9789147114252 by Smakprov Media AB

JAN-OTTO OTTOSSON

Hans Ottosson, med. dr, specialist i psykiatri, tidigare universitetslektor samt författare till Psykiatriboken. Mats Ottosson, överläkare och specialist i psykiatri, verksam i psykiatrisk öppenvård samt konsultläkare i försäkringsmedicin. Ulf Åsgård, med. dr, specialist i psykiatri, tidigare konsult inom polis väsendet och kriminalvården.

MATS OTTOSSON

PSYKIATRI

Jan-Otto Ottosson, professor emeritus och författare till många böcker inom området, bland annat Psykiatri, Psykiatriboken och Psykiatrisk etik.

AKUT PSYKIATRI

Dygnet runt kommer alla slags hjälpsökande människor till psykiatriska akutmottagningar där situationen ofta är tillspetsad. Under tidspress ska jourhavande, i samarbete med övrig personal, ställa diagnos, välja vårdform och bedöma självmordsrisk och farlighet. AKUT PSYKIATRI beskriver hur man professionellt kan handlägga patienter på akutmottagningen så att de upplever sig väl omhändertagna och som unika individer i en svår livssituation. Ett omsorgsfullt hanterat möte på den psykiatriska akutmottagningen kan vara livsavgörande för patienten och berikande för vårdpersonalen. Denna femte upplaga är uppdaterad så att den återger nya behandlingsmetoder och nytillkomna författningar. AKUT PSYKIATRI är främst skriven för jourhavande läkare i psykiatri, men den är också användbar för övrig personal i den psykiatriska vården och för verksamma inom andra områden, till exempel allmänläkare, distriktssjuksköterskor, socionomer, poliser och själavårdare.

HANS OTTOSSON

ULF ÅSGÅRD

Best.nr 47-11425-2 Tryck.nr 47-11425-2

FEMTE UPPLAGAN

Akut psyk omslag.indd 1

11/21/16 3:53 PM

JAN- OTTO OTTOSSON HANS OTTOSSON MATS OTTOSSON ULF ÅSGÅRD

Akut psykiatri

LIBER

47114252_Akut psykiatri.indd 1

12/20/16 10:53 AM

Innehåll

5 Förord

7 Jourarbetets villkor 9 Personal 10 Jourhavandes uppgifter 11 Organisation 12 Kontaktvägar 16 Bakjour 18 Delegering 18 Utmattning

19 Principer för akut undersökning 21 Anamnes 23 Psykiskt status 27 Akutjournal 31 Samtalsmetodik 36 Tolksamtal 39 Behov av skydd 39 Akuta telefonsamtal 40 Akuta konsultationer 42 Bedömning av inneliggande psykiatriska patienter

45 Val av vårdform 49 Öppen vård 50 Frivillig inläggning 51 Tvångsvård 65 Avvikna patienter

67 Sekretess 69 Förfrågan om patient 70 Utlämnande av journal 71 Kontakt med massmedier 72 Sekretessbrytande bestämmelser

75 Akuta kontaktorsaker 77 Förvirring 83 Demens 88 Psykos

47114252_Akut psykiatri.indd 3

12/20/16 10:53 AM

95 Depression 101 Mani 106 Alkoholrelaterade tillstånd 119 Narkotikamissbruk 129 Ångest 134 Instabil personlighet 138 Sömnstörning 138 Ätstörning 140 Muskulära syndrom 143 Krisreaktioner 147 Posttraumatiskt stressyndrom 147 Vår i livets slutskede 148 Dödsbud 149 Obduktion 149 Konfrontation med den döda kroppen 150 Psykiska symtom vid somatisk sjukdom 153 Psykiska biverkningar av läkemedel

157 Bedömning av självmordsrisk 160 Riskbedömning 165 Preventiva åtgärder 166 Bedömning av självmordsförsök 168 Dramatiska självmordshot 169 Åtgärder vid självmord

171 Bedömning av farlighet

183 Särskilda utmaningar 185 Flyktingar, asylsökande, papperslösa och invandrare 188 Sjukvårdspersonal och deras närstående som patienter 190 Katastrofpsykiatri 195 Polisärenden 199 Sociala problem

203 Författningar

209 Appendix 211 Mini-mental test (MMT) 212 CIWA-Ar (Clinical institute withdrawal assessment for alcohol scale, revised) 214 Referenser 215 Register

47114252_Akut psykiatri.indd 4

12/20/16 10:53 AM

Förord Den psykiatriska vårdens knappa resurser ställer ökade krav på den akuta verksamheten. Bedömningar av självmordsrisk, farlighet och vårdbehov kan endast i utvalda fall ske efter klinisk observation utan måste vanligen göras vid korta kontakter på psykiatriska mottagningar, vårdcentraler eller i andra vårdsammanhang. Ett nära samarbete måste ske mellan primärjour och bakjour i psykiatrin och med vårdgrannar i primärvård, socialtjänst och kriminalvård. Författningar revideras fortlöpande för att säkerställa god vårdkvalitet och rättssäkerhet. Att förena professionalitet och effektivitet med empati och medmänsklighet har blivit en allt mer krävande arbetsuppgift för personal på akutmottagningar. De nya arbetsförhållandena har nödvändiggjort en allmän bearbetning av boken, tillkomst av nya avsnitt och revision av andra. Akut psykiatri bygger på att baskunskaper inhämtats från en större lärobok. Denna bok är i första hand skriven för jourhavande läkare i psykiatri, såväl allmäntjänstgörande som blivande och färdiga specialister. Den bör också kunna vara till hjälp för psykiatriska sjuksköterskor och skötare liksom för personal utanför psykiatrin, särskilt allmänläkare, distriktssjuksköterskor, socialarbetare, poliser och själavårdare. Den nya upplagan har uppdaterats med avseende på läkemedel och författningar. Läkemedel har angetts med generiska och inom parentes kommersiella namn. Vi har författat de olika avsnitten i nära samarbete och står samfällt ansvariga för innehållet.

Göteborg och Solna, oktober 2016 Jan-Otto Ottosson Hans Ottosson Mats Ottosson Ulf Åsgård

47114252_Akut psykiatri.indd 5

12/20/16 10:53 AM

47114252_Akut psykiatri.indd 6

12/20/16 10:53 AM

Jourarbetets villkor

47114252_Akut psykiatri.indd 7

12/20/16 10:53 AM

47114252_Akut psykiatri.indd 8

12/20/16 10:53 AM

Jourarbetets villkor

Jourarbete har för många läkare låg status, och jourens attityd präglas inte sällan av olust och önskningar om att det inte ska komma alltför många patienter. Patientens upplevelse inför jourbesöket kan på motsvarande sätt präglas av hjälplöshet samtidigt med en känsla av att vara till besvär. Jourhavande och övrig personal vid den psykiatriska akutmottagningen är klinikens ansikte utåt. De har därför ett särskilt ansvar för att göra jourbesöket till en positiv upplevelse genom att tillföra något konstruktivt till det som patienten upplever som kaotiskt eller destruktivt.

Personal Ett akutpsykiatriskt team består av jourhavande läkare, sjuksköterska, skötare och bakjour. En av klinikens kuratorer bör avdelas att tjänstgöra vid eller vid behov rycka in på akutmottagningen för rådgivning och hjälp till patienter med övervägande sociala problem. Den personkännedom som ofta finns mellan kuratorer och socialtjänstemän underlättar snabba insatser. I anslutning till akutmottagningen bör det finnas en intagningsavdelning, om möjligt uppdelad i en avdelning för allmänpsykiatriska patienter och en för missbruksvård. Det bör också finnas en avdelning som är godkänd för rättspsykiatrisk vård. Vården bör vara organiserad så att det är möjligt att lägga in alla akut vårdbehövande och alla svårbedömda fall samt att det finns tider för uppföljning i öppen vård. Personalen måste vara observant och kunna bemästra tillspetsade akutpsykiatriska situationer. Den måste också vara empatisk och kunna sätta gränser för såväl det egna engagemanget som för krävande patienter.

47114252_Akut psykiatri.indd 9

12/20/16 10:53 AM

Jourhavandes uppgifter Huvuduppgifterna för jourhavande är att ppbedöma sökande på akutmottagningen pputföra akuta psykiatriska konsultationer på begäran av andra läkare vid sjukhuset ppgöra akuta bedömningar av inneliggande patienter vid den psykiatriska kliniken. I samtliga fall ska jourhavande ställa en preliminär diagnos baserad på symtombild, sannolik etiologi och förlopp. Självmordsrisk och farlighet ska särskilt bedömas. På basis av den samlade bedömningen tar man sedan ställning till akuta åtgärder. Jourhavande har endast i ringa utsträckning ett terapeutiskt ansvar. Skälen är att definitiva psykiatriska diagnoser måste byggas upp successivt, att kontinuiteten är svår att upprätthålla och att tiden oftast inte medger meningsfulla behandlingsinsatser. Inom ramen för ett enstaka besök på en psykiatrisk akutmottagning kan man sällan hjälpa en patient med allt som är behövligt. Akutbesöket kan dock bli inledningen till en förändring av livsförhållanden som just då är svåruthärdliga. Det är därför avgörande att förmedla en hållning som ger patienten hopp. Om patienten har kontakt med ett psykiatriskt öppenvårdsteam och har en etablerad behandlingsplan är det olämpligt att inleda eller förändra en långsiktig farmakologisk behandling eller ge rekommendationer och förhoppningar om psykoterapi. Jourhavandes ställningstagande begränsas till att avgöra om patienten kan fortsätta i öppen vård eller behöver läggas in. Det hindrar inte att alla kontakter bör präglas av en professionell hållning som gör att patienten känner sig respekterad och förstådd. Man kan tycka att denna ambitionsnivå är för låg, men en begränsning är nödvändig för att någorlunda rättvist kunna fördela insatserna bland ﬂera hjälpsökande och för att spara jourhavandes krafter till ordinarie arbetstid.

47114252_Akut psykiatri.indd 10

12/20/16 10:53 AM

Jourarbetets villkor

Organisation Tillströmningen av patienter är i regel ojämn och fluktuationerna omöjliga att förutse. Om väntetiden tenderar att överstiga tre timmar bör bakjouren kallas in. Om patienttillströmningen är större än 15–20 per dygn bör jouren dubbleras under de mest intensiva delarna av dygnet. Jourer regleras av läkaravtalets rekommendationer för samtliga medi cinska specialiteter (faktaruta 1). Före sin första nattjour bör en underläkare få möjlighet att bli förtrogen med jourarbetet genom att tjänstgöra som biträdande dagjour. Det är omöjligt att bedriva akutverksamhet om man inte kan hänvisa patienterna till en mottagning för återbesök inom rimlig tid. Det bör därför finnas akuttider för jourhavande att boka för patienter i väntan på kontakt på ordinarie mottagning. För att få kontinuitet i arbetet, perspektiv på akutverksamheten och ett väsentligt bidrag till sin utbildning bör underläkare ha möjlighet att själva följa upp patienter som de mött under sin jour. De lokala förutsättningarna för detta varierar. På det hela taget är det önskvärt att så mycket som möjligt av den oplanerade jourverksamheten förs över till planerade kontakter på en mottagning. Faktaruta 1. Riktlinjer för jourverksamhet. Ett sammanhängande arbetspass (ordinarie arbetstid och jour) får inte överstiga 18 timmar om nattvilan är kortare än 6 timmar. Efter ett jourpass ska man ha minst en halv dags kompensationsledighet. Jour högst vart sjunde dygn (i genomsnitt). Gravida läkare får på egen begäran befrias från jourarbete på kvällar, nätter, veckoslut och helger de sista 60 dagarna av graviditeten. Vidare ska arbetsgivaren utreda vilka möjligheter det finns för att bereda gravida läkare befrielse från jour och beredskapstjänstgöring. I lokala kollektivavtal kan det finnas förmånligare regler för gravida arbetstagare.

47114252_Akut psykiatri.indd 11

12/20/16 10:53 AM

Kontaktvägar Patienten söker själv I typfallet är patienten hjälpsökande och behandlingsmotiverad när hon kommer till akutmottagningen. Hon bör snarast få möjlighet att berätta om orsaken till besöket. Det sker bäst genom samtal med en sjuksköterska eller skötare i ett avskilt samtalsrum. Samtalet koncentreras kring dominerande symtom, utlösande orsaker, tidigare och aktuella vårdkontakter. Informationen bör dokumenteras skriftligt men också vidarebefordras muntligt till jourhavande. I samråd mellan personal och jourhavande görs en prioritering av de väntande. Syftet är att prioritera patienter med allvarliga besvär (faktaruta 2). Faktaruta 2. Prioritering. Högst prioritet har patienter med självmordsrisk, självskadebeteende, farlighet, förvirring, psykoser och patienter som förts in av polisen. Prioriteringen omprövas kontinuerligt. Patienterna bör då och då informeras om aktuell väntetid.

Av olika skäl kan personer komma till akutmottagningar och simulera symtom eller självmordsavsikter. Motivet kan vara att undgå fängelsestraff, bli sjukskriven, få recept på narkotikaklassade läkemedel eller bedriva undersökande journalistik under falsk identitet (wallraffa). Simulanten handlar medvetet och har alltid mer eller mindre uppenbara vinstmotiv. Simulation är skild från patomimi, som oftast rör personer med bristande förmåga att neutralisera ångest. För dem ger det trygghet och ångestreduktion att gå in i en patientroll. En person kan uppge sig höra röster för att bli intagen på en vårdavdelning och en annan med insulinbehandlad diabetes kan av samma skäl överdosera insulin. Patomimi genom en närstående (by proxy) förekommer också. Är det ett barn som skadas ska anmälan omedelbart göras till socialnämnden. Simulation och patomimi är så ovanliga att det inte bör påverka gängse rutiner i det akuta bemötandet. Risken är annars att patienters motivation för vård och behandling oriktigt ifrågasätts. Genuint vårdbehövande människor skulle kunna bli identifierade som bedragare och berövade

47114252_Akut psykiatri.indd 12

12/20/16 10:53 AM

Jourarbetets villkor

den hjälp de har rätt att få av vården. I stället för tillit skulle en anda av misstro riskera att sprida sig. Då är det bättre att den akutpsykiatriska verksamheten får finna sig i att någon enstaka gång bli förd bakom ljuset. Enstaka gånger händer det att patienten inte alls önskar träffa jour havande läkare. I första hand bör personalen då försöka motivera patienten för åtminstone ett kort samtal. Om patienten ändå vägrar bör jourhavande underrättas. Ibland är det möjligt att ta ställning till fortsatt handläggning på indirekta uppgifter men förskrivning av farmaka bör inte ske. Omständigheterna ska journalföras.

Patienten söker tillsammans med ledsagare Om patienten vid akutbesöket ledsagas av någon bör samtalet inledas med denne närvarande. Samspelet mellan patienten och ledsagaren kan ge viktiga bidrag till diagnos och fortsatt handläggning. Så småningom kan enskilda samtal föras med bägge parter, om patienten tillåter det. För att inte riskera att tappa patientens förtroende bör man vara återhållsam med att lova att uppgifter som närstående ger i förtroende inte ska föras vidare till patienten.

Närstående söker utan patienten Om närstående tar en första kontakt – på akutmottagningen eller per telefon – brukar det vara ett tecken på att den presumtiva patienten har låg eller obefintlig motivation att få vård, eventuellt också bristande sjukdomsinsikt. Man får därför inte avfärda de närstående med att man ingenting kan göra utan att ha undersökt patienten och att de är välkomna tillbaka med henne. I stället måste man ägna dem den tid som behövs för att få problemet belyst. Exempel på störningar som presenteras på detta sätt är allmän ”kons tighet” i tal eller beteende, personlighetsförändring, intellektuell reduktion, ihållande alkohol- eller narkotikamissbruk, fysisk aggressivitet, hotfullhet och verbal eller icke-verbal självmordskommunikation. Genomgående är en mer eller mindre avvisande reaktion på förslag att söka läkare, i synnerhet psykiater. Även om man av närståendes skildring kan få en relativt god uppfattning om den psykiska störningens natur (schizofreni, mani, demens, förvirring, alkoholberoende etc.) är grundregeln att inte påbörja någon behandling förrän läkarundersökning har ägt rum. Om närstående begär

47114252_Akut psykiatri.indd 13

12/20/16 10:53 AM

14 medicin för att smussla ned i patientens mat eller dryck ska det avböjas med motiveringen att man därmed riskerar att ödelägga patientens förtroende för såväl den närstående som sjukvården. Kontakten bör i stället syfta till att få patienten till lämplig instans. Oviljan att söka allmänläkare, privatpraktiserande läkare eller gemensam akutmottagning på sjukhus brukar i dessa fall vara mindre än att söka en psykiatrisk mottagning, varför någon av dessa kan övervägas i första hand. Hembesök från en psykiatrisk mottagning kan vara en framkomlig väg i en del fall. Endast om det ﬁnns förutsättningar för tvångsvård kan polisen kopplas in för att få patienten läkarundersökt (s. 39). Som regel är det den närstående personen som ska agera på basis av läkarens råd, men i undantagsfall kan läkaren ta de nödvändiga kontakterna. Polisanmälan bör dock inte göras av läkaren, främst på grund av svårigheten att ta ansvar för andrahandsuppgifter. Under alla förhållanden ska samförstånd eftersträvas.

Hembesök På en del håll erbjuder man hembesök av mobila team som alternativ till att patienten kommer till en mottagning. Möjligheten till ett enskilt samtal med patienten kan då vara begränsad, men i gengäld kan man göra värdefulla observationer av de närståendes inställning till och samspel med patienten och deras möjlighet att vara en resurs i det fortsatta arbetet. Inte minst av säkerhetsskäl bör minst två personer från den psykiatriska mottagningen delta i hembesöket.

Patienten förs in av polisen Det är inte ovanligt att polisen kommer med patienter till akutmottagningen. Eftersom polisen också har en ansträngd arbetssituation bör dessa patienter handläggas med förtur.

47114252_Akut psykiatri.indd 14

12/20/16 10:53 AM

Jourarbetets villkor

Om polisen begär att distriktsläkare eller jourhavande läkare vid psykiat risk klinik ska undersöka någon som omhändertagits är läkaren skyldig att utföra undersökningen. Den ska redovisas skriftligt. Vanligen rör det sig om undersökning enligt lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Enstaka gånger gäller det psykiskt störda lagöverträdare som ska bedömas enligt lag om rättspsykiatrisk vård (LRV) eller LOB-fall (lag om omhändertagande av berusade) (s. 52, 63, 115 och 116).

Socialtjänsten kommer med patienten Socialtjänstlagen (SoL) utgår från klienternas frivilliga medverkan i vård på behandlingshem och vid behandling av familjer och enskilda i öppen vård. För akutpsykiatrins del kan det bli aktuellt att lägga in missbrukare för abstinensbehandling eller bedöma vårdbehovet hos psykiskt störda klienter. Vårdbehovet hos missbrukare bedöms enligt riktlinjerna i avsnitten Alkoholrelaterade tillstånd (s. 106) respektive Narkotikamissbruk (s. 119). Inför vistelse på LVM-hem kan socialtjänsten önska läkarintyg enligt LVM 9 §. Det hör inte till jourhavandes uppgift att skriva sådana intyg annat än i undantagsfall. Specialistkompetens i psykiatri krävs inte. Då socialtjänstemän påträffar psykiskt störda personer ska de, om de bedöms vara farliga, i första hand vända sig till polisen. Är situationen mindre akut bör de kontakta distriktsläkare eller den psykiatriska vården som eventuellt kan göra hembesök. Om socialtjänstemännen lyckats få med sig sin klient till akutmottagningen görs bedömning på vanligt sätt. Eftersom man kan behöva socialtjänstemännens assistans senare bör man be dem stanna tills undersökningen är avslutad.

47114252_Akut psykiatri.indd 15

12/20/16 10:53 AM

Bakjour Ansvar Den psykiatriska bakjouren är en del av det akutpsykiatriska teamet och har medicinskt ledningsansvar för de åtgärder som vidtas av primärjouren. I primärjourens medicinska yrkesansvar ligger bland annat att kontakta bakjouren vid behov. Primärjouren kan dra sig för att ta kontakt under småtimmarna för att inte störa bakjourens sömn. Det är missriktad omtanke. Bakjouren är skyldig att finnas till hands när det behövs och får kompensation för det.

Tillgänglighet Bakjourens ledningsansvar är inte lätt att upprätthålla nattetid eftersom hon vanligen befinner sig långt från händelsernas centrum. Hon bör därför regelbundet hålla kontakt med primärjouren. Efter varje jourpass bör primärjouren få tillfälle att informera bakjouren eller annan överordnad läkare om samtliga patienter som sökt och vilka åtgärder som vidtagits. Vid sådana jourkonferenser, där även annan akutpersonal kan närvara, kan ett pedagogiskt arbete utföras. Bakjouren bör alltid ha den lokala informationspärmen tillgänglig. Den bör bland annat innehålla telefonlistor med uppgifter om andra sjukvårdsinstanser, polis, socialtjänst och chefsöverläkare. Dessutom bör aktuella författningar samt aktuell katastrofplan ingå.

Kontaktanledningar I varje situation då primärjouren känner sig osäker om diagnos eller behandling bör bakjouren kontaktas. Det är inte säkert att inläggning för bedömning påföljande dag alltid är en riktig åtgärd. Vid långa väntetider för patienterna på akutmottagningen bör bakjouren vara beredd att avlasta primärjouren. Orsaken till långa väntetider kan, förutom anstormning av patienter, vara osäkerhet hos primärjouren, och den minskar inte av den irritation som uppstår hos väntande patienter och personal. När en inneliggande patient försvunnit från sin avdelning bör man kontakta bakjouren som med sin ofta större patientkännedom har bättre

47114252_Akut psykiatri.indd 16

12/20/16 10:53 AM

Jourarbetets villkor

förutsättningar än primärjouren att besluta om vilka åtgärder som ska vidtas. Eftersom tvångsvård innebär ett frihetsberövande, som i övrigt endast kan göras av polis och åklagare, bör ansvaret delas med eller tas av bakjouren. Utfärdande av vårdintyg respektive mottagande av LPT- och LRV-patienter bör därför i flertalet fall föranleda kontakt med bakjouren. Under sina första jourpass ska oerfarna primärjourer även ta sådan kontakt före beslut om kvarhållande. Alla beslut rörande biträde av polis (s. 56) ska meddelas till bakjouren. När det inte ﬁnns tid att kontakta bakjouren innan polis tillkallas ska hon meddelas i efterhand. Ibland uppkommer situationer där primärjourer vid olika kliniker blir oense om hur en patient ska handläggas. Vanligen rör det administrativa beslut och gränser för olika klinikers ansvar. Om sådana konﬂikter blir prestigefyllda och låsta bör respektive bakjourer kontaktas så att problemet får sin lösning på den nivån. Om nödvärn eller annan nödhandling enligt 24 kap. brottsbalken vidtagits ska bakjouren informeras och den fortsatta handläggningen diskuteras. Vid allmänt uppmärksammade händelser bör kontakter med massmedia diskuteras med eller handhas av bakjouren. Sekretesslagstiftningen sätter tämligen klara gränser för vilken information som kan ges (s. 71). Varje kontakt med bakjouren ska journalföras. Man redogör i korthet för frågeställningen och bakjourens synpunkter. I särskilt viktiga frågor bör bakjouren själv journalföra sitt ställningstagande. Chefsöverläkaren bör regelbundet sammanträda med överordnade läkare vid kliniken för att stämma av erfarenheter av bakjoursarbetet och åstadkomma enhetlighet.

47114252_Akut psykiatri.indd 17

12/20/16 10:53 AM

Delegering En chefsöverläkare får delegera uppgifter till läkare med specialistkompetens inom någon gren av psykiatrin och i vissa fall även till läkare utan sådan specialistkompetens. Enligt LPT kan dock beslut om frihetsberövande och vissa tvångsåtgärder inte delegeras till läkare utan specialistkompetens. En tilläggsföreskrift medger undantag från kompetenskravet om chefsöverläkaren finner att bemanningssituationen på enheten är sådan att kravet på specialistkompetens omöjligen kan upprätthållas. Delegering får i sådana fall ske till: 1. Legitimerad läkare som genomgår specialistutbildning med inriktning på psykiatri, barn- och ungdomspsykiatri eller rättspsykiatri och som har fullgjort praktisk tjänstgöring inom verksamhetsområdet motsvarande ett och ett halvt års heltidstjänstgöring. Motsvarande gäller nordisk legitimerad läkare under specialistutbildning i Sverige. 2. Nordisk läkare med specialistkompetens i hemlandet inom någon gren av psykiatrin.

Utmattning Arbetet på en akutmottagning är fysiskt och psykiskt påfrestande för alla som deltar i det. Det karakteriseras av stress, risktagande, distanslöshet, bristfällig kontinuitet och ofta otacksamhet från omgivande instanser. Den komplexa problematiken gör att man kan känna sig otillräcklig. Ständig konfrontation med starka affekter och projektioner kan få även den mest rutinerade att känna sig pressad. Hög ambitionsnivå, kort erfarenhet och oengagerad handledning leder till upprepade besvikelser. Kravet på beredskap att kunna utföra det orepeterade och att vänta på det oväntade föder osäkerhet och rädsla. Efter hand kan ett utmattningssyndrom utvecklas. Det visar sig som trötthet, huvudvärk, nedstämdhet, otillfredsställelse, uppgivenhet, vantrivsel, bitterhet och leda. Egen och andras integritet ifrågasätts. Upplevelser i arbetet ältas opåkallat med vänner och närstående. Depressivitet, aggressivitet och ineffektivitet kan tillstöta. Sena tecken är arbetsfrånvaro, sömnproblem samt missbruk av alkohol och beroendeframkallande läkemedel. Utmattningssyndromet kräver ett prompt ingripande av kolleger. Utvecklingen kan motverkas genom god organisation av akutarbetet och kvalificerad handledning.

47114252_Akut psykiatri.indd 18

12/20/16 10:53 AM

214

Referenser Adler, H. Bergman, K., Hamilton, P., Hollstedt, C., Levander, S., Lidström, U. et al. (2015). Psykiatrins juridik 2015. Stockholm: Juris AB.

Ottosson, J-O. (2005). Psykiatrisk etik. Stockholm: Liber AB. Ottosson, J-O. (2015). Psykiatri. 8 uppl. Stockholm: Liber AB.

Allen, M.H. (red.) (2002). Emergency psychiatry. Oldham, J.M. & Riba, M.B. (series editors). Review of Psychiatry 21:3. Washington DC: American Psychiatric Publishing.

Ottosson, H. & Ottosson, J-O. (2007). Psykiatriboken. Stockholm: Liber AB.

Almvik, R. (2008). Assessing the risk of violence. Development and validation of the Brøset violence checklist. Diss. Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet.

Rydén, G. & Wallroth, P. (2008). Mentalisering. Att leka med verkligheten. Stockholm: Natur och Kultur.

Cullberg, J. (2006). Kris och utveckling. Med tillägg om katastrofpsykiatri av Lundin T. 5 uppl. Stockholm: Natur och kultur. Folstein, M.F., Folstein, S.E. & McHugh, P.R. (1975). ”Mini-mental state”: A practical method for grading the cognitive state of patients for the clinician. J Psychiatr Res, 12:189–98. Kåver, A. & Nilsonne, Å. (2002). Dialektisk beteendeterapi vid emotionellt instabil personlighetsstörning: teori, strategi och teknik. Stockholm: Natur och Kultur. Lipson Glick, R., Berlin, J.S., Fishkind, A.B. & Zeller, S.L. (2008). Emergency psychiatry. Principles and practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. Michel, P-O., Lundin, T. & Otto, U. (2001). Psykotraumatologi. Lund: Studentlitteratur. Mayﬁeld, D., McLeod, G. & Hall, P. (1974). The CAGE questionnaire: validation of a new alcoholism screening instrument. Am J Psychiatry, 131:1121–3. Morehead, D.B. (1997). Exacerbation of hallucinogen-persisting perception disorder with risperidon. J Clin Psychi pharmacol, 17:327–8. Ottosson, J-O (red.) (1999). Patient–läkarrelationen. Läkekonst på vetenskaplig grund. Stockholm: SBU i samarbete med Natur och Kultur.

47114252_Akut psykiatri.indd 214

Raadu, G. (2016). Författningshandbok 2016. Stockholm: Liber AB.

SBU (2001). Behandling av alkohol- och narkotikaproblem. Stockholm: SBU. SBU (2004). Behandling av depressionssjukdomar. Stockholm: SBU. SBU (2005a). Behandling av ångestsyndrom. Stockholm: SBU. SBU (2005b). Riskbedömning inom psykiatrin. Stockholm: SBU. Socialdepartementet (2006). Ambition och ansvar. Nationell strategi för utvecklingen av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktions hinder. SOU 2006:100. Stockholm: Socialdepartementet. Socialstyrelsen (2006). Förslag till nationellt program för suicidprevention. Starmark, J.E., Stålhammar, D. & Holmgren, E. (1988). The Reaction Level Scale (RLS 85). Manual and guidelines. Acta Neurochir, 91:12–20. Socialstyrelsen (2014). Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Sullivan, J.T., Sykora, K., Schneiderman, J., Naranjo, C.A. & Sellers, E.M. (1989). Assessment of alcohol withdrawal: the revised clinical institute withdrawal assessment for alcohol scale (CIWA-Ar). Br J Addiction, 84:1353–7. (Skalan är översatt av C. Hollstedt.)

12/20/16 10:53 AM

215

Register A abstinenshallucinos 91, 110 akamprosat 114 akatisi 94 akuta telefonsamtal 39 akut dystoni 141 akutkonsultation 41 alkoholabstinens 109 alkoholhallucinos 91, 110, 114 alkoholintoxikation 106 amfetamin 122 anmälningsskyldighet 72 anorexi 138 Antabus 115 antidepressiva farmaka 99 arbetslöshet 199 asteni 97 asylsökande 185 autismspektrumstörningar 175 aversionsbehandling 115 avskiljande 179 avvikna patienter 64 avvisning 186

deliriös mani 101 demens 77, 83 depression 95 depressiva ekvivalenter 96 depåläkemedel 58 desorientering 77 dextrometorfan 127 dialektisk beteendeterapi 135 disulfiram 115 dysfori 97 dystoni, akut 141 dystymi 97 dödsbud 148 E ecstasy 127, 142 ECT 82, 94, 98, 104 efedrin 122 emotionell kontakt 24 ensamhet 200 extravak 103, 164

B bakjour 11, 16, 58 barn, skydd för 72 begravning 146 behandlingsvägran 62 bipolär depression 96 biträde av polis 39, 56, 180 bostadsbrist 199 buprenorﬁn 121 bupropion 142 bälte 180

F falska minnen 196 familjeanknytningsfall 185 farlighet 171 fastspänning 179 fencyklidin 127 fentanyl 128 flumazenil 126 flyktingar 185 fobi 130 förrymda brottslingar 197 förundersökningssekretess 71 förvirring 77

C CAGE 22 cannabis 124 centralstimulantia 122 CIWA-Ar 212 cykloida episoder 101

G generaliserat ångestsyndrom 130 GHB 128 gisslan 197 grova brott 74 grumlat medvetande 77

D debriefing 194 delegering 18 delirium acutum 79, 82 delirium tremens 110

H hallucinationer 23 hallucinogener 127 handfängsel 198 hasch 124

47114252_Akut psykiatri.indd 215

12/20/16 10:53 AM

216 hembesök 14 hetsätning 139 hypokondri 130 hypomani 101 hämning 95 I idéﬂykt 101 idé, övervärdig 90 illusioner 88 incest 196 informationspärm 16 inkoherens 77, 110 instabil personlighet 134 intagningsbeslut 58 intyg 187 invandrare 185 J jagstörning 89 Jehovas vittnen 62 journal, utlämnande av 70 K kat 122 katastrof 190 katatoni 140 ketamin 127 klaustrofobi 64, 130 klonidin 121 konfusion 77 konvertering 61 krisintervention 143 krisreaktion 97, 130, 143 kroppsbesiktning 60 kroppsvisitation 60 kvarhållningsbeslut 58 kvotﬂyktingar 185 körkort 69 L LEON-principen 47 lex Sarah 72 LOB 115 LPT 52, 86, 108, 128, 186 LRV 63, 108, 186 LSD 127, 142 lugnande medel 125 LVM 15, 73, 116, 120, 128 LVU 116, 120, 128 lösningsmedel 128

47114252_Akut psykiatri.indd 216

M Madrid-deklarationen 48 malignt neuroleptiskt syndrom 79, 94, 141 mani 101 marijuana 124 massmedia 17, 71 meddelarfrihet 71 melankoli 96 mentaliseringsbaserad terapi 135 metanol 107 metylfenidat 122 Migrationsverket 185, 186 Minimentaltest 211 missbruk 174 misshandel 195 mobila team 14 modafinil 122 multiproblemfamilj 201 mutism 140 N nalmefen 114 naloxon 120 naltrexon 114 narkotikamissbruk 119 neologism 24, 90 neuroleptika 82 nödvärn 17 O obduktion 149 oklarhet 77 omtöckning 77 omvårdnadsbehov 30 opioidabstinens 120 opioider 119 P paniksyndrom 130 papperslösa ﬂyktingar 185 parkinsonism 141 patologiskt rus 109 patomimi 12 perniciös katatoni 142 personlighetsstörning 53, 134, 175 PKL-grupp 190 POSOM-grupp 190 post partum-psykos 79 posttraumatiskt stressyndrom 97, 130, 135, 145, 147, 185

12/20/16 10:53 AM

predelirium 109 prioritering 12 pseudodemens 84, 97 psykotiska tillstånd 53 R RLS-85 26, 29 ryktesspridning 192 rådgivning 33 S samtalsmetodik 31 schizoaffektiva syndrom 101 schizofreni 78, 89, 174 sekretess 69 serotoninsyndrom 79, 142 sexualitet 22 sexuell blockering 99 sibutramin 142 simulation 12 sjukdomsångest 130 sjukskrivning 50 självmordshot 135, 168 självmordskommunikation 161 självmordsrisk 53, 60, 98, 157 självmordsstege 162 självmordstankar 43 självsvält 138 skjutvapen 73 skydd för barn 72 social fobi 130 speciﬁka fobier 130 stupor 78 störd uppfattning 77 sumatriptan 142 syntyma hallucinationer och vanföreställningar 91, 95, 101 sömnhygien 86 sömnmedel 125 sömnstörning 138

217

tiamin 114 tillnyktringsenhet 107 tolk 36, 186 trakasseri 196 transferering 165 transport 57 tvångsmedicinering 61 tvångstankar 90 tvångsvård 48 tystnadsplikt 38 U utlämnande av journal 70 utmattning 18 utvisning 186 V vanföreställning 23, 88, 174 visitering 50 vitalsymtom 95 vårdintyg 35, 39, 54, 81, 198 våldtäkt 195 W Wernicke–Korsakovs syndrom 80, 106, 108, 113 Z zolpidem 125, 138 zopiklon 93, 99, 125, 138, 146, 193 Å ångest 129 ångestsyndrom, generaliserat 130 Ä ätstörning 138 Ö övervärdig idé 90

T tankedetraktion 89 tankestopp 89

47114252_Akut psykiatri.indd 217

12/20/16 10:53 AM

Första upplagan 1986 Andra upplagan 1997 Tredje upplagan 2004 Fjärde upplagan 2010 Femte upplagan 2017 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: Zrinski, Kroatien, 2017

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tel 08–690 90 00 www.liber.se Kundservice tel 08–690 93 30, fax 08–690 93 01 e-post kundservice.liber@liber.se

47114252_Akut psykiatri.indd 2

12/20/16 10:53 AM

JAN-OTTO OTTOSSON

MATS OTTOSSON

PSYKIATRI

Jan-Otto Ottosson, professor emeritus och författare till många böcker inom området, bland annat Psykiatri, Psykiatriboken och Psykiatrisk etik.

AKUT PSYKIATRI

HANS OTTOSSON

ULF ÅSGÅRD

Best.nr 47-11425-2 Tryck.nr 47-11425-2

FEMTE UPPLAGAN

Akut psyk omslag.indd 1

11/21/16 3:53 PM