9789147113439

1

Modern produktionsteknik Lennart HĂĽgeryd Stefan BjĂśrklund Matz Lenner

Upplaga 3

Modern produktionsteknik 1 ISBN 978-91-47-11343-9 © 2018 Lennart Hågeryd, Stefan Björklund, Matz Lenner och Liber AB Omslag: Fredrik Elvander Grafisk formgivning: Fredrik Elvander Produktionsledare: Jürgen Borchert I denna bok förekommande svenska standard är återgivna med vederbörligt tillstånd. Officiellt gällande är endast senast av SIS publicerad utgåva.

I kapitel 2 och 5 förekommer figurer hämtade ur Mekanförbundets bok SKÄRTEKNIK. Dessa är återgivna med vederbörligt tillstånd.

Liber och författarna vill tacka följande företag som har bidragit med bildmaterial: AB SWEDISH FASTENING C E JOHANSSON AB EMCO ENGEL MASCHINENBAU GESELLSCHAFT MBH JUNGNER DM AB SANDVIK COROMANT SECO TOOLS AB SIEMPELKAMP PRESSEN SYSTEME GMBH & CO STENBERGS STOREBRO MASHINE AB SVENSKA TRAUB AB TJECKO-SVEA AB TRANEMO HYDRAULMASKINER AB Upplaga 3:1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina, 2018

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen och får ej helt eller delvis kopieras.

Kopiering för undervisningsändamål enligt BONUS-avtal är inte tillåten.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Innehåll Förord 7 1. Produktframtagningskedjan 8 1.1 Produktframtagningskedjans ingående faser 9 1.1.1 Konstruktionsfas 9 1.1.2 Processberedningsfas 9 1.1.3 Operationsberedningsfas 9 1.1.4 Tillverkningsfas 10 1.2 Lagerproduktion kontra kundorderstyrd produktion 10 1.2.1 Lagerproduktion 10 1.2.2 Kundorderstyrd produktion 10 1.3 Produktionssystem 12 1.3.1 Agile Manufacturing 13 1.3.2 Flottiljorganisation 13 1.3.3 Kaizen 13 1.3.4 Lean Production 13 1.3.5 Toyodism 14 1.3.6 TPM – Total Productive Maintenance 14 1.3.7 TQM – Total Quality Management 14 1.3.8 Industri 4.0 14

2. Verkstadsteknisk mätteknik 16 2.1 Bakgrund 16 2.1.1 Mätning 17 2.1.2 Mätfall 18 2.1.3 Toleranser och passningar 19 2.1.4 Form- och lägetoleranser 25 2.2 Fysikaliska mätningsbetingelser 34 2.3 Mätfel och mätosäkerhet 35 2.3.1 Beräkning av felgränser 37 2.3.2 Felfortplantning 38 2.4 Mätmetoder 40 2.4.1 Mallning 42 2.5 Mätdon 43 2.5.1 Fasta mätdon 45 2.5.2 Visande mätdon 54 2.5.3 Gränslägesindikatorer 61 2.5.4 Val av mätmetod och mätdon 62 2.5.5 Koordinatmätmaskiner 64

2.6 Mätning av ytjämnhet 71 2.6.1 Allmänt 71 2.6.2 Formavvikelse 71 2.6.3 Ytavvikelse 71 2.6.4 Mätning av ytavvikelse 73 2.7 GPS-systemet 82 2.8 Ordlista och definitioner 83 Repetitionsfrågor 87

3. Plastisk bearbetning 88 3.1 Inledning 88 3.2 Metallers egenskaper vid plastisk deformation 90 3.2.1 Spänningstillstånd 91 3.2.2 Flytlagar 93 3.2.3 Plasticitetsteori 94 3.2.4 Dragprovet 96 3.3 Formändring 99 3.3.1 Flytkurva, kf-kurvan 103 3.3.2 Flytkurvans matematiska formulering 104 3.3.3 Plant deformationstillstånd 109 3.3.4 Axialsymmetriskt deformationstillstånd 109 3.3.5 Formändringshastighet 109 3.3.6 Formändringsarbete 110 3.3.7 Friktionskraften och inverkan av smörjmedel 112 3.4 Beräkning av formändringskrafter och arbete 113 3.4.1 Arbetsmetoden 114 3.4.2 Kraftjämvikt på ett volymelement – snittmetoden 116 3.4.3 Glidlinjelösningar 119 3.4.4 Övre gränslastmetoder 119 3.4.5 Sammanfattning 120 3.5 Metoder för att bestämma flytkurvan 121 3.5.1 Plant stukprov 121 3.5.2 Plant kompressionsprov 123 3.6 Inverkan av deformationshastighet och temperatur 125 3.7 Speciella egenskaper hos kolstål 127

Innehåll

I 3

3.8 Bearbetbarhet 129 3.8.1 Temperaturstegring vid bearbetning 131 3.8.2 Inverkan av hydrostatiskt tryck 133 3.8.3 Superplasticitet 134 3.8.4 Textur och anisotropi 135 3.9 Plastiska formgivningsmetoder 136 3.9.1 Valsning 136 3.9.2 Strängpressning 152 3.9.3 Dragning 159 3.9.4 Smidning 167 3.10 Plåtformning 175 3.10.1 Djuppressning 175 3.10.2 Dragpressning 176 3.10.3 Sträckpressning 182 3.10.4 Sträckdragning 182 3.10.5 Kombinerad sträck- och dragpressning 183 3.10.6 Djuppressning med flexibla verktyg 183 3.10.7 Expandering/reducering av rörformiga ämnen 190 3.11 Bockning 191 3.11.1 Teori för plåtbockning 192 3.11.2 Enkel teori för att bestämma max bockning 195 3.11.3 Återfjädring 197 3.11.4 Bockkrafter, bockmoment och bockarbete 197 3.12 Maskiner för plastisk bearbetning 199 3.12.1 Pressar 199 Repetitionsfrågor 206

4. Klippande bearbetning 210 4.1 Definitioner 210 4.2 Klippförlopp 211 4.2.1 Klippytans utseende 213 4.2.2 Klippspaltens inverkan 214 4.2.3 Klipphastighetens inverkan 216 4.3 Stansning 219 4.3.1 Klippkraft och klipparbete 219 4.3.2 Spel och släppning 222 4.3.3 Stansverktyg 223 4.3.4 Materialindelning (nestning) 225 4.3.5 Inverkan av smörjmedel vid stansning 226 4.3.6 Inverkan av ytbeläggning och ytomvandling av verktygsytor 228

4 I I n n e h å l l

4.4 Rullsax 228 4.5 Fasningsmaskin 230 4.6 Gradsax 230 4.6.1 Klippkraftsberäkningar för gradsaxar 232 4.7 Balksaxar 233 4.8 Pullmaxsax (kortslagsklippning) 233 4.9 Nibbling 234 4.10 Knivstansverktyg 235 4.11 Anläggningar för klippning av plåt från band på haspel 235 4.11.1 Stationär klipplina 235 4.11.2 Flygandesax klipplina 236 4.12 Finklippning 237 4.12.1 Verktyg 241 4.12.2 Verktygsmaterial 242 4.12.3 Ringegg 242 4.12.4 Klippspalt 243 4.12.5 Klippressar 244 4.12.6 Produkter 245 Repetitionsfrågor 246

5. Spånskärande bearbetning 248 5.1 Teori för skärande bearbetning 248 5.1.1 Allmänt 248 5.1.2 Verktygsgeometri 250 5.1.3 Spånbildning 252 5.1.4 Energiomvandling i skärzonen 258 5.1.5 Löseggsbildning 259 5.1.6 Teoretisk ytjämnhet vid svarvning 262 5.2 Verktygsmaterial 262 5.2.1 Allmänt 262 5.2.2 Klassificering av skärmaterial 263 5.2.3 Verktygsstål 265 5.2.4 Snabbstål 265 5.2.5 Hårdmetall 267 5.2.6 Keramiska skär 268 5.2.7 Diamant 270 5.2.8 Kubisk bornitrid 272 5.3 Beräkning av skärkraft och effektbehov 273 5.3.1 Allmänt 273 5.3.2 Kraftkomponenter 273 5.3.3 Specifik skärkraft kc (skärtryck) 274 5.3.4 Skärkrafts- och effektmätning vid svarvning 276

5.4 Verktygsförslitning 277 5.4.1 Allmänt 277 5.4.2 Plastisk deformation 278 5.4.3 Urgryning och urflisning 278 5.4.4 Fas- och gropförslitning 278 5.4.5 Förslitningskurvan 279 5.5 Bearbetningsekonomi 282 5.5.1 Produktionstekniska grundkrav 282 5.5.2 Tillverkningskostnaden (kr/detalj) 283 5.5.3 Bearbetningskostnaden och dess uppdelning 284 5.5.4 Matematisk modell 285 5.6 Svarvning 294 5.6.1 Svarvtyper 296 5.7 Fräsning 300 5.7.1 Fräsverktygets geometri 301 5.7.2 Fräsverktygets ingreppsförhållanden 305 5.7.3 Fräsmetoder 307 5.7.4 Fräsverktygstyper 311 5.7.5 Vändskärsgeometri vid fräsverktyg 315 5.7.6 Fastställande av skärdata vid fräsning 316 5.7.7 Beräkning av medelspåntjocklek vid fräsning 320 5.7.8 Beräkning av effektbehov vid fräsning 321 5.7.9 Vibrationer vid fräsning 323 5.7.10 Teknik för användning av fräsning 325 5.7.11 Fräsmaskiner 327 5.7.12 Höghastighetsbearbetning 329 5.8 Hyvling 335 5.9 Borrning, upprymning och brotschning 336 5.9.1 Beräkning av skärkrafter, vridmoment och effektbehov vid borrning 340 5.10 Driftning 341 5.11 Slipning 342 5.11.1 Slipskivan 344 5.11.2 Ingreppsförhållande vid slipning 345 5.12 Uppspänningsdon vid spånskärande bearbetning 347 5.12.1 Uppspänning på bord 348 5.12.2 Uppspänning vid roterande spindlar 352

5.14 Skärvätskor 366 5.14.1 Kylning och smörjning 366 5.14.2 Definitioner på olika typer av skärvätska 367 5.14.3 Smörjmedlets kemiska sammansättning 368 5.14.4 Olika skäroperationers krav på skärvätskan 372 5.14.5 Skärvätskans inverkan på maskin och arbetsstycken 374 5.15 Minimalsmörjning 375 Repetitionsfrågor 376

6. Övriga bearbetningsmetoder 386 6.1 Tre huvudgrupper 386 6.2 Metoder för bearbetning av svåra geometrier eller material 387 6.2.1 Vätskestråleskärning 387 6.2.2 Laserbearbetning 390 6.2.3 Elektronstrålebearbetning 397 6.2.4 Elektrokemisk bearbetning 402 6.2.5 Gnistbearbetning 415 6.2.6 Trådgnistning 425 6.2.7 Kemisk bearbetning – Djupetsning 428 6.2.8 Fotokemisk bearbetning 430 6.3 Metoder för att åstadkomma extremt fina ytor och toleranser 431 6.3.1 Hening 432 6.3.2 Läppning 433 6.3.3 Gradning 434 6.3.4 Blästring 435 6.3.5 Trumling 436 6.3.6 Putsning 437 6.3.7 Polering 437 6.3.8 Vibrationsbearbetning med ultraljud 438 6.3.9 Ultraljud vid skärande bearbetning 440 6.3.10 Jonbearbetning 441 6.4 Additiv tillverkning 444 6.4.1 Metoder 445 Repetitionsfrågor 449

5.13 Verktygsunderhåll 359 5.13.1 Verktygsflödet 360 5.13.2 Underhåll av skärande eggar 362 5.13.3 Verktygsadministration 365

Innehåll

I 5

7. Formningsmetoder för plast och kompositmaterial 452 7.1 Reologi 453 7.2 Strängsprutning 455 7.2.1 Användningsområde 455 7.2.2 Framställning av några viktiga produkter 457

7.6 Tillverkning av armerade plastprodukter 477 7.6.1 Materialbeskrivning 477 7.6.2 Tillverkningsmetoder 478 Repetitionsfrågor 480

Svar till repetitionsfrågorna 482 Kapitel 3 482

7.3 Formpressning 463

Kapitel 4 483

7.4 Formsprutning 467

Kapitel 5 484

7.4.1 Formsprutning av termoplaster 467 7.4.2 Formsprutningsmaskinens huvuddelar 468 7.4.3 Formsprutning av härdplaster 475 7.5 Varmformning 476

6 I I n n e h å l l

Sakregister 488

Förord Föreliggande lärobok är avsedd för grundkurser inom produktionsteknik vid ingenjörs- och civilingenjörsutbildningar. I tillämpliga delar kan den även användas på andra utbildningar som har behov av kunskaper inom produktionsteknik.

Utbildningspaketet omfattar två delar. Denna bok utgör första delen och behandlar verkstadstekniska bearbetningsmetoder, mätteknik samt form- och lägestole­ ranser.

Del två behandlar verkstadsteknisk automatisering, numeriskt styrda maskiner och industrirobotar samt datorstöd vid produktframställning.

Böckernas huvudsyfte är att beskriva bakomliggande teorier och samband, och med belysande exempel öka förståelsen för produktionstekniska möjligheter och begränsningar. Många tabelluppgifter har utelämnats, men de kan återfinnas i prospekt från tillverkare, i handböcker inom området samt på webben.

Den matematik och materiallära som läses vid ingenjörsutbildningar är tillräcklig för att tillgodogöra sig kursinnehållet.

Böckerna kan läsas var för sig, men det underlättar om kursplanen tillåter att båda böckerna kan användas för hela utbildningen i produktionsteknik.

Varje kapitel avslutas med repetitionsfrågor och, i förekommande fall, beräknings­ uppgifter. För de mest krävande beräkningsuppgifterna redovisas lösningar i slutet av boken. Detta medför att boken även är lämplig för självstudier.

Samtliga bilder i boken är ritade av professionella tecknare. Detta har starkt bidragit till att illustrationerna har hög teknisk kvalitet.

Eftersom böckerna ska avspegla modern produktionsteknik är vi medvetna om att de behöver kompletteras och revideras med jämna mellanrum. I denna reviderade upplaga har fokus legat på att modernisera språket och att uppdatera innehållet.

Linköping i januari 2018 Stefan Björklund Lennart Hågeryd Matz Lenner †2017

Förord

I 7

1. Produktframtagningskedjan Vid industriell tillverkning fordras dels en tillverkningsvänlig konstruktion av de produkter som ska framställas, dels en planering och beredning för själva tillverkningen. Verktyg för datorstödd konstruktion och tillverkningsberedning möjliggör en långtgående effektivisering av detta arbete.

Produktionssystem för framtagning av produkter måste möta kraven på kvalitet, kostnad och flexibilitet, samtidigt som de ger ett bra arbetsinnehåll och liten miljöpåverkan. Förnyelse av produkter och produktionssystem behövs för att bibehålla en god konkurrenskraft. Datoriseringen får en allt större betydelse för produktivitetsutvecklingen, men tidigare gjorda investeringar i befintligt produktionssystem kan ofta påverka förändringsbenägenheten negativt.

Kostnaden för en produkt under en livscykel fastställs till största delen i konstruktionsfasen. Här är det alltså oerhört viktigt att en anpassning görs till tillverkningsprocessens möjligheter och begränsningar, samt att produktkvaliteten uppfylls och att service- och underhållstekniska krav vägs in i den konstruktiva utformningen. Även kostnad för produktens demontering och avveckling bör beaktas i syfte att minimera produktens totala livscykelkostnad samt eventuella risker för miljö och människor.

Aktiviteter inom produktframtagningen bör ske parallellt och integrerat för att minska ledtider och kostnader. Vid utveckling av högteknologiska produkter ligger oftast huvuddelen av kostnaderna före tillverkningen i form av löner och kapitalbindning. Det är viktigt att, förutom att väl strukturera och integrera aktiviteter, även minska tiden i och mellan dem. Informationshanteringen bör förenklas och effektiviseras i dessa led så att produktiviteten ökar. Framtagen information ska inte behöva återskapas i olika led utan bör integreras i en totalstruktur och vara lätt tillgänglig i de olika leden i produktframtagningskedjan.

En ingenjörsarbetsplats har i dag snabb tillgång till många kunskapsdatabaser, datorbaserade stödsystem för konstruktion, beredning med mera och har enkla gränssnitt mot användaren.

Organisatoriska förändringar krävs dock fortfarande för att bryta upp gränser mellan, till exempel, konstruktion och tillverkning, som båda ingår i produktionsprocessen, och även för att bryta upp hierarkiska modeller för arbete och beslutsfattande.

8 I 1 .

P r o d u k t f r a m ta g n i n g s k e d j a n

1.1 Produktframtagningskedjans ingående faser I produktframtagningskedjan ingår alla aktiviteter som en produkt genomgår från idé till färdig produkt. Aktiviteterna kan utföras i tidsföljd eller parallellt. Med utveckling i parallella grupper är det viktigt att informationen i de olika grupperna är lika.

Händelserna uppdelas i följande faser: • konstruktionsfas • processberedningsfas • operationsberedningsfas • tillverkningsfas.

Den framtagningskedja som vi beskriver här utgör en starkt förenklad bild av verkligheten. Det finns givetvis flera moment som kan ingå i kedjan, som administration, för- och efterkalkylering, materialhantering och olika kvalitetskontroller.

1.1.1 Konstruktionsfas I konstruktionsfasen sker utformningen av konstruktionen, från idéutkast till färdig konstruktionsritning. Med ritning avses här ett dokument som beskriver konstruktionen på ett entydigt sätt. Datorstödd konstruktion, CAD, blir allt vanligare. Även olika beräkningsprogram, till exempel FEM (finita elementmetoden), kan underlätta konstruktionsarbetet och göra produkten bättre.

1.1.2 Processberedningsfas I processberedningsfasen fastställs den mest optimala produktionsprocessen genom att man väljer lämpliga metoder och utrustningar.

1.1.3 Operationsberedningsfas I operationsberedningsfasen förbereder man de enskilda operationerna med avseende på tillgängliga processutrustningar/tillverkningsmaskiner. CAM (Computer Aided Manufacturing) används tillsammans med databaser. De senare ger nödvändig information om verktyg och materialdata.

1 . P r o d u k t f r a m ta g n i n g s k e d j a n

I 9

1.1.4 Tillverkningsfas I tillverkningsfasen, slutligen, formges ämnet till den produkt som konstruktören har angett på ritningen. Tillverkningen kan delas upp i två faser, bearbetning och montering.

Bearbetningsfas I bearbetningsfasen omformas ämnet till detaljer, som i sin tur kan förädlas ytterligare. I moderna tillverkningsutrustningar kan flera olika bearbetningsmetoder integreras. Det innebär att man kan utföra långtgående färdigbearbetning av komplicerade detaljer i en uppspänning. Genomloppstiderna minskar därmed radikalt, samtidigt som produktkvaliteten ökar.

Monteringsfas I monteringsfasen monteras de olika detaljerna ihop till en färdig produkt. Monteringen kan ske både manuellt och automatiskt. Monteringen är ofta personalintensiv, men normalt försöker man se till att tyngre moment utförs av industrirobotar.

Om inte det går använder man avlastningshjälpmedel. Den ergonomiska utformningen av en monteringsstation är mycket viktig.

1.2 Lagerproduktion kontra kundorderstyrd produktion Det finns många sätt att betrakta tillverkningen i ett företag. Ett sätt är att dela in den i lagerproduktion och kundorderstyrd produktion. Ett annat mer vedertaget sätt är att dela in den i styck-, serie- och kontinuerlig tillverkning.

1.2.1 Lagerproduktion Vid lagerproduktion baserar man tillverkningen på en prognos om förväntad försäljning. Produktionstakten kan styras efter försäljningsvolym och produktionsresurs. Både serietillverkning och kontinuerlig tillverkning är möjliga att använda för lagerproduktion.

1.2.2 Kundorderstyrd produktion Kundorderstyrd produktion innebär att tillverkningen startar efter en beställning från en kund. Denna typ av produktion förutsätter korta leveranstider. Produkten

10 I 1 .

P r o d u k t f r a m ta g n i n g s k e d j a n

anpassas efter kundens önskemål. Kundorderstyrd produktion är ibland stycktillverkning men kan givetvis ske på olika sätt. De beskrivna fallen kan gälla i ett och samma företag.

Kundorderstyrd produktion kan förekomma i följande fall: • Förrådsförda detaljer och komponenter.

• Detaljer och komponenter köps och sammansätts till unika produkter.

• Ritningar är klara och tillverkning startar vid order.

• Konstruktion efter givna regler.

• Nykonstruktion.

Förrådsförda detaljer och komponenter Marknadens behov tillgodoses genom att man utgår från befintliga komponenter och kombinerar dem (moduluppbyggd produkt). Förutsättningen är ett produktsystem där produkternas huvudfunktioner kan brytas ned i delfunktioner, som motsvaras av redan färdiga komponenter. Om komponenterna är av standardkaraktär kan de tillverkas mot prognos (lagerproduktion).

Detaljer och komponenter köps och sammansätts till unika produkter Produkten sätts samman av detaljer och komponenter som inte behöver konstrueras eller tillverkas inom företaget. Underleverantörer kan tvingas till ny- eller omkonstruktioner.

Ritningar är klara och tillverkning startar vid order Produkten är färdigkonstruerad och tillverkningen startar först vid order. På så sätt uppfylls kundkraven. Dessutom minskas det kapital som är bundet i förråd och lager. För att hålla leveranstiderna måste kraftfulla åtgärder sättas in för att minimera genomloppstiden i verkstaden.

Konstruktion efter givna regler Denna typ av produktion används då kraven från marknaden inte kan tillgodoses med färdiga konstruktionsvarianter. Anpassning av konstruktionen till givna regler och rutiner krävs för varje order.

Nykonstruktion Kundens krav kan endast tillgodoses genom nykonstruktion av delar eller av hela produkten.

1 . P r o d u k t f r a m ta g n i n g s k e d j a n

I 11

1.3 Produktionssystem Alltsedan industrialismens början har synen på hur man bäst organiserar tillverkningen förändrats. Från början byggde produktionen på individuella hantverksprestationer. Sammansatta produkter, till exempel våra första bilar, konstruerades och byggdes ofta av samma person. De olika delarna bearbetades bland annat genom filning tills de passade ihop. Detta fick till följd att delarna inte var utbytbara med mindre än att man upprepade anpassningsmomentet.

Amerikanska inbördeskriget skapade behov av massproduktion av vapen. Det blev nödvändigt att tillverka de ingående vapendelarna seriemässigt och därmed ratio­ nellt – masstillverkningen krävde bearbetning till sådan noggrannhet att delarna blev sinsemellan utbytbara.

Vapentillverkningen på 1860-talet lade grunden till den massproduktion som bilbyggaren Henry Ford senare utnyttjade. I stället för att låta en eller flera personer bygga en bil på ett hantverksmässigt sätt från början till slut delade Ford upp arbetet i korta arbetsmoment. Dessa moment fördelades sedan på så många människor att varje delmoment blev kort och enkelt att lära sig. Ford införde löpande band för att flytta den framväxande produkten från station till station, där de korta arbetsmomenten utfördes av en person, eller ett lag operatörer, repetitivt och i ett högt tempo.

Teknikern bakom detta var Frederick Winslow Taylor. Han kartlade och visade hur arbetsmoment kunde delas upp och rationaliseras. Han lade även grunden till tidsstudiesystemet. Detta hårda utnyttjande av människor och den strikta orienteringen av bearbetnings- och monteringsoperationer efter löpande band ledde till en extremt rationell tillverkning. Processerna var helt ordnade efter produktens krav. Människan betraktades närmast som en mekanisk resurs utan inflytande.

Detta synsätt kom att benämnas taylorism.

Taylorismen har levt kvar in i vår tid och löpande band är fortfarande förhärskande inom volymtillverkning av stora produkter som kylskåp och bilar. Kraven på kund­ anpassning och därmed flexibilitet i kombination med krav på bra arbetsförhållanden och arbetsinnehåll leder till nya lösningar.

Kraven på framtida produktionssystem kan sammanfattas i en mening: Att med hänsyn tagen till miljö och människor leverera högkvalitativa, kundspecifika produkter med mycket kort leveranstid till låg kostnad.

Nedan beskrivs översiktligt några begrepp och principer för att åstadkomma detta.

12 I 1 .

P r o d u k t f r a m ta g n i n g s k e d j a n

1.3.1 Agile Manufacturing ”Agility” betyder lättföränderlighet. En ”agil” tillverkning kan översättas med vig eller smidig tillverkning, alltså med extremt hög flexibilitet. Begreppet kombineras oftast med Lean Production, så att man får en både smidig och resurssnål organisation som klarar att tillverka till låg kostnad, trots korta serier eller fåstyckstillverkning av kundanpassade produkter med hög kvalitet. Vid agil tillverkning förordas integrerad produktutveckling (Concurrent Engineering), småskalighet, modularisering, snabb omställning, minimala ledtider och samarbete mellan strategiska partners i nya former.

1.3.2 Flottiljorganisation Dagens tillverkningssystem kan i mycket liknas vid ett slagskepp med svårigheter att snabbt ändra kurs och taktik. Framtida tillverkningssystem kommer i stället att vara utformade som en flottilj av mindre och lätt manövrerbara enheter. Detta gäller både enhetens plats i tillverkningsprocessen och dess läge i förhållande till de andra enheterna.

1.3.3 Kaizen Kaizen är ett japanskt begrepp som betyder ständig förbättring. Tanken är att inget är så bra att det inte kan göras bättre och förbättringarna kan göras i små steg.

Detta tydliggörs i alla sammanhang, till exempel i kvalitetscirklar eller i förbättringsgrupper. Fem S är nyckelbegrepp: sortera, sköta om, systematisera, standardisera och städa. Mycket handlar om byte av företagskultur. Ett viktigt inslag är förslagsverksamhet. Medarbetarna stimuleras till att utnyttja varje ledig stund till att föreslå och söka införa förbättringar. Alla förslag som går vidare för granskning eller åtgärd belönas. Arbetslagen tävlar ofta mot varandra och sig själva och deras produktionsresultat anslås på stora tavlor, så kallade andon, i verkstaden.

1.3.4 Lean Production Lean Production betyder mager eller resurssnål produktion. Det innebär att allt slöseri reduceras genom att man fokuserar på tid, material, anställda, transporter och lokaler. Japan och framförallt Toyota var först med att utnyttja Lean Production. Konceptet innebär bland annat ”Just in Time”-princip för materialleveranser, indelning i målstyrda arbetslag som stimuleras att ständigt förbättra sig och tävla mot varandra, närhet i form av anpassade lokaler och snabb omställning mellan olika jobb samt kvalitetsstyrning.

1 . P r o d u k t f r a m ta g n i n g s k e d j a n

I 13

Lean Production är en filosofi som om den genomförs i hela företaget uppvisar klara fördelar. Personalen får mer överblick över produktionen. De kan fördela arbetet och rotera i gruppens arbetsmoment. Monotoni motarbetas.

Konceptet har visat sig mycket framgångsrikt med bra inverkan på både kvalitet, ledtider och produktivitet.

1.3.5 Toyodism Toyota Production System är i stort sett synonymt med Lean Production. En specialitet är varje operatörs rätt att stoppa bandet. På så sätt tydliggörs flaskhalsarna när någon inte hinner med. Flera stopp i samma station indikerar då att det finns en obalans, som åtgärdas. Därefter kan takten ökas tills en annan station indikerar att den behöver hjälp.

1.3.6 TPM – Total Productive Maintenance TPM är ytterligare en filosofi som betonar helheten, men fokuserar på integrationen av underhållet i den löpande produktionen. Den kännetecknas av små frivilliga grupper av operatörer som själva sköter underhållet. TPM ger hög kvalitet, säker produktion och effektivt resursutnyttjande och därmed lönsamhet.

1.3.7 TQM – Total Quality Management TQM innebär att alla medarbetare får lära sig att vara kvalitetsmedvetna, till exempel genom att diskutera och ta fram förbättringsförslag i så kallade kvalitetscirklar.

TQM handlar främst om attitydförändringar inom hela organisationen.

1.3.8 Industri 4.0 Industri 4.0 syftar på en fjärde industriell revolution (efter vatten/ångkraft, elektriciteten, massproduktion och automatisering genom IT och robotik).

Industri 4.0 är en samlande term för en rad teknologier och koncept inom automation, processindustriell IT och tillverkningsteknologier, inklusive sakernas internet och digitala affärer. Målet man vill uppnå är den smarta fabriken, där allt i produktionen är uppkopplat i realtid mot produktutveckling och affärssystem. Varje produkt styr själv hur den ska produceras. Den bär med sig information om vad den ska innehålla och kommunicerar själv med lager, maskiner och styrsystem.

14 I 1 .

P r o d u k t f r a m ta g n i n g s k e d j a n

2. Verkstadsteknisk mätteknik Vårt behov av korrekta uppgifter på storlek, tyngd, tid och ström har förändrats genom tiderna. Från början utgick alla mått och storheter från människan, men i dag utgörs måttenheterna av fysikaliska storheter som definieras från vedertagna standarder. Man eftersträvar här minsta möjliga fel. Alla våra mätetal ska vara kontrollerbara från en likare i en kedja.

Korrekta mått och storheter utgör en naturlig grund för all tillverkning i alla led.

Mått och mätning utgör även en förutsättning för att man ska kunna sälja varor till resten av världen – i dag accepterar alla länder SI-enheterna.

2.1 Bakgrund Mätning och kontroll utgör en del av metrologin, som är läran om mätningar.

De svenska normerna för mätning baseras på det internationella måttsystemet SI, som har sina rötter i den franska revolutionen. I slutet av 1700-talet definierades –7 en meter som en tiomiljondel (10 ) av avståndet mellan nordpolen och ekvatorn.

En delsträcka mellan Dunkerque och Barcelona låg till grund för fastställandet av arkivmetern, som förvaras i Paris.

Meter är grundenheten för längd, och alla längdmått anges i detta sammanhang i 1/1 000 m, det vill säga i mm, om inget annat anges. För närvarande definierar SIsystemet grundenheten meter med hjälp av ljusets rörelse.

En meter är den sträcka som ljuset rör sig i vakuum under 1/299 792 458 av en sekund.

Mätteknik och måttkontroll följer tillverkningsprecisionens utveckling. Det som ska tillverkas måste kunna mätas. Om vi inte kan kontrollera och ange ett storhetsvärde kan vi inte uttala oss om det är rätt eller fel.

Inom kvalitetstekniken pratar man om ”noll fel” och ”ständig förbättring”. Noll fel är en utopi men det kan utgöra ett mål, en strävan att tillverka något med så lite måttspridning som möjligt. Maskiner programmeras och styrs med allt bättre teknik, vilket ger upphov till mindre spridning. Modern tillverkningsprecision baseras på att man undan för undan skaffar sig allt bättre kontroll över processen. I allmänhet mäter man inte fram hög precisionen – man bearbetar fram den.

16 I 2 .

V e r k s ta d s t e k n i s k m ät t e k n i k

Glöm inte att hög precision – liten måttspridning – kostar tid och pengar.

Ständig förbättring är en viktig aktivitet i tillverkningen. Det gäller att bli lite duktigare varje gång man tillverkar en detalj.

Den verkstadstekniska produktionen är baserad på krav och specifikationer som fastställts i konstruktionsritningen. Den största delen av dessa krav utgörs av mått på dimensioner, uppgifter om form- och lägetoleranser, ytjämnhet med mera.

Vad är mätning?

Vi kan i svensk standard SS 020106 finna följande definition: ”Följd av åtgärder med syfte att bestämma ett storhetsvärde.”

En mer allmän definition har framförts av Finkelstein: ”Mätning är en objektiv empirisk procedur, där en egenskap hos ett objekt eller en händelse tilldelas ett tal.”

Mätning och kontroll sker med följande syfte: • att vid tillverkningen ställa in och styra bearbetningen så att givna krav uppfylls • att vid godkännande av detaljer eller partier konstatera om dessa uppfyller kraven för produkten och de regler som gäller för godkännande av ett parti.

Mätning används för: • att fastställa ett storhetsvärde för att få allmän vetskap om en egenskap hos ett mätobjekt eller en process • att fastställa mätdonets eller mätmetodens kapabilitet (förmåga, duglighet) • att fastställa tillverkningsprocessens kapabilitet vid en given tidpunkt.

2.1.1 Mätning Mätning är en objektiv procedur, det vill säga den ska vara oberoende av observatören och kunna utföras inom rimliga osäkerhetsgränser. All mätning är behäftad med mätosäkerhet, eftersom mätning grundar sig på observationer och inte tankeexperiment.

Mått anges med ett storhetsvärde och en mätosäkerhet. Storhetsvärdet baseras på en avläsning av ett mätinstrument och mätosäkerheten utgör mätinstrumentets ”mätfel”.

All mätning som utförs ska utföras med största möjliga precision och med mätdon som kan jämföras med andra mätdon med högre noggrannhet. Man kan säga att mätdonet ska vara spårbart till meter-normalen. För att detta ska vara uppfyllt måste vi kalibrera (jämföra) vårt mätdon med jämna mellanrum mot en normal.

2 . V e r k s ta d s t e k n i s k m ät t e k n i k

I 17

Mät- och kontrolloperationerna indelas i: • Mätning – serie åtgärder med syfte att bestämma ett storhetsvärde.

• Tolkning – med fasta mätdon fastställa om ett arbetsstycke uppfyller givna krav.

• Gränsindikering – med givare och signalanordning fastställa om ett arbetsstycke uppfyller angivna krav eller inte.

• Okulärkontroll – kan avse färg, ytfel etcetera. Jämförelsen underlättas ofta om en likare används.

2.1.2 Mätfall • Mätning mellan frånvända ytor.

• Mätning mellan motvända ytor.

• Mätning mellan likvända ytor.

• Mätning av avstånd mellan centrumlinjer eller deras avstånd till kantyta.

• Mätning av vinklar mellan mot- och frånvända ytor.

De elementäraste mätfallen indelas enligt figur 2.1. Beroende på den aktuella detaljen blir mätningarna i praktiken mer eller mindre komplicerade. Svårighets­ graden beror bland annat på om mätningen sker i en, två eller flera koordinater.

Detta visas i figur 2.2.

Mätfall

18 I 2 .

Benämning

Exempel

Mätning mellan frånvända ytor

Mätning av utvändiga avståndsmått och diametermått

Mätning mellan motvända ytor

Mätning av invändiga avståndsmått och diametermått

Mätning mellan likvända ytor

Mätning av avstånd mellan ansatser och djupeller höjdmått

V e r k s ta d s t e k n i s k m ät t e k n i k

Mätfall

Benämning

Exempel

Mätning av avstånd mellan centrumlinjer eller deras avstånd till kantyta

Mätning av läge hos hål, axlar eller andra element

Mätning av vinklar mellan mot- eller frånvända ytor

Mätning av vinklar begränsade av ytor men även av cirkeldelningar

Figur 2.1 De elementära mätfallen.

Mätfall

Beskrivning

Mätfall

Beskrivning

Avstånd längs en koordinat

Plan vinkel

Godtycklig form i två koordinater

Plan vinkel samt storlek av radie, polärt koordinat­ system

Godtycklig form i tre koordinater, cartesianskt koordinat­ system

Godtycklig form i rät vinkel mot en yta vid vissa bestämda vinkelvärden i ytans plan

Figur 2.2 Mätfall med en eller flera koordinater eller vinklar.

2.1.3 Toleranser och passningar 2.1.3.1 Inledning Det är omöjligt att utföra en exakt mätning liksom det är omöjligt att tillverka en detalj med exakta mått. Med lämpliga tillverknings- och mätmetoder kan felen innestängas inom snäva gränser – ett toleransområde.

2 . V e r k s ta d s t e k n i s k m ät t e k n i k

I 19

Mätningen ska utföras så att måttspridningen faller inom toleransområdet. Med moderna tillverkningsmetoder utgör detta inget större problem. En strävan vid tillverkningen är att hamna mitt i toleransområdet. Vid mätning med visande mätdon kan mätstorheten avläsas medan vid tolkning avgörs endast om måttet är inom det ansatta toleransområdet.

Detta toleransområde väljs till storlek och läge efter de krav man har på detaljens funktion. Man bör här överväga att ändra toleransområdet om funktionen kan innehållas med ett större toleransområde. Ett större toleransområde är enklare och framförallt billigare att tillverka. Ett flertal toleranssystem har genom årens lopp utvecklats. Det rådande systemet är standardiserat av ISO.

2.1.3.2 Toleranssystem Toleranser anges med ett basmått och tillhörande gränsavmått, till exempel: 30 + 0,03/–0,06 mm Basmåttet är det referensmått till vilken tolerans och avmått hänförs, i vårt fall = 30 mm, övre gränsavmåttet är +0,03 mm och undre gränsavmåttet är –0,06 mm.

Toleransvidden är summan av övre och undre gränsavmåttet, det vill säga i vårt exempel: 0,03 + 0,06 = 0,09 mm. Det övre gränsmåttet är det största tillåtna måt�tet: 30 + 0,03 = 30,03 mm. Det undre gränsmåttet är det minsta tillåtna måttet: 30 + (–0,06) = 29,94 mm.

För så kallade generella toleranser finns SS-ISO 2768-1, se figur 2.3.

Toleransklass Beteckning Beskrivning

Tillåtna avvikelser för basmåttsområde över 1) 0,5 tom 3

över 3 tom 6

över 6 tom 30

över 30 tom 120

över 120 tom 400

över 400 tom 1000

över 1000 tom 2000

2000 tom 4000

f

fin

±0,05

±0,05

±0,1

±0,15

±0,2

±0,3

±0,5

–

m

medel

±0,1

±0,1

±0,2

±0,3

±0,5

±0,8

±1,2

±2

c

grov

±0,2

±0,3

±0,5

±0,8

±1,2

±2

±3

±4

v

mycket grov

–

±0,5

±1

±1,5

±2,5

±4

±6

±8

1)

För basmått under 0,5 mm ska avvikelserna anges vid aktuellt basmått.

Figur 2.3 Generella toleranser (SS-ISO 2768-1).

Ett toleranssystem som bygger på att man anger basmått och toleransgrad har införts. Figur 2.4 visar basmått med tillhörande toleransvidd och toleransgrad.

20 I 2 .

V e r k s ta d s t e k n i s k m ät t e k n i k

Figur 2.4 Grundtoleransvidder för ISO-toleranser (SS-ISO 286-1).

2 . V e r k s ta d s t e k n i s k m ät t e k n i k

I 21

630

800

1000

1250

1600

500

630

800

1000

1250

3150

500

400

2500

400

315

2000

315

250

2500

250

180

1600

180

120

2000

120

30

18

80

18

10

80

10

6

50

6

3

50

3

–

30

tom

över

Basmått mm

IT2

26

22

18

15

13

11

10

9

8

7

6

4,5

3,5

2,5

2

1,5

1,5

1,2

1

1

0,8

µm

36

30

25

21

18

15

13

11

10

9

8

7

5

4

3

2,5

2,5

2

1,5

1,5

1,2

Toleransvidder

IT1

50

41

35

29

24

21

18

16

15

13

12

10

8

6

5

4

4

3

2,5

2,5

2

IT3

Grundtoleranser

48

55

46

39

33

28

25

22

20

18

16

14

12

10

8

7

6

5

4

4

3

IT4

96

78

65

55

47

40

36

32

27

25

23

20

18

15

13

11

9

8

6

5

4

IT5

135

110

92

78

66

56

50

44

40

36

32

29

25

22

19

16

13

11

9

8

6

IT6

210

175

150

125

105

90

80

70

63

57

52

46

40

35

30

25

21

18

15

12

10

IT7

330

280

230

195

165

140

125

110

97

89

81

72

63

54

46

39

33

27

22

18

14

IT8

540

440

370

310

260

230

200

175

155

140

130

115

100

87

74

62

52

43

36

30

25

IT9

860

700

600

500

420

360

320

280

250

230

210

185

160

140

120

100

84

70

58

48

40

IT10

1350

1100

920

780

660

560

500

440

400

360

320

290

250

220

190

160

130

110

90

75

60

IT11

2,1

1,75

1,5

1,25

1,05

0,9

0,8

0,7

0,63

0,57

0,52

0,46

0,4

0,35

0,3

0,25

0,21

0,18

0,15

0,12

0,1

mm

IT12

3,3

5,4

4,4

3,7

2,3 2,8

3,1

2,6

2,3

2

1,75

1,55

1,4

1,3

1,15

1

0,87

0,74

0,62

0,52

0,43

0,36

0,3

0,25

IT14

1,95

1,65

1,4

1,25

1,1

0,97

0,89

0,81

0,72

0,63

0,54

0,46

0,39

0,33

0,27

0,22

0,18

0,14

IT13

8,6

7

6

5

4,2

3,6

3,2

2,8

2,5

2,3

2,1

1,85

1,6

1,4

1,2

1

0,84

0,7

0,58

0,48

0,4

IT15

13,5

11

9,2

7,8

6,6

5,6

5

4,4

4

3,6

3,2

2,9

2,5

2,2

1,9

1,6

1,3

1,1

0,9

0,75

0,6

IT16

21

17,5

15

12,5

10,5

9

8

7

6,3

5,7

5,2

4,6

4

3,5

3

2,5

2,1

1,8

1,5

1,2

1

IT17

33

28

23

19,5

16,5

14

12,5

11

9,7

8,9

8,1

7,2

6,3

5,4

4,6

3,9

3,3

2,7

2,2

1,8

1,4

IT18

De toleransgrader som redovisas i figuren bör du inte använda hur som helst. Rent praktiskt bör du tillämpa följande regler: • IT 1–4 toleranser för fasta mätdon

• IT 10–11 mindre känsliga passningar

• IT 5–7 noggranna passningar

• IT 12–16 arbetstoleranser.

• IT 8–9 normala passningar

IT står för internationell toleransgrad.

2.1.3.3 Passningssystem När flera toleranssatta mått ska samverka i en konstruktion sätter konstruktören ut en passning. Du ska vara kritisk mot den passning som finns angiven på en ritning.

En större passning ger ingen funktionsförsämring om den kan tillåtas. Det är funktionen i konstruktionen som avgör.

En passning kan ha olika karaktär såsom grepp-, mellan- eller spelpassning.

Passning är det samband som råder (före hopmontering) mellan måtten på två delar vilka ska hopsättas och som bestäms av skillnaden mellan dessa mått.

Spelpassning ska alltid ge spel. Spelet är skillnaden (före hopsättning) mellan ett håls och en axels mått när denna skillnad är positiv.

Passnings­ typ

Toleransläge

Spel Positivt (Glapp)

Noll (Tät)

Spel­ passning

Mellan­ passning

Grepppassning

Figur 2.5 Olika passningskaraktärer.

22 I 2 .

V e r k s ta d s t e k n i s k m ät t e k n i k

Negativt (Grepp)

Greppassning ska alltid ge ett grepp eller negativt spel. Greppet är skillnaden (före hopsättning) mellan ett håls och en axels mått när denna skillnad är negativ.

Mellanpassning är en passning som kan ge antingen spel eller grepp.

På en ritning anges toleransen med en bokstav för toleransläget och en siffra för toleransgraden.

För att eliminera antalet kombinationer har man infört två system: ett som har axeltoleranser till bas och ett som har håltoleranser till bas. Hål anges med stora bokstäver och axlar med små bokstäver.

Håltolerans motsvarar tolerans för element med motvända ytor. Axeltolerans motsvarar tolerans för element med frånvända ytor.

Eftersom det är enklare att tillverka och kontrollera en axel efter olika toleranslägen och toleransgrader är HÅL-bas system det vanligaste, se figur 2.6.

Figur 2.6 Exempel på passningar enligt passningssystemet HÅL-bas.

2.1.3.4 Gängtoleranser och gängpassningar Toleranser och passningar är standardiserade för metriska ISO-gängor. Det system som presenteras här bygger på SS-ISO 965. Systemet liknar det för axlar och hål som tidigare har redovisats. Det finns både toleransgrader, toleranslägen och toleransklasser. Toleransgraderna är 3 till 9, figur 2.7.

2 . V e r k s ta d s t e k n i s k m ät t e k n i k

I 23

Gängdiametrar

Toleransgrader

d

4

D1 d2

3

D2

6

Utvändiga gängor d = ytterdiameter d2 = medeldiameter

8

4

5

6

7

8

4

5

6

7

8

4

5

6

7

8

9

Invändiga gängor D1 = innerdiameter D2 = medeldiameter

Figur 2.7 Toleransgrader.

Det finns 6 toleranslägen, vilka betecknas med bokstäver enligt följande, se figur 2.8: • för invändig gänga G, H • för utvändig gänga e, f, g, h.

Figur 2.8 Toleranslägen.

En utvändig gänga betecknas till exempel M20x2 - 5h6h.

M20x2 6h 5h 5h6h

= = = =

24 I 2 .

gängbeteckningen klassbeteckning för ytterdiametertolerans klassbeteckning för medeldiametertolerans toleransklassbeteckning

V e r k s ta d s t e k n i s k m ät t e k n i k

En passning för ett skruvförband anges med den invändiga gängans toleransbeteckning följd av den utvändiga gängans toleransbeteckning.

Exempelvis: M6 - 6H/6g För att minska antalet toleransklasser rekommenderar vi att så kallade prefererade toleransklasser används.

• Fin:

för precisionsgängor.

• Medel: för allmänt bruk.

• Grov:

för fall då tillverkningssvårigheter kan uppstå.

Ingreppslängderna är indelade i tre grupper: S – kort, N – normal och L – lång.

Markerade alternativ väljs i första hand.

Tolerans­ kvalitet

Toleransläge e S

Toleransläge f

N

L

6e

7e6e

S

N

Toleransläge g L

Toleransläge h

S

N

L

5g6g

6g

7g6g

8g

9g8g

Fin Medel

6f

Grov

S

N

L

3h4h

4h

5h4h

5h6h

6h

7h6h

Figur 2.9 Utvändiga gängor.

Tolerans­ kvalitet

Toleransläge G S

N

Toleransläge H L

Fin Medel Grov

5G

6G

7G

7G

8G

S

N

L

4H

5H

6H

5H

6H

7H

7H

8H

Figur 2.10 Invändiga gängor.

2.1.4 Form- och lägetoleranser För att beskriva tillverkningsnoggrannheten hos en detalj räcker det emellertid inte med att enbart ange toleransen. Ett utvecklat sätt att på en ritning ange övriga avvikelser, det vill säga formen och läget hos ett element, finns redovisat i standarden SS-ISO 1101.

Formtoleransen anger inom vilket område man tillåter en linje eller ytas form att variera.

Lägetoleransen anger inom vilket område man tillåter läget hos en punkt, linje, yta eller symmetriplan att variera.

2 . V e r k s ta d s t e k n i s k m ät t e k n i k

I 25

Toleransområdet kan, under vissa förutsättningar, begränsas av ett eller flera element: • en cirkel • två koncentriska cirklar • en cylinderyta • två parallella plan med flera.

Toleransbestämd egenskap

Symbol

Form

För enskilda element

Riktning

För samverkande element

Planhet

Rundhet

Cylindricitet

Profilform

Ytform

Parallellitet

Vinkelräthet

Vinkelriktighet

Läge

Lägeriktighet

Kast

Symbol

Rakhet

Koncentricitet/ koaxialitet

Symmetri Cirkulärt kast

Totalkast

Figur 2.11 Symboler för form- och lägetoleranser.

För att förenkla mätförfarandet har man i SS-ISO 1101 utarbetat exempel som ger anvisningar hur mätningen ska utföras. Standarden ger anvisning om mätprincip, mätmetod och mätutrustning. För ytterligare studier hänvisas till speciallitteratur.

Riktningstolerans anger det område inom vilket en linjes, ytas eller symmetriplans riktning tillåts variera i förhållande till en referens.

Kasttolerans anger det område inom vilket en linje eller yta tillåts variera vid rotation omkring en referens.

Det toleransbestämda elementet får, om inte annat anges, ha vilken form som helst eller vilket läge som helst inom toleransområdet för form, riktning, läge och kast.

• När endast dimensionstolerans är angiven gäller: Dimensionstolerans begränsar inte avvikelser i koncentricitet, koaxialitet, kast eller symmetri.

26 I 2 .

V e r k s ta d s t e k n i s k m ät t e k n i k

• När både dimensions- och formtolerans är angivna gäller: Dimensionstolerans får inte anges för de mått som definierar formen hos ett element om tolerans för profilform och ytform samtidigt anges för detta element eftersom formtoleranserna ersätter dimensionstoleranserna.

Toleransområdet är beroende dels av vad som är toleransbestämt, dels av det sätt på vilket toleransen är angiven, om den utgörs av: • arean inom en cirkel • arean mellan två koncentriska cirklar • arean mellan två jämlöpande linjer • arean mellan två parallella räta linjer • utrymmet inom en cylinder • utrymmet mellan två koaxiala cylindrar • utrymmet mellan två jämlöpande ytor • utrymmet mellan två parallella plan • utrymmet inom en parallellepiped.

2.1.4.1 Uppmätning av form och läge Rakhetstolerans • Toleransområdet är begränsat av en cylinder med diameter t om toleransvärdet föregås av symbolen Æ.

• Toleransområdets projektion i ett plan är begränsat av två parallella räta linjer på ett inbördes avstånd t.

• Toleransområdet är begränsat av en parallellepiped med tvärsnittet t1 · t2 om to­ leransen angetts i två riktningar vinkelräta mot varandra.

A. Rakhet hos generatriser 1. Mätning i förhållande till mätplan.

2. Mätning i koordinatmätmaskin.

3. Mätning i profilprojektor.

4. Mätning i profilregistrerande rakhetsmätare.

5. Färgmärkning.

6. Mätning med vattenpass eller klinometer.

7. Mätning med autokollimator.

8. Laserinterferometer.

Figur 2.12 Mätning av rakhetsavvikelse i förhållande till ett mätplan.

2 . V e r k s ta d s t e k n i s k m ät t e k n i k

I 27

B. Rakhet hos centrumlinje 1. Mätningen kan utföras med två visande mätdon fastsatta på ett pelarstativ på ett sådant sätt att centrum för motsvarande generatriser kan bestämmas.

2. Rakhetskontroll med funktionstolk.

Figur 2.13 Mätning av centrumlinjens rakhetsavvikelse.

Planhetstolerans Toleransområdet är begränsat av två parallella plan på ett inbördes avstånd t.

1. Mätning i förhållande till närliggande yta. Mätningen utförs på planskiva med vippindikator monterad på ett mätstativ.

2. Mätning i förhållande till tangerande yta.

3. Mätning med plantolk.

4. Mätning med slangvattenpass och mikrometer.

5. Mätning i förhållande till en riktlinjal.

6. Mätning med autokollimator eller laserinterferometer.

Figur 2.14 Mätning mot ett tangerande plan.

Rundhetstolerans Toleransområdet är i det avsedda planet begränsat av två koncentriska cirklar på ett inbördes radiellt avstånd t.

1. Mätning med profilregistrerande rundhetsmätare.

2. Mätning med profilprojektor.

28 I 2 .

V e r k s ta d s t e k n i s k m ät t e k n i k

3. Mätning i koordinatmätmaskin.

4. Två- och trepunktsmätning.

Cylindricitetstolerans Toleransområdet är begränsat av två koaxiala cylindrar på ett inbördes radiellt avstånd t.

1. Mätning i profilregistrerande cylindricitetsmätare.

2. Mätning i koordinatmätmaskin.

3. Mätning i L-stöd och V-block.

Profilformtolerans Toleransområdet är begränsat till två jämlöpande linjer som tangerar alla cirklar med diameter t, vilkas centrum ligger på en linje som har den geometriskt riktiga formen.

1. Färgmärkning – mallning.

2. Profilprojicering.

3. Koordinatmätning.

Ytformtolerans Toleransområdet är begränsat av två jämlöpande ytor som tangerar alla sfärer med diametern t, vilkas centrum ligger på en yta som har den geometriskt riktiga formen.

1. Mätning i förhållande till formmall.

2. Kopiermätning.

3. Koordinatmätning.

Parallellitetstolerans Parallellitetstolerans för en linje i förhållande till en referenslinje: A. Toleransområdet är begränsat av en med referenslinjen parallell cylinder med diametern t, om toleransvärdet föregås av symbolen Æ.

B. Toleransområdets projektion i ett plan är begränsat av två parallella räta linjer med ett inbördes avstånd t och parallella med referenslinjen, om toleransen anges i endast en riktning.

C. Toleransområdet är begränsat av en med referenslinjen parallell parallellepiped med tvärsnittet t1 ´ t2, om toleransen anges i två plan vinkelräta mot varandra.

2 . V e r k s ta d s t e k n i s k m ät t e k n i k

I 29

Parallellitetstolerans för en linje i förhållande till ett referensplan: D. Toleransområdet är begränsat av två parallella plan på inbördes avstånd t och parallella med referensplanet.

Parallellitetstolerans för en yta i förhållande till en referenslinje: E. Toleransområdet är begränsat av två parallella plan på inbördes avstånd t och parallella med referenslinjen.

Parallellitetstolerans för en yta i förhållande till en referenslinje: F. Toleransområdet är begränsat av två parallella plan på inbördes avstånd t och parallella med referensplanet.

Mätprinciper

Toleransområde A

B

C

D

E

F

Mätning av avståndsvariation i förhållande till referenselementet.

+

+

+

+

+

+

Bestämning av parallellitetsavvikelse genom mätning av vinkelavvikelse i förhållande till referenselementet.

+

+

+

+

+

+

Kontroll av parallellitetsavvikelse genom tillämpning av måttjämkningsprincipen.

+

+

–

–

+

–

Vinkelräthetstolerans Vinkelräthetstolerans för en linje i förhållande till en referenslinje: A. Toleransområdets projektion i ett plan är begränsat av två parallella räta linjer på inbördes avstånd t och vinkelräta mot referenslinjen.

Vinkelräthetstolerans för en linje i förhållande till ett referensplan: B. Toleransområdet är begränsat av en mot referensplanet vinkelrät cylinder med diametern t om toleransvärdet föregås av symbolen Æ.

C. Toleransområdets projektion i ett plan är begränsat av två mot referensplanet vinkelräta, parallella räta linjer på ett inbördes avstånd t om toleransen angetts endast i en riktning.

D. Toleransområdet är begränsat av en mot referensplanet vinkelrät parallellepiped med tvärsnittet t1 ´ t2, om toleransen angetts i två riktningar vinkelräta mot var­ andra.

Vinkelräthetstolerans för en yta i förhållande till en referenslinje: E. Toleransområdet är begränsat av två parallella plan på inbördes avstånd t och vinkelräta mot referenslinjen.

Vinkelräthetstolerans för en yta i förhållande till ett referensplan: F. Toleransområdet är begränsat av två parallella plan på ett inbördes avstånd t och vinkelräta mot referensplanet.

30 I 2 .

V e r k s ta d s t e k n i s k m ät t e k n i k

Mätprinciper

Toleransområde A

B

C

D

E

F

Mätning av avståndsvariation i förhållande till ett hjälpelement vinkelrätt mot referenselementet.

+

+

+

+

+

+

Bestämning av vinkelräthetsavvikelse genom mätning av vinkelavvikelse i förhållande till referenselementet.

–

+

+

+

+

+

Kontroll av vinkelräthet genom tillämpning av måttjämkningsprincipen.

+

+

+

+

–

–

Vinkelriktighetstolerans Vinkelriktighetstolerans för en linje i förhållande till en referenslinje: Aa. Linje och referenslinje i samma plan. Toleransområdets projektion i ett plan är begränsat av två parallella räta linjer på inbördes avstånd t, vilka lutar angiven vinkel mot referenslinjen.

Ab. Linje och referenslinje i samma plan. Om den toleransbestämda linjen och referenslinjen inte ligger i samma plan, hänförs toleransområdet till projektionen av den toleransbestämda linjen på plan innehållande referenslinjen och parallellt med den toleransbestämda linjen.

Vinkelriktighetstolerans för en linje i förhållande till en referensyta: B. Toleransområdets projektion i ett plan är begränsat av två parallella räta linjer på inbördes avstånd t, vilka lutar angiven vinkel mot referensplanet.

Vinkelriktighetstolerans för en yta i förhållande till en referenslinje: C. Toleransområdet är begränsat av två parallella plan på inbördes avstånd t, vilka lutar angiven vinkel mot referenslinjen.

Vinkelriktighetstolerans för en yta i förhållande till ett referensplan: D. Toleransområdet är begränsat av två parallella plan på inbördes avstånd t, vilka lutar angiven vinkel mot referensplanet.

Mätprinciper

Toleransområde A

B

C

D

Mätning av avståndsvariation i förhållande till referenselementet.

+

+

+

+

Bestämning av vinkelriktighetsavvikelse genom mätning av vinkel­ avvikelse i förhållande till referenselementet.

+

+

+

+

Kontroll av vinkelriktighet genom tillämpning av måttjämknings­ principen.

+

+

–

–

2 . V e r k s ta d s t e k n i s k m ät t e k n i k

I 31

Lägesriktighetstolerans Lägesriktighetstolerans för en punkt: A. Toleransområdet är begränsat av en cirkel med diametern t och med centrum i den toleransbestämda punktens teoretiskt riktiga läge.

Lägesriktighetstolerans för en linje: B. Toleransområdet är begränsat av en cylinder med diametern t och med centrumlinjen i det teoretiskt riktiga läget om toleransvärdet föregås av symbolen Æ.

C. Toleransområdet är begränsat av två parallella räta linjer på inbördes avstånd t, symmetriskt belägna kring linjens teoretiskt riktiga läge om toleransen angetts i endast en riktning.

D. Toleransområdet är begränsat av en parallellepiped med tvärsnittet t1 ´ t2, vars centrumlinje sammanfaller med linjens teoretiskt riktiga läge, om toleransen angetts i två riktningar vinkelräta mot varandra.

Lägesriktighetstolerans för en plan yta eller ett mittplan: E. Toleransområdet är begränsat av två parallella plan på ett inbördes avstånd t, symmetriskt belägna kring den toleransbestämda ytans riktiga läge.

Mätprinciper

Toleransområde A

B

C

D

E

F

Mätning av avstånd eller koordinater.

+

+

+

+

+

+

Kontroll av lägesriktighet genom tillämpning av mått­ jämkningsprincipen.

+

–

+

+

+

–

Koncentricitets- och koaxialitetstolerans A. Toleransområdet är begränsat av en cirkel med diameter t, vars centrum sammanfaller med referenscentrum.

B. Toleransområdet är begränsat av en cylinder med diameter t, vars centrumlinje sammanfaller med referenslinjen, om toleransvärdet föregås av symbolen Æ.

Mätprinciper

Toleransområde A

B

Mätning av radievariation från fast rotationsaxel.

+

+

Mätning av avstånd eller koordinater.

+

+

Kontroll av koncentricitet eller koaxialitet genom tillämpning av mått­ jämkningsprincipen.

+

+

32 I 2 .

V e r k s ta d s t e k n i s k m ät t e k n i k

Symmetritolerans A. Toleransområdets projektion i ett plan är begränsat av två parallella räta linjer på inbördes avstånd t, symmetriskt belägna kring referenslinjen (eller referensplanet), om toleransen angetts endast i en riktning.

B. Toleransområdet är begränsat av en parallellepiped med tvärsnittet t1 ´ t2, vars centrumlinje sammanfaller med referenslinjen, om toleransen angetts i två riktningar vinkelräta mot varandra.

C. Toleransområdet är begränsat av två parallella plan på ett inbördes avstånd t, symmetriskt belägna kring referenslinjen eller referensplanet.

Mätprinciper

Toleransområde A

B

C

Mätning av avstånd eller koordinater.

+

+

+

Kontroll av lägesriktighet genom tillämpning av måttjämkningsprincipen.

+

–

+

Kasttolerans Toleransområdet är i varje mätplan vinkelrätt mot referensaxeln och begränsat av två koncentriska cirklar på ett inbördes radiellt avstånd t, vilkas centrum sammanfaller med referenslinjen.

Toleransområdet är, för varje godtycklig radie, begränsat av två cirklar på inbördes avstånd t, belägna i en mätcylinder vars centrumlinje sammanfaller med referensaxeln.

Toleransområdet är begränsat av två cirklar på inbördes avstånd t i varje godtycklig mätkona som är koaxial med referensaxeln.

Totalkasttolerans Toleransområdet är begränsat av två koaxiala cylindrar på ett inbördes radiellt avstånd t vilkas centrumlinjer sammanfaller med referensaxeln.

Toleransområdet är begränsat av två parallella plan på ett inbördes avstånd t och vinkelräta mot referensaxeln.

Mätprincipen innebär mätning av avståndsvariationen hos den toleranssatta ytan i enskilda snitt i förhållande till referensaxeln. Mätobjektet ska vara axiellt fixerat.

2 . V e r k s ta d s t e k n i s k m ät t e k n i k

I 33

Sakregister 3-2-1 metoden 349

A Abbes komparatorprincip 43 abrasiv förslitning 320 abrasiv skärning 389 additiv 368 additiv tillverkning 444 adhesionskraft 350 adiabatiskt förlopp 131 akustisk spänning 439 animaliska fetter och ­oljor 369 anisotropt material 135 antioxidations­ medel 370 aritmetiska medelytavvikelsen 75 aritmetiskt medelvärde 37 armerade plastprodukter, tillverkning 477 automatsvarv 297 avbackad fräs 311 avkännare 67 avmått 20, 46 axeltolerans 23 axialsymmetriskt deformationstillstånd 109 axialsymmetriskt spänningstillstånd 96

B backskiva 358 bakteriecider 370

488 I S a k r e g i s t e r

balksax 233 bandsax 229 basmått 20 bearbetbarhet 129 bearbetning med ­c-axel 425 bearbetningsekonomi 282 bearbetningsfas 10 bearbetningskostnad 284 bergolja 369 betning 140 bindemedel 267 biskär 250 blandkeramik 269 blankzon 216, 237 blankzonsbristning 240 blåskörhetsområde 126 blästring 435 bockarbete 197 bockmoment 197 bockning 192 bombering 139 bordmatning 318 bordhyvel 336 bornitrid 272 borrning 336 borrning med ­­elektronstråle 400 bredfasskär 316 bromsspår 171 brotschning 339 brotschningsområde 260 brottgräns 97

brottzon 214 bygelmätskruv 56 bärighet 74

C CO2-laser 392 Capto-systemet 295 c-axel 425 CBN 272 centrerande trebackschuck 354 centrifugaltrumling 436 chuckar 354 CNC-styrd trådgnist 427 container 152 Cottrell-atmosfär 128 coulombsk friktion 157 cylindricitetstolerans 29

D datorstyrda bearbetningsoperationer 424 deformationshastighetsindex 134 deformationsmotstånd 131 deformationszon 217 diamant 270 differentialdelad fräs 325 direkt mätmetod 37 direkt sträng­ pressning 153 dispergerad 369 djupetsning 428 djuppressning 175

dorn 158 dragbänk 164 dragförhållande 177 dragning 159 dragpressning 175 dragprov 96 dragskiva 161 drivna verktyg 299 dubbelduoverk 137 dubbelnegativ fräs 302 dubbelpositiv fräs 302 duoplasmatronen 441 duovalsverk 137 dyna 175, 182, 185, 212

E EBM 397 ECM 402 EDM 415 EDMW 425 effektbehov vid ­fräsning 321 effektiv skärtid 286 effektivspänning 93 efterbehandling 141 eggtemperaturer 260 eggvinkel 252 ejektorblästring 435 ejektorborr 338 elasticitet 90 elastisk formändring 99 elektroder 423 elektrodmaterial 421 elektroerosiv ­bearbetning 415 elektrokemisk ­bearbetning 406 elektrolyt 406 elektrolytisk avgradning 434 elektronstrålebearbetning 397

elektroslaggraffinering 266 emulgatorer 371 emulsion 371 enkeldragning 159 enstationsverktyg 223 EP-smörjmedel 368 erosionsmaskin 418 ESR-metoden 266 excenterpressar 199 expanderande dorn 358

F fallhammare 204 fasförslitning 277 fasningsmaskin 230 fasta mätdon 45 fasta tillståndets ­lasrar 391 fastransformationssuperplasticitet 134 felfortplantning 38 beräkning av ­felgränser 37 fiberförstärkt ­keramik 269 fibrighet 135, 169 finemulsion 368 finhening 432 finklippning 237 fintrådsbänk 160 fixturer 348 fjällbildning 155 flerfaldiga ­stansverktyg 223 fleroperationsmaskin 329 fleroperationssvarv 299 flerskärigt ­fräsverktyg 309 flerstationsverktyg 224 flexformning 185 flexibla fixtursystem 350

fluidform-metoden 184 flygandesax klipplina 236 flytgräns 91 flytkurva 103 flytlagar 93 flytspån 255 flytvillkor 91 folieblåsning 458 formavvikelse 71 formblåsning 459 formpressning 463 formsprutning 467 formtolerans 25 formändring 88 formändringshastighet 109 formändringsarbete 110 formändringsverkningsgrad 112 fosfatering 155 fotokemisk ­bearbetning 430 friformsmide 169 friktionstalet 144 friktionsfaktorn 112 fristråleblästring 435 frivinkel 250 fräsmaskiner 327 fräsmetoder 307 fräsning 300 fräsverktygets ­geometri 301 fräsverktygstyper 311 följdverktyg 224 förformning 172 förskjutningskraft 350 förslitningskurvan 279 försprång 143

G gaslasrar 392 generator 419, 469

Sakregister

I 489

generella toleranser 20 giljotinsax 237 glidlinjelösningar 119 glödgning 140 glödskal 140 gnistbearbetning 415 gnistgap 417 gradning 434 gradsax 231 greppassning 23 gripvinkelförsök 144 gropförslitning 277 grovemulsion 368 grundtoleransvidder 21 grundvärde 283 gränsavmått 20 gränslägesindikator 61 gåtolk 47 gängtoleranser 23 gängtolkar 53

H haktolk 53 halvvarm smidning 168 hammare 204 haspel 235 hening 432 hexagonalt tätpackat ­gitter 88 horisontalfräsmaskin 328 huvudskär 250 hydrauliska pressar 202 hydrofil 371 hydrofob 371 hydroformning 188 hydromekanisk ­pressning 186 hydrostatisk ­pressning 186 hysteres 58

490 I S a k r e g i s t e r

hyvling 248, 335 hålformade profiler 158 håltagning med ­laser 396 håltolerans 23 hårdhetsgrad 344 hårdmetall 267 hårdmetallfräsar 313 hävarmschuck 356 höghastighetsbearbetning 329 höghastighetsklippning 218 högtrycksaggregat 388 hörnfräs 314

I idealt formändringsarbete 111 impulsgenerator 419 indelning av mätdon 44 indirekt mätmetod 38 indirekt strängpressning 153 ingreppsförhållande vid slipning 345 inre formändringsmotstånd 111 inre skjuvning 111 inre sprickor 162 instationär ­formändring 110 insticksslipning 343 interferogram 43 internationell normal 84 inverkan av hydrostatiskt tryck 92 invändig ­rundläppning 433 isolering 409 isotermt förlopp 131

J jonbearbetning 441 jonkälla 441 justerklippverktyg 225

K kallbearbetning 129 kalldragning 163 kallhårdnandeexponenten 105 kallsmidning 168 kallvalsning 140 kantlång 139 karusellsvarv 299 kasttolerans 26 Kaufmanngenerator 441 kavitation 440 kedjedragbänk 163 kemisk bearbetning 428 keramik 269 keramiska skär 268 kf-kurva 103 kilhake 356 kilstångschuck 354 kipphyvel 336 kiselnitrid 269 klassificering av skärmaterial 263 klippande ­bearbetning 210 klipparbete 220 klipparean 220 klippförloppet 238 klippgrad 214 klipphastigheten 216 klippkraft 219 klipplina 235 klippressar 244 klippspalt 243 klippytan 215 klyvspån 256

knivstansverktyg 235 knäledspressar 201 koaxialitetstolerans 32 koherens 391 kombinerade ­verktyg 224 komplettverktyg 223 kompositmaterial 452 koncentricitetstolerans 32 konsolmätmaskin 70 konstruktionsfas 9 kontinuerlig dragning 160 koordinatmätmaskiner 64 kopiersvarv 298 koppning 176 kornspridning 345 kornstorlek 345 korrosionsinhibitorer 371 kortslagsklippning 233 kraftmanövrerade chuckar 356 kristalltextur 135 ksk-värden 221 kubisk bornitrid 272 kubiskt rymdcentrerat gitter 88 kundorderstyrd ­produktion 10 kvartoverk 138 kylning 366

L lagerproduktion 10 lamellspån 255 laserbearbetning 390 laserskärning 394 linjär deformation 102 linjär deformationshas-

tighet 110 linjära töjningen 97 ljusinterferensmätning 43 ljustät mallning 42 logaritmisk deformationshastighet 110 lokalisering 67 Ludwiks ansats 104 lufthammare 204 lutande skär 222 lutningsvinkel 250 Lüderska band 127 lägesriktighetstolerans 32 längdindikator 56 längdutvidgning 34 längsrepor 162 längsströmningslaser 392 läppning 433 löseggsbildning 259 lösplugg 165

M magnetchuckar 350 makrogeometriska avvikelser 71 mallning 42 marina additiv 370 maskinpålägg 286 maskinskruvstycke 352 maskintimkostnad 285 massaavgradning 435 massivformning 136 material för dragpressning 178 materialförluster 226 materialtekniska ­valsningsfel 148 matning 249 matning per tand 318

matning per varv 319 matningshastighet 319 matningsrörelse 328 matris 158 maximal produktionshastighet 289 maximalt etsdjup 429 medbringare och dubb 359 medelspåntjocklek 320 medelvärdets standardavvikelse 37 medelytavvikelse 75 medfräsning 308 medslipning 362 mekanisk ­fibertextur 135 mekaniska pressar 199 mekaniska ­snittmetoder 79 mellanpassning 22 membranchuck 357 mikrogeometriska ­avvikelser 71 mikroindikatorer 58 mikrokator 59 mikrokornssuperplasticitet 134 mikrometer 55 mineralolja 369 minimalsmörjning 375 modstruktur 393 moduluppbyggt verktygshållarsystem 295 monokromatiskt 390 monteringsfas 10 motfräsning 308 motoriserad ­mätspets 69 motslagshammare 204 motslipning 362 måndagslukt 370 måttlikare 45

Sakregister

I 491

mätningsbetingelser 34 mätdon 62 mätdornar 54 mätfall 18 mätfel 35 mätklockor 57 mätkraftsvariation 58 mätkulor 54 mätmetod 62 mätning 41 mätosäkerhet 39

N naftenbasolja 369 naturlig ­deformation 101 Nd-YAG-laser 391 nestning 225 neutralpunkt 144 nibbling 234 nominell spånarea 252 nonieskala 54 normal 36 normalanisotropi 136 nosradie 250 numeriskt styrd svarv 298

O okulärkontroll 18 omvänt flöde 407 operationsberedningsfas 9 optimal bearbetning 284 optiska snittmetoder 79 ortogonal bearbetning 250 oxidkeramik 265

P paraffinbasolja 369 parallellitetstolerans 29 passbitar 45

492 I S a k r e g i s t e r

passbitsavmått 46 passningssystem 22 PCD 270 pelarborrmaskin 336 perforering med elektronstråle 401 permanentmagnetiska spänndon 351 pinnfräs 364 plananisotropi 135 planetgnistning 424 planfräsning 308 planhetstolerans 28 plankurvchuck 355 planläppning 434 planskiva 28 planslipning 343 plant deformationstillstånd 109 plant kompressionsprov 123 plasmakälla 441 plasticera 182 plasticitet 90 plasticitetsteori 94 plastisk deformation av skäreggen 277 plastisk flytning 91 plastisk formändring 93 plastiskt deformationsarbete 131 plastiska formgivningsmetoder 136 plåtformning 175 polering 437 polykristallin ­diamant 265 portalmätmaskin 70 positionering enligt 3-2-1-metoden 349 positiv spånvinkel 251 positiv/negativ fräs 302 pressar 199

processberedningsfas 9 produktframtagningskedjan 8 produktionshastighet 291 profildjupet 75 profilens kvadratiska medellinje 74 profilformtolerans 29 profilordinata 74 pseudoplastiska ­vätskor 453 Pullmaxsax 233 putsning 437 PVD-metoden 266 påtvungna ­svängningar 323

R radialborrmaskin 336 radialsmide 173 raffinering 369 rakhetstolerans 27 rakt flöde 408 rampning 334 referenslinje/längd 74 rekristallisering 129 relativ glidhastighet 143 relaxationsge­ nerator 419 reologi 453 repeterbarhet 85 reversibelt duoverk 137 revolversvarv 297 riktningstolerans 26 rimpor 141 ringegg 238 ringtolkar 47 rondellklippning 233 rotationssmide 173 roterande trumling 436 rubinlaser 391 rullsax 228

rundhetstolerans 28 räckning 169 rördragning 164 rörämne 163

S sann töjning/spänning 98 segring 169 sekundär blankzon 215 semi-enkristaller 90 separationsgaller 441 sialoner 269 självinducerade ­svängningar 324 självskärpning 346 skivfräsning 314 skjutmått 40, 54 skjuvfaktorn 112 skjuvplansvinkel 253 skjuvspån 255 skruvpressar 200 skäggbana 170 skäggrum 170 skärande bearbetning med ultraljud 440 skärande eggar, ­underhåll 362 skärande kantens längd 250 skärdata vid ­fräsning 316 skärdelning 310 skärdjup 317 skärhastighet 258, 318 skärkeramik 268 skärkraft 340 skärkrafter vid ­borrning 340 skärmaterial, klassificering 263 skärpning av ­slipskiva 440

skärtryck 274 skärvätskor 366 slipmedel 344 slipning 342 slipning av roterande verktyg 364 slipning av ­svarvverktyg 364 slipskivan 344 sliptryck 346 släpnålsmetoden 79 släppning 222 släppningsvinkel 250 släppningsyta 250 smidning, ­smidbarhet 168 smältviskositet 454 smörjmedel 112 smörjning 366 snabbstål 265 snabbstålsfräsar 311 snittmetoden 116 solventraffinering 369 specifik skärkraft 274, 321 specifik ytpåverkan 260 specifikt formändringsarbete 112 spel 222 spelpassning 22 spetstandad fräs 311 spetsvinkel 79, 250, 337 spindelnosar 352 spiralborr 337 spolvätska 417 sprutblåsning 462 sprutpressning 464 spånbildning 252 spånbildningszon 253 spånbrytare 257 spåndelare 312 spånskärande bearbetning 248

spånstukning 249 spåntemperatur 258 spånvinkel 250 spånyta 250 spännhylsa 358 spänningsdeviator 95 stabilitetsdiagram 325 standardavvikelse 37 stans 219 stansdyna 219 stansgrad 214 stansning 219 stansverktyg 223 stationär klipplina 235 stelplastiskt med deformationshårdnande 108 stelt-idealplastiskt ­material 107 stelt triangulärt hastighetsfält 119 STEM-Drilling 407 stick slip 112 stopptolk 61 struktur 89 strukturviskositet 454 sträckblåsning 461 sträckdragning 182 sträckgräns 97 sträckpressning 175, 182 strängpressning 203 strängpressning av rör 158 strängpressningsmaskin 203 strängsprutning 455 stukning 169 stuksmide 173 styckskärande bearbetning 210 stångdragning 162 ställvinkel 250 Sakregister

I 493

superplasticitet 134 supportsvarv 296 svarvfräsning 299 svarvning 294 symmetritolerans 33 systematiska fel 36 sänkgnistmaskin 418 sänksmide 169

T Taylors ekvation 281 Taylors princip 43 teknisk deformation 101 teknisk spänning 97 teknisk töjning 97 tensider 371 teoretisk ytjämnhet vid svarvning 262 teori för dragning 165 teori för dragpressning 179 teori för plåtbockning 192 teori för skärande bearbetning 248 teori för strängpressning 156 teori för plåtvalsning 142 termisk avgradning 434 termoplaster, formsprutning 467 textur 135 tillfälliga fel 39 tillverkningsfas 10 tillverkningskostnad 283 tiopunktshöjden 76 titankarbidskär 268 toleransbilder 50 toleranser 19 toleransgrad 20 toleransgrad, ­håltolkar 49

494 I S a k r e g i s t e r

toleransområde 19 toleranssystem 20 toleranstolkar 47 toleransvidd 48 tolkar 48 tolkning 18 totalkasttolerans 33 trochoid fräsning 333 trumling 436 trumlingsskärv 436 tryckkammarblästring 435 tråddragning 159 trådgnistning 425 tvåstationsverktyg 225 tvärflöde 407 tvärströmningslasrar 392 töjning 131

U ultraljudsbearbetning 438 underhåll skärande ­eggar 362 underläggsplatta 295 upprymning 336 uppspänning vid roterande spindlar 352 uppspänningsdon 347 urgryning/urflisning 278 urladdningsförlopp 417 utnyttjningsgraden 226 utvärderingslängd 74 V val av mätmetod/mätdon 62 valsfräsning 308 valsning 136 valsningsfel 148 valsningsmetoder 149

valsverkningsgrad 148 vankant 214 varmbearbetning 88 varmformning 476 varmisostatisk kompaktering 266 varmpressning 88 varmsmidning 168 varmvalsning 139 vattenlösning 368 vattenskärning 387 vcTc-kurva 280 vegetabilisk olja 368 verklig spånarea 252 verklig spåntjocklek 249 verktygsadministration 365 verktygsflöde 360 verktygsförslitning 277 verktygsgeometri 250 verktygskostnad 286 verktygsmaterial 262 verktygsunderhåll 359 vertikalfräsmaskin 328 vibrationer 323 vibrationsbearbetning 438 vibrationstrumling 437 vinkelriktighetstolerans 31 vippindikator 60 visande mätinstrument 58 viskoelasticitet 454 visningsavvikelse 58 Voces ansats 106 volymkonstans 102 von Mises flytvillkor 92 vågighet 71 vändskärsgeometri 315 vändskärsteknik 295 vätskestråleskärning 387

Y ytavvikelse 71 ytcentrerat gitter 88 ytformtolerans 29 ytjämnhet 71 ytjämnhetskriterier 75 ytjämnhetsmätning 72 ytjämnhetsnummer 77 ytjämnhetssymboler 77

ytjämnhetsvärden 73 ytnormal 77 ytterrundläppning 433 yttre formändringsmotstånd 111

Å

Ö öppet stansverktyg 219 övre gränslastmetoder 119 övriga bearbetningsmetoder 386

åldring 128 återfjädring 99, 197

Sakregister

I 495

Modern produktionsteknik Modern produktionsteknik del 1 och 2 är avsedda för grundkurser i produktionsteknik vid ingenjörs- och civilingenjörsutbildningar. I tillämpliga delar kan böckerna även användas på andra utbildningar som har behov av kunskaper inom produktionsteknik.

Huvudsyftet med böckerna är att beskriva bakomliggande teorier och samband, och med belysande exempel öka förståelsen för produktionstekniska villkor och möjligheter.

Modern produktionsteknik är uppdelad i två delar: Del 1: Grundläggande verkstadstekniska bearbetningsmetoder och mätteknik.

Det 2: Verkstadsteknisk automatisering och datorstöd inom det produktionstekniska området.

Den matematik och materiallära som läses vid ingenjörsutbildningen är tillräcklig för att tillgodogöra sig innehållet.

Böckerna kan läsas var och en för sig, men det underlättar förståelsen om kursplanen tillåter att båda böckerna används för hela utbildningen i produktionsteknik.

Varje kapitel avslutas med repetitionsfrågor och i förekommande fall även beräkningsuppgifter. Detta gör att böckerna även är lämpliga för självstudier.

Best.nr 47-11343-9 Tryck.nr 47-11343-9