OCH
BROTTEN MOT ALLMÄNHETEN
Ulväng Jareborg Friberg Asp
Magnus Ulväng är professor i straffrätt vid Uppsala universitet, Nils Jareborg är professor emeritus vid Uppsala universitet, Sandra Friberg är verksam som lärare och forskare vid Uppsala universitet och Petter Asp är professor i straffrätt vid Stockholms universitet.
STATEN
BROTTEN MOT ALLMÄNHETEN OCH STATEN är i första hand avsedd att fungera som lärobok i den akademiska straffrättsundervisningen, men den är också väl ägnad att användas som grundläggande handbok i det pratiska rättslivet. I boken ges en innehållsrik men ändå koncis framställning av brotten mot allmänheten (BrB kap. 13-15), de viktigare brotten mot staten (som återfinns i BrB kap. 16, 17, 19 och 20), terroristlagstiftningen och de särskilda regler som gäller för straffrättsligt ansvar enligt tryckoch yttrandefrihetslagstiftningen. Boken utgör den fjärde delen i den bokserie, som givits namnet Svensk straffrätt, och den är avsedd att användas tillsammans med läroboken Kriminalrättens grunder (del I). I Kriminalrättens grunder behandlas straffrättens allmänna läror och de frågor som alltid måste besvaras vid bedömande av huruvida brott har förövats.
Magnus Ulväng Nils Jareborg Sandra Friberg Petter Asp
BROTTEN MOT ALLMÄNHETEN OCH STATEN Andra upplagan
svensk straffrätt iv
ISBN 978-91-7678-908-7
SvStraffrätt_4_uppl2_omsl2.indd 1
2014-10-14 23:23
BROT TEN MOT ALLMÄNHETEN OCH STATEN
svensk straffrätt iv
Brotten_inlaga_2u_tryck-165x242-sm.pdf 1
2014-10-15 13:06:42
BROTTEN MOT ALLMÄNHETEN OCH STATEN av magnus ulväng nils jareborg sandra friberg petter asp
Andra upplagan
Brotten_inlaga_2u_tryck-165x242-sm.pdf 3
2014-10-15 13:06:42
Förord till andra upplagan
Vad som sägs i förordet till den förra delen i denna bokserie (SS III) är i allt väsentligt tillämpligt också i förhållande till denna bok. En skillnad är emellertid att föreliggande framställning fokuserar på de brott som beläggs med straff i Brottsbalken (BrB) kap. 13–22 och vissa andra brottstyper. Vi har härvid tillåtit oss att göra ett visst urval ifråga om de brottstyper som behandlas. Boken är inte skriven i renodlad kommentarform. Detta val syftar i första hand till att framhålla sammanhanget mellan olika brottstyper, men också till att möjliggöra en mer ändamålsenlig behandling av rekvisit som är gemensamma för flera brott (jfr t.ex. kapitlet om förfalskningsbrotten och avsnittet om särskilt allvarlig brottslighet). Arbetet har fördelats på så sätt att Magnus Ulväng har ansvarat för skrivandet när det gäller de brott som behandlas i kap. 5, 6 och 8 samt avsnitten rörande brotten i BrB 16:13–16:16; Nils Jareborg är ansvarig för texten i kap. 9 och kap. 11; Sandra Friberg har författat texten till brotten i BrB 16:9–16:12; Petter Asp har författat texten avseende de brott som behandlas i kap. 2, 3, 4 och 10 samt avsnitten rörande brotten i BrB 16:1–16:8. Avsnitten om konkurrens mellan brott har till samtliga kapitel, utom kap. 3 och 4, författats av Magnus Ulväng. Som en bas för arbetet har Nils Jareborgs bok Brotten III (andra uppl. 1986) funnits. Texten är emellertid i stora delar grundligt omarbetad både vad gäller disposition och framställningssätt. I denna andra upplaga har texten ajourförts. Lagstiftningsreformer av seende BrB 14, 15 och 19 kap. har föranlett åtskilliga ändringar. Vidare har mutbrotten flyttats till 10 kap. vilket medför att de flyttas till SS III. Omvänt har vi valt att i denna bok behandla den nya straffrättsliga lagstiftningen om penningtvätt.
5
Brotten_inlaga_2u_tryck-165x242-sm.pdf 5
2014-10-15 13:06:42
förord
Vi tar tacksamt emot alla påpekanden om fel och brister liksom konstruktiva förslag i övrigt (på magnus.ulvang@jur.uu.se och petter.asp@ juridicum.su.se). Aktualitetsdatum: 1 september 2014. Uppsala och Stockholm i augusti 2014 Magnus Ulväng
Nils Jareborg
Sandra Friberg
Petter Asp
6
Brotten_inlaga_2u_tryck-165x242-sm.pdf 6
2014-10-15 13:06:42
Innehåll
Förord till andra upplagan 5 Förkortningar 14 1
Inledning 17
2
Allmänfarliga brott 19
2.1 Inledning
19
2.2 Mordbrand och allmänfarlig ödeläggelse 20 2.2.1 Mordbrand (BrB 13:1) 20 2.2.2 Grov mordbrand (BrB 13:2) 23 2.2.3 Allmänfarlig ödeläggelse (BrB 13:3) 24 2.3 Sabotagebrott 25 2.3.1 Inledning 25 2.3.2 Sabotage (BrB 13:4) 26 2.3.3 Grovt sabotage (BrB 13:5) 27 2.3.4 Sjö- och luftfartssabotage (BrB 13:5a) 28 2.3.5 Flygplatssabotage (BrB 13:5b) 30 2.4 Kapning (BrB 13:5a) 32 2.5 Allmänfarlig vårdslöshet (BrB 13:6) 33 2.6 Spridande av gift och smitta, förgöring m.m. 36 2.6.1 Spridande av gift eller smitta (BrB 13:7) 36 2.6.2 Förgöring (BrB 13:8) 38 2.6.3 Vårdslöshet med gift eller smittämne (BrB 13:9) 39 7
Brotten_inlaga_2u_tryck-165x242-sm.pdf 7
2014-10-15 13:06:42
innehåll
2.7 Underlåtenhet 39 2.7.1 Inledning 39 2.7.2 Ansvar för orsakande genom underlåtenhet 40 2.7.3 Underlåtenhet att avvärja allmänfara (BrB 13:10) 42 2.8 Frivilligt avvärjande av fara och osjälvständiga brottsformer 45 2.8.1 Frivilligt faroavvärjande (BrB 13:11) 45 2.8.2 Osjälvständiga brottsformer (BrB 13:12) 46 2.9 Vissa konkurrensfrågor 47 3
Terrorism 51
3.1 Inledning
51
3.2 Terroristbrottslagen 52 3.2.1 Terroristbrott 52 3.2.2 Osjälvständiga brottsformer m.m. 58 3.3 Finansiering, offentlig uppmaning, rekrytering etc. avseende terrorism och annan särskilt allvarlig brottslighet 59 3.3.1 Inledning 59 3.3.2 Begreppet särskilt allvarlig brottslighet 60 3.3.3 Finansiering av särskilt allvarlig brottslighet 62 3.3.4 Offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott 66 3.3.5 Vissa konkurrensfrågor 72 4
Penningtvättsbrott 74
4.1 Inledning
74
4.2 Penningtvättsbrott 75 4.2.1 Penningtvättsbrott (grundbrottet) 75 4.2.2 Penningtvättsbrott (kompletterande reglering av otillbörligt omsättningsfrämjande) 80 4.2.3 Grovt penningtvättsbrott 81 4.2.4 Penningtvättsförseelse 83 4.3 Näringspenningtvätt 83
8
Brotten_inlaga_2u_tryck-165x242-sm.pdf 8
2014-10-15 13:06:42
innehåll
4.4 Osjälvständiga brottsformer 4.5 Vissa konkurrensfrågor 5
86
87
Förfalskningsbrott 88
5.1 Inledning 88 5.1.1 Om förfalskningsbrott 88 5.1.2 Om urkunder 90 5.1.3 Fara i bevishänseende 96 5.1.4 Om förhållandet till andra brottstyper 98 5.2 De särskilda brottstyperna 100 5.2.1 Urkundsförfalskning (BrB 14:1) 100 5.2.2 Förvanskning av urkund (BrB 14:2) 106 5.2.3 Grov urkundsförfalskning (BrB 14:3) 107 5.2.4 Hindrande av urkunds bevisfunktion (BrB 14:4) 108 5.2.5 Signaturförfalskning (BrB 14:5) 110 5.2.6 Penningförfalskning (BrB 14:6) 111 5.2.7 Olovlig befattning med falska pengar (BrB 14:7) 113 5.2.8 Märkesförfalskning (BrB 14:8) 114 5.2.9 Förfalskning av fast märke (BrB 14:9) 117 5.2.10 Brukande av falsk urkund m.m. (BrB 14:10) 118 5.2.11 Olaga spridande av efterbildning (BrB 14:11) 122 5.3 Frivilligt avvärjande av fara och osjälvständiga brottsformer 124 5.3.1 Frivilligt avvärjande av fara (BrB 14:12) 124 5.3.2 Försök, förberedelse m.m. (BrB 14:13) 124 5.4 Vissa konkurrensfrågor 6
126
Sanningsbrott 129
6.1 Om sanningsbrott 129 6.2 De särskilda brottstyperna 131 6.2.1 Mened (BrB 15:1) 131 6.2.2 Osann partsutsaga (BrB 15:2) 137 6.2.3 Ovarsam partsutsaga (BrB 15:3) 137 6.2.4 Ansvarsfrihet i undantagsfall (BrB 15:4) 139
9
Brotten_inlaga_2u_tryck-165x242-sm.pdf 9
2014-10-15 13:06:42
innehåll
6.2.5 Osann eller ovarsam utsaga inför nordisk domstol (BrB 15:4a) 148 6.2.6 Osann eller ovarsam utsaga inför en internationell domstol (BrB 15:4b) 149 6.2.7 Falskt och obefogat åtal (BrB 15:5) 150 6.2.8 Falsk och obefogad angivelse (BrB 15:6) 155 6.2.9 Falsk och vårdslös tillvitelse (BrB 15:7) 157 6.2.10 Bevisförvanskning (BrB 15:8) 161 6.2.11 Underlåtenhet att avvärja rättsfel (BrB 15:9) 163 6.2.12 Osann eller vårdslös försäkran (BrB 15:10) 166 6.2.13 Osant intygande och brukande av osann urkund (BrB 15:11) 169 6.2.14 Missbruk av urkund (BrB 15:12) 174 6.2.15 Förnekande av underskrift (BrB 15:13) 176 6.3 Frivilligt avvärjande av fara och osjälvständiga brottsformer 177 6.3.1 Frivilligt avvärjande av fara (BrB 15:14) 177 6.3.2 Osjälvständiga brottsformer (BrB 15:15) 178 6.4 Vissa konkurrensfrågor 178 7
Brott mot allmän ordning 181
7.1 Brott av folksamlingar 181 7.1.1 Upplopp (BrB 16:1) 181 7.1.2 Våldsamt upplopp (BrB 16:2) 183 7.1.3 Ohörsamhet mot ordningsmakten (BrB 16:3) 184 7.1.4 Myteri (BrB 16:6) 185 7.2 Uppvigling (BrB 16:5) 186 7.3 Otillåtna yttranden, störande beteende m.m. 188 7.3.1 Störande av förrättning eller allmän sammankomst (BrB 16:4) 188 7.3.2 Hets mot folkgrupp (BrB 16:8) 190 7.3.3 Olaga diskriminering (BrB 16:9) 193 7.3.4 Falskt larm och missbruk av larmanordning (BrB 16:15) 197 7.3.5 Förargelseväckande beteende (BrB 16:16) 201
10
Brotten_inlaga_2u_tryck-165x242-sm.pdf 10
2014-10-15 13:06:42
innehåll
7.4 Brott avseende pornografi m.m. 203 7.4.1 Barnpornografibrott (BrB 16:10a) 203 7.4.2 Ansvarsfrihet i vissa fall (BrB 16:10b) 209 7.4.3 Olaga våldsskildring (BrB 16:10c) 211 7.4.4 Otillåten utlämning av teknisk upptagning (BrB 16:10d) 213 7.4.5 Förledande av ungdom (BrB 16:12) 216 7.5 Övriga brott mot allmän ordning 217 7.5.1 Brott mot griftefrid (BrB 16:10) 217 7.5.2 Djurplågeri (BrB 16:13) 218 7.5.3 Dobbleri och grovt dobbleri (BrB 16:14 och BrB 16:14a) 221 7.6 Vissa konkurrensfrågor 225 8
Brott mot allmän verksamhet 227
8.1 Inledning 227 8.2 Om brott mot enskilda utövare av myndighet 228 8.2.1 Om myndighetsutövning som skyddas 228 8.2.2 Våld mot tjänsteman (BrB 17:1) 229 8.2.3 Förgripelse mot tjänsteman (BrB 17:2) 231 8.2.4 Våldsamt motstånd (BrB 17:4) 234 8.3 Om brott i samband med röstning 236 8.3.1 Otillbörligt verkande vid röstning och tagande av otillbörlig belöning vid röstning (BrB 17:8) 236 8.3.2 Brott mot rösthemlighet (BrB 17:9) 239 8.4 Om angrepp på särskilda former av allmän verksamhet 240 8.4.1 Skyddande av brottsling (BrB 17:11) 240 8.4.2 Främjande av flykt (BrB 17:12) 245 8.5 Om angrepp på särskilda former av allmän verksamhet 247 8.5.1 Övergrepp i rättssak (BrB 17:10) 247 8.5.2 Överträdelse av myndighets bud och hindrande av förrättning (BrB 17:13) 250 8.5.3 Föregivande av allmän ställning (BrB 17:15) 252
11
Brotten_inlaga_2u_tryck-165x242-sm.pdf 11
2014-10-15 13:06:42
innehåll
8.6 Osjälvständiga brottsformer (BrB 17:16) 254 8.7 Vissa konkurrensfrågor 9
255
Spioneribrott 258
9.1 Spioneri (BrB 19:5) 258 9.2 Grovt spioneri (BrB 19:6) 261 9.3 Obehörig befattning med hemlig uppgift och därtill anslutande brott (BrB 19:7–9) 261 9.4 Olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige (BrB 19:10) 263 9.5 Olovlig underrättelseverksamhet mot annan stat m.m. (BrB 19:10a och BrB 19:10b) 265 9.6 Osjälvständiga brottsformer (BrB 19:14 och BrB 19:15) 267 10
Tjänstefel och brott mot tystnadsplikt 269
10.1 Inledning
269
10.2 Tjänstefel (BrB 20:1) 269 10.3 Brott mot tystnadsplikt (BrB 20:3) 274 10.4 Vissa konkurrensfrågor 11
277
Missbruk av yttrandefriheten 278
11.1 Inledning
278
11.2 Allmänna frågor
279
11.3 Otillåtet yttrande 282 11.4 Otillåtet offentliggörande 284 11.5 Gärningsman
285
11.6 Gränsdragningen mot brott enligt allmän lag 288
12
Brotten_inlaga_2u_tryck-165x242-sm.pdf 12
2014-10-15 13:06:42
innehåll
11.7 Frihet från ansvar för vissa brott enligt allmän lag och undantag från ansvarsfriheten 291 11.8 Anonymitetsskydd
293
11.9 Åtal och rättegång 295 Litteratur 297 Rättsfallsregister 305 Sakregister 309
13
Brotten_inlaga_2u_tryck-165x242-sm.pdf 13
2014-10-15 13:06:43
1
Inledning
1. Denna bok ingår i serien Svensk straffrätt och är avsedd att läsas tillsammans med de övriga böckerna i serien: • Asp & Ulväng & Jareborg: Kriminalrättens grunder (2 uppl. 2013) (KG),1 • Asp: Internationell straffrätt (2 uppl. 2014) (SS II), och • Jareborg & Friberg, Brotten mot person och förmögenhetsbrotten (2010, ny upplaga är planerad till 2015) (SS III). Vad som sägs där om bl.a. systematik, brottsbegreppet och andra centrala straffrättsliga begrepp förutsätts i princip vara känt. För att underlätta läsningen har korshänvisningar lagts in på åtskilliga ställen. 2. Framställningen fokuserar på brotten mot allmänheten och staten i BrB kap. 13–22. Den är emellertid inte på något sätt fullständig vad gäller dessa kapitel. Särskilt bör framhållas att BrB kap. 18, 21 och 22 inte behandlas alls. I kap. 19 behandlas endast spioneribrotten. Utöver brott enligt brottsbalken ingår – med hänsyn till det nära släktskapet till brotten i framför allt kap. 13 BrB. – en framställning om vad man allmänspråkligt skulle kunna kalla terroristbrotten (se kap. 3). Vidare behandlas i särskilda kapitel (kap. 4 och 11) den straffrättsliga regleringen avseende penningtvätt samt den tryck- och yttrandefrihetsrättsliga lagstiftning som är straffrättsligt relevant.
1
Skälet till att vi väljer förkortningen KG, framför SS I, är att KG redan tycks vara en ofta använd förkortning.
17
Brotten_inlaga_2u_tryck-165x242-sm.pdf 17
2014-10-15 13:06:43
1 inledning
3. Liksom när det gäller brotten mot person och förmögenhetsbrotten bör erinras om att det i vissa fall kan bli aktuellt att tillämpa äldre rätt på gärningar som har begåtts före en lagändring, antingen på grund av att det finns övergångsbestämmelser som anger detta eller i enlighet med huvudregeln om ”den lindrigaste lagens princip” i BrP 5 §.2 4. I framställningen har den ledande principen när det gällt att behandla gradindelade brott varit att privilegierade och kvalificerade brott som behandlas i en egen paragraf ges en egen rubrik. Det förtjänar därför att särskilt understrykas att också sådana privilegierade och kvalificerade brott som endast behandlas i ett särskilt stycke (eller i en särskild mening) utgör egna brottstyper med egen straffskala, preskriptionstid osv. Däremot gäller vid uppräkningar av brottstyper, t.ex. i stadganden som kriminaliserar försök, förberedelse osv. att en hänvisning till brott av normalgraden omfattar också andra svårhetsgrader om dessa inte har en särskild brottsbeteckning. En uppräkning som inkluderar allmänfarlig ödeläggelse innebär alltså, om inte annat särskilt föreskrivs, att allmänfarlig ödeläggelse som är att be döma som grov liksom allmänfarlig ödeläggelse som är att bedöma som mindre allvarlig omfattas. Se BrB 13:12 och jfr med vad som gäller för mordbrand och grov mordbrand (som har var sin brottsbeteckning).
2
Se närmare KG avsnitt 2.8.5.
18
Brotten_inlaga_2u_tryck-165x242-sm.pdf 18
2014-10-15 13:06:43
2
Allmänfarliga brott
2.1 Inledning 1. De allmänfarliga brotten återfinns i första hand i BrB kap. 13. Vid sidan av BrB kap. 13 finns besläktade regler om terroristbrott och vissa därtill anknytande brott i särskild lagstiftning. Av särskild betydelse är: • lag (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall • lag (2003:148) om straff för terroristbrott, samt • lag (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet. Den strafflagstiftning som rör terrorism behandlas i ett särskilt kapitel nedan. Vidare bör nämnas att kap. 13 BrB tidigare innehöll en bestämmelse om miljöbrott. Bestämmelserna om miljöbrott, som omfattar både brott av mer allmänfarlig karaktär och brott av ordningskaraktär, återfinns numera i miljöbalken (se kap. 29). Miljöbrotten kommer inte att behandlas nedan. 2. Beträffande relationen till straffrättens allmänna del bör framhållas att brotten i stor utsträckning bygger på orsakande av ett visst resultat (som kan vara att beteckna som skada eller fara), varför det inte är ovanligt att frågor om gärningsculpa (både frågan om otillåtet risktagande och frågan om relevansen hos uppkomna följder) uppkommer. Inte helt ovanligt är
19
Brotten_inlaga_2u_tryck-165x242-sm.pdf 19
2014-10-15 13:06:43
2 allmänfarliga brott
heller att det uppstår frågor om någon kan hållas ansvarig för underlåtenhet att förhindra att en viss relevant effekt uppkommer.3
2.2 Mordbrand och allmänfarlig ödeläggelse 2.2.1 Mordbrand (BrB 13:1) 1 § Om någon anlägger brand, som innebär fara för annans liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av annans egendom, döms för mordbrand till fängelse, lägst två och högst åtta år. Är brottet mindre allvarligt, döms till fängelse, lägst ett och högst tre år.
1. För att ansvar för mordbrand skall aktualiseras fordras (1) att någon anlagt brand samt (2) att denna inneburit fara (a) för annans liv eller hälsa eller (b) för omfattande förstörelse av annans egendom. Beteckningen mordbrand är såtillvida missvisande att brottet inte förutsätter att någon människa dör (eller ens hamnar i fara). 2. Med (1) brand förstås i första rummet eld som brinner med låga och som inte är under kontroll.4 Med stöd av praxis anses brand föreligga även när fråga inte är om eld som brinner med öppen låga, men väl om en förbränningsprocess som är utom kontroll och är av sådan styrka att den måste antas förr eller senare komma att övergå i eld som brinner med låga.5 3. För att någon skall anses ha anlagt brand krävs att man, på ett gärningsculpöst sätt, har orsakat att brand verkligen kommer till stånd. Som redan har antytts kan detta ske genom underlåtenhet och ansvar förutsätter då att gärningsmannen är i garantställning.6 4. Mordbrand förutsätter vidare (2) att det uppstått fara (konkret fara) antingen för annans liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av annans egendom. Det krävs alltså inte att någon eller något faktiskt har skadats (i vidare mån än vad som krävs för att brand skall anses ha uppkommit), utan det är tillräckligt med fara. Vid bedömningen måste klarläggas dels 3
Se allmänt angående dessa frågor KG avsnitten 2.5 och 2.6; se även nedan avsnitt 2.7. Jfr här 79 § lagen (1927:77) om försäkringsavtal där det uttryckligen anges att med brand avses ”eld, som är kommen lös”. 5 NJA 1959 s. 150. 6 Se närmare nedan i avsnitt 2.7. 4
20
Brotten_inlaga_2u_tryck-165x242-sm.pdf 20
2014-10-15 13:06:43
2 allmänfarliga brott
att det varit möjligt att branden skulle leda till relevant skada, dels att en sådan utveckling varit i tillräcklig grad plausibel (sannolik).7 5. För att det skall föreligga fara för (2)(a) annans liv eller hälsa är det tillräckligt att branden innefattar konkret fara för att en annan person skadas till liv eller hälsa (som ett minimum får anses gälla fara för att en person tillfogas ej ringa kroppsskada eller sjukdom; jfr BrB 3:8). När ansvar för mordbrand aktualiseras torde det emellertid vara vanligare att fråga är om större bränder eller bränder av katastrofkaraktär där flera personer utsätts för fara. 6. Som alternativt farerekvisit uppställer lagen (2)(b) fara för omfattande förstörelse av annans egendom. Bedömningen av om en förstörelse är omfattande är i huvudsak kvantitativ, dvs. frågan är i första rummet om branden innebär fara för en kvantitativt omfattande förstörelse. Att bränna upp en sedelbunt utgör därför inte mordbrand även om värdet är mycket högt. I NJA 1980 s. 191 ansågs fara för att en bil värd 95 000 kr (motsvarande ca 300 000 kr i dagens penningvärde) skulle totalförstöras inte utgöra fara för omfattande förstörelse. HD uttalade i målet att: ”när det … inte är fråga om egendom av mycket stor omfattning, [måste] i vart fall krävas att egendomen har ett mycket högt ekonomiskt värde eller ett väsentligt värde av annat slag.” Avgörandet bör inte förstås så att man helt kan bortse från den kvantitativa aspekten vid bedömande av vad som är omfattande förstörelse enligt lagrummet; däremot betyder det att man, när det är fråga om egendom av någorlunda stor omfattning, kan beakta också värdet. Det sagda gäller förstås, vilket HD också noterar, under förutsättning att det inte finns någon spridningsrisk. Föreligger sådan får man pröva huruvida farekravet är uppfyllt i relation till den egendom som hotas om elden sprider sig. 7. I gränsfall torde alltså egendomens värde från ekonomisk eller kulturell synpunkt spela viss roll för bedömningen. Även det ideella värdet kan i viss utsträckning beaktas. I NJA 1981 s. 604 ansågs sålunda förstörelse av lös egendom (med ett återanskaffningsvärde om 60 000 kr) som utgjorde en fungerande hemmiljö utgöra mordbrand varvid det ideella värdet be aktades. 7
Se angående konkret fara KG avsnitt 2.4.2. Se även NJA 1980 s. 650.
21
Brotten_inlaga_2u_tryck-165x242-sm.pdf 21
2014-10-15 13:06:43
OCH
BROTTEN MOT ALLMÄNHETEN
Ulväng Jareborg Friberg Asp
Magnus Ulväng är professor i straffrätt vid Uppsala universitet, Nils Jareborg är professor emeritus vid Uppsala universitet, Sandra Friberg är verksam som lärare och forskare vid Uppsala universitet och Petter Asp är professor i straffrätt vid Stockholms universitet.
STATEN
BROTTEN MOT ALLMÄNHETEN OCH STATEN är i första hand avsedd att fungera som lärobok i den akademiska straffrättsundervisningen, men den är också väl ägnad att användas som grundläggande handbok i det pratiska rättslivet. I boken ges en innehållsrik men ändå koncis framställning av brotten mot allmänheten (BrB kap. 13-15), de viktigare brotten mot staten (som återfinns i BrB kap. 16, 17, 19 och 20), terroristlagstiftningen och de särskilda regler som gäller för straffrättsligt ansvar enligt tryckoch yttrandefrihetslagstiftningen. Boken utgör den fjärde delen i den bokserie, som givits namnet Svensk straffrätt, och den är avsedd att användas tillsammans med läroboken Kriminalrättens grunder (del I). I Kriminalrättens grunder behandlas straffrättens allmänna läror och de frågor som alltid måste besvaras vid bedömande av huruvida brott har förövats.
Magnus Ulväng Nils Jareborg Sandra Friberg Petter Asp
BROTTEN MOT ALLMÄNHETEN OCH STATEN Andra upplagan
svensk straffrätt iv
ISBN 978-91-7678-908-7
SvStraffrätt_4_uppl2_omsl2.indd 1
2014-10-14 23:23