9789147125586 by Smakprov Media AB

MARIANNE PETERSSON • MATS WAHLBERG CAROLINE KLINGENSTIERNA • JONAS KLINGENSTIERNA

... =

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION 1 FAKTA & ÖVNINGAR Information och kommunikation • Internet och sociala medier • Filhantering • Text- och bildbehandling • Muntlig kommunikation • Presentationer • Kalkylering och registerhantering • Register och lagar • Etik och moral • Informationssäkerhet • Arbetsmiljö

978-91-47-12558-6 omslag.indd 2

2018-07-06 10:37

MARIANNE PETERSSON • MATS WAHLBERG CAROLINE KLINGENSTIERNA • JONAS KLINGENSTIERNA

... =

978-91-47-12558-6 Inlaga.indd 1

2018-07-06 12:14

ISBN 978-91-47-12558-6 © 2018 Marianne Petersson, Mats Wahlberg, Caroline Klingenstierna, Jonas Klingenstierna och Liber AB Projektgrupp: Anna Karlberg och Anna Klöble Grafisk form: Anna Hild Bildredaktör: Martina Mälarstedt, Sanna Bilder Omslag: Anna Hild Produktion: Adam Dahl Andra upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: People Printing, Kina 2018

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen och får ej helt eller delvis kopieras. Kopiering för undervisningsändamål enligt BONUS-avtal är inte tillåten. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

978-91-47-12558-6 Inlaga.indd 2

2018-07-10 09:28

Bildlista

978-91-47-12558-6 Inlaga.indd 230

Tom Werner/Getty Images

120

Susanne Kronholm/Johnér

Lisa Wikstrand/Johnér

126

470images/Shutterstock

Kenny Bengtsson

126

ESB Professional/Shutterstock

Linus Sundahl-Djerf/SvD/TT

134

Susanne Walström/Johnér

Ezra Bailey/Getty Images

136

Carboxylase/Shutterstock

Maskot Bildbyrå/Johnér

137

Willie B. Thomas/Getty Images

jijomathaidesigners/Shutterstock

147

Shaynepplstockphoto/Shutterstock

plainpicture/Johnér

163

Altitude Visual/Shutterstock

29:1

Popova Veleriya/Shutterstock

175

ImageFlow/Shutterstock

29:2

Galyna Andrushko/shutterstock

189

Maskot Bildbyrå/Johnér

Johan Jenefeldt

192

Howard Berman/Getty Images

Ingemar Edfalk/Sveriges riksdag

207

ER_09/Shutterstock

witittorn onkhaw/Shutterstock

211

Scandinav/Johnér

mentatdgt/Shutterstock

212

idea studio/Shutterstock

kotoffei/Shutterstock

214

Erik Nylander/TT

rawpixel.com/Shutterstock

215

Hero Images/Getty Images

Peter Voronov/Shutterstock

217

hanohiki/Shutterstock

Ezra Bailey/Getty Images

218

Petri Oeschger/Getty Images

Susanne Walström/Johnér

219

Scandinav/Johnér

Suprun Vitaly/Shutterstock

221

plainpicture/Johnér

file404/Shutterstock

223

Maskot Bildbyrå/Johnér

119

Luiz Alvarez/Getty Images

PHOTOCREO Michal Bednarek/ Shutterstock

2018-07-06 12:16

Förord Boken du nu håller i din hand är en reviderad upplaga av vårt läromedel för kursen Information och kommunikation 1 baserad på Microsoft Office och Windows samt kompletterad med instruktioner för Googles motsvarande program. Boken ger dig stöd för att effektivt kunna producera informationsmaterial samt genomföra muntlig och skriftlig kommunikation.

Bokens innehåll Vi har som tidigare valt att inleda boken med att förklara begreppen information och kommunikation samt hur verbal och icke-verbal kommunikation fungerar. Därefter följer ett avsnitt om internet och sociala medier. Denna del av boken har aktualiserats jämfört med tidigare utgåva och innehåller nu även en beskrivning av hur du kan använda bilder licensierade via creative commons. Sedan följer ett uppdaterat avsnitt om filhantering och informationsstruktur. Vidare ingår hur du utformar funktionellt informationsmaterial och skapar underlag för effektiv affärskommunikation enligt gällande skrivregler. Här ingår även enklare layouttips och grundläggande bildbehandling. Avsnittet innehåller också mötesteknik och sammanträdesdokumentation. En del av boken behandlar presentationsteknik. Här avhandlas muntlig kommunikation samt tips på hur du förbereder dig för samt genomför en muntlig presentation. Vidare finns ett relaterat avsnitt som behandlar hur du skapar presentationsmaterial för användning vid dessa framföranden. Ett annat avsnitt i boken behandlar kalkylering inklusive skapande av diagram samt databashantering. Slutligen tar boken upp avsnitten register och lagar till exempel GDPR, etik och moral, informationssäkerhet och arbetsmiljö. Sist i boken finns en längre självständig uppgift. De olika avsnitten i boken kan studeras i valfri ordning. Facit till övningarna liksom inskrivna texter utan formatering finns i lärarhandledningen.

978-91-47-12558-6 Inlaga.indd 3

2018-07-06 12:14

Pedagogisk tanke Boken utgår från en inlärningssituation där du aktivt arbetar med vår etablerade pedagogik. Varje avsnitt inleds med beskrivning av viktiga moment och funktioner. Därefter följer i de fall då det är relevant instruktioner som beskriver hur du praktiskt tillämpar de olika momenten och funktionerna.

Övningar Varje övning är en uppgift som du självständigt ska lösa. Övningarna börjar med det enkla för att gradvis, i takt med din inlärning, öka till mer avancerade tillämpningar. Samtidigt tillgodoses även ditt behov av repetition. Efter genomgång av boken Information och kommunikation kan du känna dig nöjd med att veta att du valt rätt bok för att öka dina kunskaper och färdigheter i informationsteknik och administrativa rutiner med datorn som arbetsredskap.

Nybro i juni 2018 Marianne Petersson Mats Wahlberg Jonas Klingenstierna Caroline Klingenstierna

978-91-47-12558-6 Inlaga.indd 4

2018-07-06 12:14

Innehåll

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION 1

Hämta format

78 80

Information och kommunikation

Spalter

Några grundbegrepp

Arbeta effektivt med malldokument

Tabeller

Sammanfoga celler

Verbal och icke-verbal kommunikation

Avstånd före/efter

Visuell kommunikation

Tabelldesign

Sidhuvud/Sidfot

Arbeta med bilder

Beskär bild

Skäl till att individer och grupper kommunicerar

INTERNET OCH SOCIALA MEDIER 2

Avstavning

Rama in/Korrigera bild

Internet och sociala medier

Komprimera bild

Söka information på internet

Figursätt bild

Söka efter bilder på internet

WordArt/SmartArt

Sociala medier

Affärskommunikation

101

Mötesteknik och sammanträdesdokument

110

Google dokument

117

FILHANTERING 3 Filhantering

Skapa struktur och ordning bland mappar och dokument Filhantering

MUNTLIG KOMMUNIKATION 44 46

Presentationsteknik

120

Skapa/Flytta/Kopiera mapp

Struktur: tankekarta och material

Radera/Byt namn på fil

Planering: målgrupp, manuskript,

Markera/Sortera filer och mappar

tid och hjälpmedel

123

Visningslägen filer och mappar

Manus

123

Fulltextmanus

125

Punktmanus

126

Genomförande

129

Långsiktiga/Kortsiktiga åtgärder

129

Kroppsspråk

133

TEXT- OCH BILDBEHANDLING MED WORD 4 Word

Några skrivregler

Skapa identifieringsuppgifter

Vänster- och högerställd text

Tabbar

Punktlista/Indrag

Visningslägen

Skriv ut/Spara

Markera text

Hängande indrag

978-91-47-12558-6 Inlaga.indd 5

121

PRESENTATIONER MED POWERPOINT 6 PowerPoint Att arbeta med mallar

138 140

Olika presentationsvyer

141

Skapa en ny presentation

143

Markera text

144

2018-07-10 09:29

Tabeller och diagram

148

Bildhantering

151

SmartArt

152

8 Register och lagar

208

Anteckningar

154

Personregister

208

Bakgrundstema

155

Offentlighetsprincipen

208

Bildspel med effekter

157

SPAR

208

Bildvisning

157

GDPR

209

Konfigurera bildspel

157

Upphovsrättslagen

210

Ljud- och tidsinställning

159

Animering

159

Skriv ut presentationen

160

Google presentationer

162

ETIK OCH MORAL 9 Etik och moral

KALKYLERING OCH REGISTER-

212

Netikett

213

Näthat

214

HANTERING MED EXCEL 7 Excel

164

Grundläggande beräkningar

167

Formel/cellreferenser

167

Fyll

169

Markering

172

Radhöjd

174

Kolumnbredd

174

Formatering av celler

176

Kantlinje

177

Fyllningsfärg/Teckenfärg

177

Sortera

179

Stående/Liggande format

180

Sidhuvud/Sidfot

180

INFORMATIONSSÄKERHET 10 Informationssäkerhet

216

Säkerhetskopia

216

Virus

217

ARBETSMILJÖ 11 Datorn och arbetsmiljön Ergonomi

Förhandsgranska/Skriv ut

181

Infoga kolumner, rader och kalkylblad

184

Relativ och Absolut referens

186

SLUTÖVNING PRESENTATION

Presentera data med hjälp av diagram

190

AV EN YRKESPERSON

Diagramdesign

191

Markera celler som ej ligger bredvid varandra 193

216

Kryptering

12 Slutövning

220 220

224

Infoga funktion

195

Grovplanering

224

Skapa databas

198

Förbereda samtal och boka tid

225

Sortera/Urval

199

Intervju

227

Urval med villkor

199

Skapa presentation

229

Kopiera mellan Word och Excel

202

Google kalkylark

205 Register

231

978-91-47-12558-6 Inlaga.indd 6

2018-07-10 09:30

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

... =

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

978-91-47-12558-6 Inlaga.indd 7

2018-07-06 12:14

KAPITEL

Information och kommunikation I dagens samhälle har kommunikation och tillgång till information stor betydelse. Den som har tillgång till den snabbaste och mest tillförlitliga informationen har ofta en betydande konkurrensfördel. Exempelvis kan en börsmäklare som har aningen snabbare informationsinhämtning än sina konkurrenter tjäna stora pengar på detta, och den reklambyrå som snabbast anammar de hetaste trenderna kan på motsvarande sätt nå stor framgång. Det är i lika hög grad viktigt att kunna kommunicera sina budskap snabbt och effektivt. Detta kan exemplifieras med att olika journalistiska redaktioner tävlar med varandra om att vara först ut med de senaste nyheterna, eller att varuhusen vill vara först med att lansera nya produkter. Men vad betyder då orden information och kommunikation? Ordet information härstammar från latinets informare, som betyder ”att utforma” eller ”ge form åt” något. Information utgör innehållet i olika typer av meddelanden till exempel en bok eller en databas och kan finnas i olika former såsom exempelvis tal, skrift, symboler, bilder och kodad data. Ordet kommunikation kommer från de latinska orden communis (gemensam) samt communicare, som betyder ”göra gemensamt.” Orden kommunikation och information kan beskrivas såhär: kommunikation används för att förmedla information mellan två eller flera personer. Vi tar ett exempel. Du skickar ett meddelande till din kompis ”Hej! Ring mig när du kan.”. Texten du skrivit är information till mottagaren. När din kompis läst meddelandet och ringer upp dig har hen mottagit informationen, det har då uppstått kommunikation mellan er.

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

978-91-47-12558-6 Inlaga.indd 8

2018-07-06 12:14

KAPITEL

Några grundbegrepp Meddelande (budskap)

Ordet meddelande betyder i detta sammanhang den information som ska förmedlas. Det kan exempelvis vara en samling fakta, åsikter eller känslor.

Sändare

I kommunikationssammanhang betyder ordet sändare den part som förmedlar meddelandet. Vid tvåvägskommunikation agerar båda parterna sändare.

Mottagare

Ordet mottagare betyder här den part som meddelandet är riktat till. Vid tvåvägskommunikation agerar båda parterna mottagare.

Målgrupp

När ett meddelande är avsett för mer än en mottagare blir begreppet målgrupp relevant. Med målgrupp avses personer som har något eller några gemensamma attribut (utmärkande egenskaper), såsom exempelvis ålder, kön, intresse, politisk eller religiös uppfattning, livssituation, yrke, språktillhörighet eller geografisk placering.

Brus

Ordet brus avser olika typer av svårigheter som kan hindra eller störa meddelandet från att nå fram till mottagaren. Brus kan vara av många olika typer. Ett vanligt förekommande exempel på brus är överföringsproblem, såsom exempelvis dålig mottagning. En annan typ av brus är när meddelandet når fram till mottagaren men denne inte uppfattar informationen. Orsaker till denna typ av brus kan vara exempelvis språkliga problem, bristande koncentration från mottagarens sida eller missförstånd. Man kan även dela upp begreppet brus i inre respektive yttre störningar. Med inre störningar menas till exempel kulturella eller åldersrelaterade tolkningar, som kan skapa missförstånd och hindra meddelandet från att uppfattas på det sätt som sändaren avsett. Det kan även vara attityder, åsikter eller känslomässiga relationer förknippade med meddelandet. Yttre störningar inkluderar förutom rena överföringsproblem även exempelvis fysiska handikapp i taleller hörselorganen eller buller, dålig handstil och dialektala uttalsskillnader.

Feedback

Feedback innebär i just detta sammanhang att mottagaren bekräftar för sändaren att meddelandet är uppfattat. Denna detalj är viktig, eftersom den ger sändaren ett kvitto på att kommunikationen har fungerat. Tänk på att feedbacken bör innehålla någon typ av återberättande av det viktigaste i meddelandet för att vara fullständig. Annars är risken att mottagaren bekräftar utan att till fullo ha uppfattat meddelandet.

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

978-91-47-12558-6 Inlaga.indd 9

2018-07-06 12:14

KAPITEL

Medium (kanal)

Kommunikation kan ske via olika medier. Vissa medier såsom exempelvis radio, tv, tidningar och film möjliggör enbart envägskommunikation. Andra medier såsom telefon, personliga samtal och videokonferens möjliggör tvåvägskommunikation. Internet kan vara både ett envägs- och tvåvägsmedium. Det förstnämnda gäller exempelvis för vanliga webbsidor, medan det i exempelvis en livechat finns möjlighet till tvåvägskommunikation.

Effekt

Med effekt menas det sändaren vill uppnå genom att förmedla meddelandet till mottagaren. Om sändaren exempelvis säger till mottagaren ”köp en liter mjölk på vägen hem”, så är den avsedda effekten i detta fall att mottagaren har en liter mjölk med sig hem.

Sammanhang

Kontext innebär det sammanhang eller den situation i vilket meddelandet överförs. Ett och samma meddelande kan få helt olika effekt beroende på vilken kontext det är placerat inom. Ett exempel på detta är följande mening: ”Vad stor du har blivit!” Om kontexten är ett barnkalas och mottagaren är en treåring så uppfattas meddelandet med all sannolikhet som positivt. Men om samma meddelande framförs då kontexten är ett möte mellan gamla vänner lär tolkningen bli en helt annan.

(kontext)

Meddelande Sändare

Brus

Mottagare

Med hjälp av begreppen vi lärt oss kan man skapa en visuell bild av kommunikationsmodellen. Kommunikationsforskaren Harold Lasswell har verbaliserat modellen med hjälp av följande kända fras: Who? Says what? In which channel? To whom? With what effect? En försvenskning av ovanstående som ofta används inom masskommunikation är följande: ”Någon säger något på ett visst sätt till någon med en viss effekt”. En bra grundregel att tänka på i all kommunikation är: ”All kommunikation sker på mottagarens villkor”. Det innebär i praktiken att det är sändarens skyldighet att anpassa meddelandet och valet av medium efter mottagarens

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

978-91-47-12558-6 Inlaga.indd 10

2018-07-06 12:14

KAPITEL

eller målgruppens förutsättningar. Att exempelvis presentera en engelskspråkig text för en målgrupp som inte förstår detta språk är meningslöst och kan aldrig ge avsedd effekt. På motsvarande sätt är det meningslöst att försöka nå målgruppen via Facebook om mottagarna normalt inte använder Facebook. Ett annat konkret exempel är att även om sändaren avser att ett meddelande ska vara ett skämt, så är det inte skämtsamt om mottagaren uppfattar det som sårande.

ÖVNING

1:1

Identifiera sändare och mottagare i exemplen nedan . Ge också exempel på olika tänkbara typer av brus i respektive fall. Övningen kan göras enskilt eller i grupp om två till tre personer.

1. En nyhetssändning på tv. 2. En artikel i en dagstidning. 3. En annons presenterad på Facebook (eller motsvarande socialt medie). 4. Ett samtal mellan en läkare och en patient. 5. Ett fotografi publicerat på Instagram (eller motsvarande socialt medie). 6. Ett inlägg (meddelande) på Snapchat (eller motsvarande socialt medie).

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

978-91-47-12558-6 Inlaga.indd 11

2018-07-09 08:20

KAPITEL

ÖVNING

Dela klassen i två lika stora grupper. Den första personen i varje grupp får

1:2

ett meddelande viskat till sig av läraren. Vederbörande ska sedan viskande förmedla meddelandet till nästa person i gruppen. Detta upprepas sedan tills den sista deltagaren i gruppen fått meddelandet. Denna person skriver ner meddelandet. Vinner gör den grupp vars nedskrivna meddelande överensstämmer mest med originalmeddelandet.

Skäl till att individer och grupper kommunicerar Inom medie- och kommunikationsvetenskap anges ett antal skäl till varför individer och grupper kommunicerar med varandra. Dessa kan sammanfattas i följande punkter: Beslutsfattande • Få sociala behov tillgodosedda • Förmedla eller erhålla information • Ge utlopp för sin personlighet • Generera ekonomisk eller materiell vinning

– Maktutövande – Relationsskapande – Samarbete • Skapa sammanhållning inom en grupp eller organisation • Verksamhetsplanering • Önskan om att få hjälp

– Överlevnad – Övertalning Att förstå skälen till varför man kommunicerar är ofta viktigt för att sätta de budskap man förmedlar i ett korrekt sammanhang. Utan detta sammanhang är det lätt att budskapet blir missförstått eller feltolkat.

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

978-91-47-12558-6 Inlaga.indd 12

2018-07-06 12:14

KAPITEL

ÖVNING

Analysera följande kommunikationssituationer och dra slutsatser kring vilka

1:3

bakomliggande skäl som finns för dessa.

1 En artist som just släppt ett nytt album är gäst i en pratshow på tv. 2 En villaägare som vill bygga ett garage kontaktar kommunen. 3 En person läser nyhetssidorna i en dagstidning. 4 En person skriver ett debattinlägg till insändarsidorna i en dagstidning. 5 En arbetsledare förmedlar skriftliga arbetsscheman till sina anställda. 6 En person med ont i ryggen kontaktar vårdcentralen. 7 En person i sjönöd kontaktar SOS Alarm.

8 En mormor skickar en inbjudan till släktmiddag. 9 Två kompisar diskuterar instruktionerna för hur man monterar en bokhylla. 10 En telefonförsäljare ringer och vill veta vad du har för mobilabonnemang. 11 Två särboende diskuterar om de ska bli samboende eller ej. 12 Ett läkemedelsbolag sponsrar och genomför en annonskampanj för ett nytt rökavvänjningspreparat. 13 Kommunen informerar om nya sopsorteringsregler. 14 En politiker som ertappats med att ha tagit emot mutor meddelar under en presskonferens att hen kommer att ”ta time out” ifrån sitt uppdrag. 15 En gymnasieelev skriver på Facebook ett nedlåtande inlägg om en klasskamrat.

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

978-91-47-12558-6 Inlaga.indd 13

2018-07-06 12:14

KAPITEL

Verbal och icke-verbal kommunikation All direkt kommunikation mellan människor består av både verbala och ickeverbala beståndsdelar. Med verbal kommunikation menas det som sägs eller skrivs. Verbal kommunikation kräver användning av ett språk. Icke-verbal kommunikation är allt annat som är av vikt för kommunikationen. Exempel på icke-verbala aspekter vid kommunikation är: • Hur det sägs, exempelvis tonfall, röstläge, volym, betoning, pausering och

talhastighet. Detta kallas även paraspråk. • Kroppsspråk, minspel, ögonkontakt, hållning, hand-, arm- och benrörelser

och gester • Klädsel, frisyr, utseende och andra attribut • Avstånd till övriga parter, kallas även rumsbeteende • Uppträdande och personlig framtoning • Punktlighet, kallas även tidsbeteende.

En del av den icke-verbala kommunikationen kallas omedveten kommunikation och består av sådana komponenter som sändaren är omedveten om eller åtminstone har svårt att kontrollera. Det rör främst känsloyttringar såsom glädje/sorg, skam/stolthet, irritation/trivsel, gillande/ogillande, engagemang/ ointresse eller förvirring/förståelse/rädsla.

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

978-91-47-12558-6 Inlaga.indd 14

2018-07-06 12:14

KAPITEL

Paraspråk

Begreppet paraspråk infattar alla de ljud som en talare ger ifrån sig förutom själva orden som uttalas. Det kan exempelvis röra sig om tonfall, hur orden betonas, pausering eller talarens ljudstyrka. Även tilläggsljud såsom suckar, visslingar, hummande och andra liknande ljud ingår i detta begrepp. Paraspråket har stor betydelse vid talad kommunikation då det bidrar till att ge en mer nyanserad bild av den information som förmedlas. Tonfall kan exempelvis indikera att en talare är ironisk och suckar kan betyda att den du kommunicerar inte håller med om det du säger. Dock är det inte fullt så enkelt som att en viss typ av ljud alltid betyder något specifikt, utan paraspråket är ofta beroende på sammanhang och individuella förutsättningar. Bristen på paraspråk inom skriftlig kommunikation leder ofta till missförstånd eller andra typer av problem. Detta märks inte minst på nätet, där olika typer av skriftliga meddelanden ofta blir missförstådda eller feltolkade. Dessa tolkningsproblem har bland annat lett till att många numera använder exempelvis emoji-symboler som ett sätt att försöka påvisa känslomässiga nyanser i skriftlig personlig nätkommunikation.

Kroppsspråk

Kroppsspråket är samlingsnamnet för all information som förmedlas via rörelser, kroppshållning, sittställning, armställning, ansiktsuttryck, ögonrörelser, handtryckning, sätt att gå med mera. Också helt små och allmänna gester och signaler, som alltför ofta endast svagt registreras om de inte helt ignoreras, har stor betydelse. Alla människor du kommunicerar med: säljare, lärare, familjemedlemmar, chefer och medarbetare med flera använder kroppsspråket i samband med all talad kommunikation där deltagarna även kan se varandra. Detta språk säger ofta mer om vad de verkligen menar än de ord de uttalar. Det beror på att de flesta har svårt att kontrollera sitt kroppsspråk. Ord kan ljuga, men kroppen ljuger sällan! Den som kan tolka kroppsspråket kan därmed ta reda på om andra människor ljuger eller talar sanning, har tråkigt, är otåliga, känner sympati eller antipati, håller med eller ej, är öppna, nervösa, värderande, misstänksamma, arga, bekymrade eller osäkra. Lika stor nytta har den som själv behärskar sitt kroppsspråk. Vederbörande kan då effektivt förmedla önskade meddelanden samt undvika att sända ut oönskade signaler. Detta kan i sin tur ha avgörande betydelse för om en kommunikationsinsats får önskad effekt eller ej. Kroppsspråket avslöjar även dolda sociala, känslomässiga, sexuella eller andra avsikter som ligger bakom de gester som människor gör i samband med konversation.

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

978-91-47-12558-6 Inlaga.indd 15

2018-07-06 12:14

KAPITEL

Genom att studera till exempel skådespelare och försäljare kan man få en god bild av kroppsspråkets betydelse. De ord som de uttalar är ofta likartade och inövade oberoende av vem det är som uppträder i en viss yrkessituation. Skillnaden mellan om de är bra eller dåliga i utövandet av sina yrkesroller ligger därmed till stor del i deras förmåga att behärska kroppsspråket. Ett annat sätt att studera kroppsspråkets betydelse är att exempelvis titta på tv med ljudet avstängt. Klädsel, frisyr, utseende och andra attribut

Vilka kläder vi bär, vilken typ av frisyr vi har, hur vi ser ut och vilka prylar vi använder påverkar hur andra personer uppfattar oss som individer. Speciellt gäller det vilket första intryck vi sänder till personer som vi inte känner. Vi indikerar på detta sätt vår personlighet, vår sociala ställning och vår kulturella grupptillhörighet. Det är dock naturligtvis inte så att dessa signaler behöver ge en korrekt bild av hur vi är som individer, men vi bör vara medvetna om att dessa aspekter har påverkan på hur vi uppfattas. När det gäller dessa aspekter så delas de signaler eller de meddelanden som vi sänder ut via vår egen uppenbarelse in i två kategorier, de vi kan påverka och de vi inte eller enbart i liten grad kan påverka. Den sistnämnda kategorin består av exempelvis längd, vikt och hudton, medan vi har större möjlighet att styra egenskaper såsom hårfärg, klädval, eventuella smycken, andra eventuella accessoarer såsom mobiltelefonmodell eller vilken typ av cykel/moped/mc/bil vi använder.

Avstånd till andra - rumsbeteende

Uppträdande och personlig framtoning

Punktlighet tidsbeteende

Vilket avstånd en person väljer att hålla till andra individer kan sända ickeverbala meddelanden om vilken typ av relation som råder mellan personerna i fråga. Detta kallas även rumsbeteende. Generellt gäller att ju närmare två individer självmant väljer att befinna sig varandra desto intimare indikerar de att deras förhållande är, och avståndet kan delas in i fyra huvudsakliga kategorier: intimt, personligt, socialt eller publikt avstånd. En person som uppträder hotfullt sänder av naturliga skäl helt andra signaler till sin omgivning än vad en person som agerar vänligt gör. Den personliga framtoningen bidrar därmed i hög grad till den icke-verbala kommunikationen människor emellan. Hur en individ hanterar tid är också en typ av icke-verbal kommunikation. Ett exempel på detta är att personer som aldrig passar tider kan uppfattas som slarviga, oengagerade eller respektlösa. Punktliga personer kan på motsvarande sätt uppfattas som noggranna, intresserade och respektfulla.

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

978-91-47-12558-6 Inlaga.indd 16

2018-07-06 12:14

KAPITEL

ÖVNING

Se på nedanstående emojis. Beskriv under var och en av dem den känsla eller

1:4

sinnesstämning du anser att ansiktet förmedlar.

ÖVNING

Spela upp en scen.

1:5 Två åt gången spelar upp en liten scen inför övriga i gruppen. Ni kan till exempel diskutera en aktuell händelse. En av er ska enbart med kroppsspråket spela exempelvis uttråkad, avvisande och intresserad. Hen kan till exempel sitta tillbakalutad med armarna i kors för att markera avståndstagande. Övriga i gruppen ska sedan försöka gissa vilken känsla som kroppsspråket indikerar.

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

978-91-47-12558-6 Inlaga.indd 17

2018-07-06 12:14

KAPITEL

Visuell kommunikation Visuell kommunikation betyder överföring av information via visuella hjälpmedel. Det är ett samlingsnamn som främst förknippas med olika typer av grafisk formgivning såsom exempelvis layout, typografi, val av bilder (fotografier eller illustrationer), färger med mera. Tv, film, böcker, tidningar och internet är vanliga medier för visuell kommunikation. Layout

Den grafiska formgivaren sätter samman text och bild på en yta. Layouten påverkar i vilken ordning rubriker, texter och bilder läses. Formgivningen ska vara planerad och genomtänkt, det vill säga text, rubriker och bilder ska skapa en helhet. En bra layout får mottagaren att uppmärksamma och förstå budskapet. I all kommunikation är det enkla budskapet oftast det som når mottagaren bäst. Alltför mycket text gör ofta att själva budskapet försvinner. Görs layouten alltför enkel kan det resultera i att innehållet blir traditionellt och förutsägbart. Ett kreativt utformat budskap har alla möjligheter att nå mottagaren om layouten utstrålar en spännande idé, klarhet, kreativitet, mänsklig värme och humor. Layouten bör bygga på vilken målgrupp vi vänder oss till och hur produkten ska användas. Det handlar till stor del om att ge information och/eller underhållning i korta, tydliga avsnitt. Det första intrycket är avgörande för om mottagaren ska läsa vidare eller inte. De tre delar som ska fånga intresset är bilden, rubriken och texten.

Bilden

Rubriken

Bilden används för att kommunicera och uttrycka känslor eller för att avbilda och bevara en speciell situation. I grafisk kommunikation är bildens uppgift att samverka med och komplettera texten så att budskapet lättare kan uppfattas. Rubriken ska vara ny, det vill säga den får inte finnas med i texten men naturligtvis ska det finnas täckning för den. Den bör vara kort och lockande så att läsaren frestas att läsa vidare i tidningen eller på webben. Innehåller rubriken siffror bör de enligt etablerade svenska skrivregler skrivas med bokstäver om talet inte är större än 12, annars med siffror. Ett exempel på detta är ”tre goda råd till bättre sömn för dig som har fyllt 50”.

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

978-91-47-12558-6 Inlaga.indd 18

2018-07-06 12:14

KAPITEL

Texten

Texten inleds med en kort sammanfattning, så kallad ingress. Den löpande texten i tryckta arbeten kallas brödtext. Namnet kommer av att det förr i tiden tog längst tid att sätta denna text och därmed var det arbetet med brödtexten som gav typograferna merparten av deras lön (brödfödan). En bra layout ska vara väl genomtänkt. Ta därför god tid på dig när du gör det viktiga och roliga planeringsarbetet. Målet är att mottagaren ska uppmärksamma och förstå budskapet.

Layoutregler

När du skapar en layout finns det möjlighet att placera texter och bilder på många olika sätt. Den mänskliga hjärnan söker dock skapa struktur och ordning för de visuella intryck som vi tar emot. Därför uppfattas vissa typer av placering som mera attraktiva än andra. Detta kan sammanfattas i så kallade layoutregler.

Linjering

Om vi placerar objekt inom en layout så att det bildas räta linjer i kompositionen kommer hjärnan att hitta denna struktur och därmed även omedvetet uppskatta den. Layoutregeln linjering är därmed ett av de viktigaste redskapen för att skapa attraktiv layout. Denna regel används exempelvis när ett dokument delas in i flera lodräta spalter. Om linjering saknas uppfattas layouten ofta som rörig, ostrukturerad och därmed även mindre attraktiv.

Balans

Balans är också ett av de viktigaste redskapen för att skapa attraktiv och tydlig layout. Denna layoutregel syftar till att skapa horisontell balans mellan sidans högra och vänstra halva, så att dessa sidor väger ungefär lika tungt.

Bild 7 c

Ett exempel på layout med linjering och balans

Ett exempel på layout med balans men utan linjering

Ett exempel på layout med linjering men utan balans

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

978-91-47-12558-6 Inlaga.indd 19

2018-07-06 12:14

KAPITEL

Kontraster

Om alla objekt i en layout är alltför likformiga uppfattas det ofta som monotont och tråkigt. Detta kan du undvika genom att använda kontraster. Syftet med kontraster är även att hjälpa till med prioriteringen och påvisa vilken information som är viktigast. Den vanligaste typen av kontrast benämns storlekskontrast, och den gör att vi förstår att stora objekt är viktigare än små. Därför skrivs rubriktext normalt sett med större storlek än brödtext. Ska layouten innehålla flera bilder kan det enligt storlekskontrast vara bra att låta den viktigaste bilden vara större än andra mindre viktiga bilder. En annan typ av kontrast som kan användas i layoutarbete är formkontrast. Här utgörs kontrasten av hårt mot mjukt. Det kan exempelvis vara att kombinera ett rakt och därmed lite hårt linjärt teckensnitt för brödtexten med ett sirligt och mjukt script-teckensnitt i rubriken.

Dagens rätt Vegetariska köttbullar Ett exempel på formkontrast skapad via användning av olika typer av teckensnitt. Dessutom ger skillnaden i teckenstorlek storlekskontrast.

En tredje variant på kontrast kallas styrkekontrast, och där utnyttjas skillnader mellan mörkt och ljust. Styrkekontrast uppstår exempelvis när fet stil blandas med normal stil. Den feta stilen indikerar (antyder) då att texten är extra viktig. Liknande effekt som styrkekontrasten uppnås genom att blanda svaga och starka färger. Då kallas det färgkontrast.

ÖVNING

Gå in på några valfria webbsidor och skriv ut några rubriker, texter och bilder.

1:6

Klipp sedan ut dessa och laborera med hur du skulle kunna placera dem på ett A4-papper så att layouten som uppstår blir linjerad och balanserad. Jämför därefter hur övriga i gruppen har gjort och diskutera resultaten. Uppgiften går också att göra digitalt.

ÖVNING

1:7

Inom layout används begreppet ”Gyllene snittet”. Ta reda på vad det betyder genom att googla. Diskutera i grupp vad begreppet innebär. Diskutera även hur gyllene snittet kan användas vid layoutarbete.

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

978-91-47-12558-6 Inlaga.indd 20

2018-07-06 12:14

KAPITEL

INTERNET OCH SOCIALA MEDIER

... =

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

978-91-47-12558-6 Inlaga.indd 21

2018-07-06 12:14

KAPITEL

Internet och sociala medier Persondatorn (PC:n) byggdes från början som ett enanvändarsystem där användaren körde ett program och hade tillgång till hela datorns kapacitet. Snart insåg man fördelarna med att få persondatorerna att kommunicera med varandra, och möjligheten att koppla PC:n till nätverk utvecklades. Idag är de flesta datorer på ett eller annat sätt kopplade i nätverk. Flera datorer som kopplas samman gör att data kan lagras på mer än en plats, vilket ger ökad säkerhet mot dataförluster. Förlagan till det vi idag kallar internet skapades på initiativ av amerikanska militären som ett nätverk med syftet att säkerställa att vital data skulle kunna skyddas i händelse av ett kärnvapenanfall. Tillgången till detta datornätverk var från början begränsad till militären, försvarsindustrin och några amerikanska universitet. Det var från universiteten som ovan nämnda nätverk sedan började sprida sig. Unga programmerare skapade nya och förgrenade nätverk där datorer kunde utbyta data med varandra. Det var dessa anonyma ”hackers” som utvecklade ett allt mer globalt nätverk som så småningom blev det som vi idag kallar internet. Tekniskt består internet av en stor mängd lokala datanät och datorsystem som kopplas samman med fasta dataförbindelser. De lokala datornätverken är hopkopplade i nationella nätverk, som i sin tur fogats samman till ett enda stort globalt datornätverk – internet. För att alla typer av datorsystem ska kunna kommunicera med varandra krävs ett gemensamt språk, ett så kallat kommunikationsprotokoll. Dessa protokoll betecknas TCP (Transmission Control Protocol) och IP (Internet Protocol). En av de tjänster som gjort internet populärt är World Wide Web (www). Dokument på internet och www är uppbyggda av HTML-koder (HyperText Markup Language). Informationen som visas på bildskärmen är länkad till annan information, som i sin tur är länkad vidare (hypertext). Genom att klicka eller trycka på vissa länkade ord eller bilder kan man surfa på internet och få tillgång till gigantiskt stora mängder information från hela världen. I dessa dokument kan sedan foton, video, ljudfiler och andra typer av innehåll bäddas in så att användaren kan ta del av dem.

INTERNET OCH SOCIALA MEDIER

978-91-47-12558-6 Inlaga.indd 22

2018-07-06 12:14

KAPITEL

Källkritik

Tyvärr är långt ifrån all information som presenteras på internet trovärdig eller sann. Organisationer och individer har full möjlighet att publicera information på internet oberoende av budskapets sanningshalt. Därför är det väldigt viktigt att tänka kritiskt och göra bedömningar av rimligheten i den information som presenteras. Vi behöver agera källkritiskt. Genom att ta reda på vem som skrivit respektive publicerat budskapet (avsändaren) blir det lättare att bedöma trovärdigheten. Om avsändaren saknas eller är vagt formulerad finns det ofta anledning att misstänka att avsändaren inte vill skylta med sin identitet och att budskapet inte är trovärdigt. Även när avsändaren förefaller vara känd bör vi vara vaksamma. Är det verkligen den indikerade avsändaren som står bakom budskapet, och kan i så fall organisationen eller personen i fråga tänkas ha en anledning att presentera ett oriktigt budskap? Många som publicerar på internet väljer medvetet att publicera osanna eller dåligt underbyggda budskap i syfte att påverka andras åsikter eller sprida falska rykten. Dessutom är det inte ovanligt att personer som saknar egna motiv återberättar lögner eller icke underbyggda argument som de själva har tagit del av och helt okritiska tolkat som sanning. Varje gång du tar del av ett budskap i media bör du därför göra en källkritisk bedömning. Skolverkets projekt Kolla Källan! har tagit fram följande checklista som du kan använda som underlag i denna bedömning:

Vem har gjort webbsidan?

Är det en myndighet? Är det en organisation? Är det ett företag? Är det en privatperson? Är det någon som kan ämnet? Är det någon du litar på?

Varför är webbsidan gjord?

För att informera om något? För att luras? För att sprida en åsikt? För att sälja något? För att underhålla?

Hur ser webbsidan ut?

Har den kontaktinformation? Har den fungerande länkar? Har den trovärdiga källhänvisningar? Har den senast granskad-datum?

Kan du få information från andra ställen?

Har du jämfört med vad du redan vet? Har du jämfört med andra källor?

ÖVNING

Besök Skolverkets webbplats (skolverket.se) och sök på: ”Guide för källkritik”.

2:1

Läs sidans innehåll, och diskutera sedan innehållet i grupp.

ÖVNING

Vilka typer av organisationer kan ha intresse av att sprida desinformation eller

2:2

annan typ av osakliga budskap via internet och varför? Diskutera i grupp.

INTERNET OCH SOCIALA MEDIER

978-91-47-12558-6 Inlaga.indd 23

2018-07-06 12:14

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION 1 är främst avsedd för kursen med samma namn inom gymnasieskolan och komvux. Den kan med fördel även användas i kvalificerad yrkesutbildning (Yh), i företagsutbildning och av dig som på egen hand vill få grundläggande kunskaper i kommunikation, informationsteknik och administrativa arbetsuppgifter. INFORMATION OCH KOMMUNIKATION 1 ger en god grundutbildning i skriftlig och muntlig kommunikation, en kunskap som är mycket viktig i dagens informationssamhälle. INFORMATION OCH KOMMUNIKATION 1 behandlar kommunikation både verbalt och icke-verbalt samt förmågan att använda datorn som verktyg för att genomföra informations- och kommunikationsuppgifter. Boken behandlar också Internet som kanal för sociala medier och informationssökning. Vidare behandlar boken avsnitt som grundläggande text- och bildhantering, filhantering, kalkylering samt presentationsteknik. I den reviderade upplagan har vi aktualiserat innehållet, lagt till instruktioner för bland annat Googles program samt information om hur du kan och får använda bilder från nätet. Boken utgår från en inlärningssituation där du aktivt arbetar med vår etablerade pedagogiska modell. Steg 1: Här får du grundläggande information och fakta inom det aktuella området. Steg 2: Här presenteras praktiska instruktioner i de fall då sådana krävs. Steg 3: Här får du möjlighet att öva och befästa dina kunskaper. Till boken hör en lärarhandledning med pedagogiska tips, facit till övningarna, förslag till kursuppläggning, provuppgifter med mera.

Marianne Petersson har under många år arbetat som datalärare på gymnasiet och komvux. Hon har också lång erfarenhet av företagsutbildning inom datorområdet. Dessutom har hon tjugofem års erfarenhet av att författa läromedel med datoranknytning. Mats Wahlberg är universitetsadjunkt och arbetar främst med visuell kommunikation. Han har tidigare varit entreprenör och företagsledare inom konsultbranschen. Caroline Klingenstierna arbetar med projektadministration inom utbildningsområdet. Jonas Klingenstierna arbetar som utvecklingschef och projektledare med huvudsaklig inriktning på telekommunikation. Han har tidigare även arbetat med vuxenutbildning.

Best.nr 47-12558-6 Tryck.nr 47-12558-6

978-91-47-12558-6 omslag.indd 1

2018-07-06 10:37