9789127411487

Greppa språket

lärare gör

Nio språkutvecklande temaarbeten för skolår 4–6

Emma Frey-SkØtt • Gunilla Utterhall

Greppa språket omsl.indd 1

08-02-07 09.11.43

Innehåll Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Ord/begreppslistor – Kopieringsunderlag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 1. Att adoptera ett träd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Kopieringsunderlag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

2. Barn i världen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Förberedande lektioner. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

Temaveckan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

Kopieringsunderlag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

3. Hur allting kom till. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

Kopieringsunderlag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

4. Författarporträtt. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

Förberedande lektioner. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

Temaveckan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61

Kopieringsunderlag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63

5. Var bor du kompis?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69

Första delen – Arbetet med den personliga boken. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70

Andra delen – Arbetet med utställningen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73

Kopieringsunderlag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75

6. Känslor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82

Kopieringsunderlag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89

7. Kroppsspråk och muntligt framförande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96

Kopieringsunderlag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105

8. Vett och etikett. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118

Kopieringsunderlag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125

9. Vuxenvecka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136

Förberedande lektioner. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137

Temaveckan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138

Kopieringsunderlag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 141

Förord Under de år som vi arbetat som lärare har vi mött barn från världens alla hörn. I den skola där vi arbetar har omkring 98 % av eleverna utländsk bakgrund. De flesta är födda i Sverige men föräldrarna har invandrat från ett annat land. Eleverna har både svenskan och modersmålet med sig i bagaget när de kommer till skolan och det är inte ovanligt att båda språken haltar hos dem. Det optimala är då förstås att de här barnen får utveckla sin kommunikativa förmåga både i modersmålet och i det svenska språket så att de erövrar dubbel kulturtillhörighet.

Här har läraren en viktig funktion att fylla: Att i undervisningen ge eleverna anledning att känna stolthet över båda sina språk så att de upplever att tvåspråkigheten är en tillgång och inte en belastning.

Hur gör man då som pedagog för att stärka och utveckla elevernas kunskaper i de båda språken? Det finns förstås många olika sätt. Med den här boken vill vi ge inspiration till att arbeta med språkutveckling i ett tematiskt arbetssätt, där ämnesområdena varierar men där språkträningen går som en röd tråd genom varje tema.

Den här boken vänder sig inte bara till pedagoger som arbetar i ett mångkulturellt klassrum, utan även till dig som undervisar i en klass där övervägande delen av eleverna har svenska som förstaspråk. Alla elever har glädje av att utveckla en kommunikativ förmåga och ett större ordförråd.

Emma Frey-Skøtt & Gunilla Utterhall Tensta, januari 2008

Inledning Greppa språket relaterat till läroplan och kursplaner Den dagliga verksamheten i klassrummet styrs av läroplanen och kurs­ planerna. Vi vill här ta upp de övergripande mål som våra temaarbeten bygger på.

I Lpo 94, s. 62 (2007) står följande: ”Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper … Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva skall varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.”

Följande kursplanemål ur Grundskolans regelbok, Kursplaner och betygskriterier (2007) är aktuella i samtliga temaområden i Greppa Språket: Eleven: • Utvecklar en språklig säkerhet i tal och skrift och kan, vill och vågar uttrycka sig i många olika sammanhang samt genom skrivandet och talet erövrar medel för tänkande, lärande, kontakt och påverkan.

• Utvecklar sin förmåga att i dialog med andra uttrycka tankar och känslor som texter med olika syften väcker samt stimuleras till att reflektera och värdera.

• Tillägnar sig kunskaper om det svenska språket, dess ständigt pågående utveckling, dess uppbyggnad, ursprung och historia samt utvecklar förståelse för varför människor skriver och talar olika.

• Utvecklar sin förmåga att förstå och uttrycka sig muntligt och skriftligt på modersmålet.

• Stärker sin självkänsla och identitet och erövrar dubbel kultur­ tillhörighet.

Vidare står att: ”Eleven ska … på ett sätt som motsvarar elevens åldersmässiga mognad och förkunskaper kunna delta aktivt i samtal samt kunna muntligt berätta och redogöra så att innehållet blir begripligt för åhöraren.”

Utöver dessa mål finns under varje temaavsnitt specifika mål för det aktuella temat. Även dessa är hämtade ur Grundskolans regelbok, Kursplaner och betygskriterier (2007).

Bokens uppbyggnad Boken innehåller nio teman som vi har valt att dela in på följande sätt: Åk 4

Att adoptera ett träd

Barn i världen

Åk 5

Författarporträtt

Var bor du kompis? Känslor

Åk 6

Kroppsspråk

Vett och etikett

Hur allting kom till Vuxenvecka

Indelningen baseras på erfarenheter från de klasser som vi använt materialet i, men naturligtvis är den ett bara ett förslag. Du avgör när varje tema passar din grupp bäst.

Till varje tema hör ett antal kopieringsunderlag. Vi har valt att lägga dessa direkt efter de temaavsnitt de tillhör för att det ska vara enkelt att överblicka hela temaområdets innehåll och omfattning.

Ord/begreppslistor I det arbetsätt vi beskriver är språkutvecklingen navet i undervisningen.

Språket tränas dels genom kommunikation i tal och skrift och dels i ett kontinuerligt arbete med att vidga elevernas ordförråd.

Som du kommer att märka använder vi oss återkommande av ord/ begreppslistor. På dessa samlar eleverna ord och begrepp som de inte förstår eller som är centrala för ämnesområdet. Orden slår de upp i en ordlista och formulerar förklaringar till med egna ord. Slutligen översätter de orden och begreppen till modersmålet. De elever som har svenska som modersmål översätter i stället till engelska.

De ord som varje elev samlar redovisas systematiskt i mindre eller större elevgrupper där alla elever tar del av varandras ordförklaringar och översättningar. På så sätt höjer gruppen den enskilde individens språkliga kompetens genom den flerstämmighet som uppstår när eleverna delger varandra nya ord, nya förklaringar och nya sätt att förklara orden på.

Det finns kopieringsunderlag på två ord/begreppslistor, en kortare och en längre lista, direkt efter inledningen.

Att tänka på när du arbetar med Greppa språket Innan du ger dig i kast med de olika temaområdena i boken vill vi ge dig några ord på vägen.

Anpassa temaarbetet efter elevgruppen Greppa språket är inte en bok att följa slaviskt om du inte vill. Du kan använda den som en bok med inspiration och idéer om hur du kan lägga upp ett temaområde med språkträning i fokus. Du tar de bitar som fungerar för dig och som passar den elevgrupp du har för tillfället.

Att planera temaarbeten schemamässigt Beroende på hur temaområdenas innehåll ser ut kräver de olika mycket tid. Ibland passar det bra med någon lektion i veckan under en längre tid och ibland passar det bättre att avsätta en hel vecka till temaområdet.

Eftersom de olika områdena är ämnesövergripande, har vi inte upplevt att vi ”förlorar” någon tid eller att vi försummat något ämne under temaveckorna. Tvärtom är vår erfarenhet att man har mycket att vinna på att bryta av det ordinarie skolarbetet med en temavecka då och då.

Helklass eller halvklass?

Fundera på om du har möjlighet att dela upp klassen i mindre grupper vid t.ex. diskussionstillfällen. Vi vet att det i många fall är direkt omöjligt, i och med begränsad tillgång till lärarresurser eller grupprum. Men om möjligheten finns att arbeta i mindre elevgrupper ibland så är det en fördel. Det ökar utrymmet för varje elev att komma till tals och ger läraren större möjligheter att ”se” alla elever och bedöma deras språkliga utveckling.

Textkompisar När eleverna skriver texter är det viktigt att de lär sig bearbeta dessa från utkast till en färdig och renskriven text. Det förutsätter att de får respons på sina texter. Vi har länge arbetat med ”textkompisar” i våra elevgrupper.

Eleverna delas in i fasta par som tar del av och ger respons på varandras texter före lärarens genomläsning. Vår erfarenhet är att eleverna då får insikt i betydelsen av en ”röd tråd”, en riktig meningsbyggnad, en korrekt stavning, och inte minst en tydlig och läsvänlig handstil!

Gruppdiskussioner Det är viktigt att du avsätter tid för samtal och diskussion i grupp. Låt gärna eleverna först få diskutera i en mindre grupp för att sedan lyfta fram gruppens gemensamma tankar inför hela klassen med efterföljande respons från dig och klasskamraterna. Det är utvecklande på många sätt för eleverna, inte minst för deras språkliga utveckling. Är det rörigt med temaarbete?

Att det blir rörigt första gången du genomför ett temaarbete i klassen är nog ofrånkomligt. Men eftersom de teman som finns med i Greppa språket påminner om varandra i struktur kommer eleverna snart in i ”tematänket”. Det gäller bara att ge dem tydliga ramar för arbetet. Ett tips är att vid grupparbeten ha fasta grupparbetsplatser där eleverna alltid ska hålla till när de arbetar med temaarbetet. Reservera även platser till eget arbete i ett avskilt rum, om det går att lösa praktiskt, och förbered fördjupningsuppgifter för dem som hinner klart sina uppgifter snabbt.

Aktiva föräldrar Vi har lagt stor vikt vid att involvera föräldrarna i barnens skolarbeten.

Vår erfarenhet är att när föräldrarna blir aktiva i barnens skolarbete händer flera positiva saker: Föräldrarna känner sig delaktiga i och stolta över sina barns arbeten och barnen ser att föräldrarna kan tillföra dem en massa kunskap och erfarenheter och blir därmed stolta över sina föräldrar.

Denna process ger elevernas språkutveckling en extra skjuts. Dessutom ökar förståelsen för elevens eget och andras språk och kultur.

1. Att adoptera ett träd Det här temaavsnittet handlar om hur ni kan studera ett träd ­under årstidernas växlingar. I fältstudier där eleverna regelbundet återkommer till samma träd, gör de iakttagelser som dokumen­ teras i text och bild.

Temat passar bra för årskurs 4 och det är lämpligt att starta ­ti­digt under hösten eftersom arbetsområdet sträcker sig över hela året. Under tema­arbetets fyra första veckor är det bra om du kan avsätta två lektioner i veckan och därefter en lektion i månaden till temat.

Allt som eleven producerar under temaarbetets gång samlas och sätts ihop till en personlig bok om det träd som eleven ”adopterat”. (Alternativt kan boken läggas upp digitalt dvs. bilder och texter sparas i barnens mappar på datorn för att sedan kunna ­redovisas i Power Point, eller på annat sätt).

Moment Eleven tränar på att: • tala i olika situationer • lyssna vid genomgångar och samtal i gruppen • skriva olika typer av texter • samarbeta i grupp • läsa och förstå olika typer av texter

Mål Arbetet syftar till att eleven ska: • ”Känna igen och namnge några vanligt förekommande växter … i närmiljön, samt känna till deras krav på livsmiljö” • ”Ha inblick i genomförandet av laborationer samt av återkommande observationer i fält i sin närmiljö” • ”Kunna ha kännedom om berättelser om naturen som återfinns i olika kulturer” .

Förberedelser Dela in klassen i grupper, gärna 4 personer i varje grupp.

• Undersök närområdet omkring skolan och leta upp ett antal olika trädarter (5–6 arter, beroende på hur många grupper du gjort).

Meningen är att varje grupp ska ha ett eget träd.

•

Grundskolans regelbok, Kursplaner och betygskriterier (2007).

10

Att adoptera ett träd

•

Skriv gruppdeltagare och varje grupps trädart på ett blädderblockspapper som du sedan sätter upp på lämpligt ställe i klassrummet. Detta papper ska sitta uppe under hela temaarbetet.

Du behöver: • fakta om fotosyntesen • fakta om Sveriges växtzoner • tillräckligt många floror • utomhustermometer

Tips! Fakta om fotosyntesen kan du hitta i PULS, Grundbok i Biologi med fysik och kemi, s. 27, Natur & Kultur, 2006.

Fakta om växtzoner kan du hitta i PULS, Grundbok i Biologi Sverige, s. 46, Natur & Kultur, 2006.

Lektion 1 (60–80 minuter) Förberedelser: Gör i ordning elevernas mappar. På varje mapp ska elevens namn och gruppens trädart stå med.

• Kopiera ord/begreppslistor till alla elever.

• Ta fram vita papper.

•

Genomförande: Inled lektionen med att berätta om temaarbetets i­nnehåll, att varje grupp ska ”adoptera” ett träd och sedan följa detta under ett års tid och att arbetet ska bli en personlig bok. Informera också eleverna om att klassen har delats in i arbetsgrupper och hur dessa grupper ser ut. Dela därefter ut de mappar som du förberett till var och en.

Gå igenom hur ett träd är uppbyggt. Varje elev behöver ett vitt papper och en ord/begreppslista. Rita ett träd på tavlan samtidigt som eleverna ritar ett eget träd på sina papper. Förklara dessa begrepp: rot

kvist

stam

blad/löv

bark

barr

gren Skriv tillsammans in delarna på rätt plats i bilden. Sedan skriver barnen orden i sina ord/begreppslistor. Eleverna kan färglägga sina bilder och sparar dem sedan tillsammans med ord/begreppslistor i de personliga mapparna. Ägna den resterande tiden av lektionen åt att gå igenom läxan, som följs upp under nästkommande teorilektion, lektion 3.

11

lärare gÜr

Greppa sprüket Nio sprükutvecklande temaarbeten fÜr skolür 4–6 Arbeta ämnesÜvergripande och tematiskt med sprükutvecklingen i fokus!

Här für du nio utprÜvade temaarbeten som alla har som främsta syfte att utveckla elevernas sprük och begreppsbildning. Greppa sprüket ger konkreta, handfasta fÜrslag till hur arbetsomrüdena kan läggas upp.

Materialet är speciellt utformat fÜr klasser där flertalet av eleverna har svenska som andrasprük, men passar även utmärkt i den ordinarie svenskundervisningen.

Alla elever har glädje av att utveckla den kommunikativa fÜrmügan och fü ett stÜrre ordfÜrrüd.

Emma Frey-Skøtt och Gunilla Utterhall är büda lärare med münga ürs erfarenhet av arbete i müngkulturella klasser. De senaste üren har de arbetat tillsammans i Tensta utanfÜr Stockholm.

Lärare GÜr Lärare GÜr-serien inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga skolarbetet. BÜckerna är avsedda att fungera som handbÜcker i den konkreta klassrumssituationen.

*4#/

Greppa spraĚŠket omsl.indd 2

08-02-07 09.11.44