Page 1

Samspel och anknytning • Vad är anknytning? • Hur kan kunskap om anknytning och tidigt samspel förbättra förskolans verksamhet? • Hur visar barn att de far illa? • Vad är omsorgssvikt? Förskolepersonal är ofta de första som får en känsla av att barn far illa. Den här boken ger den kunskap som behövs för att sätta ord på denna oro. Kompetensen kan hjälpa personalen att se och stötta barnen och därmed förebygga effekterna av svåra livssituationer – vare sig det handlar om tillfälliga eller långvariga problem.

| Förebyggande arbete i förskolan

Förebyggande arbete i förskolan

Kari Killén

Kari Killén är socionom, fil.dr och emeritusforskare vid Norsk institutt for forskning om oppvekst, velferd og aldring (NOVA). Hon arbetar med utbildning och metodutveckling för föräldrar och barn med psykosociala problem och undervisar och ger konsultationer både i Norge och inter­ nationellt. Hon har även skrivit många fackböcker, varav flera har översatts. Kari Killén har varit ordförande i The International Society for Prevention of Child Abuse & Neglect (ISPCAN) och har mottagit Distinguished Career Award for Service and Contributions to the Prevention of Child Maltreatment samt Kongens fortjenestemedalje för sitt arbete.

Förebyggande arbete i förskolan Samspel och anknytning

Förskolan är den viktigaste förebyggande arenan i ett barns liv eftersom många barn tillbringar en stor del av sina vardagar där. Förskolepersonalen blir därmed viktiga anknytningspersoner som barnen kan ha som bas när de ska utforska världen, söka tröst hos och få hjälp av när de ska lära sig att hantera sina känslor. Personalens kompetens har därför stor betydelse för barnets känslomässiga, kognitiva och sociala utveckling. Den här boken ger kunskap om anknytning och tidigt samspel samt förslag på hur man kan stötta barnen i deras utveckling. Författaren ger exempel på hur kunskap om tidig anknytning kan omsättas i praktiken i förskolans verksamhet. Art.nr 37695 ISBN 978-91-44-09073-3

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09073-3_01_cover.indd 1

Kari Killén

9 789144 090733

2014-10-30 14:01


Översättning av: Kari Killén, Forebyggende arbeid i barnehagen. Samspill og tilknytning, 1 utg.

  Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37695 ISBN 978-91-44-09073-3 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning: Anita Erlandsson Sakgranskning av kapitel 8: Staffan Olsson Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock/George Muresan Printed by Dimograf, Poland 2014

978-91-44-09073-3_01_book.indd 2

2014-11-04 11:28


Innehåll

Förord 9 1 Inledning  11

Barn i svåra livssituationer – risker och omsorgssvikt  12 Anknytning 13 Föräldraroll och samhälle i förändring  14 Kunskap om anknytning behövs inom förskolan  15 Metodutveckling i förskolan  16 Samarbete med föräldrar  17 Samarbete över gränser  18 2 Samspel och anknytning  19

Observation 21 Tillräckligt bra samspel  23 Risksamspel 25 Samspel i omsorgssvikt  27 Observation av samspel  29 Anknytning 31 Hur visar sig anknytning?  32 Anknytning hos ett- och tvååringen  33 Anknytning i småbarns- och förskoleålder  40 Inre arbetsmodeller – inre representationer  50 Mentalisering 51

©  F ö r fa t t a r en och S t uden t li t t e r a t u r

978-91-44-09073-3_01_book.indd 3

3

2014-11-04 11:28


Innehåll

Anknytning till personalen i förskolan  51 Sammanfattning 52 3 Vad är risker och omsorgssvikt?  55

Känslomässig vanvård  57 Fysiska övergrepp  61 Psykiska övergrepp  65 Barn som uppfattas som annorlunda än de är  66 Barn till föräldrar som lever i våldsamma relationer  69 Barn till föräldrar med missbruksproblem  70 Barn till föräldrar med psykisk sjukdom  73 Barn till föräldrar med komplicerade separations- och skilsmässoprocesser 75 Barn i isolerade trossamfund  77 Flyktingbarn 77 Sexuella övergrepp  77 Omsorgssvikt i nätverket  80 Sammanfattning 81 4 Hur visar barns beteende att de befinner sig i en risk- eller omsorgssviktsituation?  83

Barnets bemästrings- och överlevnadsstrategier  83 De överdrivet anpassade  85 De utagerande  87 Blandade strategier  88 Signaler från barn om att de befinner sig i en svår situation  89 Sorg 89 Ångest och aggression  90 Trauman, posttraumatiskt stressyndrom (PTSS), dissociation  91 Depression 95 Överdrivet beroende av de vuxna  96 Signaler hos barn som har utsatts för sexuella övergrepp  97 Psykosomatiska reaktioner  98 Självbild – självkänsla – självförtroende  99

4

978-91-44-09073-3_01_book.indd 4

©  F ö r fa t t a r en och S t uden t li t t e r a t u r

2014-11-04 11:28


Innehåll

Känsla av ansvar och skuld – lojalitet och hemligheter  99 Försenad utveckling, beteendestörningar och inlärningsproblem 101 Utvecklingsstörning 103 Sammanfattning 103 5 Vår syn på risker och omsorgssvikt  107

Yrkesverksammas överlevnadsstrategier  110 Överidentifikation 111 Bagatellisering 113 Drömlösningar 114 Problemförflyttning 114 Reducering av komplexiteten  115 Projicering av otillräcklighet  115 Distansering och ansvarsfriskrivning  116 Normtänkande 117 Utbrändhet – sekundär traumatisering  117 Samhällets omsorgssvikt och backlash-fenomenet  119 Yrkesmässig vägledning  121 Sammanfattning 123 6 Hur kan förskolepersonal bidra till barnens psykiska hälsa?  125

Vad kan förskolepersonal lära sig av forskning om tillräckligt bra föräldraskap? 125 En anknytningsperson till alla barn  127 Relationskompetens – kompletterande och kompenserande anknytning 128 Relationskompetens för att få bort negativa förväntningar  130 Vad är terapeutisk omsorg?  132 Anknytningsstrategier som grund för relationsbyggandet  133 Att förstå och acceptera känslor innan beteendet kan ändras  135 Viktiga inslag i relationsarbetet  137 Att synliggöra, bekräfta och få barnet att känna sig trygg  137 Att hjälpa barn att hantera sina känslor  139

©  F ö r fa t t a r en och S t uden t li t t e r a t u r

978-91-44-09073-3_01_book.indd 5

5

2014-11-04 11:28


Innehåll

Att reducera tabun – att bryta tystnaden  145 Att göra livet mer begripligt  150 Att göra livet mer förutsägbart  152 Att frigöra barnet från känslan av ansvar och skuld för risk- och omsorgssviktsituationer 153 Att hjälpa barnet med sorg och besvikelser  154 Att göra barnet medvetet om sina rättigheter och om hänsyn till andra människor  156 När barn berättar om vanvård och övergrepp i hemmet  157 Att respektera barnets föräldrar  159 Att hjälpa barnet att leka och klara av saker  160 Verktyg och hjälpmedel  161 Bilder, teckning och berättelser  162 Barnböcker 163 Sammanfattning 166 7 Samarbete med föräldrarna  167

Hur berättar vi om vår oro för föräldrarna?  173 Sammanfattning 185 8 Kontakt med socialtjänsten och vårdinstanser  187

Socialtjänstens och förskolans roller och ansvar mot varandra  191 Vårdens ansvar  193 Krismottagningar 194 Barnahus 195 Familjecentrum 196 Sammanfattning 196 9 Hur förskolan kan medverka i en helhetsbedömning  197

Barnets relation till vuxna  197 Barnets relation till andra barn  198 Barnets koncentration  199 Barnets lekförmåga  199

6

978-91-44-09073-3_01_book.indd 6

©  F ö r fa t t a r en och S t uden t li t t e r a t u r

2014-11-04 11:28


Innehåll

Barnets fysiska aktivitet  199 Fysisk omsorg  200 Föräldra–barn-relationen 200 Sammanfattning 200 10 Samrådsmöten och nätverksmöten  201

Samrådsmöten som arbetsredskap  202 Att samla ihop deltagarnas observationer och upplysningar  203 Att göra en helhetsbedömning av familjens psykosociala situation och barnets omsorgssituation  203 Att bedöma om barnets omsorgssituation är tillräckligt bra, om den kan bli tillräckligt bra med åtgärder från samhället eller om andra bör överta omsorgen för barnet  204 Att ta fram en handlings- och behandlingsplan på kortare och längre sikt  204 Att göra en ansvarsfördelning  205 Möten – tillvägagångssätt och svårigheter  207 Många gemensamma nämnare mellan olika yrkesgrupper  208 Nätverksmöten 215 Sammanfattning 216 11 De utmaningar vi står inför  217

Konsekvenser av att inte förebygga  219 Om författaren  223 Litteratur 225 Tips för vidare läsning  235

©  F ö r fa t t a r en och S t uden t li t t e r a t u r

978-91-44-09073-3_01_book.indd 7

7

2014-11-04 11:28


978-91-44-09073-3_01_book.indd 8

2014-11-04 11:28


Förord

Det är flera saker som har motiverat mig att skriva ännu en bok om barn i risk- och omsorgssviktsituationer. Det kommer hela tiden önskemål från förskolor och förskollärare om utbildning om omsorgssvikt och anknytning och om rådgivning när det gäller barn som de är oroliga för. Vi lär oss alltmer om den enorma betydelsen som omsorgssituationen de första två till tre åren har för barnets psykiska hälsa och funktion – inte bara under barndomen utan också under tonårstiden och i vuxenlivet. Anknytningsforskning och neurobiologisk forskning kan komma att revolutionera förskollärarnas arbetssätt. Att vi också har fått forskningsbaserad kunskap om tidigt destruktivt utvecklingsförlopp gör det oförsvarbart att inte investera mer i förebyggande arbete i förskolan. Förändringar i samhället och garantin att alla barn ska få plats i förskolan har medfört att förskolepersonal har fått ett mycket större ansvar för barnens känslomässiga, kognitiva och sociala utveckling. Även barn som har en tillräckligt bra omsorgssituation kan vara sårbara. Boken handlar därför både om universalt förebyggande arbete, d.v.s. avsett för alla barn i förskolan, och selektivt förebyggande arbete, d.v.s. inriktat på de barn som redan befinner sig i svåra livssituationer eller risk- och omsorgssviktsituationer. Önskemål om att förskolans lärare ska bli bättre på att upptäcka de barn som har det svårt gör att jag vill bidra till att yrkesmässigt stärka den här yrkesgruppen. Förhoppningsvis kommer andra som är angelägna om att barn blir tryggare att ha utbyte av den här boken. Det gäller bland annat fosterföräldrar och familjehemsföräldrar. Den är också relevant för andra som möter barn och ©  F ö r fa t t a r en och S t uden t li t t e r a t u r

978-91-44-09073-3_01_book.indd 9

9

2014-11-04 11:28


Förord

föräldrar i sitt arbete. Jag har också använt min forskning om tidigt samspel och anknytning som källa i det här arbetet. Den har Gerd Engebrigdsen, socionom, Bodil Erdal, distriktssköterska, och Trine Klette, amanuens, bidragit till. Utan kunskap från och konsultation av förskollärare skulle jag inte ha kunnat skriva boken. Ett stort tack till dem som har gett mig förtroendet och delat med sig av sina erfarenheter och på så sätt bidragit till att jag har kunnat fortsätta mitt arbete med metodutveckling. Särskilt inspirerande har det varit att följa Charlotte Johannessens arbete med att öka kompetensen hos förskolepersonal i Bærum. Jag har återigen haft glädjen att ha Anneli Niemi som redaktör. Hon och hennes medarbetare har gjort det möjligt att skriva den här boken. Ett hjärtligt tack till er alla. Oslo, december 2011 Kari Killén

10

978-91-44-09073-3_01_book.indd 10

©  F ö r fa t t a r en och S t uden t li t t e r a t u r

2014-11-04 11:28


K A P I T EL 3

Vad är risker och omsorgssvikt?

Risker och omsorgssvikt omfattar ett brett spektrum av situationer. I den ena änden av spektrumet (risker) hittar vi situationer då omsorgen har varit tillräckligt bra men i en krissituation har föräldrarna inte klarat av att prioritera barnet, som vid allvarlig sjukdom, arbetslöshet eller skilsmässa. I den andra änden av spektrumet (omsorgssvikt) hittar vi barn som lever med kronisk otrygghet, oro för det förutsägbart oförutsägbara som finns vid drogmissbruk, psykiska problem, fysiska och psykiska sjukdomar och våld i hemmet. Risk- och omsorgssviktsituationer kan finnas redan vid födseln eller uppstå senare under barnets uppväxt. De kan vara kortvariga eller långvariga. Ju mindre barnet är och ju allvarligare risksituationen eller omsorgssvikten är, desto allvarligare blir konsekvenserna för barnets fortsatta utveckling. Många års praktisk/klinisk erfarenhet och forskning om risksituationer och omsorgssvikt har visat att många barn lider och att olika former av risker och bristande omsorg får allvarliga konsekvenser för barns psykiska, kognitiva, sociala och fysiska utveckling. I familjer där det råder allvarliga psykosociala problem kan barnen vara utsatta för en eller flera former av bristande omsorg. Det gäller fysiska övergrepp, känslomässig vanvård, psykiska övergrepp och sexuella övergrepp. Sannolikt är det så att känslomässig vanvård och psykiska övergrepp är de former av omsorgssvikt som barn i dessa situationer utsätts mest för i spädbarns- och förskoleålder. Barn som utsätts för fysiska och/eller sexuella övergrepp inom kärnfamiljen har dessutom redan utsatts för känslomässig vanvård och/eller psykiska övergrepp. Barnmisshandel som vetenskapligt begrepp användes ursprungligen för att beskriva barnet som fått stryk (’the battered child syndrome’, Kempe m.fl. 1962). ©  F ö r fa t t a r en och S t uden t li t t e r a t u r

978-91-44-09073-3_01_book.indd 55

55

2014-11-04 11:28


3  Vad är risker och omsorgssvikt?

Begreppet har sedan utökats och fått en bredare innebörd. I dag används det om de flesta former av omsorgssvikt, inte bara fysiska övergrepp utan även vanvård och psykiska och sexuella övergrepp. Med ett så omfattande innehåll har begreppet blivit svårare att använda som verktyg. I den här boken är omsorgssvikt och misshandel två olika saker. Omsorgssvikt innebär att föräldrar, eller de som har vårdnaden om barnet, tillför barnet fysisk eller psykisk skada eller försummar det så allvarligt att barnets fysiska och/eller psykiska hälsa och utveckling är i fara. Begreppet barnmisshandel används om allvarliga och straffbara övergrepp. Barn som är utsatta för omsorgssvikt utgör en mycket heterogen grupp. I litteratur om detta finner vi att omsorgssvikt delas in i fyra kategorier: 1 2 3 4

Barn som är utsatta för vanvård Barn som är utsatta för fysiska övergrepp Barn som är utsatta för psykiska övergrepp Barn som är utsatta för sexuella övergrepp.

Det här är inte kategorier som utesluter varandra. Barn som är utsatta för omsorgssvikt utsätts sällan för bara en av dessa övergreppsformer. Det handlar snarare om vilken form som vid tillfället märks mest. Ett barn som utsätts för fysiska övergrepp har ofta redan utsatts för psykiska övergrepp. Även om fysiska, sexuella och psykiska övergrepp kan förekomma oberoende av varandra, sammanfaller de oftast när det handlar om sexuella övergrepp inom kärnfamiljen. Nyare forskning har bidragit till en mycket större kunskap om känslomässig vanvård och psykiska övergrepp. Det handlar inte om enskilda handlingar utan om processer. En del barn som kontinuerligt befinner sig i situationer där de utsätts för hotfull, otillgängligt eller oförutsägbart beteende använder mycket energi på att försöka förstå sin situation. De måste vara mycket uppmärksamma på vad som händer omkring dem för att ständigt vara beredda. Det gäller till exempel barn som lever med missbrukande föräldrar och barn som lever med våld i hemmet och/eller med föräldrar med psykiska sjukdomar. Dessa barn har inte så mycket överskott att investera i sin sociala och kognitiva utveckling. Ett barn som utsätts för omsorgssvikt under de första levnadsåren utvecklar en otrygg anknytning till föräldrarna och det får svårt att etablera tillit 56

978-91-44-09073-3_01_book.indd 56

©  F ö r fa t t a r en och S t uden t li t t e r a t u r

2014-11-04 11:28


3  Vad är risker och omsorgssvikt?

till andra (Broberg 2005). Det tolkar och uppfattar omvärlden utifrån de erfarenheter som det har hemifrån. Så småningom utvecklar det en negativ bild både av världen och av sig själv. Med dessa förväntningar närmar det sig sedan omvärlden, som består av andra barn och vuxna i närmiljön eller förskolan och skolan. Om barnet löser den här grundläggande utvecklingsuppgiften genom att utveckla misstro, kommer dess förmåga att lösa senare utvecklingsuppgifter på ett positivt sätt att försämras markant. Barnets förmåga att lösa de uppgifter som är knutna till utvecklingen beror naturligtvis också på vilket stöd som kan ges i det sociala nätverk som finns kring barnet just då. Här bör förskolan kunna fylla en viktig funktion. Var och en av de fyra kategorierna representerar också dimensioner där risker och omsorgssvikt finns i varierande grad. Även om dessa dimensioner i praktiken ofta går in i varandra kan det vara lämpligt att titta på en kategori i taget till att börja med. Jag kommer nu att beskriva var och en av dessa kategorier genom att konkretisera och ge exempel.

Känslomässig vanvård Känslomässig vanvård handlar om föräldrar som inte engagerar sig känslo­ mässigt på ett positivt sätt i barnet och inte är känslomässigt tillgängliga för barnet. Barnet blir inte sett. Det har inget samspel att delta i. Vanvård har länge ansetts handla om att de fysiska behoven inte tillgodoses, men vanvård kan också vara att barnets emotionella, kognitiva och sociala behov inte uppfylls. Det finns två sorters känslomässig vanvård. Den kan antingen uppträda tillsammans med näringsmässig, fysisk, materiell, medicinsk och social vanvård eller också kan den döljas med hjälp av ett överdrivet tillgodoseende av näringsmässiga, materiella eller sociala behov. Den första formen är välkänd. Den kan vi se och lukta oss till. Den andra är mer okänd. Det är svårt att beskriva känslomässig vanvård eftersom den ofta karaktäriseras av frånvaro av beteende. Det är svårt att beskriva något som vi inte kan se. Känslomässig vanvård, den vanligaste formen av vanvård, påverkar barnets utveckling på många områden, men uppfattas ändå ofta som mindre dramatisk. Den är ett av våra allvarligaste problem när det gäller barnets känslomässiga, kognitiva, sociala, fysiska och beteendemässiga utveckling. ©  F ö r fa t t a r en och S t uden t li t t e r a t u r

978-91-44-09073-3_01_book.indd 57

57

2014-11-04 11:28


3  Vad är risker och omsorgssvikt?

Barn som vanvårdas både fysiskt och psykiskt är ofta utsatta redan från födseln. Barnet kan dessutom vara vanvårdat under graviditeten genom till exempel drogmissbruk och näringsbrist. De yttre tecknen på allvarlig vanvård hos två- till treåringar – både känslo­mässiga och fysiska – är många. Barnet kan vara smutsigt, dåligt skött och lukta illa. Det är magert, hungrigt och går ofta ner i vikt i stället för att gå upp. Blöjutslag kan vara omfattande och så svåra att barnet är vara hudlöst ända upp till naveln. Den gråt som signalerar behovet av närhet och tröst ignoreras eller utlöser aggressiva reaktioner. Barnet lever i en värld där dess behov inte registreras, eller bara registreras sporadiskt, och ingen engagerar sig och visar att barnet är önskat. När dessa barn så småningom blir äldre visar också dålig tandhygien att de utsätts för vanskötsel. Bristande förmåga att söka eller följa upp medicinsk behandling är också ett slags vanvård som kan få allvarliga konsekvenser. En sådan allvarlig vanvård påverkar barnets utveckling inom de flesta områden. Bristande respons och understimulans leder till sämre kontakt­ förmåga, försenad psykomotorisk utveckling och försenad språkutveckling. Ett barn på tolv månader kan fungera som en sex månader gammal baby. De här barnen slutar så småningom att skrika och meddela sina behov. De utvecklar få ljud, vilket är en förberedelse för språket, eftersom ingen pratar med dem. De får inte chansen att utforska och lära sig något om världen utanför sängen. De får inte använda sina armar och ben och utvecklar därför inte sina grovmotoriska färdigheter. Många av de här barnen kommer dock att återhämta sig anmärkningsvärt snabbt om de börjar i förskola tidigt, placeras i familjehem eller läggs in på sjukhus. De äter glupskt, svarar snabbt på de vuxnas omsorg och går upp i vikt. De visar anknytningsbeteende, utvecklar ljud och språk och ser ut att trivas. Om deras omsorgssituation ändras långt senare återhämtar de sig fysiskt, men inte så lätt känslomässigt och kognitivt. De kan vara psykiskt och kognitivt skadade för livet. Här finns det en farlig tendens att nöja sig med synliga fysiska förbättringar. Allvarlig vanvård är inte bara skadligt för barnets fysiska utveckling utan även för den psykiska. Om vi bortser från extrema fysiska skador som tillförts barnet kan vanvård få allvarligare konsekvenser. Spädbarn måste få i sig protein för att hjärnan ska utvecklas. Den kunskapen har funnits länge. Proteinbrist kan resultera i motoriska och kognitiva 58

978-91-44-09073-3_01_book.indd 58

©  F ö r fa t t a r en och S t uden t li t t e r a t u r

2014-11-04 11:28


3  Vad är risker och omsorgssvikt?

förseningar och impulsivt beteende. Järnbrist kan resultera i kognitiva och motoriska förseningar, ångest, depression och koncentrationsproblem. Kunskap som är relativt ny är att hjärnans utveckling framför allt är beroende av en bra känslomässig omsorg och samspel mellan föräldrar och barn. Erickson och Egelands (1996) longitudinella studie visade att psykologisk otillgänglighet i spädbarnsåldern påverkar ännu mer än fysisk vanvård och andra former av omsorgssvikt. Egeland (2009) bekräftar detta. Han och hans kolleger har följt barn från spädbarnsålder och sett att 43 procent av dem som var känslomässigt vanvårdade hade en otrygg anknytning mellan tolv och 18 månader, huvudsakligen undvikande. Bedömning vid 24 till 42 månaders ålder visade aggressivt, trotsigt beteende och få positiva känslor jämfört med barn som inte varit utsatta för omsorgssvikt. I första och tredje klass bedömdes de av lärare som socialt tillbakadragna, impopulära och mindre uppmärksamma. Detta bekräftas också av hjärnforskning (Perry 2000a, b, c). Hjärn-, trauma- och samspelsforskning har bidragit till kunskap om de allvarliga konsekvenser som vanvård har för barnets kognitiva, känslo­ mässiga och sociala utveckling (Perry 1996). Förr trodde vi att hjärnan ärvdes och att dess utveckling var förutbestämd hos barnet. Nu vet vi att varje persons hjärna är uppbyggd av en komplex blandning av arv och erfarenheter. Utvecklingsneurologisk forskning visar att hjärnan utvecklas och organiseras som en reflektion av erfarenhet. Den känslomässiga kommunikationen har en avgörande betydelse för utvecklingen av spädbarnets hjärna. EXEMPEL

John (1 år) visade tecken på att vara fysiskt försummad. Kläderna var ofta smutsiga. Han hade ofta blöjeksem. Trots att förskolepersonalen försökte behandla det vid varje blöjbyte blev det inte bättre. Ansiktet och händerna var ofta otvättade från en dag till en annan. De visste också att pojken var känslomässigt försummad. Han lämnades på förskolan utan reaktion. Han undvek ögonkontakt med personalen, var extremt passiv och visade ingen samspelkompetens. Han hade precis börjat krypa. Personalen i förskolan var mycket oroad för John. Arbetet med honom

©  F ö r fa t t a r en och S t uden t li t t e r a t u r

978-91-44-09073-3_01_book.indd 59

59

2014-11-04 11:28


3  Vad är risker och omsorgssvikt?

redovisas utförligare på s. 133. Kapitel 9 visar hur förskolan kan hjälpa till med en övergripande bedömning.

Trots att vanvård är så skadligt och får så allvarliga konsekvenser uppmärksammas det inte särskilt mycket av yrkesverksamma och i medier. Vanvård handlar inte om enskilda tillfällen som kan chocka eller provocera män­ niskor. Den ska vara långt gången för att den ska räknas som en kris. Vanvård kan också vara mindre uppenbar och mindre brutal. Barnet tas kanske upp när det har skrikit tillräckligt. Det kan få mat, även om det inte alltid är tillräckligt mycket och näringsriktigt. Det har kläder på sig, men kanske inte tillräckligt varma. Barnet får emellertid för lite känslomässigt engagemang och omsorg från föräldrarna. Det blir kanske bemött med likgiltighet och blir känslomässigt undernärt. Barnet blir inte sett. Vanvård kan ibland uppstå först efter en tid och graden kan variera från en tid till en annan. Barnet kan få mycket uppmärksamhet en kort period, för att därefter överlåtas helt till sig själv. Barnets situation ser ut ungefär som femåringens gosedjur. Det får kramar och uppmärksamhet när det är nytt och överges sedan. För barnet blir det kanske nya perioder av uppmärksamhet, när föräldrarna mår bättre eller själva behöver det. Vi har blivit mer medvetna om den andra sortens vanvård – den känslo­ mässiga vanvården som inte uppträder parallellt med materiell vanvård. Föräldrarna klarar inte av att engagera sig känslomässigt i barnet eller prioriterar annat i livet, samtidigt som de kompenserar för det genom att tillgodose näringsmässiga, materiella och sociala behov, ofta på ett överdrivet sätt. Det kan vara svårt att genast få syn på den sortens känslomässig vanvård, även om den går att observera i samspelet mellan förälder och barn. Föräldrarna kan ha en hög social status och socioekonomisk standard och köpa resurser för barnet utanför familjen, samtidigt som barnet själv ser och känner föräldrarnas känslomässiga frånvaro. Barnen ses inte av sina föräldrar, de förbises. De upplever att föräldrarna prioriterar andra aktiviteter än att vara tillsammans med dem. Barnet känner inte att det har ett värde för föräldrarna utan att det bara är en belastning. Detta påverkar barnets självbild. Det överdrivna materiella behovstäckandet döljer ofta den känslomässiga vanvården.

60

978-91-44-09073-3_01_book.indd 60

©  F ö r fa t t a r en och S t uden t li t t e r a t u r

2014-11-04 11:28


3  Vad är risker och omsorgssvikt?

EXEMPEL

Kristoffer (4 år) kommer ofta till förskolan tillsammans med en au pair. När föräldrarna följer honom kommer de i bil och har bråttom vidare. Au pair-flickan hämtar varje dag. Hon förstår inte svenska. Det kan gå veckor mellan de gånger som personalen träffar föräldrarna. Personalen har svårt att få kontakt med Kristoffer. Han anses ha något ständigt aggressivt över sig, som större barn som har varit utsatta för fysiska övergrepp kan visa. Han kan uppträda hotfullt både mot barn och vuxna. Kristoffer har svårt att hantera sina känslor. När något blir fel för honom, till exempel när han inte får den leksak som han vill ha, kan han kasta saker omkring sig, sparka och knuffas. När det måste sättas gränser kan han bli förtvivlad och dunka huvudet i golvet. ”Han är aldrig glad.” Det var mycket som oroade personalen när det gällde Kristoffer. Han var mycket välklädd, nästan för fin för att vara i förskolan. (Arbetet med Kristoffer följs upp på s. 133 och 144.)

De här barnen växer oftare upp i resursstarkare miljöer än barnen i den första gruppen. De har därför större möjligheter att få omsorg från andra och utveckla anknytning till andra.

Fysiska övergrepp Till barn som utsätts för fysiska övergrepp räknas dem som skadas vid aktiv handling eller genom bristande tillsyn. De vanligaste synliga tecknen på tillfogad fysisk skada är blåmärken och brännskador. Det kan vara blåmärken efter nypningar eller slag men också märken efter att ha blivit kastad. Märken från händer eller föremål finns till exempel på rygg och stjärt, i form av fingermärken på kinder, som nypmärken på ben och armar och som blåtira efter slag mot ögat. Förutom de skador som tydligt visar att händer eller föremål har använts ser många av dessa blåmärken inte ut på något annat sätt än de som uppstår när små barn leker och rör sig. Skadornas placering, barnets ålder och förklaringar om hur de har uppstått kan dock vittna om att de är tillfogade. Brännsår kan komma från cigaretter men förklaras med vattkoppor. Fysiska övergrepp är en vanlig orsak till benbrott hos spädbarn. Vid en

©  F ö r fa t t a r en och S t uden t li t t e r a t u r

978-91-44-09073-3_01_book.indd 61

61

2014-11-04 11:28


3  Vad är risker och omsorgssvikt?

studie av en akutmottagning i Oxford konstaterades att ett av fyra benbrott hos barn under ett år beror på fysiska övergrepp. Enligt en annan brittisk undersökning utsätts barn under ett år för de flesta fysiska övergreppen. En av 800 får allvarliga fysiska skador. (Se Sveket I, Killén 2009, kapitel 2 ”Hva er omsorgssvikt?”.) Skadorna kan också ha tillfogats med hjälp av het ugn/spis eller strykjärn. Dessa synliga tecken på tillfogade skador är chockerande och väcker omedelbar ilska och upprördhet. Naturligtvis riktar vi alla – grannar, förskolepersonal, medier o.s.v. – uppmärksamheten mot dessa yttre kännetecken och engagerar oss. Barnets smärta, rädsla, hjälplöshet och förtvivlan, barnets upplevelse av en vuxen som inte har kontroll och som tillfogar barnet fysiska skador ser vi däremot inte alltid så lätt. Den upplevelsen bär barnet ensamt, tillsammans med just dem som borde ta hand om det och skydda det mot övergrepp. Det är bland annat den upplevelsen som leder till psykiska skador som i ett längre tidsperspektiv kan få en allvarligare och varaktigare karaktär än de fysiska såren. Situationen kompliceras ytterligare av att många av de allvarligaste fysiska skadorna inte har några yttre tecken. Det gäller bland annat skallskador hos små barn, särskilt spädbarn. Kraftig skakning av barnet kan leda till en så kallad whiplash, en skada som annars är vanlig vid bilolyckor. Den kan ge blödningar i hjärnhinnan eller i ögat. Fall eller slag mot huvudet kan ge allvarliga hjärnskador, även om skadorna inte alltid är synliga för omgivningen. Exempel på detta är barn som upprepade gånger får sitt huvud dunkat i bordet för att de inte slutar skrika. Dessa skador kan få allvarliga följder som epilepsi, förlamning och utvecklingsstörning. Skadan syns ofta inte i direkt anslutning till övergreppet utan senare i livet – och sätts inte så lätt i samband med en tidigare tillfogad fysisk skada. Enligt Torleiv Rognus, professor vid rättsmedicinska institutet vid Rikshospitalet i Oslo, sker det i Norge ungefär fem misshandelsfall om året med dödlig utgång för ett barn (Fretland 2009). Det handlar då om allvarlig vanvård, skallskador eller strypning. Andra vanliga tillfogade skador är brott på armar och ben. När barn som har tillfogats fysiska skador kommer in för undersökning, visar röntgenundersökning ofta gamla brott och skador. Övergrepp kan ibland ha pågått under lång tid innan en situation eller person leder till att det avslöjas. Det finns många olika situationer som utlöser dessa övergrepp. Tillfogad skada genom aktiv handling sker till exempel genom att den aggression som 62

978-91-44-09073-3_01_book.indd 62

©  F ö r fa t t a r en och S t uden t li t t e r a t u r

2014-11-04 11:28


3  Vad är risker och omsorgssvikt?

egentligen riktas mot den ena parten i en relation förflyttas till barnet. Den sker dessutom ofta i ”desperata uppfostringsförsök” där barnet har känt sig avvisat så länge att dess provocerande beteende ”driver föräldrarna till vanvett”. Många barn representerar något mycket negativt för sina föräldrar. De tillskrivs negativa egenskaper och de har ofta blivit extremt bortstötta redan från tidig ålder. Detta kan komma till uttryck bland annat genom allvarliga och ofta upprepade fysiska övergrepp. Många barn verkar ha en funktion som syndabock i familjen. Föräldrar och även syskon avreagerar sig och låter sin aggression gå ut över ett barn. Så här är det förmodligen för vissa familjer i tider med omfattande arbetslöshet och otrygghet. Såren läker, blåmärkena bleknar och benbrotten helas. Det konstaterar vi lättat. Men barnet lever vidare med rädslan för nya övergrepp. Misstron till omvärlden växer. Den känslomässiga stämningen hemma och de attityder hos föräldrarna som gjorde att övergreppet kunde ske finns oftast kvar. Barnet ser så småningom sig själv som en dålig människa som inte förtjänar kärlek och omsorg. Det förväntar sig att bli avvisat. För att inte riskera mer avvisning kan det själv avvisa eller lägga all sin energi på att undvika att utlösa den vuxnes ilska. Varje dag lever barnet med det ofattbara, att den vuxne omsorgsgivaren utnyttjar, misshandlar, försummar och plågar. I den här ytterst svåra situationen utvecklar barnet olika överlevnads- och anknytningsstrategier, oftast en desorganiserad anknytning. För att försöka förstå fysiska övergrepp bättre har en rad olika begrepp diskuterats. En del skiljer mellan bevisade och erkända tillfogade skador och misstanke om tillfogad skada. Andra skiljer mellan aktiva och passiva övergrepp. Huruvida föräldrar erkänner att de har tillfogat barnet skada beror oftast på om den som undersöker fallet lyckas etablera kontakt och få förtroende hos föräldrarna. Huruvida skadan har tillfogats genom aktiv handling eller för att föräldrarna passivt har försummat att skydda barnet kan vara svårt att bedöma eftersom det är svårt att se hur många skador har uppstått. Frågan om huruvida en handling eller skada har varit avsiktlig har också kommit upp i försöken att avgränsa begreppet barnmisshandel. Detta är en oerhört svår fråga att bedöma. Ofta är inte ens föräldrarna själva medvetna om graden av avsiktlighet och detta riskerar också att bedömas subjektivt av den som undersöker. Det gör att vi står inför situationer där det inte finns någon annan anledning att tro att skadan har tillfogats avsiktligt än det faktum att skadan finns där. Ofta kan dock skadans art och en ©  F ö r fa t t a r en och S t uden t li t t e r a t u r

978-91-44-09073-3_01_book.indd 63

63

2014-11-04 11:28


Samspel och anknytning • Vad är anknytning? • Hur kan kunskap om anknytning och tidigt samspel förbättra förskolans verksamhet? • Hur visar barn att de far illa? • Vad är omsorgssvikt? Förskolepersonal är ofta de första som får en känsla av att barn far illa. Den här boken ger den kunskap som behövs för att sätta ord på denna oro. Kompetensen kan hjälpa personalen att se och stötta barnen och därmed förebygga effekterna av svåra livssituationer – vare sig det handlar om tillfälliga eller långvariga problem.

| Förebyggande arbete i förskolan

Förebyggande arbete i förskolan

Kari Killén

Kari Killén är socionom, fil.dr och emeritusforskare vid Norsk institutt for forskning om oppvekst, velferd og aldring (NOVA). Hon arbetar med utbildning och metodutveckling för föräldrar och barn med psykosociala problem och undervisar och ger konsultationer både i Norge och inter­ nationellt. Hon har även skrivit många fackböcker, varav flera har översatts. Kari Killén har varit ordförande i The International Society for Prevention of Child Abuse & Neglect (ISPCAN) och har mottagit Distinguished Career Award for Service and Contributions to the Prevention of Child Maltreatment samt Kongens fortjenestemedalje för sitt arbete.

Förebyggande arbete i förskolan Samspel och anknytning

Förskolan är den viktigaste förebyggande arenan i ett barns liv eftersom många barn tillbringar en stor del av sina vardagar där. Förskolepersonalen blir därmed viktiga anknytningspersoner som barnen kan ha som bas när de ska utforska världen, söka tröst hos och få hjälp av när de ska lära sig att hantera sina känslor. Personalens kompetens har därför stor betydelse för barnets känslomässiga, kognitiva och sociala utveckling. Den här boken ger kunskap om anknytning och tidigt samspel samt förslag på hur man kan stötta barnen i deras utveckling. Författaren ger exempel på hur kunskap om tidig anknytning kan omsättas i praktiken i förskolans verksamhet. Art.nr 37695 ISBN 978-91-44-09073-3

www.studentlitteratur.se

978-91-44-09073-3_01_cover.indd 1

Kari Killén

9 789144 090733

2014-10-30 14:01

Profile for Smakprov Media AB

9789144090733  

9789144090733  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded