Kenneth Ă–sterlin
Design i fokus
4:e upplagan
Design i fokus ISBN 978-91-47-11273-9 © 2016 Kenneth Österlin och Liber AB Förläggare: Peter Söderholm Redaktör: Magnus Winkler Formgivning och omslag: Fredrik Elvander Layout: Fredrik Elvander och Kenneth Österlin Illustrationer: Kenneth Österlin Upplaga 4:1 Repro: Exakta Print, Malmö Tryck: People Printing, Kina, 2016
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
Förord
Människan formar
Design har stått i centrum i media, nya designutbildningar har vuxit upp och inom näringslivet används design sedan lång tid som nyckelord för framgång och konkurrenskraft. Paradoxalt nog är det ont om kurslitteratur på svenska. Min tanke har varit att minska detta vakuum med en bok som visar hur man går tillväga och vilka faktorer som spelar in. Design är inget ”ytligt skal”. Som orienteringsbok för högskola och näringsliv underlättar den förståelsen för hur design kan utnyttjas i företaget. För gymnasiet kan boken utveckla ett kritiskt tänkande om varför saker ser ut som de gör. Design påverkas av många olika fackområden och bokens mål har varit att ur ett designperspektiv översiktligt ta upp hela bredden av dessa. Jag hoppas därför att även den som är kunnig expert inom ett fackområde har glädje av att läsa om helheten. Nu i sin fjärde upplaga, har boken åter uppdaterats och omarbetats för att vara i linje med den livliga ut veck lingen på designområdet. Boken baserar sig på mina erfarenheter och kontakter under 40 år arbetande som designkonsult inom en mängd olika branscher och med utbildning. I slutet av boken finns också en litteraturlista som jag vill referera till. För diskussionerna under arbetet med boken och värdefulla synpunkter vill jag speciellt tacka Per Olof Wikström, professor i Designmetodik, Chalmers Tekniska Högskola, Kaj Abbestam och Andreas Johansson på Stiftelsen Svensk Industridesign, mina tidigare kolleger på vårt designkontor Designkonsulterna, Göteborg, och även min familj Peter, Anders, Fredrik och Lena.
Att tillverka saker har varit en central egenskap hos människan ända sedan stenåldern. Idag tillverkas väldigt mycket industriellt. Formerna som hantverkaren förr i tiden gjorde av tradition, är idag utbytta mot massmarknadens design. Se dig omkring! Välj ut en industritillverkad pryl och titta lite närmare på den – är den lätt att hantera och förstår man hur? Ser den bra ut? Tänk dig också in i vilken ekonomi som krävdes när man bestämde sig för att tillverka, distribuera och lansera den. Det ligger mycket mänsklig tankemöda bakom alla miljoner prylar i världen. Ingen har kommit till av en slump! Bakom varje produkt finns en historia. Hur har man då tänkt och resonerat? Vad ligger bakom designen? I den här boken ska vi undersöka just detta. Självklart är det bra att veta detta om man har kontakt med design i sitt arbete. Designprocessen är avgörande inte bara för utveckling av produkter, grafik, miljöer, tjänster och processer. Inom företagsledning tar man nu också till sig tankegångarna. Men även i mindre skala kan den användas för att lösa en mängd olika problem – när du ska tillverka, köpa eller organisera något och behöver veta vilka krav som ska ställas och hur det bör se ut. Vardagsproblem som dessa kan struktureras som vilket designprojekt som helst. I större sammanhang tas många svåra beslut av experter – samhället är komplext. Det kan gälla byggen, arbetsmiljö eller produktsäkerhet. Arkitekters, ingenjörers och andra experters arbete påverkar oss alla. Om du då vet lite om design och problemlösning, så har du lättare att förstå och ta aktiv del i de beslut som specialisterna fattar å dina vägnar. Helt enkelt att se vilka faktorer som påverkar. Så låt oss nu se efter: – Varför ser saker ut som de gör?
Göteborg 2016 Kenneth Österlin, Designer MSD www.designinfo.se
3
Bokens uppläggning
Innehållsförteckning
Denna bok är uppdelad i tre block. Första blocket beskriver hur designern går tillväga. Hur organiseras designarbetet, vilka metoder använder man och vilken ”marktjänst” krävs för att det överhuvudtaget ska gå att få fram ett resultat? Det andra blocket beskriver olika faktorer som påverkar utform ningen. Vad behöver man ta hänsyn till? Här har vi allt ifrån brukarens krav till synpunkter från företagets marknadsföringssida och produktion. Boken avslutas med ett kapitel om designerns roll i samhället och de avvägningar man ibland måste göra, som inte alltid är så enkla. Kontinuerligt genom boken finns övningsuppgifter och frågor inlagda för det som just behandlats. Vissa delar i boken är placerade som faktarutor och tänkta för den avancerade läsaren – se förteckning på s 190. Längst bak finns förslag på övningsuppgifter för kompletta designprojekt, register, litteraturlista för vidare läsning och webbadresser för att söka sig vidare inom detta dynamiska område – design.
Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Människan formar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bokens uppläggning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Innehållsförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
”Design i fokus” har för varje ny upplaga genomgående uppdaterats och utökats. Bokens 2:a upplaga fick 20 nya sidor med avsnitt om servicedesign, användarstudier, presentationen och nya praktikfall. Bokens 3:e upplaga har utökats med 10 sidor fördelade på avsnitten analys, designkravspec, kreativitet, formanalys och design management. Dess tilltryck har fått ett antal mindre justeringar och tilllägg. Boken som nu presenteras i sin 4:e upplaga har både uppdaterats för att möta den genomgripande utvecklingen inom design och utökats med nya sidor om kreativa metoder, användarstudier, ekodesign, tillverkningsmetoder och praktikfall. 4
3 3 4 4
Några praktikfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Stolen i skolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Signallådan vid övergångsstället . . . . . . . 8 Kläder med känsla . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Din digitala valstuga . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 En sportig bar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Väntan i ovisshet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Avancerad dykarutrustning . . . . . . . . . . . 18
Hur man går tillväga Designern . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Vad är design? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Olika branscher . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Arbetsuppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Designerns roll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Designtrappan
Designhistoria . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Internationell massmarknad Mekaniseringen Pendeln slår – hantverk kontra industri Dekor God smak Former med ideologisk överbyggnad Kriget Strömlinjeformen Kåpor Knappen Designens rötter Masskonsumtion och motreaktion Verktygen och material Från pryltillverkning till serviceproduktion Elektroniken
Omvärlden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Anställd eller konsult Konsultmarknaden Hur hittar man rätt designer? Olika aktörer
Uppläggningen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Affärsmöjligheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Etapperna i ett designarbete . . . . . . . . . . 38 Uppstartning – planering och organisation av arbetet Analys – informationsinsamling och definition av designproblemet Skissning – idéskissning på koncept Bearbetning av vald princip Uppföljning av detaljer
Planering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Planeringsstegen Optimal tid Arbetstid/leveranstid
Program . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Ett designprojekt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46
Verktygen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Problemlösning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Problemet Processen Gör ett svårt problem greppbar
Funktionsanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Funktioner Funktionsträd Funktionsgräns Prioriteringar
Analys av problemstruktur . . . . . . . . . . . . 54 Storyboard Kundresa Diagram
Kravspecifikation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Vilka krav? Tidpunkten Dokumentet Personas Storytelling och scenarios Boards
Kreativitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 Idéskapandets fyra faser Målet Tratten för idéer Metoden Brainstormingmetoder Listor Diskussioner Jämförelser Skifta perspektiv Morfologisk analys Strukturera Inspiration
Utvärderingsmetoder . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Prickar Kategorisering Matrisutvärdering Parvisa jämförelser i matriser PNI Bedömning av miljöeffekter QFD
Visualisering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 2D-skiss och rendering Bildmaterial och teknik Perspektivteckning CAD-program Modeller Modellmaterial och teknik CAD-modeller Servicemodeller och användarstudier Presentationen
Faktorer som påverkar Brukaren. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 Upplevelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 Målgrupp Trendprognoser Köparkategorier Värde Behov Tolkning Produktsemantik Formanalys Färger
Ergonomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 Användarstudier
Interjuer och användarmedverkan . . . 126 Produktens livscykel Kroppsmått Handikappanpassning Design för alla
Människans relation till design . . . . . . . 130 Uttryck Struktur Apparat Redskap Arbetsplats Service
Moduler Styrka
Detaljerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157 Säkra lösningar Sammanfogning
Nivån . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157 Komplexitet Kvalitet Tid
Produktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 159 Förutsättningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 159 Kostnaderna Samarbetet Tumregler Material Ytbehandling
Formningsmetoder . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162 Pressa Profil Gjuta Avskilja Additiv tillverkning Montera
Vem bestämmer egentligen?
Ekodesign . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136
Rollerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 174
Företagsledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140
Lagarbete kontra ”stjärndesigner” . . . 174 Fritt skapande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 174 Könsroller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 174 Från designexpert till designsynsätt? . 175 Arbetsglädjen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175
Arenan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140
Etiken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176
Minimera miljöbelastningen Planera för återvinning Hållbar utveckling Motiven Klassning och styrning
Produktutvecklingsstrategin
Design management . . . . . . . . . . . . . . . . . 142 Visionen ska förverkligas Affärsmålen matchas av designstrategin Organisation Profilering Företagsprofilen Produktprofilen
Socialt ansvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176 Konsumenten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176 Miljöansvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176 Internationell solidaritet? . . . . . . . . . . . . 177 Oskrivna lagar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 178
Ekonomin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144
Ramarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 179
Administrativa rutiner . . . . . . . . . . . . . . . 100
Produktutveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 146
Varför ser saker då ut som de gör? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 181
Betalningsformer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105
Marknad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149
Kringjobbet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Offertskrivning och villkor Stomme för offert inom industridesign Anbud Budget Fast pris Tidsarvode Procentuellt arvode Royalty Rådgivningsavtal
Immaterialrätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 Immaterialrättsliga skydd Lagar Praktiska skydd Exploatering av idéer
Principbeslut Produktplanering Prispositionering Skaleffekter Återanvändning Lanseringen Designarvodet
Produktavveckling Kontrollpunkter Samarbetet
Produkten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149 Alternativen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150 Designuppgiften . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152 Företagsprofil Samarbetet Distribution och service
Konstruktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154
Lagar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 179 Fria fältet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 179 Projektledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 180 Resurserna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 180
Designuppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . 182 Böcker för vidareläsning . . . . . . . . . 185 Webbadresser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 187 Bildkällor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 189 Faktarutor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 189 Register . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 190
Samarbetet
Uppbyggnaden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154
5
Några praktikfall Innan vi fördjupar oss i vad designern måste ta hänsyn till och hur man arbetar, ska vi titta på några praktikfall från olika områden. Det finns naturligtvis både mindre, enklare designprojekt och större, mer komplexa. Allt ifrån masstillverkade i tiotusental till enstaka exemplar. Från engångsskedar i plast till spårvagnar eller hotell. Upplägg ning och organisation av designarbetet kan då skilja sig åt, men syftet är detsamma, dvs att inom givna ramar skapa en design som är praktisk – ergonomisk och lättbegriplig – och har rätt utformning för marknaden – attraktiv och med rätt identitet.
Analys Studiebesök gjordes i skolor med intervjuer för att utforska kraven mera exakt. Statistik på kroppsmått på barn studerades för att man skulle kunna dra slutsatser om inställningar kontra olika storleksvarianter. Ett stort antal skisser på olika stolkoncept togs fram för utvärdering. Tillsammans med produktutvecklingsgruppen valdes bland dessa ett utförande med centrumpelare. Fördelarna var associationerna till arbetsstolar, en volym på strukturen som inte var skrymmande och att man endast behövde låsa höjdinställningen på ett rör.
Stolen i skolan
Utveckling Modellverkstaden tog nu fram testprototyper utifrån konceptskisserna och dessa provades ute i klassrummen. Viktiga erfarenheter kom fram om snubbelrisker, stabiliteten, acceptabel vikt och hur eleven tar sig upp och ner från den förhöjda stolen. Nya testprototyper. Designen utvecklades till en lekfull formgivning. Rundad sits och rygg som underlättar att vrida sig in och ur sittplatsen. Runda golvkulor som dämpar skrapljudet. En rejäl fotplatta som både till sin ytterkontur och sitt ytmönster har rundade former. Färgsättningen i primärfärgerna och grått.
Lärarna i lågstadiet kan lätt få ont i ryggen av att stå böjda vid barnens små bänkar. Därför finns elevbord, som har ståhöjd för lärarna. Elevstolarna som hör till är också högre, så att barnen kommer i rätt nivå, när de sitter i bänkarna. Stolen Casper utvecklades tillsammans med Kinnarps för att möta konkurrensen på denna marknad. Behov Riktlinjerna var i korthet dessa: ϐ En stol som antingen är stapelbar (sparar
lagerutrymme) eller enkelt inställbar för att passa olika åldersstorlekar (är stolen justerbar i storlek behövs inget förråd med extrastolar i andra storlekar). ϐ Den ska vara bekväm, passa för olika sitt-
ställningar, vara robust och inte välta. ϐ Utseendet ska tilltala den nordiska skol-
marknaden, den ska se bekväm ut och inte vara skrymmande.
6
Resultat Stolen blev väl mottagen på marknaden, även i form av efterbildningar. Konstruktionen finjusterades med erfarenheter från skolans tuffa miljö. Efter hand omarbetades även färg sättningen. Skolstolen Casper skapade en ny trend.
NÅGR A PR AK T IK FALL
I designarbetet gäller det att förena krav från användarmiljön och konstruktionsmöjligheterna med en stark visuell form. Test av prototyper på skolstolen säkrar att man hamnar rätt. Skolstol Casper. Design: Kenneth Österlin för Kinnarps AB, 1992
7
Signallådan vid övergångsstället Säkert har du varit framme vid den och tryckt på knappen för att få grön gubbe. När signallådan för övergångsställen utvecklades var målsättningen för designarbetet en utformning som skulle ge stora fördelar för synsvaga och samtidigt vara lättanvänd och hållbar. Tekniken var unik för produkttypen. Tickljudet alstras elektroniskt, vilket minskar servicebehovet, och ljudnivån anpassar sig efter bakgrundsbullret för att inte störa närboende nattetid. Under de inledande diskussionerna med Prisma Teknik listades en kravlista för designen. Behov Apparaten skulle ϐ ha knapp för ”grön gubbe” och indike-
ringslampa ϐ vara lätt att förstå med en tydlig märk-
ning och hjälp för synskadade och äldre som ser dåligt på håll att få överblick över övergångsstället ϐ tåla utemiljön, det vill säga klimatet och
vandalisering ϐ inte ha skarpa hörn som kan skada
förbipasserande ϐ se gedigen och nätt ut för att förmedla
känslan av god kvalité ϐ ha plats för elektronik och ljudkanaler ϐ passa för montering på stolpe och un-
derlätta montering och service ϐ vara ekonomisk att tillverka, inled-
ningsvis i korta serier. Analys Med detta som riktmärke (och facit vid den framtida utvärderingen), gick designarbetet
8
nu in på utformningen. Hur gör man apparaten så att den fungerar för användaren, har det eftersträvade utseendet, där de tekniska komponenterna får plats och så att det går att tillverka den till ett vettigt pris? Kontakter med människor hos Synskadades Riksförbund, Syncentralen på Sahlgrenska Sjukhuset och Gatukontoret i Göteborg gav många viktiga synpunkter. Utveckling Idéskisser och modeller. Först enkla och generella, sedan noggrannare med designen mera i detalj. Diskussions- och utvärderingsmöten. Tänkbara former matchades med tillverkningsmetoder för små seriestorlekar. Skissförslag och tester på utförandet av över siktskartan. – Reliefsymboler för fotgängarens startpunkt, korsande cykelbanor, bilfordon, och spårvagnar, refug och målet på andra sidan av gatan sattes ihop som ett pussel. De lösa plattorna med symboler skjuts ner i spår på höljet, som är gjort av en aluminiumprofil. Spår används också för att man ska kunna skjuta in den delmonterade elektroniken, kretskort, skyltar och t o m myggnät. För att spara verktygskostnader gjordes topplock och botten ident iska. Lådans blå färg gör att folk känner igen att den hör till övergångsstället. Det gula bandet ger en kontrast så att den syns på håll. Tickljudet leder den synskadade rätt. Resultat Signallådan har tagit form. En utseendemodell redovisar designen. Skissritningar som visar huvudmåtten viktiga för formgivningen lämnas som underlag till konstruktörerna. Original för symboler tas fram. Produkten möter marknaden. I det här fallet är det professionella köpare och brukaren är en annan. Idag hittar du signallådan över hela Europa.
NÅGR A PR AK T IK FALL
Skissarbetet på signallådan börjar. Kartsymboler och tänkbar tillverkningsmetod utvecklas. Den färdiga produkten ska fungera i en tuff miljö. Signallåda för övergångsställen. Design: Kenneth Österlin, för Prisma Teknik AB, 1990
9
Kläder med känsla Kläder bär man ända in på kroppen och de uttrycker kanske mer än andra produkter en stor del av personligheten. Det handlar om mer än bara passform och praktiska detaljer. Det handlar mycket om att få fram en känsla. Det här projektet inleddes med studier i karaktären för kläder, som skulle föra tankarna till den eviga antihjälten, ungdomsrevolt och uniformen som istället har blivit mc-jacka. Det skulle vara robusta plagg med uttryck av styrka och armékaraktär.
Utveckling Med enkla, schematiska skisser ritas så plaggen upp, för att få fram rätt känsla i siluetten. Det gäller att leta efter hur siluetten ska vara – vassa axlar, stark krage, avsmalnande ben. Genom dragningar i materialet fås ett uttryck av kraft. Tyget draperas samtidigt som siluetten görs, med hårda, skarpa former. Illustrativa plaggskisser presenteras med färg och materialklipp. Underlag för mönsterkonstruktion och tillverkning tas fram. Tillsammans blir de det tekniska underlag som beskriver skärning, proportioner och detaljer.
Behov En kostym till en tjej i strax över 20-årsåldern behöver inte vara i tunt sladdrigt material. Den kan vara i hårt och stadigt material som t ex denim. Den kan uttrycka styrka, för att möta ett behov hos den svenska, lite yngre kunden. Det skulle bli en första damkollektion för märket Velour. En damkollektion som inte bara var klassisk utan enkel, androgyn och enfärgad.
Resultat Karaktären som skissades fram i de första studierna finns där i plaggen, även om justeringar skett utifrån bl a de kommersiella kraven och tillverkningsaspekter. När modellerna lanserades stämde de in bra med trenderna och blev väl mottagna på marknaderna i Europa, USA och Japan.
Analys Först undersöktes den karaktär som var målet. Research samlades i en collagebok med skisser, exempel och prover på uttrycket som eftersträvades. Boken blev en inspirationskälla. Efter detta följde en reflektionsfas då materialet analyserades och sammanställdes. Explosion, kraft, rörelse och tyngd blev ledord i idéarbetet. Fram tills nu hade designarbetet varit abstrakt men med nästa fas blev det mer konkret. Designidéerna beskrevs genom collage där färg, siluett och material bestämdes. Detta blev ett diskussionsunderlag. När koncepten klarnat drogs riktlinjerna upp för känslan och temat på designen och presenterades i bildform på s k moodboards.
10
NÅGR A PR AK T IK FALL
Klädkollektion Design: Titti Andersson Lanserad för märket Velour, 2005
11
Din digitala valstuga Tänk att i valtider kunna ställa en fråga till en politiker och få ett rakt svar. Tänk att kunna jämföra hur olika partier ser på en specifik fråga. Tänk att inte behöva leta upp en valstuga för att ställa frågor och jämföra, utan ständigt ha möjligheten med sig i mobilen – vid diskussionen kring fikabordet, när man väntar på bussen eller när det är något på nyheterna. En Facebooksida, ett Twitterkonto eller en webbsida räcker inte för en sådan dialog. Dessutom kan det innebära problem med integritet och politik i sociala medier. Det behövs helt enkelt en digital valstuga ! Behov Det som senare skulle bli Askr.se började med en stor utvärdering av behoven och de potentiella möjligheterna hos interaktiva medier. – Politikerna skulle tvingas att svara kort och koncist och svara på de frågor väljarna faktiskt ville ha svar på. Mobilformatet var ypperligt för detta. Dessutom skulle man då kunna ha med sig den digitala valstugan överallt. Tjänsten måste vara lätt att förstå och att använda. För att vara relevant måste den vara politiskt oberoende och man skulle kunna få svar från samtliga partier. För att användarna enkelt skulle kunna söka bland alla redan besvarade frågor, skulle möjlighet till märkning med hashtags finnas (t ex #skolan). Hela upplägget utvärderades mot företagskonceptet, tekniska möjligheter och grafisk formgivning. Analys Användarupplevelsen (user experience, UX) diskuterades i teamet. Hur flödet av frågor och svar skulle gå till. Idéerna visualiserades med enkla funktionsskisser av skärmfönstren (”wireframes”) för att kunna bedöma hur allt skulle fungera. För att få ett enkelt, intuitivt 12
flöde skalades allt onödigt bort som inte arbetade för målbilden. Parallellt kunde man börja programmera och utveckla logiken bakom plattformen. Utveckling En grafisk profil bestämdes med färgpalett, typsnitt, logo och förtydligande grafiska element. Dessa emotionella element tillämpades på de wireframes som tagits fram i steget innan. För att undvika associationer till något särskilt parti valdes bakgrundsfärger som inte påminde om existerande partifärger och dessutom varierades de. Bakgrundsbild med mobiltema lades in för att ge rätt känsla. Resultat I första versionen testades funktioner och användarvänlighet i en sluten krets. Efter intrimning testades en betaversion publikt där politiker svarade. Och så, efter tre månaders intensivt arbete från den första visionen, var den färdiga versionen klar: En ren sajt där endast det nödvändiga är med, men som ändå sticker ut visuellt. Varumärket i fokus med den förklarande slogan: ”Ett rakt svar på #dinfråga – Din digitala valstuga”. Ruta där du skriver frågan, samtidigt som du ser frågeutrymmet som är kvar. Märkning med hashtags. Id-nummer så att du hittar tillbaka till svaret. Möjlighet att välja vilka partier som ska svara. Frågan publiceras sedan när minst en politiker svarat. Anger man sin e-postadress får man meddelande att svar kommit. Ett smidigt verktyg som kan öka väljares engagemang och samtidigt minska avståndet till politiken! Askr.se fick ett stort, positivt gensvar. Tidningen Metro integrerade Askr.se på sin valsajt och blev nationell mediepartner.
NĂ…GR A PR AK T IK FALL
Linus Segerud (webbdesign och front-end) Anders Ă–sterlin (marknad och projektledning) Joar Svensson (systemutvecklare back-end) 2014
13
En sportig bar Inför EM i friidrott i Göteborg 2006 skulle idrottsarenan Ullevi kompletteras med lounge, restaurang och en stor, luftig bar. Utrymmena skulle ligga i direkt anslutning till idrottsplanen så att man skulle kunna titta på tävlingar och matcher samtidigt som tillfälle skulle finnas till mat och dryck. Utformat för idrottsfolk, vip-gäster och även lämpligt som konferens- och festlokal. Behov och analys Man gick igenom förutsättningarna och behoven, och studerade andra liknande lokaler. Det var viktigt att man skulle få utblick över planen direkt när man kom upp i lokalen. Vilka ytor var lämpliga för detta? Loungen skulle vara en del av arenan och ha anknytning till denna. Gräsplanen är karaktäristisk för Ullevi och detta skulle återspeglas i golvmönstret inne i loungen. Funktionerna för bar och restaurang skulle vara normala, och bardisken rationellt utformad med plats för ölkranar, kylar, kassaskrin, diskhoar, vatten och avlopp. Lokalens karaktär skulle anpassas till arenan – sportig, fräsch och fartfylld. Utveckling Skissfasen innebar ett nära samarbete och flera avstämningar mellan arkitekter, inredare, beställare, tekniker och kalkylator. Utform-
14
ningen av huvuddragen som gångstråk, golvmönster, belysning, arbetsytor, skyltar, färg och material bestämdes. Inspirationsbilder och färg-/materialcollage gjordes för att dokumentera vartåt man strävade med designen. Förnyade, uppfräschade lokaler ritades upp. Dekorer med idrottsmotiv, gräsgrönt golv och klara, transparanta kulörer i kontrast med vitt valdes. Tanken var att inte skapa en traditionell, murrig kvällspub, utan en fräsch idrottsmiljö. Därför valdes släta bardiskar i mjölkvitt glas med svepande fronter i mjuk silverklädsel. Ovanför bardiskarna monterades transparanta, kulörta glasskivor, belysta med spotlights från undertaket. I anslutning till loungen placerades ett nytt storkök. Byggarbetet beskrevs i detalj i s k systemhandlingar. Utformningsexempel på olika rumstyper togs fram och fungerade som underlag för en grov kalkyl på byggkostnaden för beslut. Resultat Utformningen bearbetades i detalj och produktionshandlingar togs fram som underlag för förfrågan om anbud. Allt måste specificeras in i minsta detalj inför byggandet, även lös inredning, t o m skåpshandtag. Tidsplanen var snäv men lokalerna stod färdiga och inbjudande i tid för EM-evenemanget.
Nร GR A PR AK T IK FALL
Ullevi Lounge i Gรถteborg Abako Arkitekter AB fรถr Got Event AB, 2006
15
Väntan i ovisshet Diagnos av bröstcancer genomförs på Oslo universitetssjukhus med åtminstone åtta personalkategorier inkopplade. Flera gånger hade man försökt samordna. Rutinerna var uppbyggda kring personalens uppgifter på olika avdelningar och isolerade från varandra. De här rutinerna gav inte patienten något stöd, utan snarare förvärrade situationen. Patienter kontaktade sjukhuset, fulla av oro, för att försöka snabba upp processen, vilket naturligtvis även ökade personalens stress. Bröstcancer är den näst vanligaste dödsorsaken hos kvinnor i Norge. Att få diagnos tidigt är avgörande för framgångsrik behandling. Behov Designgruppen startade arbetet med att kartlägga processen; i en workshop med ett fyrtiotal av sjukhuspersonalen listades de olika stegen i patientresan. Därpå diskuterades i mindre grupper vilka problem det fanns, sett ur patientperspektiv. Dessa blandade grupper gav också en helhetsbild. Designgruppen åskådliggjorde sedan stegen i en typisk patientresa – en överraskande insikt i hur komplex patientresan verkligen var. Bröstcancerpatienter bjöds in till djupintervjuer och med hjälp av skissade scenarier gick man igenom deras resa, deras kontakter med sjukhuset och vad som hade känts jobbigt. Specialisterna, både på sjukhuset och externt, intervjuades och studerades: deras roll i patientresan, utmaningar de mötte och vad de önskade förändra. Ett rollspel, där en designer spelade patient, gav en bild av startpunkten för patientresan. Analys Insikterna från brukarstudierna sammanfattades i sex slutsatser. Tillsammans med beskrivningen av existerande process och pa16
tientkommentarer presenterades dessa för sjukhuset för att inspirera idéskapandet om åtgärder. Utveckling I en co-design-workshop med personalen skissades hur man skulle lösa dessa utmaningar. Designgruppen vidareutvecklade idéerna till ett antal koncept med stegen patienten skulle få gå igenom. Att handskisserna var enkla gjorde att personal och patienter kände att de fritt kunde justera dem. Efter test valdes ett koncept, vilket slutjusterades i samarbete med arbetsgruppen på sjukhuset. Resultat Designgruppen drog upp riktlinjerna för den nya patientresan och nya ”backstage”-rutiner för personalen: Ett diagram som visar hur patienten tar sig igenom processen steg för steg. En broschyr som läkaren ger patienten vid upptäckten av en knöl i bröstet, med information om de olika stegen och vem man kan kontakta med frågor. Allt för att minska patientens oro och osäkerhet. Patienten ska hållas informerad och ges stöd hela vägen. Basen för processen är diagnosteamet som arbetar enligt nya, dagliga rutiner, men med existerande diagnosmetoder. Utifrån riktlinjerna tog sjukhuset fram konceptet i detalj. Tidigare kunde det efter remiss för upptäckt knöl i bröstet ta tolv veckor innan patienten kallades – nu max två dagar. Totala tiden från remiss till slutlig diagnos och behandlingsplan är nu sju dagar, en förkortning på nittio procent. För patienten innebär den minskade väntetiden i ovisshet en ofantlig lättnad, ett ökat förtroende för sjukhuset och kortare tid för cancern att hinna utvecklas. För sjukhuset innebär det ökad effektivitet och minskad arbetsbelastning. Internationellt prisbelönt servicedesign!
Nร GR A PR AK T IK FALL
Redesign av brรถstcancerdiagnosprocess Design: Designit, Oslo, fรถr Oslo universitetssjukhus, 2013
17
Avancerad dykarutrustning Designmässigt kan nog en dykarregulator vara en av de största utmaningar som finns, speciellt andra steget. Det är den del som dykaren har i munnen att andas ur. Behov Några av de tjugotalet krav som ställdes på designen var: ϐ Den yttre formen ska ogärna fastna i
saker och ska ha lågt strömningsmotstånd. ϐ Utsidan måste utformas så att insidan
blir aerodynamiskt korrekt. ϐ Det ska vara tillräcklig plats ovanför för
näsa och cyklop. ϐ Utandningsbubblorna ska inte störa
sikt eller hörsel. ϐ Tryckknappen för vattentömning ska
vara lättåtkomlig men skyddad. ϐ Utrymme för åtkomst med service-
verktyg ska finnas. Sedan ska detta ges en utformning som synliggör just denna produktvariants placering på marknaden; en avancerad, kompromisslös regulator för ”tech-diving”. Den ska uttrycka maximal säkerhet, toppad prestanda och enkel utformning. En precisionsapparat med robust design, som speglar den härliga dykkänslan. Integrerat med en familjekänsla med Poseidons övriga sortiment, men ändå andas nyhet. Stadiga grejer med finess. Inget lulllull. Det var mycket på en gång som ska förenas i utformningen! Räcker det så då? Nej, inte nog med detta! Produkten ska fungera och enkelt kunna hanteras även i mörker och med tjocka dykhandskar på. Även i svåra situatio18
ner. Det är livsviktigt. Det är livsviktigt även för företaget att utseendet säljer. Det är ögonen som bestämmer vilken regulator kunden plockar ner i butiken för att kolla in när man ska köpa. Livsviktig funktion och utseende packat i en liten grej inte större än din hand! Analys och utveckling För att få ett fruktbart resultat av detta, krävs det ett nära samarbete mellan designer, konstruktörer och marknadsfolk. Testande av vad en designprincip innebär för konstruktionen och vice versa. Användande av alla de verktyg som står till buds. Analys och skisser, modellering i verkstad och i CAD, diskussioner och verkliga dyktester. Resultat Andra steget har en robust, stadig, enkel och mekanisk karaktär. Teknisk, nästan med ett stänk av Star Wars. Regulatorhuskroppens geometriska cylinderformer ansluter till varandra med precision. De geometriska formerna har fått en svag buktning för att mjuka upp och ge dynamik åt formen. Ytorna i diskret blästrat mörkgrått. Den kulörta utandningskåpan är huskroppens motpol. En kontrast med sin svepande form i klara färger. Linjerna speglar utblåsningsluftens strömning och expansion. Balanserar med sin elegans huskroppens mekaniska form. Den gula kåpan kan bytas ut mot andra färger som för dykaren indikerar andningsgasens typ efter ett standardiserat system. De andra delarna i systemet – första steget, anslutningsratt, kranar och kopplingar – har getts samma formspråk. Enkla, geometriska grundformer, svagt buktade för att mjuka upp formen och antyda kraften. Distinkta fas-
NÅGR A PR AK T IK FALL
Det är lång väg från de första konceptskisserna till den färdiga dykarregulatorn. Pussel läggs med de styrande tekniska funktionsmåtten och kraven på enkel hantering för att få fram en lyckad formgivning. Dykarregulator och kransystem. Design: Kenneth Österlin för Poseidon Diving Systems, 2002
19
ningar: precision. Ventilslitsarnas form går igen i rattar och vred. Visar styrka, ger grepp och binder formmässigt samman systemet ytterligare.
20
Regulatorns tekniska prestanda slår alla rekord flera gånger om. Lanseringen blev lyckad och designen och konstruktionen blev prisbelönt. Försäljningskurvan pekar uppåt.
Bildkällor Författaren och förlaget tackar följande för att ha tillhandahållit bilder: Sid 7 Foto: Kinnarps Sid 11 Designer: Titti Andersson, för märket Velour 2005. Fotograf: Sandra Freij. Sid 13 Logotype: Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, FP (Liberalerna), Moderaterna, KD, Centern, SD. Sid 13 Askr.se och Metro. Sid 15 Ullevi Lounge i Göteborg. ABAKO Arkitektkontor AB för Got Event AB 2006. Sid 17 Designit, Oslo. Sid 25 till vänster. Skomakarbord. Foto: Carl Larsson. Sid 25 till höger. Världsutställningen 1851. Foto: The British Library. Sid 26 mitten. Nedgång till Metro. Sid 26 till höger. Ericsson telefon Taxen. Foto: LM Ericsson. Sid 27 nere till höger. Foto: Bruno Ehrs, Bildhuset, Scanpix. Sid 27 mitten längst ner. Minnets envishet. Foto: © Salvador Dali. Fundació Gala aSalvador Dali / Bildupphovsrätt, Stockholm 2016. Sid 28 i mitten. LM Ericssons telefon från 1931. Foto: LM Ericsson. Sid 28 längst ner till höger. Konsumbutik Svedmyra 1934. Foto: Konsum. Sid 28 nere till vänster. Foto: PhotoDisc Volumes: Retro Americana. Sid 29 längst upp till höger. SAAB 92. Foto: SAAB. Sid 29 nere till vänster. Foto: Det danske kunstindustrimuseum. Sid 30 längst upp till höger. Braun Mixer. Foto: Braun. Sid 30 uppe till höger. Fiskars, sax, Olof Bäckström 1967. Foto: Fiskars.
Sid 30 i mitten längst ner. LM Ericsson, telefon Diavox. Foto: LM Ericsson. Sid 30 längst ner till höger. Foto: Victor Papanek. Sid 31 uppe till höger. Foto: George Herringshaw, Scanpix. Sid 31 längst ner till vänster. LM Ericsson, Hotline. Foto: LM Ericsson. Sid 31 i mitten längst ner. Nokia 3310. Foto: Nokia. Sid 31 i mitten. Pictogram 4 st. Foto: www. otl-aicher-piktogramme.de Pictoram OS 1972. Sid 31 längst upp till vänster. Foto: Sal Merlo. Sid 31 mitten. Foto: PhotoDisc Object: Moments in Life. Sid 32 längst ner till vänster. SAS check in desk. Foto: SAS. Sid 32 längst upp till höger. Foto: London Transports Design guidelines. Sid 47 längst ner till vänster. Kartan framtagen av OK Alehof, Göteborg. Sid 85 mitten, till höger. Ritning: Designkonsulterna, Affe Johansson. Sid 99 uppe till vänster. Lars Falk för Saab Automobile AB 2003. Sid 99 nere till höger V-trenchcoat. Titti Andersson. Sid 124–125 nertill. Designkonsulterna, Hans Tollin, Affe Johansson. Sid 131 överst. Bang & Olufsen, BeoSound 3000w och Beolab 2500. Design David Lewis, 2001. Sid 131 nederst. Braun, Multipress, 2003. Sid 139 EMAS Sid 139 Energimärkningsdirektivet Sid 139 WEEE Sid 171 Protech/ Stratasys Bildkälla om ej annat angivet är författaren.
189
En prisbelönad klassiker om design i utökad och uppdaterad 4:e upplaga! Design i fokus – varför ser saker ut som de gör? ger en bred och lättillgänglig genomgång av design – designprocessen, dess problematik och roll i samhället. Kenneth Österlin förklarar utförligt hur en designer arbetar, alternativa metoder som används och vilka faktorer som påverkar. Han visar hur man som designer kan lägga upp sitt arbete och driva designverksamheten. Boken skapar förståelse för att design är en helhet och beskriver hela kedjan, från användarkrav till designs relation till företagsledning, tekniska krav, produktion, marknadsföring och återvinning. Den innehåller bland annat designhistoria, etapperna i ett designarbete, problemanalys, visualisering, semantik, ergonomi och användarstudier samt miljökrav. Boken är rikt illustrerad och innehåller många diskussions- och övningsuppgifter. Denna fjärde upplaga rymmer nya praktikfall och kreativa metoder, avsnitt om användarmedverkan, ekodesign, tjänstedesign och interaktionsdesign samt beskriver branschskillnader i upplägget av designprojekt. ”Kunskap om designarbetets innehåll och omfattning är viktig för alla som arbetar med produktutveckling. Denna bok ger en allsidig och fyllig beskrivning av hur detta organiseras och vilka aspekter som bör beaktas.” Per Olof Wikström, professor emeritus i designmetodik, Chalmers tekniska högskola
”Design i fokus är en välkommen bok för innovatörer, produktutvecklare och utvecklingsledare, som stöd i utvecklingsprocesser och för ökad designförståelse.”
”Äntligen en designbok som på ett grundligt sätt beskriver hela designprocessen, inte från idé till färdig produkt, utan från problem till färdig produkt.”
”Det är pedagogiskt hanterat och roligt att fördjupa sig i – även för lekmän som ’bara vill veta lite mer om designämnet. Lite mer Design i fokus skulle inte skada!”
Kaj Abbestam, med bakgrund på bland annat Stiftelsen Svensk Industridesign, Sveriges Tekniska Attachéer och ALMI Företagspartner.
Dan Åkerlund, gymnasielärare i teknik och design
Lotta Jonson, Designtidskriften Form
Boken är en utmärkt introduktion i design för studerande vid högskola och universitet. Den vänder sig också till dem i näringslivet som behöver en djupare förståelse för designproblematiken och kan även användas som fördjupningslitteratur för gymnasiet. Kenneth Österlin har lång yrkeserfarenhet som konsulterande industridesigner inom ett brett fält av branscher. Han leder också designkurser och är gästföreläsare på designhögskolor.
Best.nr 47-11273-9
Tryck.nr 47-11273-9-00