Tala säkert Tala säkert är ett läromedel i svenska som närmar sig den läroplansenliga muntliga presentationen på ett både roligt och utmanande sätt. Det är också ett verktyg för dig som lärare när det gäller att stärka elevernas självförtroende och självkänsla i talsituationer och skapa en positiv och inkännande atmosfär i klassrummet. I lärarhandledningen får du stöd och inspiration att stegvis hjälpa eleverna att bli säkrare som talare och lyssnare samt utveckla deras förmåga att göra muntliga presentationer. I lärarhandledningen finns • kopplingar till läroplanen • förslag på hur momenten kan introduceras • fler övningar att gå vidare med • diskussionsfrågor • kopieringsunderlag.
Tala säkert Lärarhandledning
Lärarhandledningen är gemensam för arbetsböckerna Tala säkert A och B.
A
Tala säkert är ett läromedel för åk 2–5 Tala säkert A, åk 2–3 Tala säkert B, åk 4–5 Tala säkert – Lärarhandledning
Tala säkert A
Tala säkert
Tala säkert LärArhAndLedninG
B
A
Mikael Andersson Goloconda Fahlén
B
Mikael Andersson Goloconda Fahlén
B Mikael Andersson Goloconda Fahlén
Art.nr 37411
www.studentlitteratur.se
978-91-44-09090-0_cover.indd Alla sidor
Mikael Andersson Goloconda Fahlén
2015-01-07 14:45
Studentlitteratur AB Box 141 221 00 LUND Besöksadress: Åkergränden 1 Tfn 046-31 20 00 www.studentlitteratur.se
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.
Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopierings skyddad.
Art.nr 37411 ISBN 978-91-44-09090-0
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
© Författarna och Studentlitteratur AB 2015 Upplaga 1:3 Printed by Holmbergs i Malmö, Sweden 2016
978-91-44-09090-0_01_book.indd 2
Redaktion: Karin Sjöbeck Layout och illustration: Eva-Marie Wadman
2015-07-06 14:02
Innehåll Förord....................................................................... 4 Introduktion till Tala säkert............................................... 5 Serien: Göra en presentation och Din presentation – dina pusselbitar..................................... 8 Pusselbitar
A
B
och
B
.................................................... 8
A
A
A
A
A
B
Andas med magen.................................... 22
A
B
Träna din röst........................................... 24
Kontakt med golvet..................................... 12
Neovess, B
B
Neovess och neositet...................... 14
Hitta ditt tempo......................................... 16
Stå och tala, Sitta och lyssna,
B
Kroppsspråk.. ....... 18
B Självpepp............................................... 27 A
A
B
Förstå andra............................................ 30
A
B
Vässa dina öron........................................ 40
A
B
Positiv respons......................................... 44
A
Segergest,
A
Lägga på minnet,
A
B
B
Ta emot applåder ........................ 46 B
Memorera mera .................. 48
Gör din insättning...................................... 53
Kopieringsunderlag: Tänk till och känn in ......................... 34
lh1103.indd 3
Ord för känslor............................... 37
Min egen serie................................ 55
Till sist – Fem råd till en talare............. 58
2014-12-16 15:46
Förord Att tala inför andra och att kunna föra sin talan blir allt viktigare i dagens samhälle. I läroplanen uppmärksammas dessa förmågor tydligt, och i undervisningen är det viktigt att eleverna får utrymme att utveckla sina retoriska förmågor. Läromedlet Tala säkert hjälper dig som lärare att på ett lätt och roligt sätt stödja och träna eleverna i att hålla i muntliga presentationer och att bli uppmärksamma lyssnare.
Tala säkert – Lärarhandledning är ditt verktyg för att hjälpa eleverna att uppnå läroplanens mål i svenska när det gäller att tala och att lyssna. Förmågan att göra bra och tydliga presentationer och samtidigt känna sig säker är något som dina elever kan bära med sig och ha nytta av genom hela sin skolgång, och även framöver i livet. Förmågan att lyssna uppmärksammas ofta inte i samma utsträckning som förmågan att tala, men genom detta läromedel kan du steg för steg stötta eleverna att utveckla sin förmåga att bli goda och empatiska lyssnare. Du ger dem en bra grund till att bli säkra talare och lika säkra lyssnare! Per Wallroth har ordet Många vuxna människor blir oroliga och nervösa om de är tvungna att hålla ett tal eller göra en presentation eller bara yttra sig inför en större grupp. För en del är det rena fasan. Detta beror i hög grad på bristande träning. Den svenska skolan har traditionellt sett inte prioriterat den muntliga presentationen, och man har ofta bortsett från att ett muntligt framträdande består av en rad olika moment som behöver diskuteras och övas innan det känns tryggt att ställa sig inför åhörarna. Förhoppningsvis blir det ändring på den saken nu när Mikael Andersson och Goloconda Fahlén presenterar Tala säkert, ett pedagogiskt och stimulerande läromedel som kan hjälpa eleverna att hitta lugnet och glädjen som talare, ett steg i taget. Som psykolog är jag särskilt glad över avsnittet ”Förstå andra”, där barnen får öva sig att mentalisera. Mentaliseringsförmågan, det vill säga förmågan att tänka och känna kring sina egna och andras tankar och känslor, har en avgörande betydelse för vår psykiska hälsa och för att vi ska kunna förstå andra människor och fungera bra i relationer. Det här avsnittet gör Tala säkert till ett läromedel som inte bara gör eleverna till bättre talare och lyssnare – det kan göra dem lite bättre rustade för livet överhuvudtaget. Per Wallroth Fil. dr, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och författare till Mentaliseringsboken Vi vill gärna tacka – Per Wallroth för inspiration och för de värdefulla citaten ur Mentaliseringsboken, Karneval förlag, 2010 – rektor Stina Karlsson, samt lärare och elever på Torsviks skola Lidingö – lärare och elever på Enskede skola – Karin Sjöbeck som stött och blött vartenda ord med stort och ovärderligt tålamod – alla er som på ett så storartat sätt peppat och stöttat oss genom arbetet med Tala säkert. Er hjälp har varit ovärderlig. Vi är så tacksamma! Mikael Andersson Goloconda Fahlén
4
lh1103.indd 4
2014-12-16 15:46
Introduktion till Tala säkert
A
B
Vad är Tala säkert? Tala säkert är ett läromedel i svenska för åk 2–5, och det består av
• Tala säkert A, åk 2–3 • Tala säkert B, åk 4–5 • Tala säkert – Lärarhandledning. I Tala säkert – – –
får eleverna genom praktiska övningar lära sig att förbereda och genomföra muntliga presentationer får eleverna själva bygga en modell för hur de gör presentationer utifrån de knep de lär sig i boken motsvaras varje knep av en pusselbit som eleverna kan placera som de själva vill i en serie som finns i respektive elevbok.
Vad lär sig eleverna i Tala säkert? Eleverna lär sig hur de kan – – – – – –
hantera sina känslor i samband med presentationer och på så sätt känna sig trygga skapa en bra stämning i klassen i samband med muntliga presentationer använda kroppsspråket för att förstärka innehållet i presentationer lyssna fokuserat memorera innehållet i presentationer motivera sig själva i skolarbetet.
Tala säkert och läroplanen Enligt läroplanen ska eleverna bland annat utveckla och känna ”tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan” och träna sig i att göra muntliga presentationer i ämnet svenska. Årskurs 1–3 Tala, lyssna och samtala • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer. • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och hjälpmedel som kan stödja presentationer. Årskurs 4–6 Tala, lyssna och samtala • Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation. För att kopplingen mellan undervisningen och läroplanen ska bli tydlig finns det i lärarhandledningen citat ur läroplanen som anknyter till de olika pusselbitarna (kapitlen) i elevböckerna.
5
lh1103.indd 5
2014-12-16 15:46
A
B
Din presentation – dina pusselbitar s. 42–43 A
B
Göra en presentation s. 6–7
Ur läroplanen Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga.
Mål
• Eleverna ska få en översikt av de olika moment som ingår i en presentation – såväl före
som under och efter presentationen. • Eleverna ska med hjälp av Kim få en uppfattning om var olika knep kan placeras i serien. • Eleverna ska kunna använda serien som ett stöd för arbetet i samband med muntliga presentationer.
Syfte
• Att eleverna ska kunna träna och förbereda de olika momenten i en presentation var för sig
så att de steg för steg utvecklar sin presentationsförmåga. • Att eleverna ska bli motiverade att arbeta med muntliga presentationer och att de samtidigt ska tycka att det är inspirerande och roligt. • Att eleverna ska kunna sätta in sina kunskaper i ett sammanhang med Kim som inspiration och förebild.
Serien i elevböckerna
• I förordet på s. 4–5 förklaras att varje knep blir en pusselbit. Eleverna får information om
att de ska skriva pusselbitarnas namn i serien på s. 42–43 på de ställen där de tycker att pusselbitarna passar.
A
B
• Serien består av åtta rutor där Kim gör en presentation, det vill säga visar de olika moment
som hör ihop med en presentation – från att förbereda sig flera dagar i förväg till att sammanfatta sina intryck några dagar efter presentationen. • I serien på s. 6–7 finns en förklarande text i varje ruta, och under varje ruta finns förslag på pusselbitar som hör ihop med innehållet i rutan. • I serien på s. 42–43 finns ingen text i rutorna, utan där ska eleverna själva under arbetets gång skriva en förklarande text och även skriva de pusselbitar som de tycker passar till respektive ruta.
8
lh1103.indd 8
2014-12-16 15:46
• Obs! De pusselbitar som står under serierutorna på s. 6–7 är endast Kims förslag.
Tanken är att eleverna i serien på s. 42–43 själva ska komma fram till var de tycker pusselbitarna passar bäst.
Introducera
• Gå igenom förordet på s. 4–5 så att eleverna förstår hur de ska arbeta med serien och
pusselbitarna och så att de får klart för sig vad de olika symbolerna betyder. Gå också igenom beskrivningen av hur de kan göra en mapp där de efter hand ska samla texter och bilder. Låt dem sedan göra var sin mapp. • Be eleverna läsa texten i serien på s. 6–7 och ta upp frågor och synpunkter till diskussion.
A
• Förklara och diskutera innebörden av ordet neovess. Eleverna kommer senare att arbeta
med ordet i pusselbiten ”Neovess”. • Diskutera innehållet i de olika serierutorna på s. 6–7 och vad som är viktigt i varje ruta.
B
• Förklara och diskutera innebörden i ordet neositet. Eleverna kommer senare att arbeta
med ordet i pusselbiten ”Neovess och neositet”. • Diskutera innehållet i de olika serierutorna på s. 6–7 och vad som är viktigt i varje ruta. Här följer en genomgång av de olika serierutorna på s. 6–7 med förslag till frågor att diskutera.
Toppar formen Kim förbereder sin presentation några dagar i förväg. – Varför är de viktigt att förbereda sig inför en presentation? – Hur lång tid före en presentation tycker du det är bra att du börjar förbereda dig? Varför? – På bilden fantiserar Kim om hur bra det kommer att gå. Varför, tror du? – Hur brukar du förbereda dig?
Redo för att lyssna Läraren hjälper eleverna att bli redo för att lyssna genom att använda en stämgaffel. I pusselbiten ”Vässa dina öron” finns en övning som anknyter till detta. – Hur kan du som lyssnar hjälpa en klasskompis som talar? – Hur tycker du en bra lyssnare ska vara? – Hur viktig är du som lyssnare för att en klasskompis presentation ska bli bra? – Varför är det viktigt att lyssna?
Sista förberedelserna Kim gör sig redo för entré utanför klassrummet. – Hur brukar du göra när du ska koncentrera dig? – Varför är det viktigt att hitta fokus precis före en presentation? – Vad brukar du tänka på innan du ska göra en presentation?
9
lh1103.indd 9
2014-12-16 15:46
Entré Kim gör entré i klassrummet och går till den plats där hen ska göra presentationen. – Hur kan en lugn och trygg entré hjälpa dig att känna dig säker och neovess när du ska tala? – Hur kan en lugn och trygg entré göra att det blir roligt och lätt att lyssna koncentrerat? – Varför är det bra att du först går ut ur klassrummet en stund innan du ska göra en presentation och sedan gör entré?
Presenterar för klassen Kim gör en presentation för klassen. – Hur känns det att stå framför klassen och tala? – Vad brukar du tänka på under en presentation? – Vilka knep använder du för att göra en bra presentation? – Varför är det viktigt att tala med en röst som hörs i hela klassrummet?
Tar emot applåder Kim tar emot applåder från sina klasskompisar med en segergest. – Hur brukar du känna dig precis efter en presentation? – Hur känns det att få applåder? – Varför brukar du applådera?
Tillbaka till min plats Kim går tillbaka till sin plats. – Vilken känsla brukar du ha när du går och sätter dig på din plats? – Hur snabbt eller långsamt brukar du gå? – Vad brukar du vilja göra direkt efter att du har ha fått applåder?
Insättning på Neovess Bank Kim skriver en insättning på Neovess Bank. Läraren sitter bredvid och hjälper hen med att sammanfatta och minnas det som gick bäst. – Vad brukar du framför allt minnas efter en presentation? – Varför är det viktigt att lägga det som gick bra på minnet? – Varför är det bra att du sammanfattar din presentation och gör en insättning? Vad kan du använda insättningen till?
Gå vidare – fler övningar Förberedelse och fantasi. I första rutan ”Toppar formen” fantiserar Kim om presentationen, det vill säga hen gör en form av målbildsövning. Genom att läsa serien, fantisera och tänka sig in i hur det kommer att bli förbereder eleverna sig på liknande sätt inför presentationen. Du kan också guida eleverna genom att göra den här målbildsövningen i klassen.
• Be eleverna sitta bekvämt. Säg till dem att blunda och att andas med magen. • Guida dem igenom vad som kommer att hända under en presentation.
Säg till exempel så här: – Tänk dig att du står utanför klassrummet. Du känner dig glad, neovess och laddad. – Du tar tag i handtaget och öppnar dörren. Alla i klassen är koncentrerade och redo att lyssna. – Du känner kontakten med golvet och går lugnt och säkert in i klassrummet.
10
lh1103.indd 10
2014-12-16 15:46
– Du njuter av hur bra det känns och hur laddad och förberedd du är. Det ska bli så kul! – Du andas med magen och tittar på dina klasskompisar, koncentrerar dig och börjar berätta. – Du talar lagom långsamt och din röst når ut i hela klassrummet. Det känns kul att alla lyssnar! Du använder ditt kroppsspråk och du känner dig trygg. – Din presentation börjar närma sig slutet. Du andas med magen och tittar mot dina klasskompisar. Du säger den sista meningen, står kvar och känner efter hur det känns. – Du känner kontakten med golvet och fortsätter andas med magen. – Dina klasskompisar applåderar. Du tar emot applåderna genom att göra din segergest. – Du går och sätter dig i din bänk i ett lagom långsamt tempo. Du känner dig riktigt stolt över att du har gjort din presentation.
• Diskutera följande:
– Hur känns det att fantisera om en presentation? – Hur känns det att göra en presentation? – Upplever du någon skillnad mellan fantasi och verklighet? Berätta om dina tankar och känslor.
Tips Använd kopieringsunderlag 3, ”Min egen serie” s. 55–57. Serien och pusselbitarna finns som kopieringsunderlag där eleverna själva kan experimentera och skapa fritt. Gör en egen serie. Låt eleverna göra sina egna serier och pusselbitar. Serier i andra sammanhang. Kanske finns det andra tillfällen där eleverna kan förbereda sig genom att göra en egen serie, till exempel inför – en idrottsdag med tävlingar – en musikuppvisning – en avslutning där eleverna ska framträda. Träna järnet! På sista sidan i elevböckerna finns några tips om hur eleverna kan träna på presentationen så att de olika knepen kan falla på plats och bilda en helhet.
Diskutera och sammanfatta
• Hur kan du använda serien när du
förbereder dig inför en presentation?
11
lh1103.indd 11
2014-12-16 15:46
Kontakt med golvet
A
B
Ur läroplanen Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas.
Mål
• Eleverna ska kunna rikta sin uppmärksamhet och sin energi i olika talsituationer på ett
konstruktivt sätt. • Eleverna ska få tillgång till verktyg för att styra sina tankar och känslor vilket skapar trygghet och självtillit i en talsituation.
Syfte
• Ge eleverna verktyg för att styra sitt fokus. • Ge eleverna verktyg för att hantera eventuella känslor av nervositet i samband med
muntliga presentationer.
Pusselbiten i elevböckerna A Eleverna • utforskar hur fötterna känns mot golvet och får på så sätt en träning i att rikta sin uppmärksamhet • besvarar frågor om fokus och instrueras att känna kontakten med golvet innan en muntlig presentation • testar att lägga ihop pusselbitarna ”Kontakt med golvet” och ”Vässa dina öron”.
B Eleverna • besvarar utförliga frågor om hur fötterna känns mot golvet • instrueras att känna kontakten med golvet som ett sätt att hitta fokus och göra sig redo inför en muntlig presentation • testar att lägga ihop pusselbitarna ”Kontakt med golvet” och ”Träna din röst”.
Introducera B A Utforska Hur känns fötterna? • Be eleverna ställa sig upp. Förklara för dem att de ska känna efter hur fötterna känns mot golvet men däremot inte tala om hur det känns. Berätta också att de kan blunda om de vill – en del elever kan då lättare koncentrera sig på att känna efter. Säg ungefär så här: • Stå stadigt med benen lite isär och med lätt böjda knän. Blunda gärna om du vill.
12
lh1103.indd 12
2014-12-16 15:46
• Känn efter
– hur hälarna känns mot golvet – hur tårna känns mot golvet – om fotsulorna trycks lika mycket mot golvet – om hälarna och den främre delen av fötterna trycks ner i golvet lika mycket. • Ta ett långsamt steg framåt och sätt i hälen först. Ta ett långsamt steg till och känn efter hur den ena foten lyfts medan den andra foten pressas mot golvet.
Gå vidare – fler övningar ”Stör” eleverna. När eleverna har hittat en stabil känsla av fötternas kontakt med golvet kan du ”störa” eleverna. Berätta till exempel att månen håller på att trilla ner eller att allt godis i hela världen har tagit slut. Tanken är att eleverna ska tappa fokus för att sedan kunna återgå till att fokusera. På så sätt får eleverna en repetitiv träning i att hitta fokus. Titta på detaljer. Att rikta uppmärksamheten mot ett bestämt mål är ett bra sätt att hantera nervositet inför en muntlig presentation. Be eleverna välja ut ett föremål långt bak i klassrummet som de kan titta på om de tycker det börjar kännas obehagligt när de står framför klassen.
Tips Fokusera tillsammans. Att gemensamt rikta uppmärksamheten mot fötternas kontakt med golvet bidrar till att höja koncentrationen i klassrummet. Det är en bra uppvärmning inför uppgifter som kräver fokus.
A Vässa dina öron: Testa B Träna din röst: Testa Lägg ihop pusselbitar. I A-boken lägger eleverna ihop denna pusselbit med ”Vässa dina öron”. I B-boken lägger de ihop denna pusselbit med ”Träna din röst”. • Be eleverna testa att para ihop fler knep, till exempel att känna kontakten med golvet innan de övergår till att – memorera som i pusselbiten ”Lägga på minnet” eller ”Memorera mera” – göra en segergest som i pusselbiten ”Segergest” eller ”Ta emot applåder” – mentalisera som i pusselbiten ”Förstå andra”.
Diskutera och sammanfatta A Tänk efter, Tyck till B Tänk efter
• Vad innebär det att fokusera, tycker du? • När brukar du vara fokuserad? • I vilka andra situationer tycker du det är bra att vara fokuserad? • Hur kan du göra för att fokusera i olika situationer? B Utforska
• Hur upplever du att det känns i fötterna när du besvarar frågorna så att utomjordingen
ska förstå hur du menar? • Varför kan det vara bra att du skriver om dina känslor? • Hur gör du för att hitta ord som passar ihop med en känsla? Vilka knep använder du?
13
lh1103.indd 13
2014-12-16 15:46
Hitta ditt tempo
A
B
Ur läroplanen Svenska Syfte På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan.
Mål
• Eleverna ska kunna styra tempot i sitt kroppsspråk och därigenom kunna skapa en trygg,
säker och neovess talsituation vilket bland annat ger dem tilltro till ”den egna språkliga kommunikativa förmågan”. • Eleverna ska kunna använda tempot i tal och kroppsspråk som ett sätt att lyfta fram det budskap de vill understryka i sina presentationer.
Syfte
• Att eleverna ska få en medvetenhet om tempot i sitt kroppsspråk och få ett verktyg för att
reglera nervositet och stress. • Att eleverna ska få ett redskap så att de kan styra sin energi konstruktivt i samband med presentationer.
Pusselbiten i elevböckerna A
• Eleverna arbetar två och två, gör uppgifter och uppskattar sitt tempo på en tiogradig skala. B
• Eleverna – arbetar två och två och tränar på att reglera tempot i kroppsspråket – iakttar varandras rörelser och uppskattar tempot när de gör uppgifter som kan förknippas med talsituationer. Introducera A Utforska, Tänk efter
B Utforska Ut ur och in i klassrummet • Be eleverna gå i ett långsamt tempo i klassrummet och uppmana dem att hitta ett tempo som känns lugnt och skönt. Rita gärna upp den skala som finns i elevböckerna på tavlan och instruera dem hur de ska uppskatta sitt eget tempo. • Låt eleverna gå ut ur klassrummet och sedan in igen i samma lugna tempo som tidigare för att förstärka känslan av trygghet, neositet och koncentration.
16
lh1103.indd 16
2014-12-16 15:46
Att diskutera A Tänk efter
B Tyck till, Tänk efter – – – –
Hur känns det i kroppen när du rör dig snabbt? Hur känns det i kroppen när du rör dig långsamt? Hur påverkas det du gör, till exempel en muntlig presentation av ett snabbt respektive långsamt tempo? Hur brukar du reagera när du tittar på någon som rör sig snabbt respektive långsamt?
Tips I lugnt tempo mot matsalen. När eleverna har tränat på att reglera sitt tempo under lugna omständigheter behöver de träna på att medvetet röra sig långsamt även när de upplever ett visst mått av stress. Ett bra tillfälle är att gå långsamt till matsalen när det är dags för lunch. Tanken är att eleverna då får öva på att stå emot en impuls att röra sig snabbt när omständigheterna manar till ett snabbare tempo.
Gå vidare – fler övningar Taltempo • Rita upp skalan som finns i elevböckerna på tavlan. Visa eleverna hur den kan användas även för att markera tempot i talet. Fråga dem exempelvis hur snabbt eller långsamt du pratar just nu. • Läs upp en mening i taget och be eleverna härma. Överdriv betoningar och retoriska pauser. Använd gärna olika röstlägen och växla mellan att nästan viska och att tala med en stark och tydlig röst. Här är några förslag på meningar: – Får jag be om största möjliga tystnad. – Nu ska jag berätta något viktigt. – I trafiken måsta du titta dig för noga. – Gå på övergångstället när du ska gå över vägen. – Använd reflexer när det är mörkt ute. – Använd cykelhjälm när du cyklar. – Det är viktigt att cykeln har bromsar som fungerar.
Diskutera och sammanfatta – – – – – –
Hur påverkas innehållet i en text av taltempot? Hur långsamt är för långsamt? Hur snabbt är för snabbt? Vilken betydelse har det för en presentation om du varierar taltempot? Hur påverkas rösten av taltempot? Hur kan taltempot användas för att göra en berättelse intressant? Vilket taltempo gör att du lyssnar riktigt noga?
långsamt
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
snabbt
17
lh1103.indd 17
2014-12-16 15:46
Andas med magen
A
B
Ur läroplanen Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer.
Mål
• Eleverna ska få tillgång till ett verktyg för att reglera fysiska reaktioner i en stressande situation och skapa förutsättningar för en neovess känsla. • Eleverna ska bli medvetna om sambandet mellan andning och emotionella reaktioner.
Syfte
• Förstärka förmågan att rikta fokus innan och under en presentation. • Förstärka förmågan att reglera andningen vilket även skapar förutsättning för att använda rösten på ett bra sätt.
Pusselbiten i elevböckerna A
• Illustrationerna med Kim visar var andningsmuskeln sitter och hur den fungerar. • Eleverna utforskar andningen genom att ligga på golvet och ha en bok på magen. • Eleverna besvarar frågor om andningen och testar att andas lugnt i fem minuter. B
• Ordet diafragma introduceras och illustrationer med Kim visar var den sitter och hur den fungerar. • Eleverna tränar på att andas med magen på olika sätt: stående, sittande och i ett jämnt tempo. • Eleverna besvarar frågor om andningen i samband med en presentation.
Introducera A Utforska Det är lättast för eleverna att hitta en bra andning när de ligger ner eftersom de flesta muskler i kroppen då är avslappnade. • Låt eleverna lägga sig på golvet med böjda knän och fotsulorna mot golvet och med den ena handen på bröstkorgen och den andra på magen. Säg till dem att andas lugnt och känna efter vilken hand det är som rör sig. Låt eleverna upptäcka att de verkligen andas med magen genom att känna att handen som ligger på magen höjs och sänks.
22
lh1103.indd 22
2014-12-16 15:46
B Utforska
• Repetera den ovanstående övningen om så är nödvändigt för att eleverna ska tänka på att
andas med diafragman. • Upprepa andningsövningen när eleverna står upp. Be dem lägga den ena handen på bröstkorgen och den andra handen på magen. De behöver stå stadigt med rak rygg och med avslappnade knän och axlar. • Gör till sist andningsövningen när eleverna sitter ner.
Gå vidare – fler övningar Fokus på andningen. Att andas med magen kan hjälpa eleverna att hitta fokus. Följande frågor fungerar som hjälp att fokusera och att känna efter. – Hur känns magen när lungorna fylls med luft och när luften släpps ut? – Hur känns luften när den dras in genom näsan? – Hur känns luften när den släpps ut genom munnen? – Hur känns ryggen (mot golvet) när luften släpps ut? – Hur känns luften när du andas in och ut – varm eller kall? Hur andas andra? Be eleverna leta efter filmklipp på internet där personer befinner sig i olika situationer. Här är några exempel på frågor och situationer: Hur andas – en person som just ska lägga en straff i en fotbollsmatch? – en person som står på startlinjen inför ett sprintlopp? – en musiker som går ut från scenen efter en konsert? – en person som precis ska dyka ner från en bassängkant?
Tips Att andas lugnt med magen är bra för att hitta fokus och bli neovess inför ett prov, ett idrottsmoment, en sångövning eller något annat som kräver koncentration och fokusering.
Diskutera och sammanfatta
• Hur kan du höra på en persons andning om han eller hon är lugn eller har bråttom? • Hur känns det i kroppen när du har andats med magen en stund? • Varför är det bra att andas med magen? • Varför behöver du träna på att andas med magen? 23
lh1103.indd 23
2014-12-16 15:46
Tala säkert Tala säkert är ett läromedel i svenska som närmar sig den läroplansenliga muntliga presentationen på ett både roligt och utmanande sätt. Det är också ett verktyg för dig som lärare när det gäller att stärka elevernas självförtroende och självkänsla i talsituationer och skapa en positiv och inkännande atmosfär i klassrummet. I lärarhandledningen får du stöd och inspiration att stegvis hjälpa eleverna att bli säkrare som talare och lyssnare samt utveckla deras förmåga att göra muntliga presentationer. I lärarhandledningen finns • kopplingar till läroplanen • förslag på hur momenten kan introduceras • fler övningar att gå vidare med • diskussionsfrågor • kopieringsunderlag.
Tala säkert Lärarhandledning
Lärarhandledningen är gemensam för arbetsböckerna Tala säkert A och B.
A
Tala säkert är ett läromedel för åk 2–5 Tala säkert A, åk 2–3 Tala säkert B, åk 4–5 Tala säkert – Lärarhandledning
Tala säkert A
Tala säkert
Tala säkert LärArhAndLedninG
B
A
Mikael Andersson Goloconda Fahlén
B
Mikael Andersson Goloconda Fahlén
B Mikael Andersson Goloconda Fahlén
Art.nr 37411
www.studentlitteratur.se
978-91-44-09090-0_cover.indd Alla sidor
Mikael Andersson Goloconda Fahlén
2015-01-07 14:45