9789147116263 by Smakprov Media AB

Cege Ekström Ronald Fagerfjäll Carina Jansson

Entreprenörskap Utveckling av företagande Andra upplagan

Fakta & uppgifter

Välkommen till Entreprenörskap – utveckling av företagande! Detta är en bok om företagande och företagandets villkor. Innehållet tar upp en del om entreprenörskap genom olika tider, hur nya företag kommer till och vad som driver en nyföretagare och entreprenör. Vår förhoppning är att du ska få kunskap om vad som ligger bakom utvecklingen av nya företag och produkter. Boken ger också kunskaper om de ekonomiska villkor som gäller för företagande.

Ta initiativ och vara kreativ Entreprenörskap handlar bl a om att kunna ta initiativ, ta ansvar och vara kreativ. Dessa egenskaper kännetecknar de flesta företagsentreprenörer. Du kan givetvis vara entreprenöriell även i andra sammanhang, t ex i ideell föreningsverksamhet och konstnärlig verksamhet. Entreprenörskap kan därför sägas vara ett förhållningssätt till hur du skapar nytt eller utvecklar något befintligt. Boken Entreprenörskap – utvecklande av företagande innehåller moment som ska utveckla din entreprenöriella medvetenhet och handlande. Detta sker genom att vara med och planera, genomföra och utvärdera projekt individuellt och i arbetsgrupper. Viktiga avsnitt är träning i att vara kreativ och komma med lösningar men också att reflektera över grupprocesser och din egen roll i en arbetsgrupp.

Kunskaper om företagande Boken innehåller även moment i grundläggande företagande och hur ett projekt ska planeras uttryckt i ekonomiska termer. Viktiga inslag i boken är också muntlig och skriftlig presentation av projekt för att på så vis utveckla din kommunikativa förmåga, liksom samarbets- och ledarskapsförmåga. För att ge inspiration finns historiska berättelser om några framgångsrika svenska företagsentreprenörer genom tiderna samt bakgrundskunskaper till hur företag och produkter utvecklas.

Användningsområden

Entreprenörskap – utveckling av företagande är avsedd för olika typer av kurser inom företagande, bl a entreprenörskap, entreprenörskap och företagande samt grundläggande företagsekonomi. Boken är ett alternativ med stark entreprenörsinriktning för Företagsekonomi 1–2 på Ekonomiprogrammet och Entreprenörskap på gymnasiets yrkesprogram. Dessutom är boken med sitt breda och flexibla innehåll lämpad för alla slag av lokala kurser i entreprenörskap och företagande. Inriktningen kan här vara projektinriktad eller fokuse-

VÄLKOMMEN!

rad på småföretagandets ekonomi. Boken passar givetvis också för motsvarande kurser på komvux. På gymnasiets studieförberedande program kan kursen Entreprenörskap och företagande med fördel användas för att driva exempelvis Ung företagsamhet (UF), www.uf.se. Här blir den således ett komplement till kursen Företagsekonomi 1. På gymnasiets yrkesprogram får Entreprenörskap en mer självständig prägel med grundläggande företagskunskaper samt ett mindre företagsprojekt inom programmets branschinriktning. I båda fallen gäller det utveckling av företagande – ”från idé till succé”. Även här kan Entreprenörskap med fördel anpassas till exempelvis UF. Uppläggningen av entreprenörskap i undervisningen utgår lämpligen från lokala förhållanden och initiativ. Inom vuxenutbildningen är det också möjligt att utveckla företagsprojekt på liknande sätt inom kursens ram. Entreprenörskap – utveckling av företagande är också lämplig för tillämpande kurser inom Yrkeshögskolan (Yh) och företagsutbildningar samt inom grundläggande högskoleutbildning. Boken kan även användas för självstudier för att starta eget företag, utveckla egna produkt- eller företagsidéer eller som inspiration för kreativ produktutveckling i företag.

Indelad i två block

Entreprenörskap – utveckling av företagande är indelad i två block: en utvecklingsdel – Från idé till succé – och en del om Företagandets villkor med kunskaper inom företagsjuridik, kalkylering, finansiering, marknadsföring och redovisning.

Kombinerad fakta- och uppgiftsbok Boken är en kombinerad fakta- och uppgiftsbok. Kortfattad text med praktiska exempel – aktuella och historiska – som kan bidra till att ge inspiration till nyskapande verksamhet. Illustrerande bilder och figurer, ett antal övningsuppgifter och genomgående stöd för eget projektarbete uppmanar till egen aktivitet. Uppgifterna består av rätt/fel-frågor, tillämpningsuppgifter, utvecklingsuppgifter samt en löpande projektuppgift. Förslag till lösningar finns i häftet Kommentarer och lösningar.

Författarna Vi som har skrivit denna lärobok är Cege Ekström, ekonom, samhällsvetare och lärare inom Yrkeshögskolan (Yh), tillika läroboksförfattare, Ronald Fagerfjäll, ledarskribent på Dagens Industri och författare till böcker om svenskt näringsliv

VÄLKOMMEN!

samt Carina Jansson, ingenjör, ekonom och lärare på gymnasieskolan. Vi har alla arbetat med företagande i olika former.

Andra upplagan 2013 I andra upplagan har fakta, tabeller, exempel och illustrationer genomgående uppdaterats. Lycka till med dina studier! Författare och Redaktion

”Lokomotivföretag” behöver få fram fler entreprenörer Den svenska basindustrin förknippas inte i första hand med entreprenörskap. Men paradoxalt nog bygger många industrikoncerners verksamhet just på detta. Ett stort industriföretag är som ett lokomotiv. Det drar fram både regionen där det är etablerat och de medelstora och små företagen i sin närhet. Men minst lika viktigt är det interna entreprenörskapet. En operatör i ett kontrollrum vid en pappersmaskin till exempel, hade förr en ganska praktisk roll. Gick något snett reste man sig och lagade felet. I takt med att maskinerna blir smartare, snabbare och mer driftsäkra får människan bakom maskinen en annan funktion. Nu handlar det om att styra optimalt, säkerställa kvalitet och övervaka processen, allt på eget initiativ. Då krävs ett entreprenöriellt tänkande. Hur ser vi då till att det finns en långsiktig kontinuerlig försörjning av nya driftiga personer in i verksamheten? Idén med att tidigt i skolan få eleverna att se entreprenörskap och företagande som lustfyllt och utvecklande är bra och helt nödvändig. Entreprenörsutbildning borde vara en naturlig del inom läroplanen i alla landets skolor. Nu måste alla Sveriges lokomotivföretag ta sitt ansvar genom att stötta skolor och entreprenörsutbildningar för att få fram fler entreprenörer. Det tjänar vi alla på – samhället, storföretagen och entreprenörerna själva. Jan Moritz Vice president, Human Resources Stora Enso AB Ny Teknik 050504

Fokus på Entreprenörskap! Exempel på ett av många inlägg i media. Att vara entreprenöriell är ett sätt att greppa framtiden!

Innehåll Del A Från idé till succé Entreprenörer – teknik och affärssinne 10

A1. Varför behövs utveckling? 12 Vilda och tama produkter 13 Vad är en produkt? 14 Produkter fyller behov 14 Teknikutveckling – produktutveckling 15 Vem utvecklar produkter? 16 Produktutveckling inom större företag 17 Innovatörens roll 18 Uppgifter 19 Åke Lundqvist – attackerade den amerikanska mobilmarknaden 23

A2. Tänka nytt och hitta lösningar 26 Vad kan man skapa? 27 Design allt viktigare 28 Teknikutveckling – inte bara produkter 29 Konsultföretagen – experter på teknikutveckling 30 Förmågan att spränga ramarna 31 Veta vad man inte vet! 32 Färre idéer med IT? 32 Ensam är stark – eller vi skapar tillsammans? 32 Ett lyckat entreprenörskap 33 Den snabba utvecklingen 34 PC:ns utveckling 34 Lite svensk TV-historia 36 Lite radio- och internethistoria 36 Teknikutveckling i historien 38 Uppgifter 41

Ruben Rausing – den främste svenske entreprenören? 44

A3. Projektarbete 46 Livet är fullt av projekt 47 En tillfällig kraftsamling 48 Projektstyrning 49 Projektet måste vara väl förankrat 50 1. Förstudien 52 2. Undersöka möjligheter 52 3. Genomförande 53 4. Uppföljning 53 Projektorganisation 54 Projektgruppen 54 Projektledaren 54 Projektplatsen 55 Möten 55 Samarbetsproblem 56 Projektrapport 57 Muntlig presentation 58 Uppgifter 59 Den driftiga familjen Nobel 66

A4. Förverkliga idéer 68 Produktutvecklingens steg 69 Produktidé 69 Idén bedöms 69 Idén blir till förslag 70 Testprodukt arbetas fram 72 Testförsäljning genomförs 72 Tillverkning av färdig produkt 72 Lansering på marknaden 72 Priserna sjunker 73 Den vackra tekniken 74 Patentskydd 74 Patentansökan 75 Patentkrav 76 Europapatent 78 Övriga produktskydd 79 Var försiktig med att sprida idéer! 79 Exempel på sekretessavtal 80 Uppgifter 81

INNEHÅLL

Del B Företagandets villkor Gunnar Bark – med sikte på bilsäkerhet 86

A5. Ta ansvar för produkten 88 Köplagar 89 Produktansvar 90 Produktansvarslagen 91 Produktsäkerhetslagen 92 Miljöbalken skyddar miljön 93 Producentansvar 95 Återanvändning eller återvinning? 95 Inom fem områden 95 Producentansvar för förpackningar 96 Bilar 97 Uppgifter 99 Sven Wingquist – han skapade det svenska kullagret 104

A6. Ständig förnyelse – ett måste 107 Produkter har också ett liv 108 Stöd vid uppgång 109 Upplivning vid nedgång 110 Man måste tänka framåt 110 Uppgifter 114

Ingvar Kamprad – störst bland distributions revolutionärerna 134

B1. Företagande och företagsformer 136 Vem blir egen företagare? 137 Vad ska man tänka på innan man startar? 137 Franchising – företag med snabbstart 138 Affärsplanen – företaget och framtiden 138 Affärsplanens innehåll 139 Var kan man få råd och hjälp? 139 Företags intressenter 140 Välj rätt företagsform! 141 Enskild näringsidkare – ett enmansföretag 141 Handelsbolag 141 Kommanditbolag 142 Aktiebolag 143 Ekonomisk förening 144 Ideell förening 145 Registrering av företag 145 Registrera domän på internet 146 Uppgifter 147 Wilhelmina Wahlgren Skogh – hotell- och turismentreprenör 151

B2. Räkna med resultat 153 Stikkan Andersson och ABBA – en del av det svenska musikundret 117

A7. Vad är den nya ekonomin? 120 Den nya ekonomin 121 Global marknadsföring 123 Globaliserade företag 123 Den nya ekonomins företag 124 Finansiering i stället för lönsamhet 124 Utvecklingen sker i Asien 126 En rejäl hemmamarknad! 127 Engelskan – en nyckel till gränslös kommunikation 127 Kritik mot den nya ekonomin 128 Uppförandekod 128 Uppgifter 129

Hur går företaget? 154 Så räknas resultatet 155 Intäkter och kostnader måste beräknas 156 Ekonomiska begrepp 156 Osålda varor är lager 157 Resultatet måste spegla lönsamheten 158 Resultat – historia och framtid 159 Resultatrapporter 159 Förändringar uppstår … 161 … och måste mötas 161 Olönsamhet kan medföra konkurs 161 Priset påverkar intäkterna 162 Flera faktorer påverkar priset 163 Var hamnar priset? 164 Priskalkyl 164 Volymen påverkar priset 165

INNEHÅLL

Priskalkyl i företag som tillverkar olika produkter

165

Beräkna påläggsprocent 166 Momsen läggs till priset 166 Momsen drabbar inte företag 167 Uppgifter 168

Ivar Kreuger – från byggentreprenör till bedragare 176

B3. Att utveckla kostar pengar 180 Kapitalbehov 181 Likviditetsbudget 182 Jämförelse mellan likviditetsbudget och resultatbudget 183 Hur kan likviditeten förbättras? 185 Investeringskalkyl 186 Är investeringen lönsam? 186 Investeringskalkylens tre delar 187 Grundinvestering – inte bara inköpspriset 187 Driftsöverskott uppstår varje år 187 Två metoder för investeringskalkyl 188 Pay-off = återbetalningstid 188 Pay-off metoden – för mindre investeringar 189 Nuvärdemetoden – tar hänsyn till ränta 189 Kalkylränta – den fjärde delen 189 Räntenivå 191 Nuvärdefaktor – finns i tabellen 191 Restvärdet kan läggas till kalkylen 193 Investeringskalkylen gäller inte bara siffror 194 Uppgifter 195 Axel Wenner-Gren – den nya ekonomins entreprenör 202

B4. Vad vill marknaden ha? 205 Vad är en marknadsundersökning? 206 Egna erfarenheter 206 Skrivbordsundersökning 206 Fältundersökning 207 Hur gör man urvalet? 210 Bortfallet måste begränsas 210 Hur ställer man frågor? 211 Planera hur resultat ska sammanställas 212 Uppgifter 213

Erling Persson – grundare av konfektionskedjan H&M 216

B5. Marknadsföring 218 Affärsidén – att uppfylla ett kundbehov 219 Affärsidén måste förnyas 220 Kunden är kung 221 Det finns olika köpare! 221 Vad köper företagen? 221 Marknaden – här möts säljare och köpare 222 Marknaden styrs av tillgång och efterfrågan 222 Många olika marknader 222 Kunder på avstånd 224 Masskommunikation 225 Internet – ett interaktivt medium 225 Väcka uppmärksamhet – ett måste 225 Säljfrämjande åtgärder = Marknadsföring 226 4 P:n – olika sätt att konkurrera 226 Många sätt att påverka? 227 Ett femte P – sätter personalen i fokus 227 Köparens valfrihet skyddas 228 Uppgifter 230 Håkan Lans – uppfinnare redan som liten 235

B6. Ekonomisk redovisning och analys 237 Styrning mot effektiva företag 238 Redovisning mäter resultat – och lönsamhet 240 Ekonomiska rapporter – resultat 241 Riskerna är många … 243 … och kräver åtgärder … 243 … som ger möjligheter 244 Olönsamhet kan medföra konkurs 244 Balansrapport 245 Officiella bokslutsrapporter 245 Analys – av lönsamheten 247 Årsbokslutet är grunden för analysen 249 Bokföring – grunder 250 Dubbel bokföring 250 Kontering med moms 251 Kontoplan 253 Uppgifter 254 Kortfacit 269 Sakregister 271

Del A Från idé till succé A1.

Varför behövs utveckling?

A2.

Tänka nytt och hitta lösningar

A3.

Projektarbete

A4.

Förverkliga idéer

A5.

Ta ansvar för produkten

A6.

Ständig förnyelse – ett måste

A7.

Vad är den nya ekonomin?

Entreprenörshistoria

Entreprenörer – teknik och affärssinne Entreprenörer tenderar att komma i vågor. 1900-talets tidiga entreprenörer var en del av verkstadsteknikens, elektricitetens, telefonteknikens och motorteknikens genombrott. Det fanns hundratals av samma sort. Ericsson kunde till exempel ha hetat Brunius eller Öller, och Asea kunde ha varit exempelvis Luth & Rosén. Separator hade fem–sex utmanare bara i Sverige och SKF nästan lika många. Precis som i idrottens värld är det bara vinnarna vi känner namnet på. Och precis som där är det ibland små skillnader mellan att vinna eller försvinna. Men det faktum att vinnarna står ensamma i historieböckerna gör att de heroiseras av eftervärlden. Vi riskerar alltså att överskatta betydelsen av vinnarna. För det mesta har dock överskattningen handlat mer om teknisk genialitet än om affärsmannaskap. Det är ingen tvekan om att Sven Wingquist gjorde en epokgörande uppfinning med sitt kullager, men det var likafullt en förbättring av en redan mogen produkt. Och den Nobelprisbelönade Gustaf Dalén fick uppdraget från Lotsverket via företaget Gasackumulator att utveckla ett fyrsystem byggt på en ny fransk metod att lagra acetylengas i ståltuber. Storheten låg i den elegans med vilken han genom-

Gustaf Dalén uppfann ett fyrsystem byggt på en fransk metod.

surfade vidare på 1800-talsvågen. Nästa stora entreprenörsvåg handlade ännu mer om den växande medelklassen och dess behov. Assar Gabrielsson och hans vän Gustaf Larsson i SKF fick idén att starta en personbilsfabrik i kullagerfabrikens regi och Volvo föddes. Ett tjugotal svenska företag nosade på samma område. Denne vinnare studerade naturligtvis de amerikanska förebilderna noggrant. Ruben Rausing åkte vid samma tid på sti-

Assar Gabrielsson fick idén att starta en bilfabrik. Volvo föddes.

förde uppdraget, som krävde 5–6 uppfinningar. De

pendium till USA och skådade där framtidens distributionssamhälle. Han kom hem och startade ett förpackningsföretag.

En hel rad företag satsade på spisar, kylskåp och liknande i kölvattnet på Electrolux. I Motala grundade före detta gruvarbetaren och Asea-elmontören Axel Holstensson en elfirma, som på 1920-talet började tillverka radiomottagare under namnet Luxor. Han var naturligtvis inte ensam om det. Även krigsåren gav utrymme för nya entreprenörsinsatser, eftersom exporten mer eller mindre stängdes ute. Till de mindre som gynnades hörde kemiföretaget Perstorp.

Entreprenörshistoria

Men mest tänker man kanske på fotohandlaren Victor Hasselblad, som efter ett militäruppdrag konstruerade den professionella kamera som fortfarande bär hans namn.

Så kom 1950-talet med dess nya tekniska genombrott, petrokemi, jetflyg, kärn-

kraft och en transportrevolution (gaffeltruckar, lastbilar, nya typer av fartyg och nätverksplanering). Kriget hade koncentrerat utvecklingssatsningarna åt vissa håll. Där kunde man nu förvänta sig fredligare entreprenörer. Men jetflyg, kärnkraft och

kemikrackrar var inget för mindre företagare i ett land där riskkapitalet var inlåst i storföretag.

Nästa period kännetecknades av ny livsmedelsteknik och av fritidsprodukter. I

matindustrin är Findus den stora stjärnan och företagsledaren heter Lars Anderfeldt, och var VD för Findus. En rad andra företag, sådana som Felix, Bjäre och Dafgård utvecklas, men inget företag har jordmån att växa utomlands. KF och bondekooperationen behärskar fältet.

I fritidsindustrin kom Göte Borgström med ABU, spinnspönas Rolls Royce, och

Stiga som handlade om bordtennisprodukter till en början. Svenskarna köpte fritids-

båtmotorer och sportutrustning från företag som Penta, Jofa och ABC. Radiobolagen, t ex Luxor, ställde om till bandspelare och TV.

Men 1970-talets svenska storföretag blev njurdialysföretaget Gambro, startat av Holger Crafoord från Rausingkretsen. Rausings nya företag TetraPak fick också sitt definitiva internationella genombrott.

I de internationella storföretagen var det inte bara jämmer och elände. En arbetsgrupp mellan L M Ericsson och Televerket tog fram AXE, den ledande elektroniska tele-

fonväxeln och i Astras göteborgska dotterbolag Hässle höll forskarna på att revolutionera läkemedelsvärlden med nytt tänkesätt och storsäljare som Losec och Seloken.

Pharmacia hade börjat utforska den nya biotekniken och statliga Kabi lade ut en

beställning på bakterieproducerat tillväxthormon. Allt detta mognade under 1980talet.

Och nu bröt helt oväntat mobilteletekniken igenom efter det att svenska Televerket (nuvarande Telia) varit först med ny standard, NMT. Kinneviks Jan Stenbeck fick utmana Televerket med Comviq och Ericssons dotterbolagschef Åke Lundqvist

såg till att koncernen blev landets främsta exportsäljare någonsin. En lång rad företag kunde koppla på som underleverantörer i den nya vågen, sådana som Allgon,

Radiosystem, Nolato m fl. Mobilteleteknik är fortfarande när detta skrivs den kanske viktigaste grundarvågen under 100-årsperioden. Följande fas handlar om internet på mobiltelefon.

Mönstret tycks vara att 1900-talets ”superentreprenör” har varit klart bättre utbildad och språkkunnig än genomsnittet. Mer än hälften var högskoleutbildade och relativt många hade praktiserat utomlands. De tog in nya idéer. De nya tycks helt följa det traditionella mönstret.

A 1. VA R F Ö R B E H Ö V S U T V E C K L I N G ?

A1. Varför behövs utveckling? Vilda och tama produkter Vad är en produkt?

Produkter fyller behov Teknikutveckling – produktutveckling Vem utvecklar produkter?

Produktutveckling inom större företag Innovatörens roll Uppgifter

Mai-Li Hammargren är en av grundarna bakom Mutewatch som hon utvecklade medan hon pluggade på Handelshögskolan i Stockholm. Med Mutewatch fick Mai-Li titeln Årets Unga Entreprenör 2011. ”Jag tyckte att det var tråkigt att behöva väcka min kille som jobbade natt, så jag kom på idén med ett vibrerande armband. Nu har den utvecklats mer till en cool klocka med en dold touch screen. Självklart kan den också komma till användning i vissa sammanhang; till exempel om man ska hålla koll på tiden som talare”. ”Time Management är något som ligger varmt om hjärtat och som jag även föreläser om”.

A 1 . V A R F Ö R B E H Ö V S U T V E C K L I N G ?

Produkter utvecklas ständigt och nya tillkommer. Den ökande konkurrensen gör att företagen hela tiden måste komma med nyheter för att locka köpare. Det kan gälla nya modeller för befintliga produkter, men också sådana som tillfredsställer helt nya behov. Utvecklingen innebär också att produkter kan tas fram till lägre priser än tidigare. Allt pådrivet av konkurrensen.

Vilda och tama produkter På marknaden finns en mängd produkter. Många av dem har funnits länge. Det är varor och tjänster som människan alltid behöver. Säkert kommer baslivsmedel som smör, bröd, mjölk, frukt och grönsaker samt kläder, skor, möbler, böcker och tidningar alltid att efterfrågas. De är inte särskilt spännande produkter men en viktig del av vår vardag. Vi kan kalla dem för ”tama” produkter. Nästan varje dag informeras vi dock om nya tekniska framsteg och produkter vi aldrig tidigare hört talas om. För inte så länge sedan var en dator något mycket exklusivt, som bara ett fåtal hade sett i verkligheten. Idag är en dator knappast mycket märkvärdigare än en telefon. Datorn har blivit ”tam”. Det är de ”vilda” produkterna som för utvecklingen framåt. Ny teknik. Kreativ produktutveckling. Nya produkter utan gränser. ”Vilda” produkter, som vi med tiden lär oss att använda och inte längre vill vara utan.

Mutewatch.

A 1. VA R F Ö R B E H Ö V S U T V E C K L I N G ?

Vad är en produkt? När vi talar om produkter brukar vi mena varor och tjänster som bjuds ut till försäljning på en marknad. Även tjänster är alltså produkter, t ex kallar banker en viss sorts fondsparande för en produkt. Även en charterresa, en satellitkanal, en musikkonsert, en teaterföreställning etc är produkter. En välkänd artist, konstnär etc kan också ses som en produkt. I detta fall författaren och musikern Ulf Lundell på framsidan av en katalog från bokförlaget Wahlström & Widstrand.

Produkter fyller behov Vad är det egentligen som gör att vi behöver produkter, dvs varor eller tjänster? Vad är det för drivkrafter inom oss som gör att vi har behov av vissa saker? En amerikansk psykolog, Abraham Maslow, menar att människor hela tiden strävar efter att uppfylla olika typer av behov. Han menar också att vi vill uppfylla behoven i en viss ordning. Maslow beskriver den här ordningen i nedanstående behovstrappa: Självförverkligande Uppskattning Gemenskap Trygghet Fysiska behov Maslows behovstrappa.

Först kommer de fysiska behoven, t ex mat, dryck och sömn. Därefter kommer behovet av trygghet, t ex säker inkomst och ordnat boende. Gemenskap och samhörighet uppnår man i familjen, idrottsklubben eller annan grupp som t ex har en viss livsstil. De flesta vill utöver detta också få viss uppskattning för 14

A 1. VA R F Ö R B E H Ö V S U T V E C K L I N G ?

vad man gör, t ex inom idrotten eller på jobbet. Många människor vill också känna att de uppnått något i livet, s k självförverkligande. Bestiga ett berg, resa jorden runt, vinna en tävling, utveckla en ny idé, bli kändis etc. De två första stegen i Maslows behovstrappa kallas ofta för primära behov (förstahandsbehov) och de tre översta stegen för sekundära behov (andrahandsbehov). Men Maslows trappa kan självklart inte förklara alla behov som vi människor har. Det kan t ex gälla behov av spänning, avkoppling, nöjen och musik.

Teknikutveckling – produktutveckling Ibland skapas ny teknik som ger upphov till helt nya produkter – och helt nya behov. När förbränningsmotorn uppfanns gav den människan ett helt nytt transportmedel, bilen. Idag utvecklas produkten bil dels formmässigt, dels genom att ny teknik används. Ser man på bilens historia så har den övergripande formen inte ändrats så mycket. En bil rullar fortfarande på fyra hjul, har bromspedal, gaspedal, säten, ratt, två eller fyra dörrar. Ändå ser en Volvo S80 helt annorlunda ut jämfört med en T-Ford. Produkten har utvecklats. Likadant är det med tekniken. Bilar för 30 år sedan hade inte den datoriserade och elektroniska teknik som finns nu. Både tillverkningstekniken av en Volvo S80 och bilens teknik i sig själv skiljer sig väsentligt från T-fordens.

Teknikutveckling inom bilbranschen.

A 1 . V A R F Ö R B E H Ö V S U T V E C K L I N G ?

Vem utvecklar produkter? Den som driver ett eget företag är intresserad av och oftast kunnig i den verksamhet det gäller. Han/hon har kanske varit anställd i denna typ av företag tidigare eller känner någon som har ett liknande företag. Vanliga kännetecken hos en blivande företagare är personens behov av frihet och att vara sin egen. Samtidigt finns en känsla för att satsa på nyheter och förändringar. Möjligheten att tjäna lite mer än som anställd finns självklart också någonstans i tankarna. Men det är inte alltid pengarna som är det avgörande när man kör igång ett eget företag. Man brukar kalla den person som är handlingskraftig, beslutsam och duktig på att ”få saker gjorda” för entreprenör. Entreprenören har en sorts drivkraft inom sig som gör att han/hon dras till nya utmaningar – en som vågar riskera tryggheten för att satsa på nya oprövade projekt, trots att omgivningen ofta undrar: ”Hur vågar du börja med något som är så osäkert? Du vet ju inget om chanserna att lyckas – eller riskerna att misslyckas!” Företagande är alltid osäkert, eftersom det inte finns några garantier för att det ska utvecklas väl. Men det går naturligtvis att minska osäkerheten genom att satsa på kända produkter som man vet säljer bra. Man kanske också känner till konkurrenternas svagheter. Det finns naturligtvis också de som ger sig ut på okända marker med helt Entreprenör kan även finnas i en helt nya produkter. En sådan typ av männi annan betydelse. En entreprenör utför ska brukar kallas för innovatör (innovabeställningsarbeten. Exempelvis Skantion = nyhet). Innovatören kanske inte ska bygger hus på uppdrag av en bestälfrån början vet hur kunderna kommer lare. Underentreprenörer levererar varor att reagera. Även här bör man försöka och tjänster till en huvudentreprenör, minska osäkerheten genom att undert ex kan Skanska köpa in måleriarbeten söka marknadens intresse och t ex testa från ett fristående måleriföretag. i mindre skala först. Mest osäkert lever en uppfinnare som väljer att själv driva företag. Om man har skapat en helt ny produkt från början, är man ofta osäker på hur den fun gerar i färdigt skick ute på marknaden eller för kunden. Mycket tid och ofta en del pengar måste läggas ned på att utveckla och pröva den nya produkten. Man måste därefter se till att den går att tillverka på ett effektivt sätt till rimlig kostnad. Samtidigt ska marknaden informeras om produkten och dess fördelar. Det är inte självklart att uppfinnaren är bra på eller har intresse av alla dessa delar av företagandet.

A 1 . V A R F Ö R B E H Ö V S U T V E C K L I N G ?

Produktutveckling inom större företag Såväl entreprenören och innovatören som uppfinnaren (forskaren) kan också finnas inom större företag, t ex Ericsson eller ABB. Det är dock inte alltid lika lätt att få gehör för sina nyskapande idéer i en större organisation som i ett mind re företag. Även om det lyckas så är det inte säkert att idégivaren får ut något extra av det ekonomiskt. Det är därför inte ovanligt att mindre innovativa företag köps av större koncerner för att få tag på nya lovande produkter. Det händer också att idérika personer på större företag lämnar detta för att starta eget.

Losec på 2000-talet Inblick i företaget

Produktutvecklingsprocessen för läkemedel sträcker sig över en lång tidsperiod.

AstraZeneca har givetvis också andra

Alltifrån forskning, tester till myndighets-

framgångsrika produkter som säljer bra,

prövning och lansering. Magsårsmedlet Lo-

bl a inom hjärta/kärl, t ex Zestril mot högt

sec började utvecklas på 1970-talet, lanse-

blodtryck, astmamediciner, t ex Pulma-

rades 1988 och visade sig bli en stor succé

cort, och cancermediciner, t ex Zoladex

på 1990-talet. Medlet är en viktig faktor

för behandling av prostata- och bröstcan-

bakom företagets gynnsamma ekonomiska

cer. Men vad företaget behöver är fram-

utveckling. Men medaljen har en baksida.

tida tillväxtprodukter som kan mäta sig

Efter sammanslagningen har AstraZeneca

med Losec. Forskningen har gett resultat.

blivit allt mer beroende av produkten

Nervmedicinen Seroquel ökade med 85 %

Losec. Under år 2000 inbringade försälj-

under år 2000 och försäljningen uppgick

ningen av Losec 6,3 miljarder US-dollar,

till nästan 2 miljarder US-dollar redan år

en ökning med 9 % mot året före. Att jäm-

2004. Andra nya produkter är Atacand mot

föra med företagets hela försäljning under

högt blodtryck och Casodex för behandling

2000 som var 16 miljarder US-dollar.

av prostatacancer.

Och hoten mot Losec har tornat upp

Det största hoppet ställer man till

sig. Alltfler (lagliga) kopior har kommit

det nyutvecklade magsårsmedlet Nexium

ut på marknaden och dessa säljs till ett

som ska möta Losec-kopiorna. Godkänt

lägre pris. Den mest kända kopian, Lanzo,

av myndigheterna i USA och EU under år

har tagit en del marknad från AstraZeneca.

2000 och introducerat i tio länder redan

Samtidigt har det uppkommit en debatt

detta år. Därefter är Nexium godkänt i flera

i många länder om huruvida läkare är

större länder, bl a Japan, och försäljningen

tvungna att skriva recept på det billigaste

uppgick 2010 till nästan 5 miljarder US-

alternativet av ett läkemedel om det är

dollar. Ett läkemedelsföretag kan aldrig slå

likvärdigt. En debatt som inte gynnar Ast-

sig till ro. Forskarna måste hela tiden ta

raZeneca, eftersom man har stora utveck-

fram nya produkter. Några av de nya pro-

lingskostnader man måste ta betalt för,

dukterna kan bli framgångsrika, men man

hela 4 miljarder US-dollar under år 2004.

vet aldrig vilka.

A 1. VA R F Ö R B E H Ö V S U T V E C K L I N G ?

Innovatörens roll Man kan säga att innovatören befinner sig någonstans mellan uppfinnaren (eller forskaren) och entreprenören, dvs en person som kan fånga upp idéer från uppfinnare och utveckla dem till säljbara produkter. En uppfinnare kanske inte alltid tänker på vilket behov en produkt ska uppfylla hos eventuella kunder. Uppfinnaren ser kanske mer till sitt eget behov och vilka tekniska lösningar som han kan använda sig av. Detta är givetvis en bra grund för teknikutveckling, eftersom nya produkter måste tas fram med ett brinnande engagemang tillsammans med idérikedom. Men detta räcker inte, produktens framtid måste också bedömas utifrån kommersiella förutsättningar. Då menas att det måste finnas ett behov som produkten uppfyller och som tillräckligt många kunder är villiga att betala för. Innovatörens roll är att bedöma och ta fram underlag för att visa att produkten kan få kommersiell framgång. Med hjälp av dessa underlag måste han få ett företag eller företagsledningen ifråga att satsa på tillverkning av den nya produkten. Att satsa på fortsatt produktutveckling och nya produktidéer innebär alltid ekonomiska risker. Detta är man väl medveten om i de flesta företag. En del företagsledningar minskar risken så dramatiskt att de inte alls satsar på nya idéer. En sådan inställning kan bli förödande för företaget, eftersom befintliga produkter snabbt kan vända neråt i produktlivscykeln. Orsaken kan vara att konkurrenterna kommer med nya tekniska lösningar som lockar kunderna till köp. En annan orsak kan vara att kundernas behov förändras beroende på t ex nya trender. En tredje orsak kan vara ny lagstiftning inom EU som ställer nya säkerhetskrav på produkten. I en konceptbil ryms innovationer av alla slag.

www.

Uppfinnare

Innovationer och entreprenörskap

www.uppfinnareforeningen.se www.ideum.nu

www.esbri.se www.arbetslivsinstitutet.se www.handelskammaren.net www.chalmers.se > forskning > innovationer och entreprenörskap

www.ey.se www.innovationsverige.com www.venturecup.org www.ungforetagsamhet.se/ www.enactus.org

A 1 . V A R F Ö R B E H Ö V S U T V E C K L I N G ?

A1. Uppgifter Rätt eller fel?

A1:6 Beskriv en entreprenör

A1:1 Var finns de vilda produkterna? A1:2 Skillnad mellan vara och tjänst

A1:7 Varför kan man inte stanna upp?

A1:3 Sortera olika behov

A1:8 Utveckla en befintlig produkt

A1:4 Vilka är dina viktigaste behov?

A1:9 Vilka produkter överlever?

A1:5 Viktiga innovationer för mänskligheten

A1:10 Förgylla eller engagera?

Rätt eller fel? Ange om följande påståenden är riktiga eller felaktiga: 1. När ”tama” produkter blir omoderna blir de ”vilda”. 2. Genom att vi har konkurrens sker det en utveckling av produkter. 3. En produkt är enbart saker vi kan ta på. 4. Till primära behov räknas uppskattning. 5. Våra behov är en stark drivkraft för utveckling av produkter. 6. En entreprenör arbetar alltid under trygga förutsättningar. 7. Innovation betyder nyhet. 8. En innovatör försöker finna användningsområden för nya produkter. 9. Håkan Lans är en känd svensk uppfinnare av bl a GPS. 10. Att produktutveckla är dyrt och riskfyllt. Därför bör man helst avstå för att inte riskera företagets framtid. 11. Människors förändrade behov, konkurrenters utveckling av produkter och lagstiftning är tre viktiga orsaker till varför ett företag bör satsa på att utveckla sina produkter.

A 1. VA R F Ö R B E H Ö V S U T V E C K L I N G ?

A1:1. Var ﬁnns de vilda produkterna? A. Titta runt i rummet och se om du kan finna en ”vild produkt”. B. Försök att fundera ut en vild produkt som du har hemma eller som finns i din närmaste omgivning. C. Varför tror du att det inte finns så mycket ”vilda” produkter i skolans undervisningsmateriel?

A1:2. Skillnad mellan vara och tjänst? Vad är tjänst och vad är vara hos följande yrken: • Frisör • Målare • Elektriker • Advokat • Expedit • Programmerare • Bilmekaniker

A1:3. Sortera olika behov Vi människor har olika typer av behov. A. Sortera följande behov som primära och sekundära: bostad, arbete, vatten, hemmabioanläggning, jordenruntresa, en hund, restaurangbesök, potatis, lås på dörren, oxfilé, dieseljeans, jacka och fritidshus. B. Sortera ovanstående behov efter fysiska behov, behov av trygghet, samhörighet, uppskattning och självförverkligande.

A 1. VA R F Ö R B E H Ö V S U T V E C K L I N G ?

A1:4. Vilka är dina viktigaste behov? Fundera kring vilka dina fem viktigaste behov är och placera in dessa på de olika stegen i Maslows behovstrappa. Jämför sedan med en kamrats ”trappa”. På vilka steg är ni lika och på vilka skiljer ni er åt?

A1:5. Viktiga innovationer för mänskligheten Fundera på vilka innovationer som har haft stor betydelse för mänskligheten.

A1:6. Beskriv en entreprenör A. Vad är utmärkande för hur en entreprenör arbetar? B. Bill Gates, är han en entreprenör eller en innovatör?

A1:7. Varför kan man inte stanna upp? Varför är det så viktigt att ett företag inte stannar upp utan fortsätter att utveckla sina produkter? Försök komma på några anledningar.

A1:8. Utveckla en beﬁntlig produkt Bengt brukar hålla till i sitt garage om kvällarna och fixa med gamla saker som han har sparat. När hans TV gick sönder en dag monterade han av skärmen och upptäckte att ljudet fortfarande fungerade. TVn hade blivit en radio. På samma sätt är det när nya produkter utvecklas. LP-plattan blir till CD-skiva, som går över till minidisk, som blir mp3-fil. En produkt föder en annan, och det är det som driver utvecklingen framåt. A. Välj en befintlig produkt och utveckla den till en ny. B. Hur kom du fram till den nya produkten? C. Fanns det något nytt behov som den nya produkten uppfyllde? D. Är det en vild eller tam produkt? Motivera.

A 1 . V A R F Ö R B E H Ö V S U T V E C K L I N G ?

A1:9. Vilka produkter överlever? Varje dag lanseras nya produkter på marknaden. Trots bra idéer så slår sig inte alla produkter in på marknaden. Varje sommar kommer till exempel en ny glassort som är borta redan nästa sommar, medan ”88:an” ständigt lever vidare. Vad kan det bero på i det här fallet att ”88:an” inte försvinner? A. Välj ut två produkter, en som det har gått bra för och en som har haft svårt att överleva. Ta hjälp av tidningar för att komma på produkter. B. Diskutera varför det har gått bra för den ena produkten och sämre för den andra. C. Vilka faktorer förutom en bra idé spelar in när en produkt ska lanseras? D. Vad kunde man gjort annorlunda beträffande den produkt som inte tog sig in på marknaden?

A1:10. Förgylla eller engagera? Tänk dig att du länge har upplevt din närmiljö som grå och tråkig. Hur skulle du kunna göra den gladare och mer uppmuntrande? Det kan handla om konstnärlig utsmyckning eller musik, men även annat som berör människor, t ex en utställning om någon samhällsfråga som engagerar dig och dina vänner. Gör ett förslag och presentera i klassen, biblioteket, elevhallen eller platsen du tänkte på från början.

Uppgifter till Entreprenörer – teknik och affärssinne Läs igenom berättelsen om 1990-talets svenska entreprenörer före kapitlet. Besvara nedanstående frågor: A. Vilka två entreprenörer från början av århundradet lyfts fram och vilka produkter skapade de? B. Vilka entreprenörer uppfyllde den växande medelklassens behov under mellankrigstiden och vilka var produkterna? C. Vilka företag utvecklades genom andra världskriget? D. Livsmedel och fritid nämns som områden där nya företag blomstrade efter kriget. Vilka var produkterna? E. Under 1970- och 1980-talen var det främst två produktområden som hade en positiv utveckling i Sverige. Vilka produkter och företag gällde det? F. Vilka andra kända svenska entreprenörer som hade framgångar under 1900-talet känner du till? 22

Entreprenörshistoria

A 2 . TÄ N K A N Y T T O C H H I T TA LÖ S N I NG A R

Åke Lundqvist – attackerade den amerikanska mobilmarknaden Ericsson kan inte med bästa vilja i världen sägas vara föregångare inom mobiltelefoni. Det fanns visserligen ett delägt dotterbolag SRA, som grundades redan 1919, men det var inte särskilt framgångsrikt. Andra företag levererade utrustningen till de första svenska mobilsystemen. Förändringen kom i samband med att SRA:s företagsledning år 1978 köpte den mobilteleverksamhet som tidigare utvecklats inom Aga och som under

Åke Lundqvist tog över den amerikanska marknaden.

en period legat i en nybildad statsägd koncern. Åke Lundqvist hade just trätt till där som ny VD.

Åke Lundqvist, född 1932, växte upp i en fembarnsfamilj i mellersta Sverige. Fadern var folkskollärare och modern, som var småskollärarinna, kom från en före-

tagarfamilj. Morfar drev verksamhet med elkraft från en å. Fadern var starkt intresserad av teknik och en mångsysslare vid sidan av sin folkskollärarverksamhet. Det var naturligt att barnen utbildade sig.

Åke höll på med radiobygge när han var ung och på Karlstads Läroverk var han aktiv i vetenskapsföreningen, innan han sökte sig till KTH i Stockholm, där hans äldre bror Olle gått några år tidigare. År 1956 blev han civilingenjör och fick sin första

anställning på Svenska Philips och dess avdelning för industrielektronik innan han kom som konstruktör till ett konsultföretag. Av en tillfällighet ändrade firman in-

riktning och fick i uppgift att göra en mobil radio för lastbilsföretaget Bilspedition. Projektet blev inte särskilt lyckosamt, men Lundqvist gjorde sina första lärospån.

År 1963 värvades han till SRA i Ericssonkoncernen. En liten utvecklingsgrupp på SRA insåg nu att mobilradio skulle bli mer och mer viktig inom industrin. Radio inom svenska skogsnäringen fick fart i början av 1970-talet. Det gällde att använda

mobilradio över stora skogsområden när man gick från flottning till transporter på lastbilar. Vid denna tid fanns de första manuella näten i Televerkets (nuvarande Telia) regi. Men på SRA började pionjärerna tala om att ”klippa av telefonsnöret

från väggen”. Det var en löjlig och hädisk tanke i detta telefonföretag som var en av världens främsta på växlar och koppartråd.

Åke Lundqvist var teknisk direktör för mobilradio inom SRA, och 1977 blev han VD. Han var knappast någon av de ledande cheferna i Ericssonkoncernen utan närmast

representant för en udda källarverksamhet, som inte ens Ericsson hade den fulla kon-

trollen över. Minoritetsägare var nämligen bolaget Marconi i brittiska GEC, som också hade konkurrerande telefoniverksamhet. (År 2005 köpte Ericsson upp Marconi.)

Entreprenörshistoria

Televerkets stora nordiska NMT-projekt lanserades visserligen vid den här tiden, men för Ericssonfolket var den stora elektroniska telefonväxeln AXE en mycket större nyhet. Med den skulle Ericsson erövra världen. Televerkets svenska mobilnät NMT öppnades för kommersiell drift 1981. Det fanns en hel del erfarenheter från tidigare generationers nät. Och ett dussin tillverkare konkurrerade nu med mobiltelefoner på den lilla svenska marknaden, vilket betydde att priserna snabbt blev attraktiva, och marknadsföringen riktades tidigt mot de små företagen, mot reparatörer, hantverkare, läkare, försäljare m fl, snarare än företagens toppar. Tarifferna blev internationellt sett låga. Det påminde om förhållandena i slutet av 1800-talet då konkurrens gjorde Stockholm till världens ledande telefonstad. En bidragande orsak till att Ericsson höll på att missa mobilteletekniken var att företagsledningen hade ögonen på datamarknaden. Tre svenska datamaskintillverkare Datasaab, Stansaab och Facit integrerades vid den här tiden med Ericssons företagsväxlar i en affärs-

I skogsbruket såg man tidigt fördelarna med mobil telefoni.

enhet som skulle utmana IBM och dess grepp om de stora internationella företagen. Koncernledningen

hade inte kraft att även driva mobiltelefoniutveckling. Men Lundqvist ville annorlunda, och i samband med en holländsk växelorder till Ericsson lyckades han förändra företagsstrategin. År 1982 upphandlade nämligen nederländska PTT ett mobiltelenät av den nya nordiska typen för att täcka hela landet. Meningen var att ordern skulle delas med amerikanska Motorola. Lundqvists SRA gick då ut med ett systempaket som bestod av tre delar: radiobasstation, AXE-växel och en cellplaneringstjänst. SRA lyckades leverera produkter av tillräckligt hög kvalitet. Därmed var Ericsson ett fullsortimentsföretag inom mobiltelefoni, och koncernledningen tog steget att lösa ut den utländske delägaren. SRA bytte namn till ERA och Lundqvist ledde nu en fullfjädrad Ericssonverksamhet. Åke Lundqvist började se USA-marknaden som nästa steg. De tio största städerna där skulle lägga ut driftlicenser på mobiltelefoni, och det fanns en chans för ERA att slå sig in som alternativ till USA-tillverkarna, läs Motorola. Det visade sig att när ansökningshandlingarna för de 30 första marknaderna öppnades, fanns Ericsson med i 40 av totalt 130 ansökningar. Motorolafolket var skakat och Åke Lundqvist glatt överraskad. Striden böljade sedan över hela USA och ett av USA:s största mobiltelefoniföretag blev Ericssonkunder och Northern Telecoms hemmaland Kanada kom också in i bilden. I Storbritannien hade Vodafone, ett samriskföretag mellan svensken Jan

licom och brittiska Racal, fått mobiltelefonilicens 1983, och det blev Ericsson som landade även denna beställning, fast på hårda villkor. Vid det här laget hade den europeiska post- och telekonferensen i Wien 1982 föreslagit en ny standard för mobiltelefoni, och en arbetsgrupp hade bildats: Groupe Spéciale Mobile eller GSM. För Ericsson var mobiltelefonin snarast något som råkade hända. Företaget hade en stor

I början var mobiltelefonerna klumpigare än i dag, men upplevdes ändå som något revolutionerande.

och kraftfull växelmarknad och kompetent och erfaren personal. Ericssonfolket var lite tveksamma om de överhuvudtaget skulle vara med, med allt vad det skulle innebära ifråga om investeringar i stora programvaruprojekt. Skapandet av 1900-talets kanske största svenska företagssuccé var alltså inte en följd av stora strategiska vägval, utan en rad små steg, varav en del togs slumpartat. Det var ett spel mellan Ericssons två kulturer: den stora traditionella byråkratiska, som representerades av växeldivisionen, vilken tillverkade och marknadsförde publika växlar och den entreprenöriella kulturen och småföretagskulturen, som fortfarande präglade det SRA som skulle bli ERA. Att de två kulturerna kunde samverka skapade unika förutsättningar att genomföra stora och komplexa utvecklingsprojekt. Åke Lundqvist och hans gäng sålde fram till 1988 in närmare 6 000 radiobasstationer i 28 länder och en miljon abonnenter använde utrustningen. Det nya växte med explosionsartad kraft innan särskilt många förstod vad som höll på att hända. Medan Ericssons stora datakris i slutet av 1980-talet skapade stora svarta rubriker arbetade sig Åke Lundqvist in på världsmarknaden. Och när svenska Televerket blev drivande inför en ny mobiltelegeneration GSM, kopplade Ericssonfolket på redan från början. Lundqvist beskrevs ibland av de mer byråkratiskt sinnade Ericssoningenjörerna som lynnig och egensinnig. Han hade inte så mycket till övers för huvudkontoret som han såg närmast som en pensioneringsplats. År 1988 blev det dags att utnämna en mer diplomatisk chef för ERA. Den sex år yngre blivande koncernchefen Lars Ramqvist tog över och Lundqvist fick spendera en tid på huvudkontoret innan han gjorde ett inhopp i det amerikanska bolag som Ericsson och General Electric tillsammans bildade. Samarbetet med GE utvecklades inte så väl och Ericsson tog helt över ägandet.

Entreprenörshistoria

Stenbecks amerikanska Mil-

A 2 . TÄ N K A N Y T T O C H H I T TA LÖ S N I NG A R

A2. Tänka nytt och hitta lösningar Vad kan man skapa? Design allt viktigare Teknikutveckling – inte bara produkter Konsultföretagen – experter på teknikutveckling

Förmågan att spränga ramarna Veta vad man inte vet! Färre idéer med IT? Ensam är stark – eller vi skapar tillsammans? Ett lyckat entreprenörskap

Den snabba utvecklingen PC:ns utveckling Lite svensk TV-historia Lite radio- och internethistoria Teknikutveckling i historien Uppgifter

Rickard Ericsson är grundare och VD för LunarStorm, vid tiden Sveriges största internetsajt för ungdomar, vilken han skapade redan år 1996. Sajten uppkallades efter Rickards flickväns nätsmeknamn. ”LunarStorm är till för sina medlemmar och stöder primärt deras relationsbehov”, enligt ägaren LunarWorks AB. Lunarstorm var samtidigt ett unikt medium för annonser och opinionsundersökningar mot målgruppen 12–24 år. Lunarstorm hade 2008 i genomsnitt över 500 000 besökare per dag. Genom Facebooks intåg på marknaden för sociala medier tappade Lunarstorm efter hand besökare och sajten lades ned 2010. Hösten 2006 hade Rickard sålt Lunarstorm för att ägna sig åt andra projekt, bl a i nystartade riskkapitalbolaget SciPark.

A 2 . TÄ N K A N Y T T O C H H I T TA LÖ S N I NG A R

Förmågan till nytänkande och att hitta nya lösningar brukar kallas för kreativitet. Vad är då egentligen kreativitet? Är det förmågan till problemlösning kombinerad med påhittighet, envishet och visioner? Eller är det bara en allmän idérikedom utan något särskilt mål? Inom vilka områden krävs kreativitet?

Vad kan man skapa? Kreativitet kan naturligtvis vara till hjälp i många olika sammanhang, såväl i företag som i privatlivet. Det uppstår ofta problem som är till för att lösas. I samband med företagande kan kreativa lösningar bl a gälla teknikutveckling: • Nya tekniska funktioner, t ex datachipet • Ny användning av befintliga tekniska funktioner, t ex mikrovågor för fjärrkontroller • Nya tekniska system, t ex operativsystem på en dator eller i en bil • Ny användning av befintliga tekniska system, t ex internetabonnemang över elkablar • Nya material eller ny användning av befintliga material, t ex fleecetröjor av plastprodukter som delmaterial • Ny form, design, för produkter med befintlig teknik • Nya sätt att tillverka och sälja varor och tjänster

Mobiltelefonen, ett exempel på en liten ”dator”.

ENTREPRENÖRSKAP - SAKREGISTER

presentation 58 prestudy phase 50 primära behov 15 pris 226 priskalkyl 164 private placement 125 producent 221 producentansvar 95 producentägd förening 144 produkt 14, 226 produktansvar 90 produktansvarslagen 91 produktcykeln 108 produktens livscykel 108 produktidé 69, 219 produktsäkerhetslagen 92 produktutveckling 15, 69 produktvalsprincipen 94 projekt 47, 48 projektgrupp 54 projektgruppsmöte 56 projektledare 48, 54 projektorganisation 54 projektplats 55 projektrapport 57 projektstyrning 49 protokoll 56 prototyp 72 PRV 74 Public Relations 227 påläggsprocent 166 påverkan 226

realkapital 181 redovisning 240 redovisningskonsult 139 reklamera 90 relansering 110 restvärde 193 resultat 155, 238 resultatbudget 183 resultatkonto 250 resultatrapport 159, 241 resurs 238 revisor 139 riskersättning 155 riskkapital 124 royalty 75 räntabilitet 247 räntenivå 191

sale-and-lease-back 185 Sales Promotion 227 samarbetsproblem 56 sekretessavtal 80 sekundära behov 15 självförverkligande 14 självkostnad 165 skrivbordsundersökning 206 skuld 245 slumpmässigt 210 soliditet 247 specialvara 222

sponsring 227 stadium 108 stagnationsstadiet 109 styrelsen 143 substitutionsprincipen 94 suppleant 143 svarsalternativ 211 säljfrämjande åtgärder 226 sällanköpsvara 222

teknikutveckling 15, 27, 29, 38 testförsäljning 72 testprodukt 72 tillgångar 245 tillväxtföretag 124 tillväxtstadiet 108 tjänst 14 tjänsteföretag 221 trygghet 14 TV-historia 36

underskott 182 undersöka möjligheter 50, 52 undersökningsföretag 209 uppfinnare 16 Uppfinnareföreningen 139 uppföljning 53 uppförandekod 128 upphovsrätt 79

uppskattning 14 utbetalning 156 utgift 156 utvecklingskostnader 182 utvärdering 50

V/W

vara 14 varuhandelsföretag 221 varukostnad 157 varumärke 79 varumärkesskydd 79 webbundersökning 208 venture capital-fonder 124 verksamhetsidé 219 verkställande direktör 143 villkorslån 182 vinstmarginal 247 värdeminskning 156

årsbokslut 245, 249 årsredovisning 245, 249 återanvändning 95 återförsäljare 224 återvinning 95

öppen fråga 211 överskott 182

Bildförteckning Omslag: Photodisc Foto: Affärsvärldens hundra år/ Stockholms Företagsminnen 10, 23, 44 (1), 86, 104, 176, 202 Alfred Nerstu 28, 48, 179, 221 Andy Rain/EPA/Scanpix 74 Apple 35 (2) Arlafoods 111 (2), 115 Autoliv 87 Baglady 107 Cege Ekström 27, 31 (1), 33, 58, 60, 127, 218, 225, 227, 239 Daniel Sjöfors 84 (1), 96 (2), 118, 143, 148, 169 (2), 175, 186, 198, 214, 244, 257

Electrolux 102, 173, 203, 204 Elise Kullberg 149 Ellen 223 Ferrariworld 15 Flextronics 122 Grand Hotels arkiv/Centrum för Näringslivshistoria 151, 152 Granit 180 H&M 216, 217 Håkan Lans arkiv 235, 236 Ikea 134, 135 Jovan Paskota 153 Lear 220 Magnus Bergström 237 Maria Steén/Scanpix 46 Max Bergvall 109, 159 McDonald’s 52, 84 (2) Microsoft 21, 35 (1) Mutewatch 12, 13

Nikon 160 Omid Massali 71, 91, 94, 96 (1), 98, 182, 183, 191, 192, 241 OPV Online 110 Patrik Österberg/Polar Music Prize 119 Peo Olsson 205 Photodisc 9, 37, 53, 56, 89, 130, 133, 163 (1), 188, 194, 196, 200, 231, 233, 255, 258 Polar Music Prize 117 Pär Ekelöf 47 Returpack 97 Shutterstock 24, 25, 100, 145, 163 (2) SKF 105, 106 Skånehobby 88 Sony 82

Stellan Stebe/Tetra Pak 45 (2) Streijffert Models 20, 136 Tailorshirts 120 Tetra Pak 44 Thomas Carlén 26 Tine Guth Linse 68 Ulf Cronberg/Tetra Pak 45 (1) ÅF-Industri & System 30 Illustrationer: Alfred Nerstu, Jonas Ekström 108, 110

ISBN 978-91-47-11626-3 © 2006 Författarna och Liber AB Redaktör: Per-Olof Bergsten och Jenny Löfquist Formgivare: Fredrik Elvander Sättning: Ellen Frödin Bildredaktörer: Marie Olsson Andra upplagan 1 Tryck: Kina 2013

Produktstöd, uppdateringar, rättelser och komplement Information om produktstöd, viktiga förändringar, korrigeringar av eventuella fel i materialet m m hittar du på vår hemsida: www.liber.se [titel produktstöd/komplettering].

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUSavtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Entreprenörskap Utveckling av företagande Andra upplagan

Hur kommer nya företag till? Vad driver en nyföretagare och entreprenör? Vad ligger bakom utvecklingen av nya företag och produkter? Bl a detta behandlas i denna bok. Entreprenörskap handlar om att kunna ta initiativ, ta ansvar och vara kreativ – egenskaper som kännetecknar en företagsam person. Boken innehåller moment som ska utveckla läsarens entreprenöriella medvetenhet och handlande, bl a genom att planera, genomföra och utvärdera projekt. Den innehåller också moment i grundläggande företagande och hur ett projekt ska planeras uttryckt i ekonomiska termer. Materialet är indelat i två block: en utvecklingsdel: Från idé till succé – och en del om ekonomi (kalkylering, finansiering, juridik, marknadsföring och redovisning): Företagandets villkor. Del A 1 Varför behövs utveckling? 2 Tänka nytt och hitta lösningar 3 Projektarbete 4 Förverkliga idéer 5 Ta ansvar för produkten 6 Ständig förnyelse – ett måste 7 Vad är den nya ekonomin?

Del B 1 Företagande och företagsformer 2 Räkna med resultat 3 Att utveckla kostar pengar 4 Vad vill marknaden ha? 5 Marknadsföring 6 Ekonomisk redovisning och analys

Boken är en kombinerad fakta- och uppgiftsbok. Här finns koncentrerade faktaavsnitt med insprängda praktiska exempel och reportage. Dessutom speglas svensk entreprenörshistoria i ett antal porträtt av kända entreprenörer och företag. Övningsuppgifter av olika slag samt stöd för eget projektarbete uppmanar till egen aktivitet. Lösningsförslag finns i häftet Kommentarer & lösningar. Entreprenörskap – utveckling av företagande är avsedd för olika typer av kurser inom företagande, bl a entreprenörskap, entreprenörskap och företagande och grundläggande företagsekonomi. Exempel på kurser inom gymnasiet och komvux/vuxenutbildning är Entreprenörskap och Entreprenörskap och företagande och även för Företagsekonomi 1 samt olika lokala kurser i entreprenörskap och företagande. Materialet kan också användas för att exempelvis driva Ung Företagsamhet (UF). Entreprenörskap – utveckling av företagande är också lämplig för tillämpande kurser inom Yrkeshögskolan (Yh), företagsutbildningar och grundläggande högskolekurser. Boken kan även användas i självstudier för att starta eget, utveckla egna produkt- och företagsidéer eller som inspiration för kreativ produktutveckling. Cege Ekström, ekonom, samhällsvetare och lärare inom bl a Yrkeshögskolan (Yh), tillika läroboksförfattare. Ronald Fagerfjäll, ledarskribent på Dagens Industri och författare till böcker om svenskt näringsliv. Carina Jansson, ingenjör, ekonom och gymnasielärare. Alla tre har arbetat med företagande i olika former.

Best.nr 47-11626-3 Best.nr 47-11626-3 Tryck.nr 47-11626-3 47-11626-3 Tryck.nr