9789127418493 by Smakprov Media AB

Historia 1a1 för gymnasiet Lärarhandledning

Natur & Kulturs nyhetsbrev Få information om nya läromedel, lärarträffar, erbjudanden och annat av intresse för dig som är lärare. Snabbt, lätt och helt kostnadsfritt! Anmäl dig på www.nok.se/nyhetsbrev

Christer Öhman Joel Knöös Natur & Kultur

INNEHÅLL

Innehåll 1. 2. 3. 4. 5.

Med fokus på det viktiga Vad är historia? Källor och källkritik Elevbokens frågor Kunskapskrav, redovisningssätt och arbetssätt 6. Epoker och tidsåldrar 7. Imperialismens tid 8. Från kungamakt till demokrati 9. Den stora katastrofen 10. Nazismen och andra världskriget 11. Efterkrigstiden 12. Framsteg och kriser

Historia 1a1 för gymnasiet Lärarhand ledning

4 9 18 23 47 51 58 69 81 93 106 123

Med fokus på det viktiga Inledning Historia 1a1 är en kort men ambitiös kurs. Inom ramen för 50 poäng ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om förändringsprocesser, tolkningar och källkritik. De ska ta till sig och bearbeta stoff om epoker, demokratisering och konflikter. För att lyckas med detta krävs både en noggrann planering från din sida och ett läromedel med tydligt fokus. Christer Öhmans bok i historia är ett sådant läromedel. Den följer de stora utvecklingslinjerna och fokuserar på några av de viktigaste frågorna i historieämnet: • Hur försörjer människor sig? • Hur styrs samhällen? • Varför ser vår värld ut som den gör? • Vilken betydelse har de stora internationella konflikterna haft? För att ytterligare skärpa fokus har Christer Öhman tillsammans med Joel Knöös kompletterat elevboken med en lärarhandledning. Denna är tänkt att fungera som ditt stöd i vardagen och innehåller lektionsförslag och annat som fördjupar och kompletterar bokens innehåll.

Innehåll Lärarhandledningen är indelad i 12 kapitel, där inledningskapitlet är skrivet av redaktören, kapitel 2, 3 och 4 av Christer Öhman och resterande av Joel Knöös. Innehållet fördelar sig så här: 1. Med fokus på det viktiga

Kort inledning som beskriver elevbokens och lärarhandledningens innehåll och hur detta är kopplat till ämnesplanen. 2. Vad är historia?

Diskuterar begrepp som historiebruk, historiemedvetande och historiesyn. Innehåller även konkreta exempel på hur du kan arbeta med historiesyn i klassrummet. Det avslutas med en genomgång av olika sätt att se på epokindelning.

Historia 1a1 för gymnasiet Lärarhand ledning

MED FOKUS PÅ DET VIKTIGA

LEKTIONSFÖRSLAG

3. Källor och källkritik

Kommenterar de kapitel i grundboken som innehåller källkritiska övningar: Källor och källkritik, Den stora katastrofen och Nazismen och andra världskriget. Kapitlet ger även förslag på övningar samt svaren på källkritikfrågorna i elevboken. 4. Elevbokens frågor

Facit på frågorna i elevbokens frågerutor. 5. Kunskapskrav, redovisningssätt och arbetssätt

Diskuterar riktlinjer och ger allmänna synpunkter på kunskapskraven, redovisningssätt och arbetssätt kopplat till kapitel 6–12. 6. Epoker och tidsåldrar

Ger förslag på hur du och dina elever kan arbeta med elevbokens epoköversikt. Innehåller även en övning om problemet med tidsindelningar (jfr. Vad är historia?). Innehåller fyra kopieringsunderlag. 7. Imperialismens tid

Inleds med en introduktion till kursen, som sedan övergår i ett förslag på hur eleverna kan skaffa sig en överblick av densamma. Fortsätter därefter med flera förslag till fördjupningar. Innehåller sex kopieringsunderlag 8. Från kungamakt till demokrati

Är indelad i två avsnitt: svensk politisk historia och svensk ekonomisk/social historia. Försöker se de stora linjerna i utvecklingen. Innehåller sex kopieringsunderlag. 9. Den stora katastrofen

Är indelad i tre övergripande avsnitt: Första världskriget, ryska revolutionen och den stora depressionen. Första världskriget är indelat i fyra underkategorier: orsakerna, inblick i krigets vardag, propaganda och indoktrinering samt källkritik. Innehåller fyra kopieringsunderlag. 10. Nazismen och andra världskriget

Är indelad i tre övergripande avsnitt: nazismens framväxt, Förintelsen och andra världskriget, som i sin tur är indelat i tre delar. Två kopieringsunderlag ingår. 11. Efterkrigstiden

Ger förslag på två olika arbetssätt och avslutas med en extraövning om svensk historia. Tre kopieringsunderlag ingår. 12. Framsteg och kriser

Tränar framför allt ämnesplanens mål att se ”hur individer och grupper använt historia i samband med aktuella konflikter och samarbetssträvanden”. Innehåller två kopieringsunderlag.

Historia 1a1 för gymnasiet Lärarhand ledning

MED FOKUS PÅ DET VIKTIGA

LEKTIONSFÖRSLAG

Ämnesplanen Både läroboken och lärarhandledningen är skrivna utifrån ämnesplanens krav. Det gäller såväl de förmågor som eleverna ska utveckla, det centrala innehållet och de kunskapskrav som är ställda.

Förmågor och innehåll De förmågor som eleverna ska utveckla är: • Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv. • Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden. • Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer. • Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder. Dessa förmågor ska utvecklas med hjälp av kursens centrala innehåll, som i sin tur har varit styrande för innehållet i elevboken och lärarhandledningen. Tabellen nedan visar exempel på hur denna ”styrning” ser ut. Centralt innehåll

Exempel på var i boken och i lärarhandledningen

Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa valda förändringsprocesser och fördjupningar. Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultursfär som Kina eller Indien.

Boken

Historia 1a1 för gymnasiet Lärarhand ledning

Det tredje kapitlet i elevboken ger en snabb översikt över historien fram till Imperialismens tid. Kapitlet fungerar både som repetitionskapitel och som utgångspunkt för en diskussion om olika sätt att dela in historien. Handledningen I kapitlet Vad är historia? problematiseras epokindelningen och exempel på indelningar från Egypten, Kina och Indien ges. Även ett historiematerialistiskt alternativ presenteras. I kapitlet Epoker och tidsåldrar hittar du förslag på klassrumsaktiviteter om och kring epokindelning.

MED FOKUS PÅ DET VIKTIGA

LEKTIONSFÖRSLAG

Centralt innehåll

Exempel på var i boken och i lärarhandledningen

Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter.

Boken Tyngdpunkter i elevbokens framställning ligger här. Översiktskartan på 40–41 visar hur världen såg ut år 1800 och lyfter fram flera viktiga förändringsprocesser, som sedan fördjupas och förklaras i kapitlen som följer. Detsamma gäller för kartorna på s. 108–109 och 222–223, som visar världen år 1900 och år 2000. I Imperialismens tid beskrivs hur européerna skapade sina koloniala välden i Indien, Kina och Afrika söder om Sahara. Kapitlet beskriver också hur världen blev mindre tack vare handel, tekniska landvinningar och migration. I Från kungamakt till demokrati beskrivs flera viktiga samhällsförändringar. Dessa exemplifieras med utvecklingen i Sverige, och här tas bl.a. konflikter, resursfördelning, ökat välstånd och jämställdhet upp. De båda kapitlen Den stora katastrofen och Nazismen och andra världskriget beskriver de båda världskrigen och dess konsekvenser. Saker som tas upp är exempelvis konflikter, fredssträvanden, diktaturer och folkmord. Efterkrigstiden är ett fylligt kapitel som beskriver internationellt samarbete genom FN, konflikter som kalla kriget och tredje världens frigörelse. En del av kapitlet tar vid där Från kungamakt till demokrati slutade, nämligen Sverige efter 1920. Här beskrivs den svenska modellen och folkhemmets framväxt, rekordåren och krisåren som följde på 1970-talet. Det avslutande kapitlet, Framsteg och kriser, innehåller två tematiska längdsnitt som gör det möjligt att anlägga ett långt utvecklingsperspektiv på händelseutvecklingen i Mellanöstern och krig och fred. Handledningen Kapitel 2, Vad här historia? ger exempel på olika typer av historiesyn som kan användas för att problematisera stoffet i respektive kapitel. Generellt innehåller handledningen flera lektionstips och kopieringsunderlag som passar in här. Några exempel är om Imperialismen och dess följer, jämställdhet och politiska idéer (s. 70ff) och Sovjetunionens offer (s. 87).

Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.

Boken Ett exempel på det här är avsnittet i Nazismen och andra världskriget som handlar om paret Charlotte och Julius Israel. Det beskriver hur de drabbades av nazisternas rasdiskriminering. Handledningen I handledningen finns fler tips på ”självupplevda berättelser”, t.ex. filmer som ”Schindler’s List” och ”Mannen utan öde” (uppgift 2.2 i kapitel 9).

Historia 1a1 för gymnasiet Lärarhand ledning

MED FOKUS PÅ DET VIKTIGA

LEKTIONSFÖRSLAG

Centralt innehåll

Exempel på var i boken och i lärarhandledningen

Tolkning och användning av olika slags källmaterial.

Boken Det andra kapitlet, Källor och källkritik, övar detta med ett faksimil ur ”Führern och hans folk”, ett propagandahäfte utgivet ca 1943. Källkritikuppgifter återkommer därefter i kapitlen Den stora katastrofen (s. 131 ff) och Nazismen och andra världskriget (s. 173 ff). Lärarhandledningen Övningarna i elevboken är kommenterade i handledningens tredje kapitel, som heter Källor och källkritik. Här hittar du bl.a. svaren på frågorna i boken.

Hur individer och grupper använt historia i samband med aktuella konflikter och samarbetssträvanden.

Boken Längdsnitten som avslutar boken kan användas som utgångspunkt för att diskutera hur historien används. Exempelvis kan dagsaktuella hänvisningar till korstågens illdåd lyftas fram. Handledningen Kapitel 2, Vad är historia?, diskuterar historiebruksbegreppet. I kapitel 11 kan eleverna arbeta med kopieringsunderlaget ”Att legitimera sitt handlande”. De kan till exempel välja att fördjupa sig i USA:s krig mot Irak eller al-Qaidas terror mot Västerlandet.

Kunskapskraven En tredje och mycket viktig del i ämnesplanen är kunskapskraven. Dessa visar att det inte är elevens artskillnader i kunskaper som ska avgöra betyget, utan gradvisa skillnader, dvs. alla elever ska i princip ha kommit i kontakt med samma stoff och använt samma tankeverktyg. Ska kunskapskraven sammanfattas med ett fåtal ord är det begreppen översiktligt, utförligt samt nyanserat som framför allt skiljer betygen E, C och A åt. Mer om kunskapskraven kan du läsa i kapitel 5, Kunskapskrav, redovisningssätt och arbetssätt.

Till sist . . . Historia 1a1 är som sagt en kort och ambitiös kurs som ställer stora krav på lärare och läromedel. Men också på eleverna! Ytterst är det ju de som ska förverkliga ämnesplanens syfte: ”Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda historisk metod och förståelse av hur historia används. Eleverna ska därigenom ges möjlighet att utveckla sin förståelse av hur olika tolkningar och perspektiv på det förflutna präglar synen på nutiden och uppfattningar om framtiden.”

Historia 1a1 för gymnasiet Lärarhand ledning

Vad är historia?

Historiebruk och historiemedvetande Lärobokens första kapitel har titeln ”Vad är historia?”. Avsnittet är tänkt att användas som underlag för en diskussion om vad historia är och vad man kan ha för nytta av att känna till sådant som hände för flera hundra år sedan. En diskussion om vad historien kan användas till kan inledas med frågan om varför man ska läsa ämnet. Ett inte alldeles ovanligt svar är att historia faktiskt är intressant och kanske t o m roligt, men enbart detta räcker förstås inte som underlag för ett undervisningsämne på gymnasieskolan. Andra skäl som brukar framföras när historiker och historielärare argumenterar för sitt ämne är att vi läser historia för att • • • • •

öka vår allmänbildning, lära känna vårt kulturarv, utveckla ett kritiskt tänkande, förstå hur det nutida samhället har uppstått och dra lärdomar av det förflutna.

Den sista punkten (att dra lärdomar av det förflutna) har under lång tid betraktats historieundervisningens allra viktigaste mål. Ända sedan den klassiska antiken har man menat att studier av historien ska vara moraliskt fostrande. Genom att läsa om händelser och personer ur det förgångna – onda och goda – får eleverna lära sig något om livet och människorna, och historikerna såg som sin uppgift både att döma över det förflutna och att undervisa eftervärlden. Inom den vetenskapliga historieforskningen började denna uppfattning ifrågasättas under 1800-talet, då framför allt Leopold von Ranke (professor i historia vid universitetet i Berlin 1825–1871) hävdade att en historiker måste skildra det förflutna på ett neutralt och objektivt sätt. Uppgiften var varken att döma eller att undervisa; historikern skulle bara söka sanningen och skildra det förflutna som det egentligen hade varit (”wie es eigentlich gewesen”).

Skolans läroböcker I skolans läroböcker levde det gamla moraliserande sättet att skriva historia kvar långt in på 1900-talet. Inte minst var det så i Sverige. Ett av den svenska skolans viktigaste mål var att påverka eleverna så att de lärde sig både att bli goda kristna och älska sitt fosterland, och för det ändamålet passade historieämnet bra. Därför handlade

Historia 1a1 för gymnasiet Lärarhand ledning

VAD ÄR HISTORIA?

LEKTIONSFÖRSLAG

historieundervisningen och historieläroböckerna mycket om hur det svenska riket hade vuxit fram och om de krig som svenskarna under olika tider hade fört mot Danmark, Ryssland och andra länder. Läroboksförfattarna tog förstås parti för den svenska sidan medan danskar och ryssar ofta framställdes som grymma skurkar. Den som önskar fördjupa sig i sådant och låta eleverna arbeta med äldre lärobokstexter finner material i Christer Öhman, Källor och källkritik. Från antiken till nutiden. Natur & Kultur 2009, s. 69–77. I 2000-talets svenska historieläroböcker torde det vara svårt att hitta värderingar av detta uppenbara slag. Men även vår tids författare tar ställning till åtskilligt i det förgångna och styrs av mer eller mindre medvetna ambitioner att förmedla moraliska lärdomar. Skillnaden jämfört med hur t ex Carl Grimberg en gång skrev historia ligger förstås i att dagens författare utgår från 2000-talets värderingar, inte det tidiga 1900-talets. Vi ser det inte lika tydligt som när vi studerar en äldre text, men det är naturligtvis omöjligt att skildra historiska gestalter som exempelvis Hitler och Stalin utan att på något vis värdera deras gärningar. Likaså kommer den som berättar om erövringskrig och folkmord, ekonomiska kriser, kampen för demokrati och parlamentarism eller strävandena efter jämställdhet mellan kvinnor och män att åtminstone indirekt lyfta fram argument som har relevans också i dagens politiska, sociala och ekonomiska verklighet. Händelser i det förflutna kommer därigenom att användas i den aktuella debatten, som uppmanande eller avskräckande exempel. Historiebruk är en i våra dagar ofta använd benämning på denna företeelse. Sådant förekommer förstås inte bara i historieläroböcker utan i alla medier som används för offentlig kommunikation: radio och tv, dagspress, politisk debatt, museiutställningar, historiska filmer och mycket annat.

Historiens viktigaste uppgift Historia 1a1 är skriven utifrån uppfattningen att historiens viktigaste uppgift är att förklara nuet. Nuet existerar bara i ögonblicket; dagens ”nu” blir morgondagens historia, och därför behöver vi kunskaper om det förgångna för att överhuvudtaget förstå någonting i nuet. Det moderna industrisamhället, demokratin och parlamentarismen, skillnaderna mellan rika industriländer och fattiga utvecklingsländer; allt har sitt ursprung i det förflutna. Att ge eleverna förutsättningar för att kunna bygga upp ett sådant historiemedvetande, en insikt om hur det förgångna på detta vis är ständigt närvarande i nuet, måste vara ett av de främsta syften vi har när vi undervisar i historia. Historia 1a1 vill berätta om hur vårt moderna samhälle har uppstått, och det urval av fakta som alltid måste göras styrs av denna uppläggning. Bara samhällen, händelser och personer som på något vis har betydelse för utvecklingen mot nuet får plats i boken.

Historia 1a1 för gymnasiet Lärarhand ledning

VAD ÄR HISTORIA?

LEKTIONSFÖRSLAG

Historiesyn Var och en som läser historia märker snart att det förgångna kan beskrivas på många olika sätt. Varje författare till historiska framställningar måste välja vilka fakta som ska komma med i texten – och vilka som inte får plats – och särskilt den som i en lärobok vill skildra de långa historiska processerna och de stora förändringarna måste hitta förklaringar till historiens gång. Det som i detta urvalsoch analysarbete styr historikern brukar kallas en historiesyn, dvs. en föreställning om t.ex. vad historien är, hur samhällen i allmänhet hänger ihop och fungerar, vilka faktorer som styr den historiska utvecklingen och vad som är de yttersta drivkrafterna bakom de stora historiska förändringarna. Ett sätt att frilägga den historiesyn som präglar en bestämd historisk text kan vara att utgå från några motsatspar där författarens syn på t.ex. de avgörande drivkrafterna i den historiska utvecklingen kan framgå. Individ – kollektiv

A. Man kan anse att det är enskilda individer i ekonomiskt, socialt, politiskt och kulturellt ledande ställning (kungar och drottningar, statsmän och politiker, företagsledare, uppfinnare, författare och liknande) som genom sina handlingar och beslut bestämmer det historiska förloppet. B. Man kan anse att grupper av människor har större betydelse än enskilda individer och att det historiska förloppet därför bestäms av omständigheter i kollektivet. Exempel: A. Varför gick Sovjetunionen under? Berodde det på att Michail Gorbatjov startade sina reformer för att modernisera det sovjetiska samhället? Eller berodde det på svagheter inom det sovjetiska samhället: svag ekonomi och stora motsättningar mellan folk och språkgrupper inom landet. B. Varför utbröt det första världskriget? Berodde det på att Gavrilo Princip sköt det österrikiska kronprinsparet i Sarajevo 1914? Eller berodde det på att motsättningarna mellan de ledande grupperna i de europeiska stormakterna var så stora att ett krig förr eller senare måste bryta ut? Inre eller yttre orsaker till förändringar

A. Man kan anse att alla väsentliga förändringar i ett samhälle sker genom inflytande utifrån. B. Man kan anse att förändringar i allmänhet är en följd av en inre utveckling inom samhället.

Historia 1a1 för gymnasiet Lärarhand ledning

VAD ÄR HISTORIA?

LEKTIONSFÖRSLAG

Exempel: Varför gick aztekernas rike i Mexiko under? Berodde det på den spanska erövringen, alltså en yttre faktor? Eller berodde det på att aztekerriket hade stora inre svagheter (föråldrad teknologi, hårt förtryck av underkuvade folk), vilket gjorde att aztekerna inte kunde stå emot det egentligen ganska svaga spanska anfallet? Konflikt – samförstånd

Präglas ett samhälle i grunden av en konflikt eller ett samförstånd mellan klasser och grupper? A. En konfliktståndpunkt 1. Samhällen består av grupper med skilda intressen. 2. Samhällen kan existera därför att en viss grupp tvingar andra att tjäna dess intressen. 3. Samhällen förändras med förändringar i maktfördelningen. B. En samförståndsståndpunkt 1. I alla samhällen finns beteendemönster som styrs av generellt accepterade normer. 2. Samhällen kan existera därför att vissa värden och normer är allmänt accepterade. 3. Vissa sociala institutioner är i stort sett allmänna. Exempel: A. Varför uppstod de första klassamhällena i Irak och Egypten? Berodde det på att överklassen (präster och krigare) med våld – eller hot om våld – tvingade bönderna att betala skatt till staten? Eller berodde det på att prästerna och krigarna fullgjorde uppgifter som alla i samhället hade nytta av (försvar mot yttre fiender och kontakt med gudarna) och att bönderna därför frivilligt betalade sina skatter? B. Varför segrade demokratin i Sverige? Berodde det på att arbetarklassen i början av 1900-talet hade vuxit sig så stark att överklassen tvingades gå med på allmän rösträtt? Eller berodde det på att både höger- och vänsterpartier i samförstånd kom överens om att samhället skulle fungera bättre om alla – även fattiga arbetare – fick vara med och påverka hur staten styrdes? Idealism – materialism

A. I en idealistisk historiesyn betonas idéernas egen förmåga att förändra historiens förlopp. B. I en materialistisk historiesyn betonas att samhällsutvecklingen är bestämd av människans förhållande till den materiella omgivningen samt sättet att organisera produktionen av födoämnen och andra nyttigheter (produktionsförhållanden).

Historia 1a1 för gymnasiet Lärarhand ledning

VAD ÄR HISTORIA?

LEKTIONSFÖRSLAG

Exempel: Varför utbröt den franska revolutionen 1789? Berodde det på att Voltaire, Rousseau och andra upplysningsfilosofer framförde idéer om ett nytt, jämlikt samhälle? Eller berodde det på att det franska samhället vid slutet av 1700-talet hade förändrats så mycket att de gamla politiska och sociala institutionerna (t.ex. den enväldiga kungamakten och adelns privilegier) inte längre passade ihop med produktionsförhållandena, dvs. den ekonomiska basen?

Uppgifter till elevboken Innehållet i de flesta historiska översiktsverk och läroböcker kan analyseras utifrån dessa utgångspunkter. För den som vill använda texten i elevboken kan nedanstående avsnitt vara lämpliga.

Imperialismen i Indien (s. 43–49) Individ–kollektiv, idealism–materialism Frågor:

1. Hur kan man förklara att britterna kunde ta makten över Indien? 2. Var det individer eller grupper som var avgörande? 3. Var det idéer eller ekonomiska förhållanden som låg bakom?

Japan moderniseras (s. 53–57) Individ–kollektiv, idealism–materialism, inre–yttre orsaker Frågor:

1. Vilken var orsaken till Japans modernisering? Var orsakerna inre eller yttre? 2. Var det individer eller grupper som var avgörande? 3. Var det idéer eller ekonomiska förhållanden som låg bakom?

Jämställdhet mellan kvinnor och män (s. 86–89) Individ–kollektiv, idealism– materialism Frågor:

1. Varför blev svenska kvinnor myndiga under 1800-talet? Berodde det på idéer eller på ekonomiska förändringar?

Demokratins genombrott i Sverige (s. 106–107) Konflikt–samförstånd, individ–kollektiv

Historia 1a1 för gymnasiet Lärarhand ledning

VAD ÄR HISTORIA?

LEKTIONSFÖRSLAG

Frågor:

1. Varför segrade demokratin i Sverige? Berodde det på att överklassen tvingades gå med på den allmänna rösträtten? Eller var alla överens om att alla vuxna män och kvinnor borde ha rösträtt? 2. Var det individer eller grupper som var avgörande?

Hitlers maktövertagande i Tyskland (s. 152–155) Individ–kollektiv Frågor:

1. Hur kunde Adolf Hitler bli Tysklands diktator? Var det individer eller grupper som var avgörande?

Den svenska modellen i kris (s. 204–211) Inre–yttre orsaker Frågor:

1. Varför hamnade Sverige i en ekonomisk kris på 1970-talet? Kom orsakerna utifrån eller fanns de inne i landet?

Epokindelning Historien brukar som bekant indelas i epoker och perioder, inte minst i läroböcker. De flesta av oss är väl så vana vid detta att vi oftast tar det som självklart. Men ingen indelning av historien ges av sig själv och finns naturligt inlagd i det historiska förloppet. Varje epokindelning är en tankekonstruktion, gjord av historiker och historielärare, och avsikten är pedagogisk: att skapa någon ordning i det myller av händelser, personer och årtal som historien består av. Gränserna mellan epokerna finns inte i den historiska verkligheten, de dras i efterhand, på mer eller mindre goda grunder, och det var säkert inte många av de människor som levde när det begav sig som själva märkte att en övergång från en epok till en annan skedde. För att ta ett exempel: i svensk historia dras gränsen mellan medeltiden och den nya tiden oftast vid 1523, dvs. det år då Gustav Vasa valdes till kung. Men det var naturligtvis inte så, att den som vaknade på morgonen den 6 juni – den dag då kungavalet ägde rum – omedelbart kände att hon nu lämnade medeltiden och gick in i en ny epok. Mindre än tjugo år efter trontillträdet hade emellertid stora förändringar skett under kungens ledning; reformationen var på väg att genomföras, den katolska kyrkans makt hade knäckts och den tidigare svaga svenska centralmakten hade utvecklats till en formidabel maktapparat. Med denna hade kungen nu möjligheter att kontrollera sina undersåtar och tillräckliga militära resurser för att både stå emot utländska fiender och kväsa inhemska upprorsrörelser. Det finns därför goda skäl för att dra en gräns i den svenska historien just vid Gustav Vasas trontillträde. Frå-

Historia 1a1 för gymnasiet Lärarhand ledning

VAD ÄR HISTORIA?

LEKTIONSFÖRSLAG

gan om just denna gränsdragning behandlas i läroboken på s. 36 och kan diskuteras i klassen med hjälp av fråga 17, s. 39.

Elevbokens epokindelning Epokindelningen i grundboken är gjord i anslutning till den i våra dagar vanligaste normen i europeisk historieskrivning, där framställningen börjar med de första mänskliga samhällena och deras utveckling fram till ca 3000 f Kr. Vid denna tidpunkt uppstår de första högkulturerna, och det blir en lämplig gräns för Forntidens början. Denna epok sträcker sig fram till ca 500 e Kr (romarrikets fall), och därefter följer Medeltiden (ca 500–1500, dvs. från romarrikets fall till de stora geografiska upptäckterna och kapitalismens uppkomst) och Nya tiden (ca 1500–1815, numera också kallad Tidigmodern tid). Efter napoleonkrigens slut 1815 vidgas framställningen och behandlar några betydelsefulla processer och perioder inom den moderna historien: imperialismen, industrialiseringen i Västeuropa och Sverige, utvecklingen mot demokrati och parlamentarism samt världskrigens och efterkrigstidens tid. Den vanliga epokindelningen i svensk historia överensstämmer i stort med den europeiska, men ett par olikheter bör noteras. I svensk historia brukar man räkna med att Medeltiden inte börjar förrän vid mitten av 1000-talet (gränsmärket utgörs av kristendomens seger) och att den som ovan nämnts pågår fram till Gustav Vasas trontillträde 1523.

Egyptens historia Hur en författare delar in historien i epoker och perioder beror alltså i grunden på vilken historiesyn han eller hon har. Man kan t.ex. anse att ekonomiska förhållanden är det som ytterst styr den historiska utvecklingen, och då låter man företrädesvis förändringar inom detta område bli styrande för gränsdragningarna. Man kan också ha en uppfattning om att det är enskilda individer i politiskt ledande ställning som genom sina handlingar och beslut bestämmer det historiska förloppet. Konsekvensen kan i så fall bli att historien indelas efter regentlängder och andra politiska förändringar. De äldsta kända epokindelningarna är just av detta senare slag. I Egypten utarbetade översteprästen Manetho från Heliopolis på 300-talet f Kr en historia där kungalängderna utgjorde framställningens stomme och landets förflutna delades i trettio härskardynastier. Dynastierna fördes i sin tur samman till fem huvudepoker, då riket varit enat (Gamla, Mellersta och Nya rikena) eller splittrat (de båda mellanperioderna): Gamla riket Första mellanperioden Mellersta riket Andra mellanperioden Nya riket

ca 2680–2200 f Kr ca 2200–2100 f Kr ca 2100–1650 f Kr ca 1650–1575 f Kr ca 1575–1085 f Kr

Historia 1a1 för gymnasiet Lärarhand ledning

VAD ÄR HISTORIA?

LEKTIONSFÖRSLAG

Kina och Indien På samma vis indelas sedan gammalt den kinesiska historien efter vilka ätter som har härskat över det oftast starkt centraliserade kejsarriket. I Kinas historia (fram till kejsardömets fall 1912) finns varken forntid, medeltid eller ny tid utan följande dynastier: Shang Zhou Qin Han (Splittring Sui Tang (Splittring Song Yuan Ming Qing

ca 1500–1040 f Kr 1040–256 f Kr 221–207 f Kr 206 f Kr–220 e Kr 220–580) 581–618 618–907 907–960) 960–1279 1271–1368 (Yuandynastin etablerade sig i norra Kina 1271, Songdynastin behöll södra Kina till 1279) 1368–1644 1644–1912

Från den indiska subkontinenten finns ingen liknande inhemsk epokindelning, vilket självfallet hänger samman med att det område som i våra dagar består av staterna Indien, Pakistan och Bangladesh endast under den brittiska imperialismens tid har varit en politisk enhet. Men liksom i Kina saknar de europeiska epokbegreppen relevans. I en modern indelning av Indiens historia (Nationalencyklopedin band 9, s. 409–414) utgår man i stället från kulturella och religiösa förhållanden samt från några större inhemska statsbildningar: Vedisk tid Maghadaprioden Maurya- och Kushanrikena Guptatiden Harshaväldet och de smärre förislamiska rikena Islamiska riken (bl.a. Mogulriket) Brittiska Indien Det självständiga Indien

ca 1700–600 f Kr ca 600–320 f Kr ca 320 f Kr–400 e Kr 320–510 e Kr ca 500–1000 ca 1000–1750 ca 1750–1947 1947–

Historiematerialism Ett alternativ till den vanliga europeiska epokindelningen finns också inom den historiematerialistiska traditionen. Redan Karl Marx talade om att människorna i den samhälleliga produktionen träder in i ”bestämda, nödvändiga, av deras vilja oberoende förhållanden, produktionsförhållanden, som motsvarar ett bestämt utvecklingsstadium av deras materiella produktivkrafter”. Men eftersom produktivkrafterna ständigt utvecklas förändras också produktionsförhållan-

Historia 1a1 för gymnasiet Lärarhand ledning

VAD ÄR HISTORIA?

LEKTIONSFÖRSLAG

dena, och historien kunde därför framställas som en rad på varandra följande samhällsformationer, var och en med sina typiska drag: • det antika slavsamhället • det feodala samhället • det kapitalistiska samhället På samma vis som slavsamhället och det feodala samhället hade brutits sönder till följd av sina inre motsättningar borde därefter – enligt Marx’ uppfattning – också det kapitalistiska samhället gå under och ersättas först av det socialistiska och sedan av det kommunistiska samhället.

Historia 1a1 för gymnasiet Lärarhand ledning