektor vid Institutionen för hälso- och välfärdsstudier, Malmö högskola. Han är filosofie doktor i handikappvetenskap och har bland annat forskat kring arbetslivsinriktad rehabilitering och samverkan inom välfärdsområdet. Just nu leder han ett forskningsprojekt kring samverkan om habilitering. Torbjörn Hjort är docent och universitetslektor på Socialhögskolan vid Lunds universitet. Hans forskningsområden berör på olika sätt försörj© F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R
978-91-44-09345-1_01_book.indd 11
11
2014-04-24 09:46
Författarpresentation
ningsproblem. Ett område fokuserar på vad ekonomisk utsatthet kan ha för innebörder i ett samhälle präglat av konsumtion. Ett annat område handlar om hur välfärdsstaten förhåller sig till ekonomisk utsatthet och hur föreställningar kring skälig levnadsnivå skapas och tar sig uttryck. Teres Hjärpe är socionom och var tidigare kurator inom hälso- och sjukvård. I dag arbetar hon på Socialhögskolan vid Lunds universitet, bland annat med ett forskningsprojekt om skolpersonalens roll inför gymnasievalet. Ett aktuellt intresseområde är ungdomars tankar om olika typer av välfärdspolitiska system när de planerar och föreställer sig sin framtid. Ingrid Höjer är professor med inriktning mot familj och barn vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. Under de senaste åren hon varit engagerad i flera forskningsprojekt med fokus på barn och ungdomar i samhällets dygnsvård. Helena Johansson är socionom och filosofie doktor i socialt arbete. Hon är verksam som lärare och forskare vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. Hennes forskningsintressen rör ungdom, kön och familj i relation till socialtjänstens insatser. Lena Lindahl är doktor i nationalekonomi och verksam vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet. Hon har tidigare arbetat vid Finansdepartementet som sakkunnig i Långtidsutredningen 2011. Till hennes forskningsintressen hör arbetsmarknadsekonomi, utbildningsfrågor, inkomstfördelning och hälsa. Anders Lovén är doktor i pedagogik och universitetslektor vid Malmö högskola. Han är debattör och forskare inom studie- och yrkesvägledningsområdet. Hans forskning har bland annat handlat om vägledningssamtal i skolan och inom arbetsförmedling. Lisbeth Lundahl är professor vid Institutionen för tillämpad utbildnings vetenskap, Umeå universitet. Hon är en av ledarna för det nya nordiska forskningscentret Social Justice through Education. Hennes forskning rör utbildningspolitik, ungdomspolitik och övergångarna mellan skola och arbetsliv. 12
978-91-44-09345-1_01_book.indd 12
© F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R
2014-04-24 09:46
Författarpresentation
Åsa Löfström är docent i nationalekonomi vid Umeå universitet. Hennes forskning handlar bland annat om arbetsmarknadsvillkoren ur ett köns perspektiv. Hennes senaste rapporter behandlar löneskillnader mellan kvinnliga och manliga ekonomer, flickors och pojkars skolprestationer samt tillväxt och kvinnors sysselsättning inom EU. Henrik Malm Lindberg är doktor i ekonomisk historia vid Ratio, Näringslivets forskningsinstitut och även verksam vid Stockholms universitet. Han forskar kring frågor om kompetensförsörjning, arbetsmarknad och lönebildning samt politisk förändring. Roger Mörtvik arbetar som samhällspolitisk chef på TCO. Parallellt med detta doktorerar han i sociologi vid Umeå universitet på en avhandling om matchningsprocesser och ungas etablering på arbetsmarknaden. Anders Nilsson är professor i kriminologi vid Stockholms universitet. Till hans forskningsområden hör frågor som rör levnadsförhållanden, social exkludering och brottslighet. Jonas Olofsson är ekonomisk-historiker och professor vid Malmö högskola och även verksam vid Ratio, Näringslivets forskningsinstitut. Hans forskning är framför allt orienterad mot välfärdspolitik, yrkesutbildning och frågor om ungas etableringsvillkor. Alexandru Panican är filosofie doktor och universitetslektor i socialt arbete vid Lunds universitet. Han har ett brett forskningsintresse och har medverkat i flera publikationer som handlar om yrkesutbildning och ungas etablering. Han har under flera år varit aktiv i ett svenskt nätverk som samlar forskare och praktiker på yrkesutbildningsområdet. Ingrid Runesson är lektor i socialt arbete med inriktning på handikapp- och rehabiliteringsvetenskap vid Malmö högskola. Till en början forskade hon om de personliga konsekvenserna av kronisk sjukdom och funktionsnedsättning. På senare år har hon forskat om arbetslivet för unga med funktionsnedsättning ur ett delaktighets- och inkluderande perspektiv.
© F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R
978-91-44-09345-1_01_book.indd 13
13
2014-04-24 09:46
Författarpresentation
Lena Schröder är docent i ekonomisk historia och knuten till Institutet för social forskning och Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier. Hon var tidigare forskningschef vid Integrationsverket. Hennes forskning har huvudsakligen berört ungdomars och utrikes föddas ställning på arbetsmarknaden. Oscar Svensson är utredare på Ungdomsstyrelsen och inom Temagruppen Unga i arbetslivet. Han har bland annat arbetat med tematiska studier om levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning och jämställdhet bland unga. Katarina Thorén är filosofie doktor och universitetslektor i socialt arbete vid Stockholms universitet. Hon har framför allt intresserat sig för socialpolitik och komparativ välfärdsforskning med inriktning på arbetsmarknadspolitik och kommunala arbetsmarknadsåtgärder. Hon har också studerat social arbetares roll som implementerare av socialpolitik i praktiskt arbete. Eskil Wadensjö är nationalekonom och professor vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet. Hans forskningsområden är invandring och integration, de ungas och de äldres arbetsmarknad samt egenföretagande och anställning i bemanningsföretag. Susanne Zander är ordförande i och koordinator av Temagruppen Unga i arbetslivet, som är ett samarbetsprojekt mellan Ungdomsstyrelsen, Socialstyrelsen, Skolverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Communicare och Sveriges Kommuner och Landsting. Temagruppen ska verka för att kunskaper och erfarenheter som görs inom de ungdomsprojekt som bedrivs med stöd från Europeiska socialfonden sprids och tas till vara.
14
978-91-44-09345-1_01_book.indd 14
© F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R
2014-04-24 09:46
INLEDNING Jona s Ol ofs s on
Ungas väg till arbete och försörjning framstår som alltmer utdragen och krokig. Det är en erfarenhet som Sverige delar med ett flertal andra jämförbara länder. I den här antologin presenteras flera bidrag som belyser olika aspekter på etableringsproblemen och villkoren för olika ungdomsgrupper. I centrum står frågor om arbete och arbetslöshet. Hur har förhållandena på arbetsmarknaden förändrats? Varför är unga arbetslösa i högre grad än medelålders och äldre? Samtidigt betonas att man bör vara försiktig när man tolkar arbetslöshetsstatistiken, som tenderar att ge en överdriven bild av arbetslöshetstalen. Utbildning och yrkesutbildning står också i fokus i flera kapitel. Ungdomar och unga vuxna tenderar att tillbringa alltmer tid i utbildning. Vilken betydelse har utbildningen och utbildningsvalen för ungas etableringsmöjligheter? Hur väl fungerar utbildningssystemet? Arbetsmarknadspolitiken har utgjort en viktig beståndsdel i den svenska välfärdspolitiska modellen. Många unga med svag förankring på arbetsmarknaden och utan rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen blir föremål för kommunernas arbetsmarknadspolitiska insatser. Vad vet vi om den kommunala arbetsmarknadspolitiken och de olika ungdomsprojekt som bedrivs i kommunerna? Kan vi säga något om deras betydelse och effektivitet i relation till de insatser som görs via Arbetsförmedlingen? I flera kapitel återkommer frågor om gruppen ”unga utanför” – en grupp som i internationella sammanhang brukar gå under beteckningen NEET (not in employment, education or training, det vill säga inte i arbete eller utbildning). Vi har kunnat urskilja en växande grupp unga som varken arbetar eller studerar. Gruppen har varit föremål för flera utredningar i Sverige (senast i raden är SOU 2013:74). Det finns trots det ingen allmängiltig definition av gruppen. Ibland sker en definition med utgångspunkt från registerdata och © F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R
978-91-44-09345-1_01_book.indd 15
15
2014-04-24 09:46
Inledning
inkomstuppgifter. Då definieras utanförskapet oftast utifrån inkomstnivå, det vill säga om man har inkomster under en viss nivå ett år och samtidigt inte studerar räknas man till gruppen ”utanför”. Ibland utgår man från arbetskraftsundersökningarna. Då handlar det om urvalsundersökningar med uppgifter om individers sysselsättning vid ett visst givet undersökningstillfälle varje månad. Eftersom tillgången på registerdata är god i Sverige har flertalet svenska studier utgått från uppgifter om hela populationen och individernas inkomster. Trots det skiljer sig definitionerna något åt, vilket också kommer att framgå av de olika bidragen i denna bok. När vi talar om ungas villkor är det lätt att falla för frestelsen att generalisera. I praktiken är det naturligtvis så att förhållanden för unga varierar betydligt beroende på ursprung, familjeförhållanden, kön, etnisk tillhörighet etcetera. I antologin finns kapitel som behandlar förhållandena för unga med utländsk härkomst, unga med funktionsnedsättning och unga som växer upp på familjehem och hem för vård och boende. Det är naturligtvis viktigt att lyfta fram ungdomarnas eget perspektiv. Hur ser ungdomarnas egna framtidsbilder ut? Hur påverkas tankar och förväntningar om framtiden av könstillhörighet och socioekonomisk tillhörighet? Studier från Ungdomsstyrelsen1 visar att unga värderar ekonomisk trygghet via fast anställning mycket högt. En stor andel ungdomar anger också att de vill utveckla sitt yrkeskunnande (Ungdomsstyrelsen 2013). Utbildning och arbete framstår som de viktigaste frågorna för unga. Det är också uppenbart att arbetslöshet bidrar till en mer pessimistisk syn på de egna möjligheterna och skapar oro om framtida hälsa och försörjningsmöjligheter. BOKENS DISPOSITION
I boken ges en bred överblick av ungas försörjnings- och sysselsättningsvillkor. I del I, som omfattar sex kapitel, behandlas etableringsvillkoren på arbetsmarknaden. I kapitel 1 diskuterar jag förändrade sociala riskbilder nya politiska strategier för att förebygga och motverka utanförskap bland unga. I kapitel 2 belyser Eskil Wadensjö frågor om ungas sysselsättning och arbetslöshet. Anders Nilsson och Olof Bäckman resonerar i kapitel 3 om 1 Ungdomsstyrelsen bytte namn till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor i april 2014.
16
978-91-44-09345-1_01_book.indd 16
© F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R
2014-04-24 09:46
Inledning
gruppen unga utanför och hur den har förändrats över tid. Roger Mörtvik ger i kapitel 4 en närmare beskrivning av hur gruppen unga utanför är sammansatt och hur sannolikheten att bli kvar i gruppen påverkas av olika sociala bakgrundsfaktorer och kontakter med Arbetsförmedlingen. Vad vet vi om resultaten och hur kan politiken utvecklas mot bakgrund av erfarenheterna från olika projekt? Åsa Löfström skriver i kapitel 5 om ungas inställning till arbete, om hur arbetskraftsbehov och utbildningskrav har förändrats på olika delar av arbetsmarknaden. Lena Schröder ägnar kapitel 6 åt att belysa etableringsvillkoren för unga med utländsk bakgrund. Del II handlar om institutionella förhållanden: utbildning, utbildningsval, studie- och yrkesvägledning och kommunal arbetsmarknadspolitik. I kapitel 7 resonerar Henrik Malm Lindberg om utbildningssystemets betydelse och effektivitet. Lena Lindahl ägnar kapitel 8 åt att diskutera mer specifikt om yrkesutbildningen och yrkesutbildningens betydelse. I kapitel 9 analyserar Torbjörn Hjort, Teres Hjärpe och Alexandru Panican utgångspunkterna för utbildningsvalen. Vad påverkar valen mellan yrkesförberedande och studieförberedande utbildning i gymnasieskolan? Anders Lovén belyser syftet med studie- och yrkesvägledning i kapitel 10. I kapitel 11 tar Lisbeth Lundahl ett bredare grepp på innebörden av lokal politik – eller lokal övergångspolitik – för att påverka ungas etableringsförutsättningar, särskilt med avseende på gruppen som saknar fullbordad gymnasieutbildning. Oscar Svensson och Susanne Zander resonerar i kapitel 12 om betydelsen av olika projektinsatser för att sysselsätta ungdomar som har stått långt från arbetsmarknaden. Katarina Thorén analyserar behovet av och förutsättningarna för kommunal arbetsmarknadspolitik i kapitel 13. Del III består av två kapitel som behandlar villkoren för särskilt utsatta grupper. I kapitel 14 behandlar Per Germundsson och Ingrid Runesson hur flexibilitetskraven på den moderna arbetsmarknaden påverkar villkoren för funktionshindrade ungdomar. Ingrid Höjer och Helena Johansson ägnar kapitel 15 åt att belysa förutsättningar för unga som har varit placerade i samhällets dygnsvård. Del IV handlar om framtidsbedömningar. Susanne Alm diskuterar ungdomarnas tankar om framtiden i kapitel 16. Hur påverkas föreställningarna av ungdomarnas sociala bakgrund, könstillhörighet etcetera? I bokens avslutande kapitel summerar Kenneth Abrahamsson forskningen om ungas etableringsvillkor. Vilka är de intressanta forskningsfrågorna inför framtiden? © F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R
978-91-44-09345-1_01_book.indd 17
17
2014-04-24 09:46
Inledning
Referenser SOU 2013:74, Unga som varken arbetar eller studerar: Statistik, stöd och samverkan. Stockholm: Fritze. Ungdomsstyrelsen (2013), Unga med attityd: Ungdomsstyrelsens attityd- och värderingsstudie 2013. Ungdomsstyrelsens skrifter 2013:3. Stockholm.
18
978-91-44-09345-1_01_book.indd 18
© F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R
2014-04-24 09:46
DEL I
Foto: Tom Antos/Shutterstock.com.
Etableringsvillkoren p책 arbetsmarknaden
978-91-44-09345-1_01_book.indd 19
2014-04-24 09:46
978-91-44-09345-1_01_book.indd 20
2014-04-24 09:46
KAPITEL 1
Ökade sociala risker En bakgrund om ungdomsarbetslöshet och utanförskap
Jona s Ol ofs s on
Ungdomsarbetslösheten får en alltmer framträdande roll i de politiska diskussionerna; det gäller såväl globalt som nationellt och lokalt. Policydiskussionerna kretsar i hög grad kring kombinerade insatser av arbete och utbildning för att vända den negativa trenden när det gäller ungas utanförskap. FN-organet ILO (Internationella arbetsorganisationen) pekar till exempel på att arbetslöshetstalen i den industrialiserade världen och inom EU är de högsta som har uppmätts sedan mätningarna påbörjades (ILO 2012). Man menar att utsikterna på arbetsmarknaden för unga i dag är svagare än på mycket länge – kanske får vi gå tillbaka till krisen på 1930-talet för att hitta jämförbara förhållanden. Svårigheterna är särskilt markanta i Europa och USA. Efter att finanskrisen slog till har arbetslöshetstalen för ungdomar i de utvecklade ekonomierna ökat med åtskilliga procentenheter. Enligt Eurostat ökade arbetslösheten för unga i åldern 15–24 år inom EU från knappt 16 procent 2008 till närmare 23 procent 2012. I USA ökade ungdomsarbetslösheten under samma period från knappt 13 procent till strax över 16 procent. Ännu allvarligare än arbetslöshetstalen är ökningen av andelen unga som står utanför både arbete och utbildning. Som nämndes i inledningen talar man ofta i internationella sammanhang om NEET, det vill säga unga som inte deltar i utbildning, arbete eller yrkeslärande. Den här gruppen är heterogen och består både av personer med en tyngre problematik och ungdomar som till exempel är ute i världen och reser. Det mesta talar dock för att unga med ogynnsamma villkor dominerar. Antalet unga utanför både förvärvsarbete och utbildning inom EU är högre än antalet arbetslösa: 7,5 miljoner jämfört med 5,3 miljoner (uppgiften avser år 2011; Eurofound 2012a). Till gruppen NEET räknas unga som av olika skäl inte arbetar (exempelvis förtidspensionerade) och inte heller studerar. Det kan till exempel handla om arbetslösa © F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R
978-91-44-09345-1_01_book.indd 21
21
2014-04-24 09:46
Jonas Olofsson
som inte heller deltar i utbildning. Gruppen NEET redovisas emellertid på ett annat sätt än andelen arbetslösa. Enligt den konvention som tillämpas när det gäller beräkningar av andelen arbetslösa mäts arbetslöshetstalen som den procentuella andelen arbetslösa av det totala antalet individer i arbetskraften. NEET-talet redovisas däremot som den procentuella andelen unga utanför arbete och utbildning av antalet personer i befolkningen som helhet. I juli 2012 uppgick andelen unga i NEET till knappt 12 procent i åldrarna 15–24 år och till drygt 15 procent i åldrarna 15–29 år inom EU.
Villkoren i de nordiska länderna I de nordiska länderna1 är bilden av ungas etableringsvillkor ganska splittrad. Andelen som är sysselsatt och/eller deltar i utbildning är relativt hög jämfört med EU. Samtidigt finns det stora skillnader mellan länderna, och jämförbarheten försvåras av att utbildningssystem och etableringsvillkor ser väldigt olika ut, bland annat beroende på om man har utbyggda lärlingssystem eller inte (vilket man har i Danmark och Norge, men inte i Finland och Sverige). Sysselsättningsgraden är lägre och arbetslöshetstalen bland unga är högre i Sverige och Finland än i Danmark och Norge, en skillnad som i hög grad förklaras av skillnaderna i utbildningssystemen. Det finns även andra skillnader som påverkar etablerings- och försörjningsvillkoren. Sverige avviker till exempel genom att en betydligt större andel av de unga har tidsbegränsade anställningar: strax under 60 procent jämfört med strax under 30 procent i Danmark och Norge (Halvordsen m.fl. 2012). Finland översteg också snittet i EU på 30 procent med en andel motsvarande 40 procent. I de nordiska länderna är det också vanligt – vanligare än i andra EUländer – att unga arbetar deltid. Orsaken till det är oftast att förvärvsarbete kombineras med studier. I Sverige är det dock vanligare än i de andra nordiska länderna att ungdomarna uppger att huvudorsaken till att de inte arbetar på heltid är svårigheten att hitta heltidsjobb – inte parallella studier.
1 Här berörs de nordiska länderna exklusive Island.
22
978-91-44-09345-1_01_book.indd 22
© F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R
2014-04-24 09:46
1 Ökade sociala risker
UNGDOMSARBETSLÖSHET OCH UTANFÖRSK AP I SVERIGE
Sverige har haft en väldigt negativ utveckling av ungdomsarbetslösheten och tillhör i dag de länder som har en arbetslöshet som överstiger genomsnittet för EU. Arbetslöshetstalet i åldersgruppen 15–24 år ökade enligt Eurostats uppgifter från drygt 20 procent till närmare 24 procent mellan 2008 och 2012. Det bör emellertid noteras att sättet att mäta arbetslösheten tenderar att vara särskilt ogynnsamt för ett land som Sverige (detta diskuteras närmare av Eskil Wadensjö i kapitel 2). Arbetslöshetstalen redovisas alltså som den procentuella andelen arbetslösa av antalet personer som ingår i arbetskraften. Till arbetskraften räknas även studerande i den mån de söker jobb och/eller har tillfälliga jobb, ofta deltidsanställningar vid sidan av studier (till exempel under ferieperioder). Enligt uppgifter från Statistiska centralbyrån (SCB) och de svenska arbetskraftsundersökningarna är cirka 40 procent av de arbetslösa i åldrarna 15–24 år heltidsstuderande. I länder med mer omfattande lärlingsutbildning, till exempel Tyskland, Österrike, Danmark och Norge, är arbetslöshetstalen betydligt lägre i denna åldersgrupp. Det förklaras delvis av hur man mäter arbetslösheten (SCB 2013). I lärlingsländerna är yrkeseleverna i allmänhet anställda. De får lön i det företag där de fullgör en del av sin utbildning och räknas som sysselsatta. De kan definitionsmässigt inte räknas som arbetslösa. I Sverige kan en yrkeselev – liksom andra skolelever – söka jobb parallellt med studierna och därmed räknas som arbetslös. Det är också viktigt att återigen betona att arbetslöshetstalet avser andelen arbetslösa av personerna i arbetskraften. Om antalet arbetslösa ungdomar i åldern 15–24 år skulle relateras till hela befolkningen i den aktuella åldern skulle andelen arbetslösa uppgå till drygt 12 procent (Arbetsförmedlingen 2013). Det är ett högt tal, men det illustrerar samtidigt att en mindre del av befolkningen i dessa åldrar tillhör arbetskraften. Ungdomsstyrelsens och Arbetsförmedlingens undersökningar visar att andelen unga i Sverige som varken förvärvsarbetar eller studerar utgör en betydande grupp.2 Enligt Ungdomsstyrelsen var det 123 000 unga i åldrarna 16–25 år som varken jobbade eller studerade 2009. Av dessa var det nästan 60 procent som tillhörde samma kategori året efter, det vill säga de varken för-
2 Sättet att definiera ”utanförskapet” skiljer sig åt mellan Arbetsförmedlingen och Ungdomsstyrelsen, varför uppgifterna inte är helt jämförbara.
© F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R
978-91-44-09345-1_01_book.indd 23
23
2014-04-24 09:46
Jonas Olofsson
värvsarbetade eller studerade 2010 (Ungdomsstyrelsen 2012). Av de 120 000 som tillhörde gruppen år 2010 var det cirka 30 procent som inte hade någon känd aktivitet. Drygt en femtedel deltog under mer än sju månader av året i statliga arbetsmarknadspolitiska åtgärder, medan 7 procent deltog mer än sju månader i kommunala insatser. Andelen som deltog i flera olika åtgärder utgjorde 17 procent. Även Arbetsförmedlingen har kartlagt den växande gruppen ”unga utanför” och uppger i en rapport från våren 2013 att antalet unga i åldern 16–29 år som varken arbetade eller studerade uppgick till 160 000 år 2008 och ökade till 190 000 år 2010 (Arbetsförmedlingen 2013). Den sistnämnda siffran motsvarade 11 procent av åldersgruppen. Det var bara 38 000 eller en femtedel som under större delen av året deltog i ett program som hade initierats via Arbetsförmedlingen. Många hade ingen känd aktivitet över huvud taget, närmare bestämt 20 000. Uppgifterna bekräftar att många unga är utanför under långa perioder. Av dem som var utanför år 2010 var 77 000 utanför redan 2008. En tredjedel var födda utomlands, och en majoritet av gruppen saknade fullbordad gymnasieutbildning. Utrikesfödda och personer med svag utbildningsbakgrund är kraftigt överrepresenterade. Det är samma mönster som kan urskiljas i andra länder. Den försörjningsmässiga utsattheten ökar genom att flertalet unga arbetslösa inte är kvalificerade för ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Enbart cirka 15 procent av de arbetslösa ungdomarna uppfyller villkoren för ersättning (se till exempel Wennemo 2012). Det innebär i praktiken att andelen unga som är beroende av ekonomiskt bistånd för kortare eller längre perioder ökar, samtidigt som många är ekonomiskt beroende av föräldrarna. Det primära försörjningssystemet för arbetslösa, det vill säga arbetslöshetsförsäkringen, omfattar i praktiken inte unga eftersom de inte uppfyller kvalificeringsvillkoren. Arbetsvillkoret, enligt huvudregeln, på minst 80 timmars förvärvsarbete per månad under en period på sex månader – beräknat under en ramtid på ett år – är svårt att uppfylla på en arbetsmarknad som kännetecknas av pendlande mönster: ut och in i jobb, perioder av utbildning, tidsbegränsade anställningar och deltidsarbete. Det finns också ett principiellt välfärdspolitiskt dilemma kopplat till det ekonomiska biståndets konstruktion. Det ekonomiska biståndet utgör samhällets yttersta sociala skyddsnät, och alla inkomster ska avräknas innan bistånd beviljas enligt en fastställd norm för skälig levnadsnivå. Det förhållandet att biståndet är 24
978-91-44-09345-1_01_book.indd 24
© F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R
2014-04-24 09:46
1 Ökade sociala risker
behovsprövat och beräknas på detta sätt innebär i praktiken en risk för inlåsning. Incitamenten att öka sina inkomster genom förvärvsarbete minskar om marginaleffekten är 100 procent och möjligheterna att kvalificera sig för understöd från arbetslöshetsförsäkringen ändå är begränsade (SOU 2007:2). Riksdagen beslöt också i maj 2013 att införa ett förvärvsavdrag för individer med försörjningsstöd för att minska marginaleffekterna och förstärka incita menten att förvärvsarbeta.
Nya etableringsmönster – nya välfärdspolitiska utmaningar och mål Arbetslösheten har negativa effekter för drabbade individer och för samhället i stort. Det är en uppfattning som är väl förankrad och belagd. Både svensk och internationell forskning talar för att långvarig arbetslöshet ökar risken för social exkludering, det vill säga exkludering i betydelsen ekonomisk utsatthet, sämre boendevillkor, svaga sociala nätverk, kontaktproblem med myndigheter och ohälsoproblem.3 Studier visar att personer som är arbetslösa i unga år har en överrisk att bli arbetslösa längre fram i livet (Nordström Skans 2004). Även den internationella forskningen ger starka belägg för att särskilt återkommande och längre perioder av arbetslöshet i unga år ger en rad långsiktigt negativa effekter: kunskaper och färdigheter som inte används och underhålls tenderar att eroderas, vilket minskar individens produktivitet och attraktivitet på arbetsmarknaden; arbetslöshet under unga år har negativa effekter på löneinkomsten under åtskilliga år framåt; riskerna för stressrelaterade problem och psykisk ohälsa är väl dokumenterade.4 Exkludering och maktlöshet är centrala begrepp i många studier om effekter av arbetslöshet. Därmed är det också naturligt att begrepp som social inkludering och empowerment (egenmakt) har fått en så framträdande ställning i diskussioner om policystrategier för att motverka eller förekomma effekter av arbetslöshet. Möjligheter till arbete och en konsumtionsstandard som inte avviker alltför mycket från den genomsnittliga har betydande effekter på en individs sociala status och självbild. Förvärvsarbetets och försörj3 För en bredare svensk översikt mot bakgrund av 1990-talskrisen, se till exempel Statens folkhälsoinstitut (2002). 4 För en översikt av den internationella forskningen, se Bell & Blanchflower (2009).
© F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R
978-91-44-09345-1_01_book.indd 25
25
2014-04-24 09:46
Jonas Olofsson
ningsoberoendets betydelse för möjligheterna till personlighetsutveckling och bredare social tillit ska inte underskattas. Här finns en koppling mellan samhällsekonomiskt och strukturellt motiverade insatser för att motverka ungdomsarbetslöshet och en strategi för att förebygga och mildra effekterna av utanförskap som tar sin utgångspunkt i individens rätt till självförverkligande och inflytande. Det handlar om att förena arbetsmarknadspolitikens ambition att via kompetenshöjande insatser stärka en ung individs anställningsbarhet och försörjningsmöjligheter och det sociala arbetets ungdomsinsatser, som oftare syftar till att stärka den enskildes självkänsla och motivation att på egen hand orientera sig vidare i livet, det vill säga utan att närmare beakta vad som är önskvärt ur ett arbetsmarknadsperspektiv (Niemeyer 2007). UNGA MÖTER MER PÅTAGLIGA SOCIALA RISKER
Begreppet sociala risker är centralt inom välfärdsforskningen och handlar om hur levnadsvillkor påverkas av individrelaterade faktorer, till exempel hälsostatus, och samhällsekonomiska omständigheter, som möjligheter att få jobb och inkomster. Frågan är om man kan säga att de sociala risker som unga möter i etableringsfasen till vuxenlivet har tilltagit under senare år och om institutionerna och välfärdspolitiken för att underlätta ungas möjligheter till förvärvsarbete och ekonomiskt oberoende har blivit mindre effektiv under senare decennier. Det finns en hel del som pekar i den riktningen. Strukturella perspektiv på sociala risker
Utifrån ett strukturellt perspektiv kan man konstatera att unga från mindre privilegierade hemförhållanden, unga med ofullständig grundutbildning (i betydelsen grundskole- och gymnasieutbildning) och unga med utländsk bakgrund har fått allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. En uppskattning är att ungefär 30–40 procent av de ungdomar som lämnar skolan i OECD:s medlemsländer tillhör gruppen som löper risk att mötas av etableringssvårigheter (Scarpetta m.fl. 2010). Det kan handla om ungdomar med en kombination av individrelaterade problem, till exempel kopplat till ohälsa, och ungdomar från ogynnsamma omständigheter, med svag utbildning och outvecklade sociala nätverk. De är överrepresenterade bland dem med 26
978-91-44-09345-1_01_book.indd 26
© F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R
2014-04-24 09:46
1 Ökade sociala risker
osäkra anställningsförhållanden, bland arbetslösa och i gruppen utanför både arbetsmarknaden och utbildningssystemet (NEET). De sociala villkoren varierar alltmer inom ungdomsgruppen. En förklaring till detta är ofta att ungdomar med olika maktresurser, i termer av utbildning och sociala nätverk, har olika förutsättningar att hantera de anpassningskrav som följer av ekonomins marknadsutvidgning, snabbt förändrad teknik och ett alltmer omställningsinriktat arbetsliv. Utifrån det strukturella perspektivet betonas också att efterfrågan på arbetsmarknaden är för svag. Om det ska skapas fler inträdesjobb för ungdomar på arbetsmarknaden måste den generella efterfrågenivån höjas genom en mer expansiv ekonomisk politik (Pohl & Walther 2007). Alltmer individualiserade övergångsmönster
Ett annat perspektiv på ungas etableringsvillkor tar fasta på att ungas övergångar från skolvärlden till arbetslivet blivit alltmer utdragna och varierade. Man talar om jojo-mönster och menar att övergångarna i betydligt högre grad än tidigare präglas av individers skilda valstrategier, olika utbildningsval, hopp mellan olika verksamheter, växlingar mellan skola och arbetsliv, korta anställningar och perioder utanför både arbetskraften och utbildningssystemet. Detta individualiserade och alltmer utdragna övergångsmönster skiljer sig då från tidigare års mer kollektiva och rätlinjiga övergångsmönster, där ungdomar hade en karriärväg som i högre grad var definierad på förhand och som också snabbare ledde fram till etablering i termer av en fast anställning och tryggad försörjningssituation (Walther 2006). Jojo-mönstret innebär både möjligheter och risker. För en del ungdomar innebär det att frihetsgraderna har vidgats, för andra innebär det främst att de sociala riskerna har blivit större. Den postmodernt präglade bilden av ungas övergångar som alltmer individualiserade och splittrade behöver inte vara frikopplad från en socioekonomisk förståelse av ungas ökade utsatthet. Unga från resursstarkare miljöer och med större framgång i utbildningssystemet har i allmänhet bättre förutsättningar att hantera den osäkerhet och de ökade krav som präglar vår tids övergångsmönster. Samtidigt skiljer sig problembilden från den strukturella förståelsen i den bemärkelsen att låg efterfrågan på arbetskraft inte ses som en väsentlig orsak till förlängda och problematiska etableringsmönster. Unga har svårigheter att © F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R
978-91-44-09345-1_01_book.indd 27
27
2014-04-24 09:46
Jonas Olofsson
etablera sig därför att de har individrelaterade förutsättningar och personliga egenskaper som försvårar etableringsprocessen (Pohl & Walther 2007). Det kan handla om att de har ofullständig utbildning eller en utbildning som inte efterfrågas på arbetsmarknaden, att de har få kontakter eller problem med språket, men också om att de kan ha attityder och levnadssätt som gör det svårare att få eller behålla ett jobb. Den sistnämnda betoningen på individuella tillkortakommanden leder fram till ett starkare fokus på individens eget ansvar. Genomslaget för aktiveringspolitiken i flera länder i Europa från 1990-talet och framåt kan ses i detta perspektiv. Det handlar om att förflytta ansvaret för de sociala villkoren till individen själv. Om den välfärdspolitik som utvecklades under decennierna efter andra världskriget i hög grad byggde på en föreställning om att samhället hade ett kollektivt ansvar för sociala problem, är aktiveringspolitiken ett uttryck för en tyngdpunktsförskjutning där rätten till samhällets stöd görs beroende av individuella motprestationer och förändrade beteendemönster (Johansson 2006). Genom att villkora understöd ska individen tvingas förändra sitt beteende på ett sätt som anses mer samhälleligt önskvärt, ett slags konsekvenspedagogiskt betraktelsesätt. Förändrade villkor i arbetslivet
Det sistnämnda perspektivet på ungas övergångsmönster är också kopplat till en uppfattning om att organiseringen av arbetslivet ger helt andra förutsättningar för ungas etablering och karriärvägar i dag än tidigare. Den brittiske arbetslivsforskaren David Marsden (2009) har pekat på att arbetskrafts- och kompetensförsörjningen i Europa och USA tidigare reglerades antingen på interna arbetsmarknader eller på så kallade yrkesbaserade arbetsmarknader. Till företagens interna arbetsmarknader rekryterades arbetare som förväntades verka i företaget under lång tid. Företaget tog på sig ett betydande utbildningsansvar och betalade en lön som inledningsvis översteg individens produktivitet. England och USA var länder med utbredda interna arbetsmarknader. Men även Sverige, som inte har haft någon starkare lärlings utbildning, får räknas till denna tradition. Den yrkesmässiga kompetensutvecklingen styrdes i hög grad av företagens behov, och rörligheten inom ett yrkesområde blev därmed ganska begränsad. Men det fanns möjligheter för ungdomar, även de med en relativt svag grundläggande utbildning, att 28
978-91-44-09345-1_01_book.indd 28
© F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R
2014-04-24 09:46
1 Ökade sociala risker
få en fast och långvarig anställning som omfattade kompetensutveckling, god löneutveckling och social trygghet. Den andra modellen för arbetskrafts- och kompetensförsörjning utgjordes av yrkesbaserade arbetsmarknader. De tysktalande länderna i Europa och Danmark, det vill säga länder med omfattande system för lärlingsutbildning, brukar räknas till denna kategori. Här fanns och finns fortsatt välutvecklade system för kvalificerat och standardiserat yrkeslärande där arbetslivet spelar en viktig roll, både som utbildningsorganisatör och som kvalitetssäkrare. Standardiseringen av utbildningen och system för yrkeslegitimationer gjorde det möjligt att lättare röra sig över företagsgränserna utan att förlora i produktivitet och lön. Ungdomarna stod för en betydande del av utbildningskostnaden under utbildningstiden genom en låg lärlingslön. Men när lärlingsutbildningen var fullbordad minskade löneavståndet mellan yngre och medelålders och mer erfaren arbetskraft högst påtagligt. Poängen enligt David Marsden är att grundvalen för interna arbetsmarknader och yrkesbaserade arbetsmarknader har försvagats genom att de stora industriföretagen är mindre dominerande sysselsättningsmässigt, samtidigt som den tilltagande ekonomiska integrationen internationellt har påverkat de kortsiktiga avkastningskraven, tidshorisonten för investeringar och möjligheterna för ett enskilt företag att ta på sig ett större ansvar för ungas etablering och yrkesutbildning. Tjänstesektorns tillväxt, förändrad teknik och alltmer omställningsinriktade arbetsorganisationer har lett i samma riktning. I grunden har detta inneburit att kraven på de unga att de ska vara produktiva från ett tidigt skede i anställningen har ökat. Företagen är allt mindre benägna att ta ansvar för ungas kompetensoch karriärutveckling, något som tar sig uttryck i att man föredrar korttidsanställningar och strävar efter att öka löneskillnaderna mellan typiska instegsjobb och mer etablerade jobb i företagen. Eftersom många ungdomar är hänvisade till instegsjobb och praktikliknande tjänstgöringsförhållanden tilltar konkurrensen och etableringsvillkoren försvåras, även för ungdomar som har klarat grundläggande utbildning på gymnasial nivå. David Marsden har myntat uttrycket ”entry tournaments” – eller inträdesturneringar – för att betona betydelsen av att unga ofta fastnar i osäkra och relativt okvalificerade jobb under långa perioder. Detta är då en avgörande skillnad mot förhållandena i arbetslivet för några decennier sedan, då övergångsfasen på arbetsmarknaden var mer väldefinierad och tidsmässigt avgränsad. © F ö r fa t t a r na och S T U D E N T L I TT E R AT U R
978-91-44-09345-1_01_book.indd 29
29
2014-04-24 09:46
Den långa vägen till arbetsmarknaden Om unga utanför Ungas väg till arbete och försörjning framstår som alltmer utdragen och krokig. Det är en erfarenhet som Sverige delar med ett flertal andra jämförbara länder. I den här antologin presenteras flera bidrag som belyser olika aspekter på etableringsproblemen och villkoren för olika ungdomsgrupper. I centrum står frågor om arbete, arbetslöshet och utanförskap. Hur har förhållandena på arbetsmarknaden förändrats? Varför är unga arbetslösa i högre grad än medelålders och äldre? Utbildning och yrkesutbildning står också i fokus i flera kapitel. Ungdomar och unga vuxna tenderar att tillbringa alltmer tid i utbildning. Vilken betydelse har utbildningen och utbildningsvalen för ungas etableringsmöjligheter? Hur väl fungerar utbildningssystemet? En utgångspunkt är att den nuvarande välfärdspolitiken är dåligt anpassad till de nya förutsättningarna för ungas etablering. Det krävs nya insatser som överskrider gränserna mellan etablerade politikområden och som tar sin utgångspunkt i individers olika förutsättningar om vi ska motverka tendenser till växande ohälsa och utslagning bland grupper av unga.
Art.nr 37807 ISBN 978-91-44-09345-1
www.studentlitteratur.se
978-91-44-09345-1_01_cover.indd 1
Jonas Olofsson (red.) | Den långa vägen till arbetsmarknaden
Jonas Olofsson (red.) är professor vid Malmö högskola. Övriga med verkande är: Kenneth Abrahamsson, Susanne Alm, Olof Bäckman, Per Germundsson, Torbjörn Hjort, Teres Hjärpe, Ingrid Höjer, Helena Johansson, Lena Lindahl, Anders Lovén, Lisbeth Lundahl, Åsa Löfström, Henrik Malm Lindberg, Roger Mörtvik, Anders Nilsson, Alexandru Panican, Ingrid Runesson, Lena Schröder, Oscar Svensson, Katarina Thorén, Eskil Wadensjö och Susanne Zander.
Den långa vägen till arbetsmarknaden Om unga utanför
Jonas Olofsson (red.)
9 789144 093451
2014-04-24 09:21