Skapa och bearbeta texter utifrån varierade övningar och bedömningsmatriser • åk 7– 9
Skapa och bearbeta texter utifrån varierade övningar och bedömningsmatriser, åk 7–9
Kreativt skrivande
Kreativt skrivande fokuserar på skrivprocessen och lustfyllt skrivande med utgångspunkt i texttyper och genrer. Genom kreativa och lekfulla övningar, som har en tydlig koppling till ämnets kunskapskrav, närmar sig eleverna uppgifter som är baserade på ämnets förmågor och kursplanens centrala innehåll. Varje kapitel utvecklar olika delar av den skriftliga förmågan och följer en tydlig progression, vilket gör det lätt att anpassa övningarna efter årskurs eller individnivå. Bedömningsmatriser ger eleverna stöd och möjlighet att känna delaktighet i sin skrivutveckling. Matriserna kan också användas som stöd för det formativa samtalet. Boken innehåller även korta skrivövningar i form av ”Inspiration för småskrivande” och ”Första hjälpen för en bättre text”. Utgångspunkten är att det ska vara lustfyllt att skriva!
”Vi vill visa att det finns olika vägar in i skrivandet. Att utveckla den skriftliga förmågan handlar inte nödvändigtvis om att erövra de stora texterna, utan om de korta genomarbetade detaljerna. I det här läromedlet vill vi uppmuntra eleverna att pröva sitt språk och upptäcka vilka möjligheter som finns i orden.” Camilla Lind och Jessica Rahm, bokens författare
Best.nr 47-10460-4 Tryck.nr 47-10460-4
Camilla Lind Jessica Rahm
4710460_omslag_Svenska_KrSkriva.indd 1
2015-05-11 10:29
Innehåll Skriv om en bild 5 En bild säger 300 ord 5 Spår 1 – arbeta med att betrakta och beskriva miljöer och personer utifrån en bild 5 Spår 2 – levandegör personer och platser genom känslor och ögonblicksskildringar 10 Spår 3 – levandegör en inre bild och gestalta en betydelsefull plats 15 Matris för respons – Gestaltande text 18
Skriv dialoger 21 ”– Äta myror? – Ha, ha, det är världens käk. Kittlar dödsskönt i kistan.” 21 Spår 1 – gestalta personer genom dialog – vad sägs och på vilket sätt 22 Spår 2 – gestalta personer och situationer genom vad personerna gör och tänker 30 Spår 3 – skriv en scen – repliker och scenanvisningar 35 Matris för respons – Dialoger och manus 40
Skriv personliga texter 43 När jaget har ordet 43 Spår 1 – tre texter med personlig utgångspunkt; ditt namn, ett barndomsminne och en intervju med dina föräldrar (referat) 43 Spår 2 – arbeta med texttyperna dagbok och blogg 46 Spår 3 – gör ett personporträtt 49 Matris för respons – Personliga texter 52
Utveckla ditt bildspråk 55 Fjärilar i magen 55 Spår 1 – gestalta genom de fem sinnena, liknelser, metaforer och personifieringar 55 Spår 2 – undersök samspelet mellan ord och bild 60 Spår 3 – experimentera med bildspråket genom klotter, spiraldikt och figurdikt 63 Matris för respons – Bildspråk och dikter 67
2
4710460_inlaga_Svenska_KrSkriva.indd 2
2015-05-11 10:52
Skriv dikter 69 r” 69 ”En målning som pratar” skriv Spår 1 – dikten som text, alliteration, llit ti ki dikt utifrån ditt namn och dina sinnen 69 Spår 2 – arbeta med diktens form och typiska drag, t.ex. rytm, upprepningar och radindelningar samt diktbearbetning 74 Spår 3 – analysera dikter och låttexter 80 Matris för respons – Bildspråk och dikter 86
Skriv tidningstexter 89 Det står i tidningen 89 Spår 1 – argumentera i en insändare och informera i en nyhetsnotis 89 Spår 2a – uttryck åsikter i en recension 94 Spår 2b – referera, intervjua och informera i en nyhetsartikel 96 Spår 3a – uttryck reflektioner och åsikter i en krönika 101 Spår 3b – skriv med fördjupat innehåll i ett reportage 104 Spår 3c – analysera och argumentera i en debattartikel 107 2 Matris för respons – Tidningstexter 112
Skriv fackuppsats 115 Matris för respons – Fackuppsats 120
Tips för en bättre text 122 Inspiration för småskrivande 124 Bedömningsmallar för det formativa samtalet 126
3
4710460_inlaga_Svenska_KrSkriva.indd 3
2015-05-11 10:52
4
4710460_inlaga_Svenska_KrSkriva.indd 4
2015-05-11 10:52
Skriv om en bild Spår 1 Här arbetar du med en målning som utgångspunkt för att utveckla förmågan att beskriva en miljö med hjälp av dina sinnen. Spår 2 Här arbetar du vidare med målningen som utgångspunkt för att utveckla förmågan att göra personer och platser levande. Din text ska väcka känslor hos läsaren. Spår 3 Här arbetar du med att beskriva en inre bild och att gestalta en plats som är betydelsefull för dig.
En bild säger 300 ord En bild framkallar känslor från ett eller flera av de fem sinnena: doft, smak, ljud, känsel och syn. För att skriva en text som fångar den som läser, som gör att han eller hon ser bilder framför sig och inte bara en massa ord, då måste man försöka fånga deras sinnen. Om du alltid har med dig sinnena när du skriver, då är du på god väg att bli en kreativt skrivande person. I det här kapitlet arbetar du med att utveckla ditt bildspråk och din förmåga att beskriva genom att sätta ord till en bild. Utifrån din text skapar sedan läsaren en ny bild för sitt inre. Texten som du skriver ska vara kort, ganska exakt 300 ord, men ändå innehållsrik.
Spår 1 I spår 1 arbetar du med att betrakta och beskriva det du ser och upplever i en bild. Dina iakttagelser av miljön och personerna skriv om en bild
4710460_inlaga_Svenska_KrSkriva.indd 5
5
2015-05-11 10:52
och de associationer, alltså tankar, som de väcker hos dig använder du för att skriva inledningen, som kanske skulle kunna vara upptakten till en längre berättelse. Eller, varför inte till din kommande roman …?
Men först, hur gör en författare? En bra beskrivning bidrar till att läsaren blir indragen i texten och kan uppleva sig själv som delaktig i handlingen. Då har texten väckt läsarens känslor, texten har blivit levande. Genom att reflektera, alltså fundera, över det som du har läst kan du upptäcka vilka knep författaren har använt för att levandegöra texten. 1 Arbeta med textutdraget. Läs igenom textutdraget nedan en gång. Läs sedan utdraget en gång till och reflektera över: A
Vilka sinnen används för att beskriva situationen?
B
Titta på språket, vilka ord och uttryck använder författaren för att beskriva och skapa bilder?
C
Var tror du personerna i textutdraget befinner sig någonstans? Vad är det för situation? Hur förstår du det?
”
Isigt havsskum och regn kröp nerför halsen på dem och en kylig vind piskade dem i ansiktet. Efter vad som kändes som flera timmar kom de fram till klippan, där morbror Vernon snavande och halkande gick före dem upp till det förfallna huset. Inuti var det hemskt; det luktade fränt av tång, vinden ven genom springorna i träväggarna och spisen var tom och fuktig. Det fanns bara två rum. Morbror Vernons proviant visade sig vara en påse chips åt var och en och fyra bananer. Han försökte tända en brasa, men de tomma chipspåsarna rykte bara och krympte ihop. Ur Harry Potter och De Vises Sten av J.K. Rowling
”
6
4710460_inlaga_Svenska_KrSkriva.indd 6
2015-05-11 10:52
Studera, fundera, analysera och diskutera 2 Studera och analysera bilden. Börja med att titta noga på bilden på s. 11. Fundera för dig själv och skriv ner dina tankar. Ta hjälp av frågorna nedan. A
Beskriv platsen på bilden. Vad är det för en plats och hur ser den ut?
B
Vad kan man höra på den här platsen, tror du?
C
Vilka dofter och smaker finns på den här platsen, tror du?
D
Beskriv personerna på bilden.
E
Vad gör personerna på bilden?
F
Finns det några viktiga detaljer, som berättar något viktigt om platsen?
3 Jämför och inspirera varandra. Fortsätt med att i par, mindre grupper, eller i hela gruppen berätta för varandra: A
Vad ni har upptäckt i bilden, vad ni tror om platsen?
B
Vilka sinnen ni har använt för att beskriva platsen?
C
Vad väcker bilden för associationer, tankar, hos er?
Hämta inspiration från ditt liv! Titta på människor runt omkring dig, vad gör de? Vad har de för egenheter? Tuggar de t.ex. alltid tuggummi med öppen mun eller stryker de luggen bakom ena örat? Säger de ”va heter de” i varenda mening eller trummar de alltid på bänken på ett irriterande sätt? Låna drag från tanten på bussen, dina klasskompisar, vänner och ovänner. Det är genom verkliga människor som dina påhittade karaktärer blir levande. C J Rand, författare
skriv om en bild
4710460_inlaga_Svenska_KrSkriva.indd 7
7
2015-05-11 10:52
Matris för respons – Gestaltande text Syftet med att ge respons på en klasskompis text, är att hjälpa henne eller honom i det fortsatta arbetet med att skriva en så bra text som möjligt. Genom att läsa och reflektera över andras texter blir du också bättre på att bedöma din egen text. När du ger respons på en text, oavsett om det är en klasskompis eller din egen, är det viktigt att du lyfter fram både det som är bra med texten och det som kan utvecklas. Tänk på att det är en text, det vill säga ett arbete som du ska bedöma, inte din klasskompis.
Gestaltning Bra
Att utveckla
Personerna är så väl beskrivna att det är lätt att se dem framför sig. (spår 1, 2, 3)
Personerna behöver beskrivas mer i detalj, hur de ser ut och vad de gör, till exempel hostar eller lutar sig mot något. (spår 1, 2, 3)
Miljön är så väl beskriven att det är lätt att se den framför sig. (spår 1, 2, 3)
Miljön behöver beskrivas mer i detalj. Hur ser det ut, vad finns det för dofter och ljud? (spår 1, 2, 3)
Texten väcker känslor, tankar och associationer. (spår 2, 3)
Fler sinnen (lukt-, smak-, ljud-, känsel- och synintryck) behöver tillföras. (spår 2, 3)
Texten ger känslan av att vara närvarande på platsen. Det går att uppleva den stämning som finns på platsen. (spår 3)
Detaljerna behöver utvecklas, till exempel att den gamla kranen hostar och fräser och det rostfärgade vattnet luktar metall. Att ge mänskliga egenskaper till en sak bidrar till att göra texten mer levande, eftersom det väcker associationer hos läsaren. (spår 3)
18
4710460_inlaga_Svenska_KrSkriva.indd 18
2015-05-11 10:52
Språk
Struktur
Bra
Att utveckla
Bra
Att utveckla
Språket är anpassat till skriftspråk. Talspråk används enbart vid dialoger. (spår 1, 2, 3)
Språket behöver bearbetas, talspråk och chattspråk anpassas till formellt skriftspråk. (spår 1, 2, 3)
Texten är indelad i stycken. (spår 1, 2, 3)
Texten behöver delas in i stycken för att underlätta läsning. (spår 1, 2, 3)
Texten har genomgående samma tempus. Tempusväxlingar används medvetet. (spår 1, 2, 3)
Texten växlar tempus mellan nutid och dåtid (presens och preteritum) på ett sätt som försvårar förståelsen och läsningen. (spår 1, 2, 3)
Handlingen är enkel att följa. (spår 1, 2)
Handlingen är svår att följa eftersom det finns s.k. tankeluckor. (En tankelucka är när det fattas pusselbitar i texten, när händelser som är viktiga för förståelsen har utelämnats.) Förtydligande behöver göras av vad som händer i texten. (spår 1, 2)
Meningarna är lätta att läsa. (spår 1, 2, 3) Meningarna är av varierande längd. (spår 2, 3)
Meningarna är svårlästa och behöver kanske delas upp med hjälp av skiljetecken. (spår 1, 2, 3)
Texten har en inledning som väcker intresse. (spår 3)
Inledningen behöver utvecklas med fler detaljer. (spår 3)
Stavningen är i stort sett korrekt. (1, 2, 3)
Stavningen behöver bearbetas, t.ex. gällande dubbelteckning, stor och liten bokstav, avsaknad av verbändelser (t.ex. hoppade). (spår 1, 2, 3)
Texten har ett genomtänkt avslut och upplevs som en helhet. (spår 3)
Avslutningen behöver utvecklas, kanske genom att anknyta till inledningen, eller genom en sammanfattande mening. (spår 3)
skriv om en bild
4710460_inlaga_Svenska_KrSkriva.indd 19
19
2015-05-11 10:52
2 Sätt tankar till replikerna. Nedan följer en dialog mellan två personer. A
Läs igenom den och fundera över vad du tycker att dialogen berättar om personerna ”Carro” och ”jag”. Känner de varandra väl? Är de goda vänner eller ovänner? Var sker samtalet, på telefon, chattar de eller träffas de på ett café? Vad tror du?
”
Carro: Okej. Nu berättar du. Vem är han? Jag: Vem är vadå? C: Du kan blåsa andra, men inte mig. No, No. Jag vet. Och jag vet att du vet att jag vet. Så, let’s cut the crap och så berättar du helt enkelt. J: Fniss, fnisseliss. C: Går han på skolan? J: Usch. Jag vill inte säga. För det är ingenting längre. Jag trodde ... Klunk, klunk... men, nej, det sket sig. Innan det ens blev något. C: Men med vem sket det sig! Det är ju det jag vill veta! J: Det sket sig med ... med ... han biologen. C: Biologen? J: Ja, han i sjuan med gröna manchesterbyxor. Som ni brukar garva åt. C: ... J: Ivar... C: Ivar? ... Han i kören? Han som sjunger så högt så att man flyger ut genom lokalen? J: Fniss ... ja ... han.
”
Ur Linas kvällsbok 1, av Emma Hamberg
32
4710460_inlaga_Svenska_KrSkriva.indd 32
2015-05-11 10:53
B
Skriv om dialogen med samma repliker men lägg till vad du tror att de tänker på och vad du tror att de gör och vad personerna har för kroppsspråk, samtidigt som de pratar. Om du behöver, gå tillbaka till spår 1 och se hur du gör när du skriver en dialog.
Skrivtips! Börja med att skriva några berättande meningar, till exempel: Efter mattelektionen tog Carro tag i min arm och drog bestämt iväg mot bibliotekskorridoren som var tom. Hon tryckte ner mig på en bänk och spände sina gröna ögon i mig.
3 Skriv en egen dialog. Nu är det din tur att skriva en egen dialog. Utgå från en vardaglig situation, till exempel ett samtal vid ett middagsbord eller ett telefonsamtal mellan två kompisar. Fundera över hur situationen brukar gå till. Pratar exempelvis lillebror med mat i munnen eller rynkar han på näsan åt broccoligratängen? Brukar du surfa på internet samtidigt som du pratar i telefon? Hur reagerar mamma när någon säger något roligt? Hur märks det att din kompis är irriterad? Tänker personerna på något samtidigt som de pratar? A
Bestäm vad samtalet ska handla om. Det är bra att redan från början ha en idé om hur det ska sluta.
B
Bestäm vilka personer som ska ingå.
C
Hur förstår läsaren vad personerna tänker och känner? Lägg till beskrivande information när du skriver dialogen.
Tänk på: • att använda talstreck eller citationstecken vid varje replik. • att ta ny rad för varje replik. • att det emellanåt är bra att skriva vem som säger vad, framför allt om dialogen innehåller flera personer.
skriv dialoger
4710460_inlaga_Svenska_KrSkriva.indd 33
33
2015-05-11 10:53
54
4710460_inlaga_Svenska_KrSkriva.indd 54
2015-05-11 10:53
Utveckla ditt bildspråk Spår 1 Här arbetar du med att skriva gestaltande beskrivningar genom att använda dina sinnen, liknelser och metaforer. Spår 2 Här arbetar du med att skapa texter där ord och bild samspelar. Spår 3 Här arbetar du med bildspråket lite mer experimentellt. Du kommer fortsätta att fokusera på hur text och bild kan samspela men den här gången med hjälp av klotter, figurer och bilder.
Fjärilar i magen I det här kapitlet ska du få lära dig olika ”knep” för hur du kan göra en text mer levande genom att arbeta med bildspråket. Jämför de följande två meningarna. Jag var jättenervös. Jag hade fjärilar som körde formel 1 i magen på mig.
Vilken av meningarna känns mest levande? I vilken av meningarna ser du en bild framför dig? På engelska finns det ett uttryck som lyder “show, don’t tell”. På svenska skulle det kunna översättas till ”gestalta, berätta inte”. Att gestalta innebär att använda sitt bildspråk.
Spår 1 I spår 1 arbetar du med bildspråket genom att använda dig av våra fem sinnen, samt metaforer och liknelser. utveckla ditt bildspråk
4710460_inlaga_Svenska_KrSkriva.indd 55
55
2015-05-11 10:53
Spår 2b I spår 2b arbetar du med att skriva en nyhetsartikel. När du arbetar med nyhetsartikeln tränar du dig på att intervjua, referera och att skriva en text som ska informera och vara fri från personliga åsikter.
Nyhetsartikel En nyhetsartikel är en längre text än en notis och innehåller ofta både berättande text och intervjuinslag. Innehållet kan handla om nästan vad som helst som nyligen har hänt. Liksom notisen har artikeln ett formellt språk, fritt från journalistens personliga värderingar. De åsikter som kommer till uttryck i en artikel är intervjupersonernas. Eftersom en artikel är en längre text än en notis, inleds den med en sammanfattning i fetare stil, en ingress. Över artikeltexten, svävar huvudrubriken, den ska både sammanfatta innehållet med några korta ord och vara formulerad så att den fångar läsaren. Nyhetsartikelns byggstenar • huvudrubrik – överskriften, som talar om vad texten handlar om. • ingress – kort inledning som sammanfattar det viktigaste, brukar skrivas med fet stil. • brödtexten – själva artikeltexten, tar upp det viktigaste först och varvar berättande text med intervjuinslag.
rubrik ingress
brödtext som börjar med det viktigaste och där det minst viktiga kommer sist
Grav hittad på förskola Elefantens förskola i Sigtuna skulle få nya gungor till sin lekplats. Men när arbetarna började gräva i marken upptäcktes en grav som troligen är från slutet av 900-talet eller början av 1000-talet. Det var den 28 april som entreprenören satte grävskopan i marken och upptäckte graven som låg gömd under marken. Arbetet avbröts genast och gropen spärrades av. Enligt lag måste arkeologiska fynd rapporteras till Länsstyrelsen och där ligger nu ärendet för behandling. Gravfynd från denna tidsperiod är inte ovanligt i Sigtunaområdet. Från slutet av 900-talet och fram till slutet av 1200-talet var staden en viktig handelsplats, ett kungligt säte och ett centrum för den spirande kristendomen. På 1990-talet undersökte arkeologer ett kristet gravhägn på en plats nära den plats där förskolan ligger idag. Troligen är det nya gravfyndet en del av samma hägn.
96
4710460_inlaga_Svenska_KrSkriva.indd 96
2015-05-11 10:54
ISBN 978-91-47-10460-4
© 2015 Jessica Rahm, Camilla Lind och Liber AB Projektledare och redaktör Eva Skarp Projektgrupp Eva Skarp och Maria Jones Formgivning, omslag och inlaga Carina Länk, Länk Grafisk Form & Illustration Bildredaktör Carina Länk Produktion Anna Törnqvist Göpel
Första upplagan 1 Repro Repro 8 AB, Stockholm Tryck People Printing, Kina 2015 Illustration / collage s. 31, 97, 114 Carina Länk Foto s. 2:1 Corbis s. 2:3 Everett collection / Shutterstock s. 11 Corbis s. 34 Martin Lehmann / Shutterstock s. 39 Christian Bertrand / Shutterstock s. 51:2 Everett collection / Shutterstock s. 51:4 Christian Bertrand / Shutterstock s. 86 IBL s. 88 Radiokafka / Shutterstock s. 105 Abel Tumik / Shutterstock s. 108 JStone / Shutterstock s. 117 Wikimedia Övriga bilder Shutterstock
Alla texter är publicerade med tillstånd från rättighetsinnehavarna.
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 hemsida www.liber.se kundservice tfn: 08-690 93 30, fax: 08-690 93 01 e-post kundservice.liber@liber.se
132
4710460_inlaga_Svenska_KrSkriva.indd 132
2015-05-11 10:55
Skapa och bearbeta texter utifrån varierade övningar och bedömningsmatriser • åk 7– 9
Skapa och bearbeta texter utifrån varierade övningar och bedömningsmatriser, åk 7–9
Kreativt skrivande
Kreativt skrivande fokuserar på skrivprocessen och lustfyllt skrivande med utgångspunkt i texttyper och genrer. Genom kreativa och lekfulla övningar, som har en tydlig koppling till ämnets kunskapskrav, närmar sig eleverna uppgifter som är baserade på ämnets förmågor och kursplanens centrala innehåll. Varje kapitel utvecklar olika delar av den skriftliga förmågan och följer en tydlig progression, vilket gör det lätt att anpassa övningarna efter årskurs eller individnivå. Bedömningsmatriser ger eleverna stöd och möjlighet att känna delaktighet i sin skrivutveckling. Matriserna kan också användas som stöd för det formativa samtalet. Boken innehåller även korta skrivövningar i form av ”Inspiration för småskrivande” och ”Första hjälpen för en bättre text”. Utgångspunkten är att det ska vara lustfyllt att skriva!
”Vi vill visa att det finns olika vägar in i skrivandet. Att utveckla den skriftliga förmågan handlar inte nödvändigtvis om att erövra de stora texterna, utan om de korta genomarbetade detaljerna. I det här läromedlet vill vi uppmuntra eleverna att pröva sitt språk och upptäcka vilka möjligheter som finns i orden.” Camilla Lind och Jessica Rahm, bokens författare
Best.nr 47-10460-4 Tryck.nr 47-10460-4
Camilla Lind Jessica Rahm
4710460_omslag_Svenska_KrSkriva.indd 1
2015-05-11 10:29