9789147100514 by Smakprov Media AB

Henny Olsson Stefan Sörensen

Boken handlar om forskningsmetoder i kvalitativt och kvantitativt perspektiv – av tradition olika ansatser men komplementära verktyg för den som vill förstå och författa vetenskapliga texter. Denna tredje reviderade utgåva har utökats med ett helt nytt kapitel om forskning för evidensbaserad vård, och har en ny layout med nyckelord löpande i marginalen. Forskningsprocessens olika

Henny Olsson Stefan Sörensen

Kvalitativa och kvantitativa perspektiv

steg framställs systematiskt och illustreras med

FORSKNINGSPROCESSEN

konkreta exempel från olika projekt. Arbetsmetoder och strategier beskrivs, liksom problemformulering och handledning, etiska aspekter, metoder för insamling, analys och bearbetning av data och utvärdering av resultat. Ett grundläggande statistikkapitel ingår, och i det sista kapitlet ges praktiska råd för själva skrivandet. Boken vänder sig i första hand till studenter som ska genomföra projektarbeten och skriva forskningsrapporter. Som uppslagsbok med ett rikt register kan den ge svar på studenternas frågor oavsett var i processen de befinner sig.

FORSKNINGSPROCESSEN

Henny Olsson är fil. dr. och professor emerita i omvårdnadsforskning och Stefan Sörensen är fil. dr. och docent i medicinsk sociologi. Båda har bedrivit forskning och undervisat i såväl grundutbildning som forskarutbildning.

Best.nr 47-10051-4 Tryck.nr 47-10051-4

forskningsprocessen omslag.indd 1

2011-07-15 14.39

Henny Olsson Stefan Sรถrensen

Kvalitativa och kvantitativa perspektiv

Forskningsprocessen

Liber

ISBN 978-91-47-10051-4

© 2011 Författarna och Liber AB Kapitel 10 är en bearbetning av ett avsnitt ur Studentens skrivhandbok, Liber 1999 Redaktör Margareta Widegren Projektledare Karin Sjögren Marklund Omslag Anna Hild Grafisk form och sättning Anna Hild Illustrationer AB Typoform/Tomas Widlund Första upplagan 2001 Andra upplagan 2007 Tredje upplagan 2011

Repro Resultat Grafisk Form & Produktion, Stockholm Tryck Graphycems, Spanien 2011

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t ex kommuner/ universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post kundservice.liber@liber.se

Innehåll Förord

Introduktion 8 Vad är vetenskap?

Vetenskaplig terminologi

Vetenskapliga traditioner och discipliner 10 The art of science

Vad är en teori?

Finansiering av forskning och utveckling 12 Perspektiv på forskningsproblem

Källor 16

1 Kvalitativ respektive kvantitativ ansats

2 Vetenskaplig arbetsmetod 35 Sammanfattning 35 Grundforskning 36 Tillämpad forskning

Interventions- och implementerings-

forskning Utvärdering 38 Utvecklingsarbete 39 Forskningsanknytning 39 Forskning – utvärdering – utveckling

Kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring 40 Lagar och föreskrifter

Indelning efter syfte

41 42

Pilotstudie 42 Formativ undersökning

Sammanfattning 17

Explorativ undersökning

Tillnärmelseperspektiv 18

Deskriptiv undersökning

Inifrån–utifrån-perspektiv och

Hypotesprövande undersökning

närhet–distans-perspektiv

Vetenskap och sunt förnuft

Vetenskaplig kunskap

Ett exempel

Metoder för att bearbeta och analysera data Begrepp och vetenskaplig arbetsmetod

46 46

Probleminventering 25

Hypotes 46

Litteraturgenomgång 26

Teori 46

Problemformulering 27

Modell 47

Syfte 27

Slutledning 47

Ansats 27

Paradigm och paradigmutveckling

Närhet/distans 28

Tyst kunskap

Urval 28

Forskarens paradigm

Datainsamling 28

Nivåperspektiv 52

Bearbetning av data

Forskarsamfundets paradigm

Tolkning och analys av data

Vårdvetenskapligt paradigm

Resultat 29

Kvalitativ och kvantitativ design

Metoddiskussion 31

Undersökningens syfte

Utvärdering av resultat

Risk–nyttoförhållandet i ett

Avrapportering 32 Fortsatt forskning

forskningsprojekt

3 Problemformulering och struktur i en forsknings rapport

6 Metoder för datainsamling

129

Sammanfattning 129

Sammanfattning 57

Kvalitativa insamlingsmetoder

131

Intervju 132

Dimensioner i handledningsprocessen 60

Fokusgrupper 136

Formulär för dialog om handledningen 64

Observation 139

Vetenskaplig handledning

Problemformulering Ett exempel på projekt

Att läsa en vetenskaplig artikel

Fallstudier 142

Skrivna berättelser/dokument/texter 143

Forskningsrapportens struktur

Om publicering

Litteraturstudier 144

Kvantitativ insamlingsmetod

Enkätundersökningar 148 Eget formulär

4 Forskningsetiska aspekter 77 Sammanfattning 77 Konfidentialitet, sekretess och Värde- och normsystem i samverkan

Etiska principer

Urval av försökspersoner

Forskningsetisk granskning

96 100

Forskarens perspektiv

101

Informantens perspektiv

101

Genusperspektiv 102

Kvalitativa metoder Kvalitetskrav på kvalitativa

106 107

undersökningar

Kvantitativ ansats Kvantitativ metod

Screening/riktade hälsostudier

155

Övriga informationskällor

155

7 Metoder för databearbetning

157

Sammanfattning 157

Kvalitativa bearbetningsmetoder

158

Utveckling av kvalitativa synsätt

158

Bearbetningens utgångspunkter

159

Textbearbetning 160 Hermeneutik 162

Sammanfattning 95

Triangulering och metodintegration Kvalitativ ansats

151

Bortfall 153

anonymitet

5 Användning och integration av olika forskningsmetoder

148

108 109

Studieuppläggning 110 Planeringsfas 111 Variabler 117 Beroende och oberoende variabler

120

Epidemiologiska studier

126

Etnografi 167 Grounded theory ñ GT

177

Om konsten att förstå och beskriva 187 livsmöten

Kvantitativ bearbetningsmetod

189

Datakontroll 192 Databearbetning 192 Att bilda index

198

8 Metoder för dataanalys

205

Sammanfattning 205

Kvalitativ analys av data

206

Informationsanalys 207 Begreppsanalys 207 Innehållsanalys 209 Analys utifrån ett pluralt perspektiv 210 Analys av resultat i förhållande till

Implementeringsvetenskap 273

Behovsmotiverad forskning Beskrivningar av evidensbaserad vård Evidensbaserad hälso- och sjukvård – förhållningssätt och process

212

Systematisk litteraturgranskning som metod Gradering av vetenskaplig kvalitet

arbetsmodeller

Något om epidemiologiska mätvärden

Analys med utgångspunkt från

271

Sammanfattning 271

211

andra forskares resultat Analys med utgångspunkt från

10 Forskning för evidensbaserad vård

274 275 276 278 279 281

institutionsparadigm 215 Analys med utgångspunkt från

215

andras tolkningsmönster Ricoeur ñ diskurs

216

Gadamer ñ förståelseprocess

219

Fenomenologisk dataanalys

222

Kvantitativ analys av data

223

Kategorisering 224 Medelvärde 225 Standardavvikelse 225 Hypotesprövning 232 Variansanalys med ANOVA-tabell

237

Fel av typ I och typ II

238

Beräkning av urvalets storlek

243

– Chi-square Samband mellan variabler

247

Regressionslinjen 248

Rangkorrelation 249 Att tänka på

251

11 Att redovisa forskningsresultat

289

Sammanfattning 289

Allmänna krav på vetenskaplig text Stil och språk Textens uppbyggnad

292 298 299

Orden 300 Omtal och tilltal

300

Meningarna 301 Styckena 303 Kapitel och avsnitt

304

Rubriker och titel

305

Formalia

306

Titelblad 307 Innehållsförteckning 307 Förkortningslista 307 Sammanfattning, summary och abstract 307 Citat 308 Källhänvisningar 310

9 Resultatutvärdering

255

Sammanfattning 255

Att generalisera resultaten 257 Att bedöma samband och kausalitet 259 Att tolka och presentera data 260 Att uppfylla vetenskapliga krav 267 Att analysera sina argument 269

Käll- och litteraturförteckning

313

– obligatoriska uppgifter

Referenssystem, internationella citeringsstandarder och förkortningar

316

Referenssystem 317 Internationella förkortningar

319

Databasprogam 319 Presentation med hjälp av 320

vetenskaplig poster Muntlig presentation av vetenskaplig undersökning När nytt blir gammalt och gammalt blir nytt Register

321 323 324

Förord Vi har båda bedrivit forskning och undervisat i såväl grundutbildningar som forskarutbildningar. Studenterna frågade då ofta efter en skriftlig handledning, vilket inspirerade oss till denna bok. Den är tänkt att ge en sammanfattande bild av forskningsprocessen, och vi hoppas att den ska vara till nytta och inspiration för fortsatt fördjupning. För att du ska få en djupare förståelse av en specifik metod eller teori ser vi det som klokt att du även söker mer kunskap om just den metoden. Vårt val av referenser visar att såväl kvinnor som män har bidragit till kunskapsutvecklingen. Boken ger dig en överblick över ett stort fält – ett antal pusselbitar som vi hoppas att du kan använda och stimuleras av när du ska genomföra arbete med olika projekt. Det gäller givetvis att få pusslet att gå ihop, att finna den där sista lilla biten som man måste vrida och vända på för att den ska passa in. Lycka till! Örebro och Västerås i juni 2011. Henny Olsson Stefan Sörensen

Introduktion Forskning är nyfikenhet, experimentlust, tålamod, engagemang och en berikande process där forskaren vill utveckla sitt ämne och sitt arbetsfält i samverkan med andra. Det är detta som boken handlar om – de olika moment som tillsammans utgör forskningsprocessens helhet, och där konsten att reflektera är avgörande genom alla steg. Att forska är att fördjupa sig i ett ämne, att försöka se samband och att finna lösningar på problem – att systematiskt söka ny kunskap eller nya sätt att använda befintlig kunskap. Det systematiska sökandet kan innebära att forskaren följer en plan som gör att de uppnådda resultaten kan kontrolleras och upprepas, som när en kvantitativ ansats tillämpas. Det kan också innebära att planer och frågeställningar får ändras under arbetets gång, vilket kan hända när forskningen har en kvalitativ ansats. Forskning innebär också att välja det perspektiv som ett problem eller ett område ska studeras utifrån. Den konkreta verkligheten må vara en enda, men perspektiven kan vara många! Forskningsstrategi och forskningsinriktning innebär att en organisation eller ett företag väljer vilka områden som ska studeras eller utvärderas och hur mycket resurser som satsas på forskning. Konkreta forskningsprojekt kan finansieras av forskningsanslag från staten eller inom ett universitet, en högskola eller ett institut. Finansiärerna kan också vara t.ex. stiftelser eller företag, kommuner eller landsting som vill ha ett forskningsuppdrag genomfört. Tillämpad forskning är ofta lättare att hitta finansiering till. Grundforskning finansieras ofta via forskningsmedel från t.ex. Vetenskapsrådet, EUs forskningsfonder m.fl.

Vad är vetenskap? Vetenskap kan beskrivas som en aktivitet – en process – som forskare ägnar sig åt, men det är även ett ord för en viss typ av resultat eller en produkt av den vetenskapliga verksamheten. Vetenskap kan sägas innebära organiserad, verifierbar kunskap som bygger på ett systematiskt och metodiskt inhämtande av och klassificering av data. Men mellan vetenskapens olika områden finns både likheter som förenar och olikheter som särskiljer, beroende på var gränser sätts. De vanligaste fyra aspekterna som då brukar framhållas är följande: • Ontologi – skillnader och likheter i olika vetenskapers innehåll. • Metodologi – skillnader och likheter i prövning av teorier och hypoteser, respektive induktion och deduktion (se mer om detta på s. 32). • Kunskapsintresse – skillnader och likheter i drivkrafterna bakom inhämtandet av kunskap. • Begreppssystem – skillnader och likheter i sättet att tala om och beskriva olika företeelser.

(Carlshamre, Pettersson, 2003.)

Vetenskaplig terminologi Inom varje disciplin finns en rad facktermer, vars innebörd det gäller att vara klar över för att kunna kommunicera om de vetenskapliga frågeställningarna. Vanligen görs en skillnad mellan två typer av definitioner – den lexikala respektive den stipulativa definitionen. Den lexikala definitionen anger hur ordet används i det allmänna språkbruket, och den stipulativa anger hur begreppet är avsett att användas inom ett aktuellt forskningsprojekt och en viss vetenskaplig disciplin. Det går inte att komma ifrån att samma ord men med olika innebörd används inom olika forskningstraditioner, discipliner och verksamhetsområden. Det har därför betydelse vid diskussioner och samtal att det är klargjort vad som menas med vetenskapliga problem, definitioner och begrepp – att det råder konsensus om begreppens innebörd. Den övergripande tanken är att ökad begreppsklarhet underlättar kommunikationen mellan forskare och mellan lärare och studenter. 9

Vetenskapliga traditioner och discipliner Traditionellt har skillnad gjorts mellan huvudsakligen tre vetenskapliga discipliner: naturvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap. Gränsdragningen mellan humaniora och samhällsvetenskap är många gånger diffus, vilket har diskuterats av vetenskapsteoretiker under århundraden. Den tyske filosofen och sociologen Jürgen Habermas (1929– ), grundare av universalpragmatiken (en teori om mänskligt samspel i samhället), anser att de tre disciplinerna ska hållas åtskilda, eftersom de representerar tre olika mänskliga inriktningar/ kunskapsintressen, där naturvetenskapen söker behärska naturen, humaniora söker förståelse för människan, och samhällsveten skapen söker frigörelse från förtryckande strukturer. Skillnaden mellan det engelska ordet science och svenska ordet vetenskap har alltmer börjat suddas ut. Science betydde från början kunskap, och ursprungligen hade ordet innebörden av naturvetenskap. Under 1900-talet vidgades begreppet och nya discipliner som samhällsvetenskap växte fram. För att markera naturvetenskap används numera i allt större utsträckning begreppet natural science/life science och för samhällsvetenskap social science. Den del av vetenskapen som går under benämningen humaniora (humanities) brukar inordnas under begreppet ”arts”. Flera akademiska discipliner strävar efter att få räknas som ”science”. Det är inte kunskapsområdet utan metoden och arbetssättet, som avgör om ett verksamhetsområde ska räknas som vetenskapligt (Hansson, 2007).

The art of science I och med samhällsvetenskapens framväxt utvecklades olika metodologiska färdigheter som behövdes för analys och utvärdering av olika samhälleliga processer. Därigenom började också vetenskapliga arbetssätt att ifrågasättas, bland annat när vetenskapliga undersökningar visade oväntade resultat. Ett nytt begrepp började göra sig gällande – ”the art of science”, myntat av professor Donald Schön redan 1983. Schön vände sig emot ett tidigare paradigm, kallat teknisk rationalitet, där forskaren sågs som en expert som tillämpar teorier och regler. För 10

Schön innebar forskning ett reflexivt handlande där det ingår i beräkningen att situationer är osäkra, instabila, unika och konfliktfyllda. I stället för det vetenskapliga prövandet av hypoteser för att lösa problem talar Schön om att konsten ligger i att reflektera, att ifrågasätta och ”störa” gamla påståenden för att vinna nya kunskaper. (Schön, 1983, 2007; Tengblad, Solli, Czarniawska, 2005). Ett samgående mellan olika vetenskapsdiscipliner är ofrånkomligt och alltmer nödvändigt, men det måste ske på ett sätt som tar hänsyn till de olika särarterna. Överskridande av vetenskapliga gränser blir allt vanligare, men gränsöverskridande kan också skapa konflikter när det gäller tolkningsföreträde och på grund av olika disciplintraditioner (Myrdal, 2009). De gamla grekerna skiljde mellan faktakunskap (episteme) och handlingskunskap (techne), men i dag börjar dessa att närma sig varandra, och det har blivit allt svårare att dra gränser mellan dem. Ett exempel från hälso- och sjukvården är att den medicintekniska utrustningen (t.ex. röntgen och magnetresonanstomografi) har kommit att spela en allt större roll när diagnoser ska ställas (Hansson, 2005). Det viktiga kanske inte är benämningen på kunskapsdisciplinerna, utan att de har en gemensam strävan efter att uppnå allmängiltig kunskap och att de respekterar varandras resultat inom respektive specialområde. Men respekten får inte heller bli så stor att kreativa innovationer hindras. Vetenskapligt arbete är en mänsklig aktivitet och påverkas därför av begränsningarna i den mänskliga uppfattnings- och föreställningsförmågan. Det är en verksamhet som syftar till att nå kunskap som är giltig för alla människor och till att vara intersubjektiv och objektiv. Men är forskningsresultat en färskvara? Detta kan givetvis diskuteras, men samtidigt måste hänsyn tas till de snabba förändringar i samhället som sker såväl socialt som tekniskt och miljömässigt. En samverkan mellan dessa förändringar och vetenskapliga framsteg är oundvikliga. En diskussion finns också om att tid och pengar ägnas åt studier som inte tillför någon ny användbar kunskap. Gamla kunskaper tas inte alltid tillvara, de har blivit föråldrade och passar inte in i tiden, men ibland blir de gamla kunskaperna aktuella på nytt. 11

Vad är en teori? Ordet teori används ofta oklart och luddigt. Inom vetenskap, vetenskapshistoria och vetenskapsteori används vanligen termen teori för att beteckna ett omfattande, generellt hållet system av antaganden, lagar och begrepp. Valet av teori är avgörande för valet av forskningsdesign. En teori uttrycker fenomenens orsakssammanhang, liksom villkoren för orsakssammanhanget, medan en modell visar ordningsföljden mellan fenomenen. Ett analysschema kan användas för att kategorisera och fastställa förekomsten av fenomenen, men det säger ingenting om deras inbördes förhållanden till varandra i kausal mening. Ett välformulerat vetenskapligt problem leder läsaren fram till ett teoretiskt perspektiv. Teorin pekar i sin tur ut vilka data som behöver samlas in för att problemet ska kunna lösas. Forskare som medvetandegör sitt paradigm kan sätta sina resultat i relation till en viss preciserad teoretisk värld. Detta ger ett verktyg för att teoretiskt värdera och ställa frågor till sitt material på ett sätt som går utöver det rena personliga tyckandet (Bjureld, Demker, Hinnfors, 2009). Inom varje vetenskaplig verksamhet finns en strävan efter utveckling, och för att en allt större förståelse av vår värld ska uppnås måste teorierna därför utvecklas, förfinas, preciseras och kanske förändras och ifrågasättas. De vetenskapliga artiklar som denna lärobok bygger på är alla refereebedömda, och de metodböcker som finns under Källor är skrivna av erfarna forskare inom sina områden och är dels ”klassiker”, dels aktuell vetenskapsteori.

Finansiering av forskning och utveckling Staten är den största finansiären av forskning vid universitet och högskolor. Statliga anslag för forskning uppgick till 29,5 miljarder kronor för 2010. De viktigaste statliga forskningsfinansiärerna vid sidan av direkta anslag från staten till universitet och högskolor är forskningsråd och andra forskningsfinansierande myndigheter. Även offentliga forskningsstiftelser, EU, kommuner och landsting ger anslag till forskning. Näringslivet inves12

terar mer i forskning och utveckling än vad staten gör. Nästan all investering i forskning från näringslivet stannar dock inom företagssektorn. Det finns fyra forskningsfinansierande myndigheter: • Vetenskapsrådet fördelar forskningsmedel till grundforskning inom naturvetenskap, teknik, medicin och hälsa, humaniora och samhällsvetenskap. • Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning inom områdena miljö, areella näringar (dvs. de som använder biologiska och naturgeografiska resurser på land och i vatten) och samhällsbyggande. • Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) stödjer och initierar grundforskning samt behovsstyrd forskning inom områdena arbetsmarknad, arbetsorganisation, arbete och hälsa, folkhälsa, välfärd, omsorg och sociala relationer. • Verket för innovationssystem (Vinnova) stödjer behovsmotiverad forskning inom verksamhetsområdena teknik, transport, kommunikation och arbetsliv. Dessutom finns ett antal forskningsstiftelser som finansierar forskning. Dessa stiftelser bildades i mitten av 1990-talet med kapital från tidigare löntagarfondsstiftelser. Utöver dessa finansiärer finns privata fonder, stiftelser och insamlingsorganisationer. (Uppgifterna är hämtade ur Sveriges officiella statistik, Statistiska meddelanden, UF 17 SM 1001, 2011.) Att söka anslag om finansiering av till ett forskningsprojekt är tidskrävande och ställer stora krav på den sökandes kompetens och möjligheter att tillföra nya vetenskapliga kunskaper. Ansökningar kan utformas lite olika, och varje finansiär har som regel sina egna bestämmelser om vad som ska bifogas och hur. Men gemensamt är att den finansiär som beviljar anslag vill veta vad som ska göras, hur forskningen ska utföras och vilka vetenskapliga metoder som ska användas. De vill också veta vad som gjorts tidigare och vad som är viktigt med den planerade forskningen. Bilagor som ska följa med är beskrivning av forskningsprojektet inklusive referenser, CV för samtliga medverkande forskare och lista över de sökandes tidigare publikationer. 13

Debatten om forskningsfinansiärer som gynnar vissa forskare, eller bedömare som stöder forskare förekommer då och då. För att undvika jävssituationer i beredningsarbete har olika forskningsråd därför satt upp strikta interna riktlinjer. Exempel på jävssituationer kan vara när en av dem som granskar en forskningsansökan tillhör samma institution som en av de sökande eller nyligen har haft ett nära samarbete med en sökande. En jävssituation kan också orsakas av motsättningar eller konkurrens mellan en granskare och den som ska granskas. Vid publicering av medicinvetenskapliga artiklar kan numera följande text finnas efter artikeln: ”Potentiella bindningar eller jävförhållanden: Inga uppgivna”.

Perspektiv på forskningsproblem Denna bok skulle kort kunna sammanfattas med bilden av en snögubbe som ska beskrivas, sedd ur två aktörers perspektiv. Varför inte återknyta till de gamla grekerna som gjorde skillnad mellan faktakunskap (episteme) och handlingskunskap (techne)? De beskrev också handlingskunskap som beredskap för handling i förening med en tankeplan. Två sorters kunskap kan urskiljas. Den ena är vetande, som består av att kunna redogöra för olika sakförhållanden. Den andra sorten är handlingskunskap – att kunna utföra handlingar som leder till önskat resultat (Hansson, 2007). Låt oss alltså tänka att projektet är att ge en deskriptiv beskrivning av en snögubbe. Men vilket sätt är bäst? De flesta som vuxit upp i Sverige vet ungefär hur en snögubbe ser ut och får inga större problem. De vet att två eller tre stora snöbollar rullas till kroppen och en liten till snögubbens huvud. Men det finns ju även människor som aldrig ens har sett snö. De måste läsa in beskrivningar med exakta mått för att sedan kunna göra en beskrivning av hur en snögubbe skulle kunna se ut. Där kommer perspektiven närhet/distans in. Vilket paradigm eller mönster ska då användas? Ja, det beror på vem det är som ska lära ut konsten att göra beskrivningen. Den personens förebilder, kunskaper och erfarenheter spelar in. Kanske finns det tyst kunskap, teorier, hypoteser, disciplinära riktlinjer eller referensramar som styr tillnärmelseperspektivet. 14

Det kan vara hållfastheten som ska beräknas på snögubbebygget, eller också ska det konstnärliga uttrycket tolkas – eller perspektivet kanske rent av är anatomiskt. Är det helheten eller delarna som ska beskrivas? Eller är det ”utsmyckningen”, som morotens placering, stenarna till ögon, apelsinskalsmunnen eller de övriga tillbehören som är av intresse? 15

Det kan vara den kvalitativa eller den kvantitativa uppläggningen som styr – eller kanske båda. Hur stor är populationen? Det ena arbetssättet utesluter inte det andra. Men en arbetsmetod/strategi är nödvändig, och ett syfte med beskrivningen måste till. Är det bäst att börja beskriva snögubben nedifrån eller uppifrån? Ska beskrivningen göras ur ett förklarande eller experimentellt perspektiv? Vad är det för ytterligare perspektiv som ska anläggas, kanske ett genusperspektiv? Är det verkligen en gubbe? Eller ska perspektivet vara historiskt eller pedagogiskt – eller kanske ett omvårdnadsperspektiv? Det gäller att få till en design av studien. Behövs det några etiska aspekter inom projektet? Vilken metod ska användas? Är det enkätmetod, litteraturstudier, tekniska beräkningar, kvantitativa metoder – eller ska snögubbens hattstorlek kanske vara utgångspunkten? Hur kan ”medelsnögubben”, beskrivas och vilka avvikelser ska tolereras? Bearbetnings- och analysmetoden är helt beroende av designen. Vid utvärdering av projektet kanske det blir lite bråttom, snön töar så småningom och nya perspektiv och nya synsätt visar sig. Bortfallet kan bli totalt! Reflektioner behövs innan beskrivningen är klar – och var ligger konsten? Är det i beskrivningen, i utförandet eller i reflektioner över tidigare modeller? Och var kan man finna referenser? Pusselbitarna längst ned på bilden associerar dels till att det gäller att hitta alla bitarna för att få pusslet att gå ihop, dels till tanken att alla bitarna måste passa in för att helheten ska bli av bästa kvalitet.

Källor Bjureld U., Demker M., Hinnfors J. (2009). Varför vetenskap? Lund: Studentlitteratur. Carlshamre S., Pettersson A. (red.). (2003). Types of interpretation in the Aesthetic disciplins. Montreal: McGill-Queen’s University Press. Hansson S.O. (2007). Konsten att vara vetenskaplig. Stockholm: KTH, Institutionen för filosofi och teknikhistoria. Myrdal J. (2009). Spelets regler i vetenskapens hantverk, Om humanvetenskap och naturvetenskap. Stockholm: Natur och Kultur. Schön D. (1983, 2007). The reflective practitioner, New York: Basic Books. Tengblad S., Solli R., Czarniawska B. (red.). (2005). The art of science. Liber & Copenhagen Business School Press.

kvalitativ respektive kvantitativ ansats

1 2 3

Sammanfattning • Exempel på kvalitativa respektive kvantitativa ansatser i forskningsarbetet. • Olika tillnärmelseperspektiv: inifrån–utifrån-perspektiv eller närhet–distans-perspektiv.

4 5

• Valet av perspektiv med hänsyn till vilka frågor eller problem som står i fokus.

• Kravet på objektivitet och trovärdighet utifrån målet att vinna ny kunskap.

• De olika stegen i ett forskningsprojekt. • Hur ett forskningsprojekt kan generera fortsatt forskning.

8 9 10 11

Kvalitativ forskning Kvantitativ forskning

Allt forskningsarbete utgår från en eller flera frågor, problem eller funderingar som är i fokus inför ett forskningsprojekt. Den medicinska och vårdvetenskapliga forskningen bedrivs av en rad olika yrkesgrupper och är vanligen tvärvetenskaplig. Olika projekt inom dessa områden har en varierande flora av ansatser, där alla i olika former strävar efter att beskriva, förutsäga, påverka eller förändra existerande förhållanden. Forskaren måste hela tiden besvara frågor om hur något faktiskt förhåller sig i eller till verkligheten. Varje forskningsbart problem kan belysas ur två perspektiv – kvalitativt och kvantitativt. Hur de olika perspektiven ska tilllämpas måste vägas mot vad forskaren önskar veta. De två perspektiven kan i korthet karaktäriseras som i rutan nedan.

Tillnärmelseperspektiv Tillnärmelseperspektiv

Den kvalitativa och den kvantitativa uppläggningen, designen, är två tillnärmelseperspektiv inom forskningen, och de representerar olika kunskapsperspektiv. Vad forskaren vill veta är avgörande för valet av metod. Vad är möjligt att undersöka med hjälp av kvalitativ metod respektive med kvantitativ metod? Är tanken att få svar på hur många människor som äter choklad varje dag – kvantitet – eller vilken

Kvalitativ forskning

Kvantitativ forskning

• Forskaren är subjektiv, står ”innanför” och har ofta långvarig kontakt med försökspersonen. • Forskningen är flexibel, och frågeställningarna fördjupas successivt. • Forskningen bygger på ett successivt framväxande där fenomenet upptäcks och tydliggörs. • resultaten grundar sig på ett litet antal individer (mikro) och ett stort antal variabler. • resultaten går på djupet och gäller specifika miljöer, omständigheter och tidpunkter, dvs. specifika kontexter.

• Forskaren är objektiv och står ”utanför”, har distans och ofta kortvarig eller ingen kontakt med försökspersonen. • Forskningen är strukturerad med frågeställningar som har formulerats entydigt i förväg. • relationen mellan teori och forskning bygger på bekräftelse (hypotesprövning). • resultaten grundar sig på ett stort antal individer (makro) och ett begränsat antal variabler. • resultaten är generella och variablerna entydiga, valida och reliabla.

känsloupplevelse de får då de äter choklad – kvalitet? En medvetenhet om vilken design som den egna forskningen utgår ifrån är viktig att ha.

Inifrån–utifrån-perspektiv och närhet–distansperspektiv Inifrån–utifrån

Närhet–distans

Att närma sig ett problem inifrån respektive utifrån framställs ofta som varandras motpoler, men det mesta av den forskning som i dag bedrivs inom samhälls- och beteendevetenskap befinner sig någonstans däremellan. Oavsett vilket tillnärmelseperspektiv forskaren använder sig av, är målet att relatera teori och verklighet till varandra. Kvalitativa studier brukar karakteriseras av en närhet till undersökningsproblemet eller ett inifrånperspektiv, och det finns en närhet och en öppen interaktion mellan informant och forskare. Forskaren deltar oftast själv i insamlingen av data. Mellan intervjuaren/forskaren och informanten råder ett jag–du-förhållande. Själ möter själ. I dessa studier är förutsättningen att de båda genom språket kan ta del av varandras inre världar och att forskaren sedan kan tolka och beskriva den inhämtade informationen. Vid kvantitativa studier brukar värdet av att hålla en viss distans till undersökningsobjektet betonas. Den kvantitativa forskningen syftar till att beskriva och förklara hur de genomförda mätningarna utfallit. Forskaren har ett utifrånperspektiv, med avstånd, neutralitet, selektivitet och en formell interaktion med informanterna. Även andra kan engageras för att samla in data. Mellan intervjuaren/forskaren och informanterna råder ett jag– de-förhållande. Uppgiften är att så långt det är möjligt neutralisera det subjektiva inslaget och inhämta den information som det handlar om så objektivt som möjligt. Detta är en nödvändig förutsättning för kvantitativ bearbetning och analys. Det subjektiva inslaget måste hållas under kontroll, eftersom undersökningen ska kunna upprepas senare.

Vetenskap och sunt förnuft Det finns många fallgropar i sökandet efter ny kunskap. Nedan följer tre olika exempel som alla är hämtade från verkliga ”forskningsprojekt”. Som tur är införlivades inte slutsatserna i den vetenskapliga kunskapsmassan. Det sunda förnuftet tog över. Det första exemplet kommer från 1930-talets USA. TBC härjade, och många studier gjordes för att hitta orsakerna till varför vissa människor drabbades medan andra skonades.

Prevalens Incidens

I en studie från Texas kunde man påvisa att TBC förekom i väsentligt mycket högre grad bland vita i befolkningen än bland färgade. Detta ledde till att man startade flera mycket stora studier som syftade till att hitta de skyddsfaktorer som gjorde att färgade inte drabbades av sjukdomen. Bland annat lades stora summor ned på blodundersökningar. Men någon skillnad mellan färgade och icke färgade som kunde förklara skillnaden i TBC-frekvens gick inte att påvisa. Hade det sunda förnuftet fått råda så skulle man inte ha förvånats över resultaten. Då hade man redan från början insett att den vita befolkningen, som hade en högre materiell levnadsnivå, skickade sina TBC-patienter till sanatorier där de fick vård. De överlevde. Den färgade befolkningen hade inte denna möjlighet. De dog. Alltså fanns det fler TBC-sjuka i den vita befolkningen. Hade man i stället för att studera frekvensen sjuka (prevalensen) i de olika befolkningsgrupperna studerat antalet nyinsjuknade (incidensen) i respektive grupp, så skulle resultatet ha blivit det motsatta. Detta visades också i senare studier.

Det andra exemplet handlar om studier av rökning och lung cancer. Man kunde påvisa att rökare hade lungcancer i större utsträckning än icke-rökare. Men lungcancern var mest utbredd bland före detta rökare. Är det alltså farligt att sluta röka? Några forskare försökte förklara detta resultat med ett enzym (AHH), som man antog utvecklades när man hade börjat röka. När man sedan slutade röka skulle detta enzym fortsätta att utvecklas i ännu högre grad och därför orsaka att lungcancern utvecklades främst bland före detta rökare. Forskarna fick lyckligtvis inte anslag för att verifiera denna egendomliga teori. Det sunda förnuftet rådde. De lungcancerdrabbade slutade röka först när de hade blivit sjuka. Det är alltså inte farligt att sluta röka, tvärtom.

Bild 1.1. Bilstölder och gräddfilsproduktion.

Slutligen fann en forskare följande resultat vid studier av gräddfilsproduktion och bilstölder. (Det var tänkt att studien så småningom skulle leda till ett avhandlingsarbete.) När gräddfilsproduktionen var relativt hög var också bilstölderna många (se bild 1.1). När sedan gräddfilsproduktionen gick ned pressades bilstölderna ned, och när gräddfilsproduktionen ökade igen gav det fritt spelrum för ökade bilstölder. Slutligen stagnerade gräddfilproduktionen och därmed också bilstölderna. Förklaringen skulle vara, enligt forskaren, att gräddfil utvecklar vissa muskelsyror som orsakar ett aktivitetsbehov som tar sig uttryck i att personen stjäl en bil. En forskare med sunt förnuft skulle redan från början ha kunnat inse att gräddfilsproduktionen minskade under andra världskriget, och att det inte fanns så många bilar att stjäla då.

Låt det sunda förnuftet få råda inom all forskning.

Vetenskaplig kunskap Qualitas är latin och betyder beskaffenhet, egenskap eller sort. Kvalitativ metod är alltså en metod där systematiserad kunskap används för att beskriva hur något är beskaffat eller vilka egenskaper det har. Vid en sådan analys används en metod som, till skillnad från den kvantitativa, inte innebär en strävan efter precisa mätningar av ett fenomen. Kvalitativa ansatser kan oftast relateras till någon av tre traditioner inom vetenskaplig kunskap, nämligen: socialantropologi och sociologi, hermeneutik som utvecklats ur en teologisk eller humanistisk diskurs eller fenomenologi med filosofiska rötter. 21

Vetenskaplig kunskap

I den traditionella naturvetenskapliga eller biomedicinska forskningen hävdas ofta att vetenskaplig kunskap ska vara kvantitativ. Företrädare för den kvantitativa forskningen söker efter lagar, systematiska relationer och förklaringar av fenomen som ska vara möjliga att bearbeta statistiskt. Att observationer kan kvantifieras anses i dessa sammanhang vara ett gott tecken på vetenskaplig kvalitet. När det talas om ”vetenskap” i något slags allmän mening är det vanligen vetenskap med en positivistisk ansats som avses. Naturvetenskapen fick sitt genombrott under 1600-talet. Humanoch samhällsvetenskapens företrädare inspirerades på 1800-talet av naturvetarnas framgångar och imiterade naturvetenskapens synsätt och metoder. Sedan mitten av 1850-talet började forskare spekulera i möjligheten att allt inte gick att mäta med kvantitativa metoder. Först på 1900-talet startade utvecklingen av de kvalitativa metoderna. Den kvalitativa forskningen har sedan dess vunnit mark inom allt fler vetenskapsområden. Barney Glaser och Anselm Strauss är två forskare i USA som tidigt publicerade ett kvalitativt forskningsperspektiv i boken The discovery of grounded theory (1967). Glaser kom från Columbia University där han hade skolats in i avancerad kvalitativ analys och använt modeller för teorigenerering, en arbetsmetod som uppstod på 1950-talet. Strauss kom från Chicago University där man redan i början av 1900-talet hade arbetat med kvalitativ metod och fältnära forskning. De båda forskarna började samarbeta på 1960-talet, och intresset väcktes för kvalitativa metoder. I samband med studentoroligheterna 1968, där Jürgen Habermas (tysk filosof och sociolog, född 1928) var en av huvudaktörerna, väcktes intresset för den kritiska teorin, som betytt mycket för utvecklingen av kvalitativa perspektiv i forskningen (Habermas, 1981). Den kritiska teorin är en filosofisk riktning där man anser att filosofins uppgift är att vara en kritik av samhällsvetenskapen som uttryck för rådande samhällsförhållanden. Habermas har, bland annat, klargjort hur språket ger människan förmågan att inte bara beskriva världen utan också reflektera över och genomskåda sina handlingar. Hans intresse riktades mot socialvetenskapliga teoriers funktion i förhållande till sociala och politiska frigörelseprocesser.

Företrädare för såväl det kvalitativa som det kvantitativa forskningsperspektivet hävdar att forskningen måste präglas av objektivitet för att bli trovärdig, genomföras systematiskt och vila på vetenskaplig grund. Detta innebär att de ställningstaganden som görs och de slutsatser som dras verkligen ska vila på en saklig argumentation. Forskaren ska redogöra för teorier som präglar forskningen, och argumentationen ska åskådliggöras så att den kan förstås av andra forskare. Den kvalitativa forskningen bygger på förutsättningen att vi genom språket kan ta del av varandras inre världar. Detta innebär att själva inifrånperspektivet är en förutsättning för forskningsprocessen. Forskarens värderingar och erfarenheter är hjälpmedel och en oumbärlig förutsättning för att över huvud taget kunna tolka den information som hon eller han får. Det är texten som är det centrala uttrycket och arbetsmaterialet när det gäller kvalitativa metoder. Men mängdangivelser och siffror förekommer även i kvalitativa forskningsrapporter. Om det t.ex. i en kvalitativ studie talas om livskvalitet, kan det förekomma utsagor som: ”De flesta i undersökningsgruppen tyckte att de hade hög livskvalitet.” Försökspersonerna har då fått ange en kvantitet genom att svara om de hade ”hög”, ”varken hög eller låg” eller ”låg” livskvalitet. När kvantitativa metoder används är arbetsmaterialet siffror – hårda data till skillnad från mjuka data. Den kvantitativa forskningen syftar till att beskriva och förklara mätningsresultatet. Forskaren har ett utifrånperspektiv, och uppgiften är att neutralisera det subjektiva inslaget och inhämta den önskade informationen så objektivt som möjligt. Objektiviteten vid informationsinsamlingen innebär att olika individers värden kan jämföras, vilket är en nödvändig förutsättning för kvantitativ bearbetning och analys. Dessutom måste det subjektiva inslaget hållas under kontroll, eftersom kvantitativ forskning måste uppfylla kravet på reproducerbarhet, dvs. att undersökningen ska kunna upprepas exakt och då ge samma resultat. Skillnader och likheter mellan kvalitativ och kvantitativ forskningsansats illustreras i bild 1.2.

Probleminventering

Litteraturgenomgång

Etikprövning

Litteraturgenomgång

Forskningsfrågor

Problemformulering

Kvalitativ ansats

Kvantitativ ansats Statistisk generalisering

Analytisk beskrivning

Avstånd och selektivitet

Heterogena ej slumpmässiga urval

Homogena eller heterogena slumpmässiga urval

Datainsamling Bearbetning Tolkning Analys

Datainsamling Bearbetning Statistisk analys Utvärdering

Litteraturgenomgång

Resultatredovisning

Diskussion av: Metod Resultat Jämför tidigare studier Konsekvens Anknytning till teori

Avrapportering

Bild 1.2. kvalitativ och kvantitativ forskningsansats.

Ett exempel

1.2

Här ska först ett forskningsprojekt beskrivas kort som ett exempel på hur olika frågeställningar kräver olika metodologiska inriktningar. Projektet bestod av ett 20-tal delprojekt som samtliga berörde generell humor och dess effekt och funktion på människan. Eftersom det var ett paraplyprojekt kan inte skillnaderna och likheterna mellan metoderna följas helt, eftersom olika forskningsansatser användes. 24

Historiskt har både humor och vård som begrepp en tvärvetenskaplig karaktär. Båda företeelserna omfattar såväl etik som empati och inkluderar teori, erfarenhet, praxis och konst. Humorn hör hemma överallt, och ändå är den svår att definiera. Här menas den generella humorn, dvs. vardagslivets humor. Projektet inleddes 1993 vid institutionen för vårdvetenskap vid Mälardalens högskola, med en deskriptiv undersökning av relationen mellan humor och vård. Humor har i folkmun alltid aktualiserats som en hälsofaktor men i liten utsträckning förknippats med offentlig hälso- och sjukvård. Vårdhandlingar har däremot i stor utsträckning förknippats med allvar. Därför väcktes nyfikenheten att vetenskapligt undersöka relationerna mellan humor och vård. Efter den kvantitativa kartläggningen genomfördes en rad kvalitativa studier. Dessa kompletterades också med en experimentell undersökning där humorns effekt på hjärtverksamheten studerades samt biomarkörers relation till humor och hälsa.

Probleminventering När forskningsprojektet startade var den första frågan: Har folk i allmänhet, och inom vård i synnerhet, någon humor? Redan denna fråga visade att förförståelsen när det gäller begreppet humor varierar. En annan fråga som ställdes var: Hur mycket humor tillåts inom hälso- och sjukvård och inom utbildningar som förbereder för vårdyrken? Värdet av att använda humor för att uppnå bättre resultat inom vården har länge diskuterats. Däremot har inte några vetenskapliga studier genomförts om effekten av denna metod inom omvårdnadsarbetet. Vid probleminventeringen konstaterades att alla vårdmoment innehåller fysiologiska, psykologiska, sociokulturella, spirituella och utvecklingsmässiga variabler. Flera vårdforskare pekar på vård som både en vetenskap och en konst, och att konsten ger vetenskapen en extra dimension. ”Humorteoretiker” hävdar samma sak, att humorn innehåller variabler från olika vetenskapsfält och att humorn också är en konstart.

Litteraturgenomgång Med hjälp av olika databaser fick forskarna effektivt och snabbt fram aktuell litteratur. En väl genomförd litteratursökning är basen för det fortsatta arbetet. Den litteratur som användes i bakgrunden var empiriska studier som belyser sambandet mellan humor och enskilda variabler inom vård/omvårdnad. Exempel på samband mellan fysiologiska variabler och humor har framhållits av t.ex. Deborah Hudak, Alexander Dahle och Mary Hudak (1991). De påvisade samband mellan humor och smärtupplevelse. Rod Martin och John Dobbin (1988) visade på samband mellan humor och immunförsvar. Herbert Lefcourt et al. (1997) presenterade samband mellan humor och blodtryck, och William Fry (1992) visade i sin forskning att skratt resulterade i fysiologiska reaktioner i muskulaturen. Samband mellan psykologiska variabler och humor har bland annat Vera Robinson (1991) och Päivi Åstedt-Kurki och Arja Liukkonen (1994) visat, och de framhåller humorns betydelse i kommunikations- och relationshänseende. Rosemarie Rizzo Parse (1994) har pekat på sambandet mellan skratt och hälsa som en psykologisk variabel för hälsan. Howard Leventhal och Martin Safer (1976) och William Fry (1992) har t.ex. pekat på samband mellan humor och sociokulturella variabler. Den spirituella variabelns samband med humor har bland annat beskrivits av Katie Eriksson (1987), där hon skriver om människan och vårdens helheter – att lära, leka och ansa hör samman med vårdandets kärna. Lära och leka har enligt Eriksson sitt ursprung i den andliga dimensionen. Liliane Juchli (1987) pekar på lek, motivation, humor och kreativitet som viktiga för att inspirera patienters hopp. Gunnar Helander (1997) pekar på nödvändigheten av att ha humor som ett redskap i alla livets skiften. Den utvecklingsmässiga variabeln har även uppmärksammats av Vera Robinson (1991). Hon pekar på humorn som ett medfött mänskligt anlag, vilket formas och utvecklas av miljön. Heidi Matarossi Bakerman (1997) framhåller att humor är en förmåga som fordrar att individen har mognad för att avgöra när, var och hur den kan användas. För en del av de kvalitativa studierna genomfördes ytterligare 26

Henny Olsson Stefan Sörensen

Kvalitativa och kvantitativa perspektiv

steg framställs systematiskt och illustreras med

FORSKNINGSPROCESSEN

Best.nr 47-10051-4 Tryck.nr 47-10051-4

forskningsprocessen omslag.indd 1

2011-07-15 14.39