9789147113668 by Smakprov Media AB

KÖPRÄTTENS GRUNDER

Varje dag äger en mängd olika köp rum. Det kan gälla köp av en dator eller en bil eller mer komplicerade köp av hela anläggningar till industrin. De rättsliga regler som behandlar köp av lös egendom har därför stor betydelse och ges ordentligt utrymme i boken. Varje dag ingås också åtskilliga avtal om tjänster. Bilen behöver lämnas in för reparation, båten kräver vinterförvaring och huset måste renoveras. De regler som behandlar konsumentens avtal med näringsidkare om olika tjänster spelar en viktig roll och har ett eget kapitel i boken. Boken tar också upp lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler, som reglerar bland annat avtal som ingås på internet. Dessutom finns här en genomgång av den särskilda lag som reglerar köp med hjälp av kontokort och andra så kallade betalningsinstrument. Vidare behandlas internationella köp i ett kapitel. Köprättens grunder är främst avsedd att användas som grundläggande lärobok vid universitet och högskolor samt i olika yrkeskurser och företagsinterna utbildningar. Den lämpar sig också väl för var och en som på egen hand vill sätta sig in i köprättens grunder.

PETER GERHARD har under många år

PETER GERHARD

varit verksam som universitetslektor i handelsrätt vid Lunds universitet. Han arbetar som konsult och ansvarar också för olika utbildningsprogram inom näringslivet.

§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§ § § § § PETER GERHARD § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § § §§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§§

KÖPRÄTTENS GRUNDER

Best.nr 47-11366-8 Tryck.nr 47-11366-8

14 Uppl.

9789147113668c1c.indd 1

25/10/17 1:06 PM

Köprättens grunder ISBN 978-91-47-11366-8 © 2018 Peter Gerhard och Liber AB Förläggare: Helga Laurin Projektledare: Kajsa Lindroth Redaktör: Camilla Nevby Omslag och foto: Monica Gerhard Ombrytning och repro: OKS Prepress Services, Indien Produktionsledare: Jürgen Borchert Fjortonde upplagan 1

Tryck: People Printing, Kina, 2018

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/ förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08–690 93 01 E-post kundservice.liber@liber.se

47-11366-8-00.indd 2

20/10/17 6:06 PM

Förord Syftet med denna bok är att ge en grundläggande översikt över köprätten. I boken behandlas köplagen, konsumentköplagen, konsumentkreditlagen, lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument, avbetalningsköplagen, lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler samt konsumenttjänstlagen i var sitt kapitel. Dessutom ges en kortfattad översikt över lagen om internationella köp inklusive FN-konventionen angående avtal om internationella köp av varor, den så kallade Wienkonventionen. Även Haagkonventionen och Rom I-förordningen berörs. Boken är främst avsedd att användas som lärobok inom olika handelsrättsliga och juridiska översikts- och introduktionskurser vid våra universitet och högskolor samt inom olika yrkeskurser och företagsinterna utbildningar, men den kan också läsas av var och en som på egen hand vill sätta sig in i köprättens grunder. Av praktiska skäl används enbart ordet han även om det naturligtvis också skulle kunna stå hon. Sedan den förra upplagan kom ut har det hänt en hel del inom de områden som boken behandlar. De mest omfattande nyheterna gäller konsumentkreditlagen, där konsumentskyddet på bostadskreditmarknaden har stärkts genom en rad nya bestämmelser. Tomelilla i januari 2018 Peter Gerhard

47-11366-8-00.indd 3

20/10/17 6:06 PM

Innehåll

Förord .................................................................................

1 Inledning.......................................................................

1.1 1.2 1.3 1.4 1.5

Allmänt om de köprättsliga reglerna gällande lös egendom ............................................................ Allmänt om konsumenttjänstlagens regler ............................ Fast och lös egendom ............................................................ Olika köprättsliga lagar ......................................................... Konsumenträtt......................................................................

9 10 10 11 15

2 Köplagen ....................................................................... 18 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 2.7 2.8 2.9 2.10 2.11 2.12 2.13 2.14 2.15 2.16 2.17 2.18

47-11366-8-00.indd 4

Allmänt om köplagen ........................................................... Köplagens innehåll................................................................ Köplagens tillämpningsområde ............................................. Var ska varan avlämnas? ........................................................ När ska varan avlämnas? ....................................................... Rätt att hålla inne varan ........................................................ Vissa kostnader för varan ...................................................... Vem bär risken för varan? ...................................................... När är säljaren i dröjsmål? ..................................................... Följderna av att säljaren är i dröjsmål .................................... Fel i varan ............................................................................. Bestämmelser om vad som menas med fel....................................................................... Påföljder vid fel i varan ......................................................... Vissa gemensamma bestämmelser om påföljder vid säljarens avtalsbrott........................................... Köparens betalningsskyldighet .............................................. Påföljder vid köparens avtalsbrott ......................................... Befarat avtalsbrott ................................................................. Vissa gemensamma bestämmelser om hävning och omleverans..................................................

18 20 21 24 28 29 29 30 32 32 39

40 46 53 54 57 63 66

20/10/17 6:06 PM

INNEHÅLL

2.19 2.20 2.21 2.22 2.23

Skadeståndets omfattning ..................................................... Dröjsmålsränta...................................................................... Säljarens och köparens vårdplikt ........................................... Rätten till varans avkastning ................................................. Ansvaret för vissa meddelanden ............................................

68 72 73 75 76

3 Konsumentköplagen...................................................... 77 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 3.7 3.8 3.9 3.10 3.11 3.12 3.13 3.14 3.15 3.16 3.17 3.18 3.19 3.20 3.21 3.22 3.23

Allmänt om konsumentköplagen .......................................... Konsumentköplagens innehåll .............................................. Konsumentköplagens tillämpningsområde ........................... Konsumentköplagen är tvingande ......................................... Var ska varan avlämnas? ........................................................ När ska varan avlämnas? ....................................................... Vem bär risken för varan? ...................................................... När är säljaren i dröjsmål? ..................................................... Följderna av att säljaren är i dröjsmål .................................... Bestämmelser om vad som menas med fel ............................ Garantier .............................................................................. Påföljder vid fel i varan ......................................................... Skadeståndets omfattning vid säljarens dröjsmål och vid fel i varan .............................................................................. Vilket pris ska köparen betala? .............................................. När ska köparen betala? ........................................................ Avbeställning ........................................................................ När är köparen i dröjsmål? .................................................... Följderna av att köparen är i dröjsmål ................................... Gemensamma bestämmelser om begränsning av skada och om hävning och omleverans ........................................... Anspråk mot näringsidkare i tidigare säljled .......................... Ansvaret för vissa meddelanden ............................................ Val av lag............................................................................... Köparens skydd mot säljarens borgenärer..............................

77 78 79 81 81 82 83 84 84 87 93 94

100 103 104 104 105 105 108 110 112 112 113

4 Konsumentkreditlagen .................................................. 116 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 4.7 4.8 4.9

47-11366-8-00.indd 5

Allmänt om konsumentkreditlagen....................................... Konsumentkreditlagens innehåll ........................................... Konsumentkreditlagens tillämpningsområde ........................ Definitioner .......................................................................... Konsumentkreditlagen är tvingande...................................... God kreditgivningssed .......................................................... Näringsidkarens informationsskyldighet ............................... Kreditprövning ..................................................................... Erbjudande om bostadskrediter ............................................

116 118 119 120 123 123 124 132 134

20/10/17 6:06 PM

INNEHÅLL

4.10 Dokumentation av kreditavtalet samt betalningsplan .............................................................. 4.11 Ränta och avgifter ................................................................. 4.12 Kontoutdrag och underrättelse.............................................. 4.13 Bostadskrediter i utländsk valuta ........................................... 4.14 Ångerrätten ........................................................................... 4.15 Kontantinsats ........................................................................ 4.16 Trepartsförhållanden ............................................................. 4.17 Förbud mot avräkningsförbehåll ........................................... 4.18 Betalning av skulden i förtid ................................................. 4.19 Uppsägning av kreditavtal med obestämd löptid................... 4.20 Återtaganderätt vid kreditköp ............................................... 4.21 Uppgörelse när en vara återtas ............................................... 4.22 Handräckning för återtagande av en vara .............................. 4.23 Val av lag............................................................................... 4.24 Vissa skyldigheter för kreditförmedlare ................................. 4.25 Rådgivning om bostadskrediter............................................. 4.26 Tillsyn och överklagande.......................................................

139 140 144 145 147 149 150 154 155 157 158 159 160 161 162 165 166

5 Lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument..................................................... 170 5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6

Allmänt om lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument ............................................................ Lagens tillämpningsområde .................................................. Definitioner .......................................................................... Lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument är tvingande i vissa delar ....................................................... Kontohavarens skyldigheter och ansvar ................................. Övrigt om betaltjänster .........................................................

170 170 171 172 172 176

6 Avbetalningsköplagen .................................................... 177 6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 6.6

Allmänt om avbetalningsköplagen ........................................ Avbetalningsköplagens innehåll ............................................ Avbetalningsköplagens tillämpningsområde .......................... Avbetalningsköplagen är tvingande ....................................... Förtidsbetalning och förbud mot viss avräkning ................... Rätt att återta varan på grund av köparens dröjsmål..............

177 177 178 179 179 180

7 Lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler .... 182 7.1 7.2

47-11366-8-00.indd 6

Allmänt om lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler ........................................................................... 182 Innehållet i lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler ........................................................................... 184

20/10/17 6:06 PM

INNEHÅLL

7.3 7.4 7.5 7.6 7.7 7.8 7.9

Definitioner .......................................................................... Behörighet för näringsidkarens ombud ................................. Lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler är tvingande .............................................................................. Avtal om varor och icke finansiella tjänster ........................... Avtal om finansiella tjänster och finansiella instrument ......... Lagval ................................................................................... Övrigt om skydd vid konsumentavtal ...................................

184 187 188 188 210 221 222

8 Konsumenttjänstlagen ................................................... 225 8.1 8.2 8.3 8.4 8.5 8.6 8.7 8.8 8.9 8.10 8.11 8.12 8.13 8.14 8.15 8.16 8.17 8.18 8.19 8.20 8.21 8.22 8.23

Allmänt om konsumenttjänstlagen ....................................... Konsumenttjänstlagens innehåll............................................ Konsumenttjänstlagens tillämpningsområde ......................... Konsumenttjänstlagen är tvingande ...................................... Kraven på näringsidkarens prestation .................................... Fel hos tjänsten ..................................................................... Vad menas med fel?............................................................... Tidpunkten för felbedömningen ........................................... Garantier .............................................................................. Fel hos förvaringstjänsten...................................................... Köparens rättigheter när tjänsten är felaktig .......................... Konsumentens reklamationsskyldighet vid fel hos tjänsten ................................................................................. Dröjsmål från näringsidkarens sida ....................................... Konsumentens reklamationsskyldighet vid näringsidkarens dröjsmål ................................................................................ Näringsidkarens skadeståndsskyldighet ................................. Tredje mans skadeståndsskyldighet ....................................... Att bestämma priset .............................................................. Vem bär risken om arbetet eller materialet förstörs? .............. Specificerad räkning .............................................................. När ska tjänsten betalas? ....................................................... Avbeställning ........................................................................ Dröjsmål från konsumentens sida ......................................... Bestämmelser om småhusentreprenad...................................

225 226 227 230 230 232 233 234 235 236 237 238 239 240 241 243 244 245 246 246 247 249 253

9 Internationella köp ........................................................ 260 9.1 9.2 9.3 9.4

Allmänt om internationella köp ............................................ Haagkonventionen................................................................ Rom I-förordningen ............................................................. Wienkonventionen (CISG)..................................................

260 260 261 262

47-11366-8-00.indd 7

20/10/17 6:06 PM

47-11366-8-00.indd 8

20/10/17 6:06 PM

1 Inledning

1.1 Allmänt om de köprättsliga reglerna gällande lös egendom Varje dag äger en mängd olika köp rum, från enkla köp av en kvällstidning till mer komplicerade köp av hela maskinanläggningar till industrin. Det är självklart att alla dessa köp inte kan genomföras utan att det uppstår olika typer av problem. En vara som har sålts kan senare visa sig vara felaktig. En säljare kan inte leverera sina produkter inom den överenskomna tiden. En köpare kan inte betala den vara han erhållit av säljaren. Vissa av dessa problem kan de inblandade parterna själva lösa, medan de kan behöva hjälp av utomstående för att lösa andra. Oavsett om parterna själva löser konflikterna eller låter någon utomstående göra detta, behövs anvisningar om hur man ska gå till väga och här spelar rättsreglerna en stor roll. Det är huvudsakligen med hjälp av rättsreglerna som konflikterna löses. Men det är långtifrån så att rättsreglerna alltid måste komma in i efterhand, det vill säga efter det att en konflikt har uppstått. De används också på ett tidigare stadium i ett avtalsförhållande. Ett väl genomarbetat köpeavtal som med hänsyn till gällande regler preciserar säljarens och köparens rättigheter och skyldigheter behöver kanske aldrig ge upphov till några svårlösta konflikter. Det är viktigt att göra klart för sig att rättsreglerna inte bara fungerar som konfliktlösande redskap, som kommer till användning när en konflikt redan har uppstått. De har också en förebyggande, styrande och strategisk funktion som ser till att många konflikter aldrig behöver uppstå. Man använder då rätten för att söka uppnå de mål man satt upp utan att komma i konflikt med de rättsliga normer som gäller. 9

47-11366-8-00.indd 9

20/10/17 6:06 PM

KÖPRÄTTENS GRUNDER

1.2 Allmänt om konsumenttjänstlagens regler De köprättsliga lagarna reglerar köp av lös egendom. Som vi ska se i nästa avsnitt, finns det även bestämmelser som reglerar köp av fast egendom. Både beträffande köp av fast och lös egendom finns det således en utförlig rättslig reglering. Men hur regleras köp av tjänster, som ju inte är samma sak som köp av egendom? Vilka regler gäller beträffande tjänster som avser till exempel reparation, underhåll och ny- och ombyggnad? Ja, vi har en lag, konsumenttjänstlagen, som reglerar tjänster av stor ekonomisk och praktisk betydelse på serviceoch entreprenadmarknaden. Konsumenttjänstlagen är tillämplig på vissa typer av tjänster som näringsidkare utför åt konsumenter. Dessa tjänster är arbete på lösa saker (med undantag för levande djur), arbete på fast egendom, på byggnader med mera samt förvaring av lösa saker (med undantag för levande djur). Konsumenttjänstlagen omfattar till exempel underhålls- och reparationsarbeten på bilar och hushållsapparater (med undantag för avhjälpande av fel i egendom som näringsidkaren sålt) liksom entreprenadarbeten gällande byggnader och tomter. Vidare regleras tjänster som exempelvis gäller magasinering av möbler och omhändertagande av pälsar. Konsumenttjänstlagen är tvingande till konsumentens förmån. De avtalstyper som regleras i konsumenttjänstlagen kallas vanligen för uppdragsavtal. Ett avtal där konsumenttjänstlagen är tillämplig innebär att näringsidkaren åtar sig att utföra ett uppdrag (en viss tjänst) som konsumenten ger honom. Näringsidkaren blir på så sätt uppdragstagare och konsumenten blir uppdragsgivare. Det finns även andra typer av uppdragsavtal än de som faller in under konsumenttjänstlagen. Någon allmän lagstiftning som gäller för alla typer av uppdragsavtal finns emellertid inte. Vi återkommer mer i detalj till konsumenttjänstlagen längre fram i boken. Först ska vi tala om de köprättsliga lagarna.

1.3 Fast och lös egendom De köprättsliga regler som vi här ska studera är de man finner i det område inom juridiken som kallas köprätt. Dessa regler behandlar 10

47-11366-8-00.indd 10

20/10/17 6:06 PM

1. INLEDNING

köp av så kallad lös egendom. De regler som behandlar köp av så kallad fast egendom ingår inte i köprätten, utan i fastighetsrätten. Innan vi går vidare in på köprätten ska vi därför först i grova drag se hur gränsen dras mellan fast och lös egendom. För att kunna bestämma vad som är lös egendom, måste man veta vad dess motsats fast egendom är för något. Det är nämligen den fasta egendomen som definieras i lagen, närmare bestämt i jordabalken. Allt som inte är fast egendom är lös egendom. I jordabalken står att fast egendom är jord och att jorden är indelad i fastigheter. En fastighet är alltså ett område mark. Till fastigheten hör bland annat byggnader och till en byggnad hör i sin tur den fasta inredningen och annat som fastigheten har blivit försedd med om detta är ägnat till stadigvarande bruk för byggnaden eller någon del av denna. Till en fastighet som helt eller till en del är inrättad för industriell verksamhet hör dessutom så kallade industritillbehör såsom maskiner och annan liknande utrustning som har tillförts fastigheten för att användas i industriverksamheten. En ytterligare mycket viktig förutsättning för att byggnader och tillbehör till byggnaderna ska ingå i den fasta egendomen i enlighet med de nu nämnda reglerna är att byggnaderna och tillbehören tillhör fastighetsägaren, det vill säga den som äger själva jorden, annars räknas de som lös egendom. En byggnad på annans mark är lös egendom, liksom ett kylskåp som inte ägs av fastighetsägaren utan i stället av hyresgästen. Om byggnaden däremot ägs av den person som äger jorden och om kylskåpet ägs av fastighetsägaren är byggnaden respektive kylskåpet fast egendom. När det gäller konsumenttjänstlagen, kommer vi senare i boken att se att denna lag däremot är tillämplig även beträffande tjänster som avser fast egendom. Men, som vi sagt tidigare, den lagen behandlar inte avtal som gäller köp av egendom, utan i stället avtal som avser tjänster. Även lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler, med sin speciella reglering, är tillämplig på bland annat avtal om tjänster som avser fast egendom.

1.4 Olika köprättsliga lagar Kaffe, bilar, hushållsapparater, byggnader på annans mark, dagligvaror, smycken, hundar och värdepapper är alla exempel på lös 11

47-11366-8-00.indd 11

20/10/17 6:06 PM

KÖPRÄTTENS GRUNDER

egendom i enlighet med de regler vi nu talat om. Bestämmelser om köp av dessa typer av egendom finns i 1990 års köplag, som har ersatt vår tidigare köplag från 1905. År 1990 antogs även en ny konsumentköplag, som innehåller konsumentköprättsliga regler. Denna lag har en föregångare från 1973. År 1977 tillkom en annan köprättslig lag, nämligen konsumentkreditlagen, som 1992 ersattes av en ny lag, som i sin tur har ersatts av ytterligare en ny konsumentkreditlag som trädde i kraft den 1 januari 2011. År 1978 antogs en lag om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. År 2005 fick vi en ny distans- och hemförsäljningslag, som ersatte de tidigare lagarna från 1981 och 2000. År 2014 förändrades stora delar av denna lag och den bytte då också namn till lag om distansavtal och avtal utanför affärslokaler. Innan vi mer ingående studerar de olika lagarna, ska vi se något på vilka typer av köp och vilka köprättsliga situationer de olika lagarna behandlar. Vi börjar med köplagen eller den allmänna köplagen som den också kallas. Denna lag innehåller de grundläggande bestämmelserna om köp beträffande alla slag av lös egendom, som lösören eller saker, värdepapper, byggnad på annans mark och olika slags rättigheter. Köplagen syftar emellertid inte till att ge en fullständig reglering av alla frågor som rör förhållandet mellan en säljare och en köpare. Vissa förhållanden faller helt eller delvis utanför lagen. Som exempel kan nämnas att vissa slag av kontraktsbrott behandlas relativt utförligt, medan andra typer av kontraktsbrott inte tas upp över huvud taget, till exempel att säljaren levererar en större mängd av en vara än man kommit överens om eller att han levererar varan till en annan ort än den avtalade. Vidare gäller att köplagen endast reglerar säljarens och köparens inbördes förhållanden och inte parternas förhållande till någon utomstående såsom en kreditgivare eller någon annan person som har rättsliga anspråk på den egendom köpet gäller. Köplagen går emellertid inte att använda på alla typer av köp. Den gäller inte beträffande konsumentköp. Dessa köp regleras av konsumentköplagen. Köplagens regler är dispositiva, vilket bland annat innebär att de kan avtalas bort. 12

47-11366-8-00.indd 12

20/10/17 6:06 PM

1. INLEDNING

Konsumentköplagen är tillämpbar på konsumentköp, det vill säga när en konsument köper en lös sak av en näringsidkare. Medan köplagen omfattar alla slag av lös egendom, gäller konsumentköplagen endast vid köp av lösa saker. Med uttrycket lös sak menar man fysiska föremål eller saker, såsom kläder, bilar, hästar, tv-apparater och möbler. Däremot ingår inte i begreppet lös sak exempelvis bostadsrätter, byggnader på annans grund, rättigheter av olika slag eller värdepapper. Konsumentköplagen är tvingande till konsumentens förmån och ger på så sätt köparen ett grundskydd. Parterna kan avtala om bättre villkor för köparen än konsumentköplagen ger, men inte om sämre villkor. Köplagen däremot är inte tvingande, vilket betyder att man här kan avtala om såväl sämre som bättre villkor men denna lag går emellertid, som tidigare nämnts, inte att använda på konsumentköp. Konsumentkreditlagen är tillämplig när det gäller kredit som är avsedd huvudsakligen för enskilt bruk och som lämnas eller erbjuds konsument av näringsidkare i dennes yrkesmässiga verksamhet. Lagen är, på samma sätt som konsumentköplagen, tvingande till konsumentens förmån. Konsumentkreditlagen har ersatt den gamla avbetalningsköplagen beträffande de delar som handlar om kreditgivning från näringsidkare till konsument. Med kredit menas i konsumentkreditlagen både betalningsanstånd och lån. Lagen blir alltså tillämplig på bland annat traditionella avbetalningsköp, låneköp och köp med hjälp av kontokort. I lagen finns också vissa regler om konsumenters rätt att ångra sitt kreditavtal inom 14 dagar. Lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument reglerar skyldigheter och ansvar både vid sådana kontoavtal som avser krediter och sådana kontoavtal som gäller konton utan något kreditutrymme. Lagen gäller oavsett om kontohavaren är konsument eller näringsidkare, men den är tvingande till konsumentens förmån. Vissa av bestämmelserna i lagen fanns tidigare i konsumentkreditlagen. Lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument reglerar huvudsakligen vilket ansvar en kontohavare har för ett belopp som belastar hans konto vid en obehörig transaktion. 13

47-11366-8-00.indd 13

20/10/17 6:06 PM

KÖPRÄTTENS GRUNDER

Lagen om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl., vanligen kallad avbetalningsköplagen, tar upp de avbetalningsköp som inte behandlas i konsumentkreditlagen. Lagen inriktar sig främst på köp mellan näringsidkare, men är även tillämplig när det rör sig om ett avbetalningsköp mellan två privatpersoner. Lagen är tvingande till köparens förmån. Lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler slutligen är användbar på speciella typer av avtal, nämligen så kallade distansavtal och vissa avtal utanför affärslokaler. Syftet med lagen är att skydda konsumenten i samband med köp från företag via internet, tv, postorder, telefon och liknande försäljningsformer eller i samband med köp som äger rum när näringsidkaren gör hembesök. Skyddet består främst i att lagen ger konsumenten möjlighet att frånträda ett avtal, genom att inom 14 dagar meddela näringsidkaren att han frånträder avtalet (s.k. ångerrätt). Lagen ålägger också näringsidkaren viss informationsskyldighet. Lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler är tvingande till konsumentens förmån. Förutom de nu behandlade köprättsliga lagarna, kan man när det gäller köpeavtal använda andra typer av lagar, till exempel avtalslagen (om det exempelvis gäller att ogiltigförklara ett köp på grund av att köparen har lurats att köpa någonting). Medan de köprättsliga lagarna främst reglerar frågor om köpeavtalets innehåll reglerar avtalslagen nämligen frågor om avtals ingående och avtals ogiltighet i allmänhet (inte bara köpeavtal, utan även andra avtal). En tvist i anledning av ett köpeavtal kan således lösas med hjälp av avtalslagens regler om det exempelvis gäller att avgöra huruvida avtalet är giltigt eller inte, det vill säga om köparen över huvud taget ska betala någonting eller inte. Om det däremot är klart att köpet är giltigt men oklart när det gäller till exempel vilket pris som ska betalas kan detta lösas med hjälp av de köprättsliga reglerna. Hela det rättsliga systemet hänger alltså ihop, och mellan de olika rättsliga områdena finns inga absolut fasta gränser. Vi ska här främst studera de köprättsliga reglerna gällande lös egendom (samt dessutom konsumenttjänstlagen, som vi återkommer till längre fram). Men man bör trots allt vara klar 14

47-11366-8-00.indd 14

20/10/17 6:06 PM

1. INLEDNING

över att dessa regler ingår i ett mycket större sammanhang och att de köprättsliga problem man ställs inför ibland ska lösas med hjälp av regler från andra rättsliga områden, till exempel avtalsrätten eller marknadsrätten. Internationella köp regleras i en särskild lag, som heter lag om internationella köp och som gäller från och med den 1 januari 1989. Genom denna lag har köprättsliga bestämmelser i FN-konventionen angående avtal om internationella köp av varor blivit gällande i vårt land. Se vidare kapitel 9 om internationella köp. Ytterligare en lag, som delvis hör hemma i detta sammanhang, är från 1845 och heter lag om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva. Den brukar kallas lösöreköplagen. Med lösören menas samma som lösa saker, det vill säga kläder, husgeråd och dylikt men inte pengar, värdepapper, olika slags rättigheter och liknande. Lösöreköpet innebär att de sålda sakerna får vara kvar hos säljaren men att de trots detta är skyddade mot säljarens borgenärer (dvs. mot personer som har fordringar hos säljaren). För att lösöreköplagen ska gälla måste en del invecklade formaliteter iakttas. Lösöreköp ingås oftast för att ge säkerhet för en skuld.

1.5 Konsumenträtt Som framgått av den tidigare översikten har man sedan början av 1970-talet i vårt land, liksom i många andra länder, skapat ett flertal lagar som syftar till att stödja konsumenterna och förbättra deras ställning på marknaden. Det finns ytterligare lagar med detta syfte än de som tidigare nämnts. Man kan dela in den konsumenträttsliga lagstiftningen i två olika grupper. En grupp som syftar till att ge den enskilde konsumenten ett direkt stöd i det enskilda fallet och en grupp vars syfte är att ge ett indirekt stöd på ett mer generellt sätt. Den förstnämnda gruppen innehåller flertalet av de civilrättsliga (eller privaträttsliga) lagar vi har gått igenom, såsom konsumentköplagen, konsumentkreditlagen,

47-11366-8-00.indd 15

20/10/17 6:06 PM

KÖPRÄTTENS GRUNDER

lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler och konsumenttjänstlagen. Vissa andra bestämmelser ingår också, till exempel delar av försäkringsavtalslagen samt den förmögenhetsrättsliga klausulen i 36 § avtalslagen, regeln i preskriptionslagen om kortare preskriptionstid gällande fordran som en näringsidkare har gentemot en konsument och de tvingande reglerna i jordabalkens 4 kap. som tillämpas när en näringsidkare säljer en fastighet till en konsument. Den andra gruppen utgörs av marknadsrättsliga lagar, i första hand marknadsföringslagen, produktsäkerhetslagen och lagen om oskäliga avtalsvillkor i konsumentförhållanden (kallad avtalsvillkorslagen). Något förenklat kan man säga att den civilrättsliga konsumentskyddande lagstiftningen är inriktad på att stärka enskilda konsumenters ställning i förhållande till näringsidkare samt att ge anvisningar om hur redan uppkomna tvister ska lösas. Den marknadsrättsliga lagstiftningen däremot syftar till att stärka hela konsumentkollektivets ställning på marknaden genom att på olika sätt styra näringsidkarnas beteenden för framtiden. Låt oss anta följande: En konsument har köpt en tvättmaskin på kredit. Det visar sig senare att det tryckta formulär han skrev under i samband med köpet innehåller vissa villkor som är oskäligt betungande för honom. För att försöka få detta köpeavtal jämkat eller upphävt ska man använda sig av de civilrättsliga reglerna. Om man däremot vill få näringsidkaren att för framtiden upphöra att använda det tryckta formuläret (så att inte andra konsumenter hamnar i samma situation) ska de marknadsrättsliga reglerna användas. Till den konsumenträttsliga lagstiftningen kan man också räkna viss processrättslig lagstiftning, framför allt de särskilda reglerna i rättegångsbalken som gäller tvister rörande mindre värden och förordningen om Allmänna reklamationsnämnden. De höga kostnader som en process vid domstol kan föra med sig har varit (och är i viss mån fortfarande) ett problem för enskilda människor som vill få sin sak rättsligt prövad. I rättegångsbalken finns det särskilda regler, som gör det enklare och därmed billigare för den enskilde att få sin sak prövad av domstol. Dessa särskilda regler är tillämpliga när det man tvistar om inte överstiger halva prisbasbeloppet. (Angående begreppet prisbasbelopp, se avsnitt 4.20.) Reglerna innebär bland annat att rättegångskostnaderna på olika sätt hålls nere. Man har till exempel begränsat 16

47-11366-8-00.indd 16

20/10/17 6:06 PM

1. INLEDNING

den förlorande partens skyldighet att utge kostnadsersättning till motparten. Ett mål som har avgjorts enligt dessa särskilda regler får prövas av högre instans endast efter särskild tillståndsprövning. Det normala är att domen inte kan överklagas. Som ett alternativ till att gå till domstol kan konsumenten vända sig till Allmänna reklamationsnämnden. Nämnden har till uppgift att på begäran av konsument pröva tvister mellan konsumenter och näringsidkare rörande varor, tjänster och andra nyttigheter samt ge rekommendationer om hur tvisterna bör lösas. Dess beslut kan inte överklagas. Eftersom avgörandena endast är just rekommendationer till parterna kan besluten inte verkställas med tvång på samma sätt som en dom från en domstol. I allmänhet följs emellertid nämndens rekommendationer. Enligt kommande förslag till ny lagstiftning kommer Allmänna reklamationsnämnden att förstärkas, bland annat för att få ännu fler näringsidkare att rätta sig efter nämndens beslut. Efter denna inledning ska vi mer i detalj gå igenom de för oss viktigaste köprättsliga lagarna, både konsumenträttsliga sådana och andra. De lagar vi ska se närmare på är köplagen, konsumentköplagen, konsumentkreditlagen, lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument, avbetalningsköplagen och lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler. Därefter ska vi gå igenom den betydelsefulla konsumenttjänstlagen, som reglerar avtal om tjänster. Vi ska även se något på de internationella köprättsliga reglerna. Vi ska börja med köplagen.

47-11366-8-00.indd 17

20/10/17 6:06 PM

2 Köplagen

2.1 Allmänt om köplagen Som vi tidigare konstaterat har vi i dag en köplag som antogs av riksdagen 1990. Den gäller från och med den 1 januari 1991. Vår tidigare köplag, som tillkom 1905, är ett av de äldsta exemplen på lagstiftning som har tillkommit i nordiskt samarbete. Motsvarande lagar antogs i Danmark 1906 och i Norge 1907. Den isländska köplagen från 1922 anknyter nära till de skandinaviska köplagarna. Finland stod den gången utanför det nordiska köplagssamarbetet. År 1961 inleddes emellertid ett arbete på en finsk köplag och detta kom att bilda upptakten till ett nordiskt reformarbete på köprättens område. Förslag eller utkast till köplagar lades fram under åren 1976–1978 i Sverige, Norge, Danmark och Finland. År 1980 bestämde sig de fyra länderna för att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att undersöka möjligheterna att åstadkomma samordnade köplagar. Denna arbetsgrupp avlämnade 1984 ett förslag till nya köplagar i Danmark, Norge och Sverige samt förslag till köplag i Finland, som dittills inte hade haft någon köplag. Därefter antog Finland en köplag 1987, och 1988 antog Norge en ny köplag. Sverige fick sin nya köplag 1990. Vår tidigare köplag från 1905, som gällde till och med 1990, hade under hela tiden i stort sett samma innehåll som när den infördes, och lagen präglades därför av de värderingar och förhållanden som rådde i början av förra seklet. Handel med jordbruksprodukter, råvaror och basprodukter spelade ännu vid den tiden en dominerande roll. Vid sidan av sådan handel var köp av kreatur och hantverksprodukter viktiga. Industriprodukternas andel av handeln var däremot betydligt mindre. 18

47-11366-8-00.indd 18

20/10/17 6:06 PM

2. KÖPLAGEN

I dag spelar handeln med industriellt tillverkade varor en central roll, och detta gäller både massproducerade varor och produkter från verkstadsindustrin. Även i marknadsförhållandena har stora förändringar ägt rum. Inom många branscher består distributionskedjan av flera led, som emellertid ofta är starkt integrerade sinsemellan genom exempelvis ensamförsäljningsavtal. Marknadsföringen spelar numera också en betydande roll som underlag för köpet, i synnerhet när det gäller handel med industriprodukter. Speciellt när det gäller tekniskt komplicerade produkter har de uppgifter som lämnas för säljarens räkning i många fall en mycket stor betydelse för köparen. När det gäller kommunikationerna och transportförhållandena har det även inom dessa områden skett en väsentlig utveckling under de senaste årtiondena och handeln med andra länder spelar en helt annan roll i dag än vid den tidigare köplagens tillkomst. Denna förändring av vårt samhälle och av vårt affärsliv har således lett till att nya regler gäller från och med 1991 presenterade i en ny allmän köplag; en lag som varit planerad och diskuterad under en mycket lång tid. Köplagen reglerar endast säljarens och köparens rättigheter och skyldigheter och inte frågor om till exempel köparens förhållande till den som tillverkat den köpta varan (om denne är en annan än säljaren) eller till en kreditgivare som har finansierat köpet. Juridiskt kan man uttrycka det så att köplagen i stort inte innehåller några sakrättsliga regler utan endast obligationsrättsliga regler. Begreppen sakrätt och obligationsrätt är juridiska facktermer. Definitionerna av dessa begrepp är omdiskuterade, men i stort sett kan man säga att en sakrätt är rätt till en sak som kan göras gällande gentemot alla personer. Exempel på sakrätt är äganderätt och panträtt. Att sakrätten har giltighet mot alla personer brukar i juridiska sammanhang uttryckas med att den är giltig gentemot tredje man. Med tredje man menar man i detta sammanhang en utomstående person. Mer generellt menas med tredje man en person som inte är part i ett avtal eller något annat rättsförhållande, men som ändå kan beröras av avtalet eller rättsförhållandet. En obligationsrätt är rätt till en prestation, som bara kan göras gällande gentemot den som är skyldig att utföra prestationen. Exempel på obligationsrätt är rätt till betalning. 19

47-11366-8-00.indd 19

20/10/17 6:06 PM

KÖPRÄTTENS GRUNDER

Vilka rättigheter som är sakrätter bestäms av rättsordningen och man kan därför inte avtala om att en rättighet ska vara en sakrätt (för att därigenom komma i ett bättre läge). Obligationsrätt däremot föreligger i huvudsak endast mellan personer som har ett avtal mellan sig. Ett avtal mellan två parter utgör således ett obligationsrättsligt förhållande. Om en säljare har ingått ett avtal med en köpare om att sälja en klocka, kan köparen endast gå till säljaren för att kräva klockan och säljaren kan bara gå till köparen för att kräva betalning. När köparen väl fått klockan har han också blivit ägare till den och då har det uppstått ett sakrättsligt förhållande mellan honom och klockan. Han kan då hävda sin (sak-)rätt till klockan inte bara gentemot säljaren utan även gentemot alla andra personer.

2.2 Köplagens innehåll Köplagen är indelad i olika huvudavsnitt, varav vissa innehåller några underavsnitt. Lagens inledande bestämmelser behandlar lagens tilllämpningsområde, 1–2 §§, reglernas dispositiva karaktär, 3 §, samt förhållandet till konsumentköplagen och lagen om internationella köp, 4–5 §§. Därefter följer reglerna om varans avlämnande, 6–11 §§. Bestämmelser om risken för varan finns i 12–16 §§. Regler om varans beskaffenhet finns i 17–21 §§. Lagen innehåller vidare regler om påföljder vid dröjsmål med varans avlämnande, 22–29 §§, och påföljder vid fel i varan, 30–41 §§. Vissa gemensamma bestämmelser om påföljder vid säljarens avtalsbrott återfinns i 42–44 §§. I lagen behandlas därefter köparens skyldigheter, 45–50 §§, och påföljder vid köparens avtalsbrott, 51–60 §§. I 61–63 §§ regleras vad som gäller vid ett ännu inte inträffat, men befarat, avtalsbrott. Vissa bestämmelser som är gemensamma för fall då köpet hävs och när omleverans ska ske finns i 64–66 §§. Regler om skadeståndets omfattning finns i 67–70 §§. Köplagen avslutas därefter med regler om ränta, 71 §, vård av varan, 72–78 §§, avkastning av varan, 79–81 §§ och vissa meddelanden, 82 §.

47-11366-8-00.indd 20

20/10/17 6:06 PM

2. KÖPLAGEN

2.3 Köplagens tillämpningsområde Objektet för köplagen är lös egendom. Detta står i lagens 1 §. Vi har tidigare angett vad som menas med lös egendom. Lös egendom är till exempel lösa saker, byggnader på annans mark, hyresrätter, fordringar, aktier och andra värdepapper. Köplagens regler är emellertid i första hand utformade med tanke på köp av lösa saker. I lagen används inte termen lös egendom utan i stället uttrycket ”vara”. Trots att köp av byggnad på annans mark är lös egendom enligt vad vi tidigare sagt, gäller inte köplagens regler om fel och om påföljder för fel beträffande sådana köp. Här gäller i stället samma regler om säljarens felansvar som gäller beträffande fast egendom och dessa regler finns i jordabalken. Detta framgår av 1 §. Förklaringen är den att säljarens felansvar när det gäller byggnad på annans mark har ett närmare samband med köp av fast egendom än med köp av lös egendom. Vidare är det så att även tomträtt är lös egendom, men inte heller här gäller köplagen när det rör sig om överlåtelse av tomträtt, enligt en särskild bestämmelse i 1 §. För överlåtelse av tomträtt gäller i stället samma regler som för fast egendom. Beträffande upplåtelse (alltså inte överlåtelse) av tomträtt finns dessutom en speciell regel i köplagens 1 §, som vi inte närmare går in på här. Eftersom vi använt de juridiska begreppen överlåtelse respektive upplåtelse, kanske vi också mycket kortfattat ska säga något om vad de betyder. Med överlåtelse menas ett avtal som innebär en total övergång av den tidigare innehavarens (överlåtarens) rätt. Ett exempel på överlåtelse är att en fastighetsägare säljer sin fastighet. Om en person däremot inte överför hela sin rätt, utan i stället endast en begränsad del av den, är det fråga om upplåtelse. Ett exempel på upplåtelse är att en fastighetsägare hyr ut en lägenhet i sin fastighet. Karakteristiskt för köp är att det avser överlåtelse av en rättighet, inte upplåtelse av en begränsad rätt till egendomen. Skillnaden mellan överlåtelse och upplåtelse i detta sammanhang är i stort den att vid överlåtelse överför man äganderätten, medan man vid upplåtelse behåller äganderätten men ger någon annan en begränsad rätt i egendomen enligt vissa regler. Om någon upplåter en begränsad rätt i sin egendom, exempelvis hyr ut sin lösa egendom eller pantsätter den,

47-11366-8-00.indd 21

20/10/17 6:06 PM

KÖPRÄTTENS GRUNDER

gäller således inte köplagen. Köplagen reglerar för övrigt inte bara köp utan också byte av lös egendom. Lagen används alltså i tillämpliga delar även på byteshandel. Genom köplagens 2 § görs en avgränsning mot tjänster och dylikt. Ett köpeavtal avser ofta varor som ska tillverkas. Köplagen ska tilllämpas på ett avtal om beställning av en vara som ska tillverkas, om inte beställaren ska tillhandahålla en väsentlig del av materialet. Ett sådant avtal som faller under köplagen brukar kallas tillverkningsköp. Om den som beställer varan själv tillhandahåller en väsentlig del av materialet, består tillverkarens arbete huvudsakligen av själva arbetsinsatsen (eller annan form av tjänst) och köplagen är därför inte tilllämplig. Ett sådant avtal, som faller utanför köplagen, kallas arbetsbeting och ska bedömas efter de principer som gäller för avtal om tjänster. En annan sak är att dessa principer i praktiken ofta leder till ett resultat som inte väsentligen avviker från köplagens regler. Inom konsumenträtten finns en särskild lag, konsumenttjänstlagen, som reglerar vissa avtal om tjänster inom det konsumenträttsliga området. Vi kommer att behandla denna lag längre fram i kapitel 8. Köplagen gör även en avgränsning mot byggnadsentreprenad och dylikt. Köplagen ska inte tillämpas på avtal om uppförande av byggnad eller annan fast anläggning på mark eller i vatten även om det rör sig om lös egendom. I praktiken regleras dessa avtal oftast genom utförliga standardavtal. Även om köplagen alltså inte gäller avtal om uppförande av byggnad med mera, så är lagen tillämplig på köp av byggnadsmaterial och tillbehör. Köplagen gäller således leverans av till exempel dörrar, fönster och badkar. Den omständigheten att varan monteras i byggnaden och på så sätt blir fast egendom, påverkar inte köplagens tillämplighet. Köplagen gäller även köp av monteringshus, när uppförandet inte ingår i säljarens skyldigheter. Slutligen tar köplagens 2 § upp ytterligare en gränsdragning mellan köp och avtal om tjänster. Om den som ska leverera en vara också ska utföra en arbetsinsats som hör ihop med varan eller någon annan tjänst och tjänsten utgör den övervägande delen av hans förpliktelse, ska köplagen inte tillämpas. Med hjälp av denna regel får man alltså ta ställning till om exempelvis ett avtal som omfattar leverans av maskiner eller annan utrustning samt installation, montering eller andra

47-11366-8-00.indd 22

20/10/17 6:06 PM

2. KÖPLAGEN

tjänster i anslutning till leveransen, ska betraktas som ett köp eller inte. Så länge leveransen av varan – och inte tjänsten – framstår som den övervägande delen av leverantörens prestation, så länge betraktas avtalet som ett köp. Denna bestämmelse besvarar emellertid inte frågan om olika delar av ett avtal, som i sig innehåller både en köp- och en tjänstedel, kan eller ska bedömas fristående från varandra. Sådana avtal får bedömas från fall till fall. Det kan exempelvis vara naturligt att betrakta ett avtal om leverans av teknisk utrustning och om årlig service på denna utrustning som två delar, dels ett köpeavtal, dels ett tjänsteavtal. Köplagen gäller enligt 4 § inte i de fall då konsumentköplagen är tillämplig. Alla konsumentköp faller således utanför köplagen. Köplagen är alltså tillämplig på köp mellan näringsidkare, men även på köp privatpersoner emellan samt i de fall en privatperson säljer till en näringsidkare. Köplagen gäller enligt 5 § heller inte när lagen om internationella köp är tillämplig. Även internationella köp faller således utanför köplagen. Se vidare kapitel 9 om internationella köp. Föreskrifterna i köplagen är dispositiva, det vill säga parterna ”disponerar” över reglerna på så sätt att de kan avtala bort dem, helt eller delvis. I lagen framgår detta av 3 §, där det står att ”lagens bestämmelser tillämpas inte i den mån annat följer av avtalet, av praxis som har utbildats mellan parterna eller av handelsbruk eller annan sedvänja som måste anses bindande för parterna”. Avgörande vikt ska således fästas vid det som parterna avtalat och dit hänförs också sådant som, utan att vara uttryckligt avtalat, ”följer av avtalet”. Man kan alltså tolka in sådant i avtalet som inte bokstavligen står där eller fylla ut avtalet med sådant som inte uttryckligen finns med i avtalet. Det är inte ovanligt att man använder sig av olika formulär vid köp. Till formulären räknas inte bara allmänna kontraktsvillkor, ofta kallade allmänna leveransvillkor, utan även andra villkor som är tryckta på ordersedlar, ordererkännanden, fakturor med mera. Villkoren är vanligen utarbetade av branschorganisationer. Ibland har de tillkommit genom förhandlingar mellan olika organisationer eller mellan olika näringslivsorganisationer och Konsumentombudsmannen. Dessa formulär har numera nått en sådan utbredning att de i vissa

47-11366-8-00.indd 23

20/10/17 6:06 PM

KÖPRÄTTENS GRUNDER

rättsförhållanden i praktiken ersätter väsentliga delar av köplagen. Hela detta rättsliga område brukar kallas formulärrätten och de färdigtryckta formulären som säljaren ofta använder sig av kallas standardavtal. Genom att köplagen är dispositiv, gäller dessa formulär i stället för lagen (i de fall de har använts). Av citatet ur 3 § framgår vidare att tidigare praxis mellan parterna samt handelsbruk eller annan sedvänja har betydelse för förhållandet mellan säljaren och köparen. Detta innebär att den praxis som parterna själva tidigare tillämpat kan ha företräde framför lagens bestämmelser och när det gäller kommersiella förhållanden kan handelsbruk, det vill säga fast och utbredd praxis vid köp av visst slag, sätta köplagens regler åt sidan. Handelsbruk eller annan sedvänja har företräde framför lagen endast om det är fråga om ett bruk eller en sedvänja som måste anses bindande för parterna. Ett handelsbruk eller en sedvänja som framstår som oskälig kan således sättas åt sidan eller jämkas. I vissa fall kan det vara svårt att avgöra om det föreligger något fast handelsbruk eller annan sedvänja som ska innebära att lagen sätts åt sidan. Sammantaget betyder detta att först och främst gäller det som parterna har avtalat. I andra hand gäller den praxis parterna själva tilllämpat eller den affärspraxis som allmänt tillämpas inom den aktuella branschen. Först i tredje hand, om varken avtalet eller praxis kan tala om vad som gäller, tillämpas köplagen.

2.4 Var ska varan avlämnas? Reglerna om detta finns i köplagen under rubriken Varans avlämnande, närmare bestämt i 6–7 §§ som handlar om hämtningsköp och transportköp. Begreppet avlämnande är en juridisk fackterm som har betydelse i flera olika avseenden. För det första är avlämnandetidpunkten knuten till olika regler om säljarens dröjsmål. För det andra knyts reglerna om vem som står risken för varan till avlämnandet. Genom reglerna om riskens övergång får avlämnandet dessutom betydelse i fråga om den tidpunkt som ska läggas till grund för bedömningen av om varan är

47-11366-8-00.indd 24

20/10/17 6:06 PM

2. KÖPLAGEN

behäftad med fel. Vidare har avlämnandet betydelse för bland annat fördelningen mellan säljaren och köparen av vissa kostnader för varan. Som huvudregel gäller enligt 6 § att varan ska avlämnas där säljaren vid köpet hade sitt affärsställe eller, om han saknade affärsställe som hade samband med köpet, där han hade sitt hemvist, det vill säga där säljaren var bosatt. Om inget annat avtalats, ska köparen således i regel hämta varan hos säljaren. Naturligtvis ska till exempel varor, som köpts i en butik, avlämnas där och inte i säljarens bostad. Däremot har säljaren enligt lagen inte någon skyldighet att sända varorna till köparen. En särskild bestämmelse gäller enligt 6 § om parterna vid köpet visste om att varan fanns på en annan plats. Då ska avlämnandet äga rum där varan fanns. Köplagen räknar således med att köpet i första hand är ett så kallat hämtningsköp, vilket ju också är lagens rubrik för denna bestämmelse. Vidare framgår det av 6 § att varan är avlämnad först när köparen har tagit hand om den. Detta innebär exempelvis att det inte är tillräckligt att varan ligger redo i säljarens magasin och att säljaren är beredd att låta köparen få den när köparen kommer för att hämta varan. Varan är inte avlämnad förrän köparen verkligen har tagit hand om den. Köplagens 7 § innehåller regler om så kallade transportköp, det vill säga köp där varan på grund av avtalet, tidigare praxis mellan parterna, handelsbruk eller sedvänja ska transporteras från säljaren till köparen. I denna paragraf behandlas dels transport inom en och samma ort, så kallade platsköp, dels transport från en ort till en annan, så kallade distansköp. Vid platsköp gäller följande: Om varan ska transporteras till köparen inom en och samma ort eller inom ett område där säljaren vanligen sköter distributionen av liknande varor, sker avlämnandet när varan överlämnas till köparen. Om en säljare i Stockholm ska transportera en vara till en köpare som bor i Stockholm, är varan avlämnad först när den överlämnas till köparen (bild 1). Detta gäller oavsett om säljaren själv utför transporten, om han anlitar en transportfirma, om varan sänds med post eller om den transporteras på annat sätt.

47-11366-8-00.indd 25

20/10/17 6:06 PM

KÖPRÄTTENS GRUNDER

Bild 1 Om en säljare i Stockholm sänder en vara till en köpare i Stockholm är varan avlämnad först när den överlämnas till köparen, oavsett om säljaren anlitar en transportfirma eller själv utför transporten.

Vid distansköp gäller följande: Om varan ska transporteras till köparen från en ort till en annan eller inom ett område där säljaren inte vanligen sköter om distributionen, sker avlämnandet när varan överlämnas till den transportör som har åtagit sig transporten från avsändningsorten. Om en säljare i Stockholm sänder en vara till en köpare i Vitaby och därvid anlitar en transportfirma, är varan avlämnad redan när den överlämnas till transportfirman (bild 2). När är varan avlämnad om säljaren själv utför transporten från en ort till en annan eller själv kör med varan inom ett område där han vanligen inte har hand om distributionen? I detta fallet gäller att varan är avlämnad när den överlämnas till köparen. Om en säljare i Stockholm ska sända en vara till en köpare i Vitaby och därvid själv utför transporten, är varan avlämnad först när den överlämnas till köparen (bild 3). (Inom parentes kan nämnas att begreppet distansköp, som vi nu använt, är något helt annat än begreppet distansavtal, som vi tar upp i kapitel 7.)

47-11366-8-00.indd 26

20/10/17 6:06 PM

2. KÖPLAGEN

Bild 2 Om en säljare i Stockholm sänder en vara till en köpare i Vitaby och då anlitar en transportfirma är varan avlämnad redan när den överlämnas till transportfirman.

Bild 3 Om en säljare i Stockholm sänder en vara till en köpare i Vitaby och då själv utför transporten är varan avlämnad först när den överlämnas till köparen.

Termen överlämna, som används i lagtexten, är inte helt entydig. Bedömningen av den exakta överlämnandetidpunkten i samband med lastning och lossning, det vill säga medan överlämnandet till transportören eller köparen håller på att ske, får göras från fall till fall. Som vi tidigare sagt, kan bland annat handelsbruk eller annan sedvänja sätta köplagens bestämmelser ur spel och detta gäller naturligtvis även bestämmelserna om avlämnande. I ett rättsfall ansåg domstolen till exempel att dörrar på grund av handelsbruk fick avlämnas på en byggarbetsplats trots att någon leveransplats inte var avtalad. Säljarens skyldigheter i samband med avlämnandet av varan anges ofta i köpeavtalet genom en hänvisning till en leveransklausul, till

47-11366-8-00.indd 27

20/10/17 6:06 PM

KÖPRÄTTENS GRUNDER

PETER GERHARD har under många år

PETER GERHARD

varit verksam som universitetslektor i handelsrätt vid Lunds universitet. Han arbetar som konsult och ansvarar också för olika utbildningsprogram inom näringslivet.

KÖPRÄTTENS GRUNDER

Best.nr 47-11366-8 Tryck.nr 47-11366-8

14 Uppl.

9789147113668c1c.indd 1

25/10/17 1:06 PM