9789144120720 by Smakprov Media AB

INTERKULTURELL RELIGIONSDIDAKTIK Utmaningar och mรถjligheter

OLOF FR ANCK PEDER THALร N (red.)

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39674 ISBN 978-91-44-12072-0 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2018 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning: Susanne Uhler (kap. 3) Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Martine Castoriano Printed by Dimograf, Poland 2018

INNEHÅLL

Författarpresentation 9 Inledning 15

Ol of F r a nck & Pe de r T h a l é n

1 English Religious Education and the Development of European Policy Documents 23 Robe rt Jack s on Religious Education in England 23 International and European Developments 27 Religions and Education 31 Other Activities on Religion and Education 32 Exchanges on the Religious Dimension of Intercultural Dialogue 33 Religious Diversity and Intercultural Education 33 Conclusion: Aims of ”Inclusive” Religious Education 37 References 39 2 Religious Education in Europe – what can be learned for ”intercultural religious didactics” in Sweden? 45 Pet e r S c h r e i n e r Introduction 45 Intercultural Education and Religion 46 Context Matters to Religious Education 48 European Developments 56 Perspectives and Challenges 59 References 61 © F örfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

Innehåll

3 Forskningen om interkulturell religionspedagogik 65 Ge i r Sk e i e Bakgrund 65 Interkulturell pedagogik och religionsdidaktisk forskning 68 Objektiv religionsundervisning i mötet med mångfald 70 Elevmångfalden och det flerkulturella klassrummet 72 Materialet och undervisningen 77 Konklusion 78 Referenser 79 4 Representera och bli representerad: elever med religiös positionering i möten med skolans religionskunskapsundervisning 87 C a r i na Hol mqv ist L i dh Inledning 87 Introduktion till intervjustudien 88 Möten med ”klassrumsreligion” 89 Motstånd 93 En religionskunskapsundervisning som förfrämligar 95 Undervisning med potential att överbrygga klyftor 96 Att bli den andre 97 Den ”neutrala” undervisningen 100 Möten med en sekulär diskurs 100 Majoritet och minoritet 102 Mötesplats på lika villkor 103 Möten som kan utmana 104 Ett ämne som har potential att skapa förståelse 105 Referenser 105 5 Det oförutsägbara klassrummet – utmaningar och möjligheter 109 Sta f fa n N i l s s on Förutsättningar 109 Kulturpräglade kategorier och berättelser 114

Innehåll

Beskrivningar och identitetsskapande 120 Religion och religiösa lokaler i närområdet 124 Avslutning 128 Referenser 129 6 Interkulturell religionsundervisning i praktiken 131 H e dv ig Ja n n e rt & C h a r l o t t e Pe r s s on Inledning 131 Klassrumssituation 1 – Introduktion till religionskunskap (första lektionen) 133 Klassrumssituation 2 – Kalenderårshjul med traditioner och högtider 142 Klassrumssituation 3 – Existentiella perspektiv 147 Klassrumssituation 4 – Ämnesövergripande arbete (fyra veckors projekt) 153 Klassrumssituation 5 – Sex- och samlevnadsundervisning med religiösa elever 163 Klassrumssituation 6 – När krutdurkar exploderar 168 Referenser 177 7 Att vara religionslärare i en tid av radikal mångfald 179 Pe de r T h a l é n Ismernas kamp 179 Ismernas kamp i Lgy65 181 Kulturer i dialog 183 Radikal versus hyperradikal mångfald 185 Dialog i Gy11 187 Skapa versus överbrygga skillnader 189 Referenser 193

Innehåll

8 Att samtala kring sanning och kunskap i interkulturell religionsundervisning 195 Ol of F r a nck Inledning 195 Sanningsfrågor i undervisning 197 Ansats 198 Religion och vetenskap 199 Wrights modell: de fem kriterierna 204 Om vikten av att kritiskt analysera religiösa sanningsanspråk 207 Sanningsbegrepp i religiösa språkspel 209 Interkulturella samtal om religiösa sanningsfrågor 211 Epistemic beliefs 213 En ansats till undervisningsstrategi 214 Slutsats 215 Referenser 215 9 Livsfrågor och etik i interkulturell religionsundervisning – för självreflektion och samreflektion 217 M a l i n L öfst e d t Inledning 217 Religionsundervisning i ett mångkulturellt samhälle 218 Interkulturell pedagogik 219 Religious literacy 220 Livsfrågor och etik 223 Moralens existentiella dimensioner 224 Självreflektion som förmåga 226 Självreflektion genom livsfrågor i undervisningsvardagen 228 Självreflektionens och samreflektionens literacy och interkulturell förståelse 231 Referenser 233

Innehåll

10 Språkliga redskap för en gränsöverskridande interkulturell religionsundervisning 235 C a rol i n e Gustavs s on Inledning 235 Begreppet livsåskådning 238 En bakgrund till begreppsutvecklingen 239 Meningsskapande i samtiden 243 Begreppen i praktiken 246 Avslutning 250 Referenser 250 11 Könsskillnadens religionskunskapsundervisning 253 L ov isa Be rgda h l Inledning: språket och seendet 253 Feministfilosofiska utgångspunkter 254 Talet om religion i samtidsdebatt och forskning 255 Könsskillnadens språk och etik 259 Undervisningens kodning 262 Avslutning: Könsskillnadens religionskunskapsundervisning 271 Referenser 273 12 Islamundervisning i det oförutsägbara klassrummet 275 J e n n y Be rglu n d Islam som exempel 276 Religion och tro 277 Islam som livsstil 278 Islam som tillhörighet 278 Islam som praktik 280 Islam som tro 280 Jämförelser 281 Kalejdoskopisk komplexitet 283 Tolkningsprocessen 285

Innehåll

Ramadan och betydelsen av plats 286 Förändring och utveckling 289 Referenser 290 13 Kulturarven, skolan och museerna: Bidrag till en kritisk kulturpedagogik 293 C a rol a Nor dbäck Pedagogik för publika rum 293 Museer som lärmiljöer 295 Museernas roll i förhållande till skolan 297 Perspektiv på kulturarv 299 Interkulturalitet 305 Nya perspektiv och tolkningar av kulturbegreppet 310 Slutord 313 Referenser 315 14 När interkulturella perspektiv möter religionsdidaktikens utmaningar 323 H a ns L or e n tz & B o s se Be rg st e d t Skolans och samhällets förvandling 323 Begreppen pedagogik och didaktik 326 Interkulturella pedagogiska perspektiv 328 Interkulturell pedagogisk forskning 333 Religionens plats i dagens mångkulturella skola 343 Referenser 348 Person- och sakregister 353

INLEDNING Ol of Fr a nck & Pe de r T h a l é n

Ämnet religionskunskap har fått förnyad aktualitet. Religion och religiös tro är mer närvarande i den offentliga debatten och i media än vad kanske någon hade kunnat tro ett antal decennier tillbaka. Religion och moral, religion och politik diskuteras på en rad arenor. De förutsägelser om religionens död som hördes från ett och annat håll har inte besannats. Inte heller bilden av Sverige som ett starkt sekulariserat land är längre lika självklar. Bilden speglar inte den ökande mångfalden i samhället, och det lutherska arvets inflytande på samhällets uppbyggnad påtalas allt oftare. Skolans styrdokument talar om vikten av att främja ett pluralistiskt samhälle, inte minst genom att ge barn och unga förutsättningar att både utveckla ett demokratiskt förhållningssätt och tillägna sig kunskap om hur en mångkulturell och mångreligiös samhällsgemenskap ska kunna stärkas. Eleverna ska ges ”beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald”. I religionskunskapsämnets kurs- och ämnesplaner framhålls också att eleverna ”genom undervisningen ska … bli uppmärksamma på hur män niskor inom olika traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt”. Undervisningen ska vidare ”allsidigt … belysa vilken roll religioner kan spela i samhället, både i fredssträvanden och konflikter, för att främja social sammanhållning och som orsak till segregation”. I den mångkulturella kompetens eleven förväntas utveckla ingår alltså ett nyanserat sätt att förhålla sig till religion, vilket även understryks i formuleringar som ”beredskap att handla ansvarsfullt i förhållande till sig själva och sin omgivning”. Styrdokumentens formuleringar röjer som synes ett uppfordrande kunskaps- och fostransperspektiv: Inom ramen för en interkulturell pedagogik © F örfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

Inledning

ska eleverna få möjlighet att utveckla både kunskaper om religion och ett religiöst-moraliskt liv, samt ett ansvarsfullt förhållningssätt. Men även om de mångkulturellt inriktade målen är tydligt formulerade finns det många frågetecken som handlar om deras förverkligande. Hur ska de uppnås? Utmaningarna är här många och berör olika dimensioner. Hur kan lärare, i de klasser där åsikter och trostillhörigheter är många, utveckla ett moraliskt mod och pedagogiskt fungerande strategier för att föra samtal om mångfald? Hur kan de i ett pluralistiskt klassrum uppmärksamma etik, moral och värdegrund på ett sätt som leder framåt, till samtal och ömsesidig reflektion? Hur skapas ett ”vi” i stället för att skillnader förstärks? En ny samhällssituation präglad av radikal mångfald kräver, vilket blir särskilt synligt i ämnet religionskunskap, långtgående förändringar av undervisningen i skolorna men också av lärarutbildningarnas innehåll och utformning. Ytterligare ett problemkomplex är frågan om målens förenlighet med de uttalade kunskapskraven. Hur kan lärarna, givet det omfattande fokus som i dagens skola ligger på kunskapskrav, bedömning och betyg, undvika en existentiell tystnad inför ett uppriktigt sökande efter mening, identitet och tillhörighet? Är inte den dialogiska processen tillsammans med elever så mycket viktigare än de mätbara resultat som eftersträvas? Rymmer inte målen mycket mer än enbart teoretiska kunskaper, exempelvis sådant som handlar om relationer, förmåga till lyssnande och öppet bemötande, och ett odlande av personliga egenskaper som vidsynthet och urskillningsförmåga? Hur betygssätts detta? Inriktningen på mätbara resultat, vilket premierar faktainlärning, är lättare att förena med ett passerat samhällsstadium där religionskunskaps lärarens roll mycket handlade om att redogöra för innehållet i olika åskådningar, vad som ansågs vara ett objektivt kunskapsinnehåll, i ett för det mesta homogent klassrum. Men mycket talar för att kunskapskraven åtminstone på sikt behöver anpassas till den förändrade situationen, få en mer kvalitativ prägel. Frågan är dock om detta kan genomföras utan att religionskunskapsämnet i grunden får en annan utformning. Hur skulle undervisningen se ut om den mångkulturella kompetensen konsekvent prioriterades? Kurs- och ämnesplaner i religionskunskap har inte mycket att säga om hur en undervisning om och i mångfald ska bedrivas. Här handlar det inte 16

Inledning

enbart om en frånvaro av vägledning. Det finns också anledning att ställa frågan, vilket är ett tema i flera av artiklarna i denna bok, om språk och begreppsbildning i styrdokumenten är anpassade för den nya samhälls situationen eller om det här finns en eftersläpning. Kräver inte ett upp fyllande av målen också nya språkliga redskap? Blivande lärare som har högt ställda ambitioner och en stark vilja att göra ett gott arbete återkommer ofta till frågorna om vad en interkulturell religionsdidaktik är, och kan och bör vara. Samtidigt saknas stöd för att ta sig an dessa frågor. Inte heller som lärarutbildare är det lätt att anvisa kloka vägar för att utveckla en sådan undervisning. I säkert växande grad, vilket sitter ihop med samhällssituationen, lever dessa frågor om bedrivandet av en interkulturell undervisning också hos många lärare, som redan verkar i skola och undervisning. Vi lever i en tid där populism i varierande former tar sig påtagliga uttryck. Religiös och anti-religiös fundamentalism ställs mot varandra. Politiska partier och strömningar som har sitt fokus riktat mot exklusion, påstådda skillnader mellan människor och ett vi–dom-tänkande, flyttar fram positionerna. Det är en tid som för många präglas av osäkerhet och oro. Ja, kanske också av rädsla för att den demokratiska friheten ska beskäras och rättigheter åsidosättas. En av religionsämnets utmaningar är att skapa ett rum där dessa upplösande samhällstendenser kan bemötas på ett konstruktivt sätt. En sådan samhällelig situation förenklar inte uppgiften att utveckla en god och inkluderande undervisning om och i mångfald. Men situationen gör en sådan undervisning än mer relevant och angelägen. Och det blir inte heller svårt att motivera ämnet för eleverna. Undervisning i religionskunskap kan alltså inte, lika lite som under visning i något annat ämne, betraktas i isolering från det samhälle där den bedrivs. Tvärtom utgör, som redan framhållits, religionsämnet ett forum där viktiga frågor om demokrati, värde och medborgarskap kan uppmärksammas och ställas på sin spets. Här finns en stor potential, men för att helt kunna växa in i denna betydelsefulla roll krävs att undervisningspraktiken till alla sina delar, inklusive styrdokumenten, genomsyras av ett mång kulturellt förhållningssätt. Föreliggande bok, där målgrupperna främst är studenter på lärar utbildningarna och fortbildning för lärare i grundskola och gymnasium, © F örfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

Inledning

kan ses som ett bidrag till en sådan omvandling av undervisningen i en mer mångkulturell riktning. Men utan den enskilde lärarens personliga initiativ eller lärarlag fokuserade på mångfaldsfrågor kan ingen större förändring ske. Det är i första hand på klassrumsgolvet den äger rum. Ett antal forskare och lärare med intresse för skola och undervisning diskuterar i den här boken hur en interkulturell religionsdidaktik kan förstås, förankras teoretiskt och utvecklas i såväl religionslärarutbildningen som i religionskunskapens klassrum. De olika bidragen närmar sig ämnet ur olika synvinklar. Boken inleds med två kapitel där Robert Jackson och Peter Schreiner, båda välrenommerade forskare verksamma i England respektive Tyskland, presenterar internationella utblickar på hur interkulturell religionsdidaktik definieras, tolkas och praktiseras. Jackson, som i skrivande stund är gästprofessor vid Stockholms universitet, tecknar i bokens första kapitel en bild av hur brittisk religionsundervisning utvecklats sedan 1960-talet med fokus på interkulturella frågor, och går sedan över till att diskutera motsvarande förändringar på en europeisk arena. Han uppmärksammar här ett relevant forskningsprojekt och ett par internationella organisationers arbete kring mänskliga rättigheter, och relaterar dessa till frågor som rör interkulturell utbildning. Jackson knyter också an till den EU-rapport som han författat, Signposts – Policy and practice for teaching about religions and non-religious world views in intercultural education, vilken publicerades 2014. Peter Schreiner behandlar i kapitel 2 relationen mellan undervisning och religion och presenterar några huvuddrag i religionsundervisning, Religious Education, i Europa. Han ger exempel på hur ämnet utvecklas i Tyskland men också i europeiskt perspektiv, och formulerar också ett underlag av reflektions- och diskussionsmaterial avsett för den som, till exempel i en svensk kontext, funderar över vad en interkulturell religionsdidaktik kan och bör innebära på en nationell, såväl som på en internationell, arena. I ett tredje kapitel redovisar och diskuterar Geir Skeie aktuell svensk och internationell forskning om interkulturell religionspedagogik och -didaktik. Han ställer frågan vilka forskningsfrågor som är centrala och vilka metoder och empiriska exempel som kan spåras. Det här kapitlet är tänkt att ge ett underlag och en plattform för den som är intresserad av att få en bild av vilken religionspedagogisk och -didaktisk forskning som bedrivs, och ta denna vidare i undervisning såväl som i forskning. 18

Inledning

Hur upplever elever med en religiös tillhörighet och hemvist den svenska religionsundervisningen? Denna fråga behandlades av Carina Holmqvist Lidh i hennes licentiatuppsats Representera och bli representerad: Elever med religiös positionering talar om skolans religionskunskapsundervisning som publicerades 2016. I centrum för både uppsatsen och kapitel 4 i denna bok står frågor som rör hur lärare kan möta elever med religiös positionering i religionskunskapsklassrummet, och hur undervisningen kan utformas för att ge religiösa traditioner en framställning som elever med religiös positionering kan acceptera, relatera till och kanske också lära något nytt av. Framställningen bygger i hög grad på elevintervjuer. Staffan Nilsson diskuterar i bokens femte kapitel de utmaningar och möjligheter som finns för interkulturell religionsdidaktik i skolans tidigare år. Hans fokus ligger på elever som för första gången möter undervisning om religion i svensk skola, elever med vitt skilda bakgrunder och erfarenheter – vissa kanske med hemvist i och förtrogenhet med någon religiös tradition, men också andra som inte har någon kännedom om religioner och religiösa praktiker. I bokens sjätte kapitel tas ett steg direkt in i den religionsdidaktiska praktiken. Hedvig Jannert och Charlotte Persson, båda lärare vid Angeredsgymnasiet i Göteborg, tecknar en rik och angelägen bild av hur religions undervisning i en mångkulturell och mångreligiös miljö kan bedrivas. Jannerts och Perssons text rymmer gott om exempel som diskuteras initierat och med stor relevans för var och en som intresserar sig för religionsdidaktik – i praktik såväl som i teori. I kapitel 7 visar Peder Thalén hur begreppet mångfald skiftat karaktär i Skolverkets läroplaner med avseende på religionskunskapsämnet. När mångfaldstanken blev en integrerad del av religionsundervisningen på 1960-talet handlade den inte om det mångkulturella samhället, som ännu inte existerade i vår mening, utan om att anpassa sig till en situation där kyrkan mist sitt tolkningsföreträde. I Gy11 finns en tydlig anpassning till det framväxande mångkulturella samhället om man ser till målen, som är inriktade på att utveckla elevens mångkulturella kompetens. Däremot har man i hög utsträckning behållit de språkliga redskap och det intellektuella ramverk som lades fast redan i 1960-talets läroplan för religionskunskapsämnet på gymnasiet (Lgy65), vilket skapar vissa svårigheter för religionsunder visningen eftersom denna plattform inte är helt lämpad för en verksam© F örfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

Inledning

het där dialog står i förgrunden och gränser ska överbryggas. Här behöver religionskunskapsläraren i dag pröva nya vägar menar Thalén. I kapitel 8 diskuterar Olof Franck en fråga som uppmärksammats på många håll, till exempel i den tidigare nämnda EU-rapporten Signposts, författad av Robert Jackson, nämligen hur frågor om sanning och kunskap aktualiseras i religiöst och kulturellt pluralistiska klassrum. Hur kan man tänka att sannings- och kunskapsanspråk kan och bör uppmärksammas i religionsundervisningen? Bör man diskutera sådana anspråk i detalj och med syftet att pröva i vilken utsträckning de har eller inte har fog för sig, eller bör man undvika sådana diskussioner och i stället koncentrera sig på mer komparativa studier där inte bara läromedlens framställningar, utan kanske också elevers erfarenheter av religiösa och sekulära förhållningssätt får spela en roll för samtal och dialog? I bokens nionde kapitel undersöker Malin Löfstedt hur etik och livs frågor gestaltas i interkulturella religionsdidaktiska kontexter. Både etik och livsfrågor är nyckelord i den svenska grundskolans religionsundervisning, och frågan hur de kan spela en roll i och samtidigt färgas av en interkulturell religionsdidaktik är spännande och viktig. Löfstedt resonerar bland annat med hänsyn till begreppet religious literacy och utvecklar en framställning där bland annat den amerikanska filosofen Martha Nussbaums tänkande ges utrymme. Ett annat begrepp som återfinns i såväl grundskolans som gymnasiets kursplaner respektive ämnesplaner är livsåskådning. Det här är ett komplext begrepp som har tolkats på olika sätt och som fortfarande gör det. Vad är egentligen en ”livsåskådning”? Finns det särskilda kännetecken på livs åskådningar och vad krävs för att man ska kunna tala om att någon ”har en livsåskådning”? Caroline Gustavsson utgår i kapitel 10 från en kritisk hållning till den välkända konception av begreppet livsåskådning som Anders Jeffner för några decennier sedan presenterade, och hon utvecklar en alternativ begreppsapparat som är tänkt att tydligare och mer närliggande fånga människors existentiella och etiska förhållningssätt och reflekterande, inte minst i relation till interkulturella referensramar och perspektiv. Under rubriken ”Könsskillnadens religionsundervisning” undersöker Lovisa Bergdahl i bokens elfte kapitel, med referens till filosofen och psyko analytikern Luce Irigarays idé om en grundläggande könsskillnad, vad som beskrivs som religionsundervisningens ”könsliga kodning” och dennas bety20

Inledning

delse för hur pojkar och flickor relaterar till ämnet. Bergdahl vill lämna ett feministfilosofiskt bidrag till den interkulturella religionsdidaktiken. Framställningen är, som framgått, filosofiskt fokuserad, men den rymmer också en diskussion kring några empiriska exempel på undervisning i religionskunskap. En av de ”världsreligioner” som skrivs fram i den svenska skolans religionskunskapsämne är islam, en religion som nog diskuteras mycket både i och utanför ämnesundervisningen. Jenny Berglund som länge forskat om islam, inte minst i skolmiljöer och utbildningssammanhang, skriver i kapitel 12 om ”Islamundervisning i det oförutsägbara klassrummet”. Hon diskuterar vad ett interkulturellt religionsdidaktiskt förhållningssätt kan innebära i ett klassrum där mycket kan hända. Berglund förtydligar vad som enligt hennes mening avses med att religionsdidaktik är interkulturell, nämligen att den ”är inriktad mot den religiösa pluralism som vi möter i samhälle och skola”. Berglund diskuterar också hur människor ”religiosifieras”: handlingar och värderingar de har knyts till en religiös tro snarare än till andra personliga föreställningar och förhållningssätt. Variationer i tolkning av religiösa källor, inte minst Koranen, diskuteras, och Berglund utvecklar en problematiserande hållning till förenklade bilder av vad islam är och står för, på samma gång som hon lyfter en sådan hållning i relation till interkulturell religionsundervisning. I bokens trettonde kapitel diskuterar Carola Nordbäck hur museer, betraktade som kulturella, extramurala rum, erbjuder arenor för en icke klassrumsbunden undervisning om kultur och kulturarv där interkulturella perspektiv kan bidra till kritiska samtal och studier kring samtid och historia. Museerna blir, som titeln på Nordbäcks kapitel lyfter fram, lär miljöer som lämnar bidrag till en kritisk kulturpedagogik. Den diskussion som förs utgår till stor del kring en pågående vandringsutställning kallad 100 % kamp – Sveriges historia, vilken skildrar Sveriges 1900-talshistoria utifrån ett konflikt-, kamp- och rättighetstema. Perspektiv på inklusion och exklusion lägger en grund för utvecklandet av den kritiska kultur pedagogikens teori och praktik. I bokens avslutande kapitel tecknar Hans Lorentz och Bosse Bergstedt en både samtida och historisk bild av mötet mellan interkulturella perspektiv och religionsdidaktikens utmaningar. Nödvändigheten av att förankra pedagogiskt arbete i dagens skola i interkulturella perspektiv framhålls av © F örfat tarna oc h S t uden t li t t erat ur

Inledning

Lorentz och Bergstedt, som här blickar tillbaka på 1900-talet och gör nedslag i några uttryck för en interkulturell religionspedagogik. Det är en bred bild som tecknas och som därmed fångar upp flera viktiga exempel, uttryck och tolkningar med interkulturell relevans.

Olof Franck (red.) är docent i religionsfilosofi och universitetslektor vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet. Peder Thalén (red.) är professor i livsåskådningsvetenskap vid avdelningen för humaniora, Högskolan i Gävle. Övriga författare till bokens kapitel är Lovisa Bergdahl, Jenny Berglund, Caroline Gustavsson, Carina Holmqvist Lidh, Robert Jackson, Hedvig Jannert & Charlotte Persson, Hans Lorentz & Bosse Bergstedt, Malin Löfstedt, Staffan Nilsson, Carola Nordbäck, Peter Schreiner och Geir Skeie.

INTERKULTURELL RELIGIONSDIDAKTIK

Utmaningar och möjligheter I religionskunskapsämnets kurs- och ämnesplaner framhålls betydelsen av att eleven utvecklar en mångkulturell kompetens präglad av ett ansvarsfullt förhållningssätt. Samtidigt har religion blivit ett alltmer laddat ämne i samhällsdebatten. Hur ska lärare i religionskunskap ta sig an utmaningarna i det mångkulturella klassrummet? Boken närmar sig ämnet interkulturell religionsdidaktik ur en mängd synvinklar. Livfulla skildringar från mångkulturella klassrum varvas med mer teoretiskt resonerande kapitel som redogör för aktuell nordisk och europeisk forskning kring religionsundervisning präglad av mångfald. Faktorer som underlättar dialog och genuina möten i klassrummet presenteras utifrån konkreta exempel men ges också fördjupande analyser i flera kapitel. I boken tas även olika hinder upp, allt från otjänlig och missriktad begreppsbildning till förenklade synsätt, som står i vägen för realiserandet av de mångkulturella målen. Boken är den första i sitt slag i Sverige och vänder sig till blivande och redan verksamma lärare i religionskunskap.

Art.nr 39674

studentlitteratur.se