Issuu on Google+

Tove Phillips

Vad tänkte egentligen Vygotskij, Dewey, Montessori, Waldorf och de andra stora pedagogerna om lärande och utveckling? Hur omsätter man deras tankar i praktiken? Hur skulle du vilja utforma framtidens skola och hur ser du på din roll som pedagog? Det här och mycket annat får du möjlighet att lära dig mer om och reflektera över i Pedagogiska teorier och praktiker. Boken är skriven för dig som vill arbeta i pedagogiska verksamheter eller som intresserar dig för skol- och utvecklingsfrågor. Den går igenom de stora pedagogiska teorierna och beskriver olika arbetssätt och lärmiljöer i skola och förskola.

Pedagogiska teorier och praktiker

Pedagogiska teorier och praktiker

Pedagogiska teorier och praktiker

Boken har en tydlig koppling till kursplanen för kursen Pedagogiska teorier och praktiker, med ett kapitel för varje punkt i det centrala innehållet. Diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor gör att du som läsare själv kan vara aktiv i ditt lärande.

Tove Phillips

Tove Phillips, lärare i Barnoch fritidsämnen/engelska och frilansskribent.

Tove Phillips

ISBN 978-91-40-67829-4

9

789140 678294


Innehåll 1. Pedagogiska teorier...............................6 Jean Piaget.....................................................................................9 Lev Vygotskij................................................................................22 John Dewey..................................................................................31 Friedrich Fröbel...........................................................................39 Ellen Key.......................................................................................50 Maria Montessori........................................................................55 Rudolf Steiner..............................................................................65 Célestin Freinet............................................................................75 Reggio Emilia...............................................................................81 Sammanfattning.........................................................................90

2. Metod och miljö....................................92 Arbetssätt i förskolan.................................................................94 Lärmiljöer i förskolan................................................................120 Arbetssätt i förskoleklassen...................................................127 Arbetssätt i skolan....................................................................131 Lärmiljöer i skolan.....................................................................143 Arbetssätt på fritidshemmet...................................................151 Sammanfattning........................................................................156

4


3. Pedagogiska förhållningssätt............158 Syn på kunskap och lärande................................................160 En skola för alla........................................................................166 Värdegrunden............................................................................175 Kritiskt tänkande.......................................................................181 Sammanfattning........................................................................189

4. Det pedagogiska mötet......................192 Den pedagogiska pedagogen...............................................194 Kommunikation i klassrummet.............................................204 Bemöta barn med problem...................................................211 Sammanfattning.......................................................................220 Ordlista.......................................................................................222 Index............................................................................................223 Bildförteckning..........................................................................224

5


1. Pedagogiska teorier Vad är Montessoripedagogik? Vad innebär Vygotskijs teorier i praktiken? Varför är det så viktigt med hantverk i Waldorfpedagogiken? Vad har man för nytta av Piagets teorier i undervisningen? Det här och mycket mer får du svar på i detta inledande kapitel. Du får läsa om alla de stora pedagogerna och hur de påverkat dagens syn på kunskap och lärande. Du får också veta hur man använder sig av de olika teorierna i det praktiska arbetet i förskolan och skolan. Kapitlet innehåller följande avsnitt: • Jean Piaget

• Maria Montessori

• Lev Vygotskij

• Rudolf Steiner

• John Dewey

• Célestin Freinet

• Friedrich Fröbel

• Reggio Emilia

• Ellen Key

Centralt innehåll Detta kapitel behandlar den första punkten i kursens centrala innehåll: ”Fördjupning i en eller flera pedagogiska teorier, till exempel Montessoripedagogik, Waldorfpedagogik och Freinetpedagogik, som ligger till grund för arbete i pedagogiska verksamheter.”

6


7


Några inledande ord om pedagogik... Begreppet pedagogik kommer från grekiskans paidagôgikê, som hör till uppfostran och undervisning. Enligt Nationalencyklopedin är pedagogik ”vetande och metoder som tillämpas i uppfostran, undervisning och utbildning”. Begreppet pedagogik används framför allt för att beskriva vetenskapliga idéer och teorier som handlar om lärande och fostran. Men vi använder också begreppet i vanliga, ovetenskapliga sammanhang, som t.ex när vi säger att någon är ”pedagogisk”. Pedagogik är alltså ett ganska brett begrepp som kan handla om nästan allt som har att göra med utbildning och lärande. ...och didaktik... När man talar specifikt om olika strategier för undervisning använder man vanligtvis begreppet didaktik. Begreppet didaktik kommer från grekiskans didaskein, att undervisa. Det är vetenskapen om allt det som påverkar undervisningen och hur man bör utforma den för att uppnå en bra lärandesituation. Det handlar med andra ord om allt ifrån skolpolitik och skolans organisation till schemaläggning och lärarens planering. Det handlar också om undervisningens innehåll, alltså vilket kunskapsstoff man vill att barnen eller eleverna ska tillägna sig. ...och metodik Metodik är ett allmänt begrepp som handlar om metoder, alltså hur man gör något. Det är också en disciplin inom den pedagogiska vetenskapen. I skolans och förskolans värld har metodik att göra med vilka metoder och arbetssätt man använder sig av i undervisningssituationen. Synen på pedagogik, didaktik och metodik har varierat och förändrats genom historiens gång. Den färgas av samhällets politik, kultur, normer, värderingar och socioekonomiska förutsättningar. Men det finns också olika teorier som har olika sätt att förklara hur lärande går till och därför också hur undervisningen bör utformas. I det här kapitlet kommer du att läsa om några av de mest inflytelserika pedagogerna och hur deras teorier kan omsättas i praktiken.

8


Jean Piaget Jean Piaget (1896-1980) är en av de pedagoger som haft störst inflytande på de västerländska skolsystemen, även om hans teorier också fått ta emot en hel del kritik. Själv kallade han sig varken pedagog eller psykolog, utan såg sig själv snarare som kunskapsteoretiker. Det han framför allt intresserade sig för var nämligen hur människan tar till sig och bearbetar ny kunskap.

Vem var Jean Piaget? Jean Piaget föddes i Schweiz år 1896 som äldste sonen till litteraturprofessorn Arthur Piaget och Rebecca Jackson. Han visade tidigt tecken på begåvning och fick som 11-åring stor uppmärksamhet för sin studie om albinosparvar. Piaget studerade och arbetade vid flera europeiska universitet. Han tog en doktorsexamen i biologi och blev senare professor i psykologi, sociologi, vetenskapsfilosofi, vetenskapshistoria samt experimentell psykologi. År 1923 gifte sig Piaget med en av sina tidigare studenter, Valentine Chateney. Tillsammans fick de två döttrar och en son. Piaget följde noggrant sina barns intellektuella utveckling och de blev ofta föremål för hans studier och kunskapsexperiment. Piaget dog i Genève 1980, 84 år gammal.

9


Utveckling och inlärning Piaget intresserade sig alltså för människans intellektuella utveckling. Han menade att det finns två separata processer som är involverade i denna – utvecklingen och inlärningen.

• Utvecklingen är den process som har att göra med att våra kognitiv – har att göra med intellekt, tänkande och informationshantering

kognitiva förmågor förbättras i takt med att vi mognar. Man kan säga att det handlar om den mänskliga intelligensen, den som är inprogrammerad i oss från födelsen.

• Inlärningen är den process som innebär att vi tar till oss speciella kunskaper och färdigheter genom exempelvis träning, studier och memorering.

Enligt Piaget är utvecklingen, alltså den generella intelligensen, en förutsättning för inlärningen. Det är ingen idé att försöka lära ett barn multiplikationstabellen om det inte först har en uppfattning om talsystemet. Samtidigt är inlärningen en nödvändig del av utvecklingen, eftersom det är i inlärningen som barnet utvecklar sin förmåga att tänka.

Kognitiva scheman Liksom flera andra psykologer ansåg Piaget att människan har ett medfött behov av att skapa en förståelse för sin omvärld. Om omvärlden känns kaotisk fylls vi av ångest. För att få förståelse för omvärlden skapar vi kognitiva scheman över hur saker och ting fungerar. Kognitiva scheman är tankemönster som vi lärt oss att använda i olika situationer, både när det gäller våra tankar, våra känslor och vårt beteende. När du har upprepat en tanke eller en handling många gånger blir den så småningom automatisk. När du först lärde dig att knyta skorna var du tvungen att tänka på varje rörelse. Idag gör du det automatiskt. Men om någon kom och skulle lära dig ett nytt sätt att knyta skorna skulle du behöva förändra ditt kognitiva schema. I början skulle det ta tid, men efter ett tag skulle du bemästra även det nya sättet att knyta skorna.

10


Vi använder oss hela tiden av kognitiva scheman i vardagen: när vi utför våra morgonrutiner, när vi betalar bussresan, när vi arbetar, när vi äter lunch etc. Livet blir mycket enklare med kognitiva scheman eftersom vi slipper tänka varje gång vi borstar tänderna, betalar bussresan och äter lunch. Men kognitiva scheman används också för mer avancerade tankar och känslor. Vi använder dem när vi tolkar omvärlden och oss själva. Om jag av någon anledning hyser fördomar mot fransmän – t.ex. att de är snobbiga och gnälliga – kommer jag att använda detta schema varje gång jag möter en fransman. Om jag fått för mig att jag är dålig på fotboll kommer jag att se det som ett faktum och därför inte lägga energi på att försöka få bollen.

Testa ditt kognitiva schema Testa att rita en människa på mindre än 30 sekunder. Om du kan det, så innebär det att du har utvecklat ett schema för hur man gör detta. Att det inte kräver någon större tankeverksamhet. Rita en människa igen, men börja den här gången med fötterna och fortsätt uppåt. Detta brukar vara mycket svårare, eftersom du måste förändra ditt schema för hur man ritar en människa.

11


Assimilation och ackommodation Ganska tidigt i sin karriär ägnade sig Piaget åt att utveckla intelligenstester för barn. Han märkte att många barn gav samma felaktiga svar och drog slutsatsen att barn hade en annorlunda logik än vuxna. Han gjorde noggranna observationer, framför allt av sina egna barn, och kom fram till att de alltid baserade sina scheman på tidigare erfarenheter. Utifrån dessa observationer formulerade han sin idé om assimilation och ackommodation.

• Assimilation är en process som innebär att man använder

sina befintliga tankemönster för att förstå ny kunskap. Man baserar sina slutsatser på det man redan vet. Assimilationen kräver ingen ny tankeverksamhet, men den hjälper inte när man ställs inför nya situationer som inte passar in i det gamla schemat.

• Ackommodation är en process som innebär att man tving-

as förändra sina gamla tankemönster för att kunna ta till sig den nya kunskapen. Ackommodation kräver extra tankeverksamhet, vilket kan vara jobbigt, men å andra sidan kan det vara ännu jobbigare med den ångest som uppstår när en ny situation krockar med vår tidigare förståelse av omvärlden.

Exempel Nästan alla barn börjar med att lära sig räknesättet addition. De lär sig att 1+1=2, att 2+2=4 och att man kan använda fingrar, knappar eller huvudräkning för att lägga ihop tal. När de sedan lär sig minus kan de inte längre använda sig av lägga-ihop-metoden. De måste istället lära sig ta-bort-metoden. I början är det svårt, eftersom man är så van vid att lägga ihop. Det blir ofta fel när de automatiskt lägger ihop 1-1 istället för att ta bort (assimilation). Men efter ett tag behärskar de subtraktion lika väl som addition och vet precis när de ska lägga ihop och när de ska ta bort (ackommodation).

1-1=2

12


Arv, mognad och miljö När man talar om barns utveckling finns det alltid skilda åsikter om vad det är som har mest inverkan – arv, mognad eller miljö. Det finns också olika intressen, såväl individuella som politiska, för att finna orsaker antingen i de medfödda generna eller i uppväxtmiljön eller skolans lärandemiljö.

Alla frön är programmerade att växa, men de behöver vissa förutsättningar i arv och miljö. De växer heller inte snabbare för att du vattnar mer, utan tar den tid de tar.

Piaget lägger inte störst betydelse vid arv, mognad eller miljö, utan menar att växelverkan mellan samtliga dessa faktorer är en förutsättning för utvecklingen. Han menar också att det finns en inbyggd utvecklingsmekanism i människan som är överordnad såväl arv som miljö. Man skulle kunna säga att alla föds färdigprogrammerade för intellektuell utveckling, men att utvecklingen sker vid vissa tidpunkter och under förutsättning att det finns ett fungerande genetiskt arv och en stimulerande miljö. Man skulle kunna jämföra det med ett frö som är förprogrammerat att växa, men som dels behöver vara livsdugligt, dels behöver sol, värme, vatten och näring för att växa.

13


Piagets utvecklingsstadier Piagets kanske mest välkända och använda teori är den om barnets intellektuella utvecklingsstadier. Enligt Piaget följer den intellektuella utvecklingen en särskild ordning. Barnet måste alltså ha nått en viss ålder eller mognad för att kunna utföra vissa tankeoperationer. Den intellektuella utvecklingen sker enligt Piaget i fyra stadier:

• Det sensoriskt-motoriska stadiet (0-2 år) tankeoperation – det som händer när man tänker, tankeprocess objektpermanens – förmåga att föreställa sig saker som inte är närvarande

Det är oförmågan till objektpermanens som gör ”Tittut” så roligt för spädbarnet.

14

• Det pre-operationella stadiet (2-7 år) • De konkreta tankeoperationernas stadium (7-12 år) • De formella tankeoperationernas stadium (från 12 år) Det sensorisk-motoriska stadiet De första två åren utgör den första fasen i barnets intellektuella utveckling. Nu lär sig barnet om sin omgivning genom att använda sig av sina sinnen (sensoriskt) och sin kropps rörelser (motoriskt). Det tittar, lyssnar, känner och smakar på allt det möter. Alla nya erfarenheter lagras i barnets minne och barnets tankemönster (scheman) förändras kontinuerligt när kunskaperna byggs på och omvärderas. Under det här stadiet utvecklar barnet den förmåga som Piaget kallar objektpermanens. Det innebär att barnet lär sig att föreställa sig saker även när de inte är närvarande. Det kan man enkelt testa genom att leka med en bjällra framför barnet och sedan gömma den under en kudde. Ett barn som utvecklat objektpermanens kommer att lyfta på kudden för att hitta bjällran. Objektpermanens utvecklas vanligtvis vid 9-12 månaders ålder.


Det pre-operationella stadiet Mellan två och sju års ålder lär sig barnet att använda symboler för att förstå sig på sin omvärld. Det innebär till exempel att bilder och tecken kan representera olika saker och händelser. En viktig del av symboltänkandet är språket, som utvecklas mycket under den här tiden. Barnet ägnar sig en hel del åt att låtsas och föreställa sig. Rollekar är ofta populära bland barn i denna ålder. Fantasin är stor och blandas ibland ihop med verkligheten. Några av de tankefenomen som förekommer i denna ålder är:

• egocentrism, vilket innebär att barnet har svårt att se

omgivningen från något annat perspektiv än sitt eget. Det kan inte riktigt sätta sig in i andras tankar och känslor. Det tar för givet att alla tänker på samma sätt som dem och kan därför låta otydliga när de berättar saker som den som lyssnar inte har någon förförståelse om.

Sara är på dockteater. På scenen finns en grisdocka och en hunddocka. Grisen gömmer ett äpple i en låda och går sedan iväg och leker. Hunden plockar upp äpplet och gömmer det i en korg. Grisen kommer tillbaka och letar efter äpplet i lådan. Sara förstår inte varför grisen inte går direkt till korgen och tittar. Hon ser bara situationen ur sitt eget perspektiv och kan inte förstå att grisen har ett annat perspektiv på situationen (den såg ju inte när hunden flyttade äpplet).

• brist på objektkonstans. Om ett föremål ändrar färg eller

form, förstår inte barnet att det är samma föremål. Detta beror på att sinnesintryck fortfarande är viktigare än tänkande och slutledningsförmåga. Ett klassiskt exempel är när man ställer två identiska glas med lika mycket vatten framför ett barn och sedan häller över det ena glaset i ett högre, smalare glas. Barn som saknar objektkonstans kommer att tro att det är mer vatten i det höga glaset, trots att de såg att man hällde över.

• animistiskt tänkande, vilket innebär att barnet tror att

döda ting har känslor. Det kan t.ex. visa sig i att man tröstar nallebjörnen när man råkat tappa den i golvet.

15


De konkreta tankeoperationernas stadium Mellan sju och elva års ålder gör barn stora framsteg i sina kognitiva förmågor. De börjar nu använda sig av olika strategier och regler för att effektivisera sitt tänkande. Logiska resonemang blir vanliga, men främst när det gäller konkreta företeelser. De förstår objektkonstans och har förmåga att förstå andra perspektiv än det egna. De utvecklar också ett reversibelt tänkande, vilket innebär att de har förmåga att vända på resonemang och ”tänka baklänges”. Inom matematiken betyder det t.ex. att de förstår att det finns ett samband mellan multiplikation och division (3 · 5 = 15 och 15 / 3 = 5). De formella tankeoperationernas stadium Från elvaårsåldern och framåt börjar barnen kunna behärska abstrakta, logiska resonemang. De kan till exempel räkna ut följande:

Om Bea är äldre än Siv, och Anna är yngre än Siv, vem är då äldst? Föreställ dig att du har fyra kort (se nedan) och att varje kort har en bokstav på ena sidan och en siffra på den andra. Någon berättar att de kort som har en vokal på ena sidan alltid har en jämn siffra på den andra. Vilket eller vilka kort måste du vända på för att ta reda på om det stämmer?

A

J

6

9

För att kunna lösa den här typen av frågeställningar måste man kunna föreställa sig saker i tankarna utan att behöva se eller hantera dem i tid och rum – man måste kunna utföra formella tankeoperationer. Enligt Piaget är det inte en självklarhet att alla når detta stadium. Det finns vuxna som inte klarar av abstrakt, logiskt tänkande fullt ut. Här spelar träning och erfarenhet en stor roll, såvida det inte är fråga om en utvecklingsstörning eller sjukdom.

16


Piaget i praktiken För alla som är uppväxta, fostrade och skolade i det västerländska skolväsendet känns det självklart att undervisningen ser ut som den gör. Det kan dock vara intressant att veta att skolans upplägg och innehåll på flera sätt påverkats av Piagets tankar. Här är några av de sätt på vilka Piagets teorier omsätts i praktiken. Anpassning till mognad och ålder Eftersom Piaget ansåg att barnet måste nå en viss ålder och intellektuell mognad för att klara av olika typer av tänkande, menade han att det var viktigt att anpassa undervisningen till barnets ålder. Det går alltså inte att ta några ”genvägar” och lära en treåring att lösa abstrakta problem. Samtidigt är det pedagogens uppgift att noggrant observera det enskilda barnet för att ha koll på dess utveckling. Piaget förstod, trots sin stadieindelning, att det finns individuella skillnader mellan barn. Träning och utmaning Pedagogens roll i barnets intellektuella utveckling är att hela tiden ge barnet en lämplig nivå av intellektuell stimulans. Det ska inte vara för enkelt, men inte heller för svårt. På så sätt får barnet hela tiden bygga på och omforma sina tankemönster samtidigt som det utvecklar sina kognitiva förmågor. Det är viktigt att innehållet i den pedagogiska verksamheten är intressant och roligt och att man inte lägger för mycket fokus på prestation. Enligt Piaget har nämligen tänkandet i sig ett stort värde.

17


Struktur och frihet Enligt Piaget bör den pedagogiska verksamheten ge lika delar struktur och frihet. Alltför mycket struktur hindrar individuell utveckling och alltför mycket frihet gör att barnet går miste om viktig handledning. Undervisningen ska vara strukturerad på så sätt att pedagogen planerar verksamheten utifrån uppsatta mål. Samtidigt är det viktigt att barnen får arbeta på sitt eget sätt och i sin egen takt. Aktiviteten i centrum Det är viktigt att barnet lägger sitt fokus och sin koncentration på uppgiften, snarare än på läraren. Läraren ska ses som en handledare och inte som en evig kunskapskälla. I slutändan är det alltid barnet självt som möjliggör sin intellektuella utveckling. Grupparbete Piaget såg en stor fördel i att ofta låta barnen arbeta i grupp. Det är i mötet med andra människor som vi bygger på och omformar våra tankemönster.

Olle: Om man tittar på tv för mycket får man fyrkantiga ögon, det har min mamma sagt. Charlie: Det är inte sant. Hon ljuger. Hon vill bara inte att du ska titta för mycket på tv. Det har min storebror sagt. Ayla: Jag tror inte heller på det. Jag har aldrig sett någon med fyrkantiga ögon.

Tankelekar Tankelekar är ett roligt och effektivt sätt att träna logiskt tänkande. De kan bland annat involvera förmågor som att sortera, rangordna, arrangera mönster, gissa sannolikhet och lösa problem med hjälp av viss information. Många klassiska spel, som t.ex. kortspel och schack, bidrar till utvecklingen av det logiska tänkandet. Idag finns det dessutom ett ganska stort utbud av digitala spel, program och appar som tränar logiskt tänkande på ett roligt sätt.

18


Tänkande och rörelse Piaget såg inte motorik och intellekt som två skilda förmågor. Istället menade han att de har en tydlig koppling. Precis som motorik handlar om att samordna sina rörelser handlar tänkande om att samordna sinnesintryck. Om barnet tränar sina motoriska förmågor tränar det samtidigt sin allmänna förmåga att samordna. Och ju bättre barnet kan hantera sina rörelser, desto mer fokus kan det lägga på tänkandets abstrakta sidor. Med detta i åtanke blir rörelseleken en betydelsefull del i Piagets pedagogik. De flesta barn tycker om rörelselekar där de får kombinera sina motoriska och sina intellektuella färdigheter. Det handlar inte om prestation eller att alla barn ska klara av alla motoriska färdigheter, utan att de lär sig att anpassa sina rörelser till den specifika uppgiften. Utöver rörelseleken är olika typer av lekar där man tränar sina sinnen stimulerande för tänkandets utveckling.

19


Grovmotoriska tankelekar 1. Gå med benen i kors Markera en rak linje på golvet. Låt barnet stå grensle över linjen med höger fot på vänster sida av linjen och vänster fot på höger sida av linjen. Barnet ska sedan följa linjen samtidigt som det låter fötterna byta sida över linjen för varje steg. Om barnet klarar uppgiften kan han eller hon försöka att göra det baklänges. Leken kan gärna göras med flera barn i rad. 1. Änglar i snö Låt barnen ligga på rygg på golvet med armarna rakt ut åt sidorna och benet rakt ner. Nu ska de först föra armarna över huvudet tills händerna möts och därefter föra ner dem igen samtidigt som de sträcker ut benen åt sidorna. En del barn kan behöva hjälp i början. Gå sedan runt bland barnen och ge dem instruktioner om vilket eller vilka ben eller armar de ska röra. Det kan göras genom att man visar eller rör vid den kroppsdel som barnen ska röra. Man kan också säga ”höger hand” etc. om man vet att barnen behärskar höger och vänster. Börja med en kroppsdel, därefter två, tre och alla fyra. Meningen är att barnen ska utföra uppmaningen omedelbart.

Finmotoriska tankelekar 1. Följ bollen med blicken Häng upp en hård gummiboll (ca 10 centimeter i diameter), på vilken man ritat olika figurer, i taket. Sätt bollen i gungning. Barnet ska nu liggande, sittande eller stående följa bollen med sin blick eller med en ficklampa. Varje gång barnet hittar en viss figur som är ritad på bollen ska den ropa till. Låt barnen turas om. 1. Följ mina fingrar Sitt vid ett bord med en liten grupp barn runt bordet. Lägg händerna framför er på bordet. Pedagogen ska nu göra olika rörelser med sina händer och barnen ska härma rörelserna med sina egna händer. Man kan t.ex. spreta med fingrarna, slå fingrarna i bordet, lägga några fingrar i kors osv. Låt sedan barnen prova på att vara ledare.

20


Kritik Stora delar av dagens svenska skola bygger på Piagets teorier, inte minst när det gäller stadieindelning och de förväntningar och kunskapskrav man har på barn i vissa åldrar. Men idag är det många som ifrågasätter stadietänkandet. Man frågar sig om barn verkligen är så lika och om det är rimligt att alla barn ska få exakt lika många undervisningstimmar för att uppnå exakt samma mål. En annan kritik gäller teoriernas tillförlitlighet. Kritikerna är skeptiska till Piagets forskningsresultat och menar att hans experiment var utformade på ett sådant sätt att barnen gjorde vad de vuxna experimentledarna förväntade sig. En del menar att många barn skulle klara av mycket mer vid en tidigare ålder ifall man utformar experimenten så att de blir meningsfulla och relevanta för dem. Men samtidigt som Piaget kritiseras för att underskatta de små barnens förmåga så kritiseras han för att överskatta tonåringarnas förmåga. Många studier visar att långt ifrån alla tonåringar klarar av att utföra formella tankeoperationer.

uppgift

Arbeta tillsammans med en kamrat. Uppgiften kan utföras under ett studiebesök eller under APL. Gör ett eget experiment där ni testar Piagets teorier om barns intellektuella utveckling. Anpassa experimentet till åldersgruppen. Exempel på testfokus kan t.ex. vara egocentrism, objektkonstans, objektpermanens, animism eller förmåga till logiskt tänkande. Dokumentera (gärna med bild/film efter tillåtelse). Redovisa för resten av klassen.

diskutera

·

fundera på

1. Ge exempel på tillfällen när du har varit tvungen att ändra dina tankemönster.

2. Vad tycker du om Piagets teorier? Finns det något du är kritsk till och i så fall varför?

21


Barnets fantastiska möjligheter Utgångspunkten i Reggio Emilia-pedagogiken är att alla barn föds som goda, intelligenta, nyfikna och kompetenta. De klarar av mycket mer är många vuxna tror. Men för att ta tillvara på barnets enorma potential är det viktigt att man låter det upptäcka vad det faktiskt klarar av. Detta gäller inte bara färdigheter, som att knyta skorna eller hoppa hopprep, utan också förmågan att komma på hur saker och ting fungerar och hänger ihop.

Ett barn har hundra språk Barn kan uttrycka sig på många olika sätt – genom talet, sången, leken, dansen, blicken, skapandet, pysslandet, arbetet, det sociala umgänget och mycket annat. Olika barn uttrycker sig på olika sätt och det är viktigt att ge dem möjlighet att göra detta.

Alla är olika Enligt Reggio Emilia-pedagogiken är det negativt och destruktivt att försöka stöpa alla barn i samma form. Gör man det så riskerar man att få samhällsmedborgare som inte klarar av att tänka själva och som följer sina ledare utan att ifrågasätta. Istället ska man uppmuntra allas olikhet och tillåta samtliga barn att utvecklas till egna individer. Detta gör man bland annat genom att visa respekt och tolerans för olika intressen och åsikter.

Diskussion och reflektion En viktig del i Reggio Emilia-pedagogiken är att ge barnen möjlighet att fundera och diskutera. Mycket av lärandet sker nämligen när man reflekterar över vad som händer eller vad man gör. Det gäller därför för pedagogen att vara lyhörd för vad barnen vill prata om och inte bara dundra på och rusa framåt för att hålla sig till en viss planering. Det ska alltid finnas tid att plocka upp ett viktigt samtalsämne eller att sitta ner för att diskutera något som hänt eller några nya tankar som dykt upp.

82


Ett barn är gjort av hundra Barnet har hundra språk hundra händer hundra tankar hundra sätt att tänka att leka och att tala på hundra alltid hundra sätt att lyssna att förundra att tycka om hundra lustar att sjunga och förstå hundra världar att uppfinna hundra världar att drömma fram Ett barn har hundra språk (och därtill hundra hundra hundra) men berövas nittionio. Skolan och kulturen skiljer huvudet från kroppen. Man ber barn; att tänka utan händer att handla utan huvud att lyssna men inte tala att begripa utan glädjen i att hänföras och överraskas annat än till påsk och jul. Man ber dem: att bara upptäcka den värld som redan finns och av alla hundra berövar man dem nittionio Man säger dem: att leken och arbetet det verkliga och det inbillade vetenskapen och fantasin himlen och jorden förnuftet och drömmarna är företeelser som inte hänger ihop. Man säger dem: att det inte finns hundra Men barnet säger: Tvärtom, det är hundra som finns. Av Loris Malaguzzi

83


Så här sa Malaguzzi om pedagogens roll:

”Vi behöver en lärare som ibland är regissör, ibland manusförfattare, ibland ridå och fond och ibland sufflör. En lärare som är både mild och sträng, som är ljussättare, som fördelar färger och som till och med är publik – åskådaren som betraktar, klappar i händerna ibland, eller förblir tyst, fylld av känslor, som ibland bedömer skeptiskt och vid andra tillfällen applåderar med entusiasm.” (Ur Att göra lärandet synligt)

De tre pedagogerna Inom Reggio Emilia-pedagogiken använder man sig av begreppet ”de tre pedagogerna” – miljön, barnet och pedagogen är alla med och medverkar till barnets lärande.

• Miljön har stor betydelse för barnets utveckling och lärande. En trist miljö ger ingen inspiration, medan en vacker och inspirerande miljö väcker barnets nyfikenhet och lockar till utforskande.

• Barnet har en betydelsefull roll i sitt eget lärande. Man måste alltid komma ihåg att barnet är huvudpersonen i sitt eget liv och att dess tankar, känslor och funderingar är nyckeln till dess utveckling. Barnet är inte bara sin egen pedagog, utan även de andra barnens. De lär sig tillsammans och av varandra.

• Pedagogen finns alltid närvarande i bakgrunden som stöd

och inspirationskälla. Pedagogen hjälper till att väcka nyfikenhet och leda barnet vidare i sitt kunskapssökande. Istället för att ge färdiga svar spinner man vidare på barnets frågor och tankar för att hjälpa barnet att tänka djupare.

84


Äkta engagemang I Reggio Emilia-pedagogiken är det barnet som är i centrum. En av pedagogens viktigaste uppgifter är att visa respekt, att lyssna på riktigt och att visa äkta engagemang och intresse. Många vuxna har alltför lätt för att ”vifta bort” barnets finurliga frågor och konstiga kommentarer.

Barnet: Min pappa tror inte på gud, men det gör farmor. Det gör nog jag också, för han verkar snäll, tycker jag.... Pedagogen: Mhm... Barnet tänker: Hon verkar inte intresserad. Mina tankar är nog inte så viktiga eller intressanta. Jag går och gör något annat istället. Barnet: Min pappa tror inte på gud, men det gör farmor. Det gör nog jag också, för han verkar snäll, tycker jag... Pedagogen: På vilket sätt tycker du att gud verkar snäll då? Barnet tänker: Hon är intresserad och nyfiken. Mina tankar är viktiga och inte alls dumma. Jag ska tänka mer så kanske jag kommer på ännu mer.

85


Tid och samarbete För pedagoger som arbetar utifrån Reggio Emilia-pedagogiken är det framför allt två organisatoriska punkter som är viktiga:

• Att det finns tid för pedagogerna att diskutera barnen och

verksamheten. Det får inte vara så att all ”barnfri” tid går åt till administration.

• Att man alltid är två pedagoger som arbetar tillsammans

och har gemensamt ansvar för en barngrupp. Pedagogparet ska arbeta nära varandra och ägna mycket tid åt diskussion, reflektion och planering av verksamheten.

Samarbetet gäller för övrigt all personal på förskolan. Barnen ska känna trygghet och samhörighet med såväl pedagoger som städoch kökspersonal. Att hjälpa till i köket eller med städningen är ett sätt för barnen att lära känna lokalerna och människorna som arbetar där.

86


Reggio Emilia i praktiken Reggio Emilia-pedagogiken har inte bara en stark teoretisk grund – det finns också mängder av exempel på hur man arbetar med den praktiskt. Här följer några exempel. Lokalerna Miljön är viktig för lärandet. I en ideal Reggio Emilia-förskola är all inredning anpassad efter barnens höjd. Det finns en stor, gemensam samlingssal eller ett inomhustorg (piazza) där barnen från alla grupper kan samlas och umgås. Här finns en pyramid, på insidan klädd med speglar, som barnen kan leka i. Speglar kan det för övrigt finnas gott om i hela förskolan, eftersom det är bra för barnen att få se sig själva i sitt växande. Det ska också finnas en ateljé, där man kan ägna sig åt målning och andra typer av skapande. Musikrum och vattenrum är också bra att ha. Det är bra om det finns många olika ”vanliga” rum som kan anpassas till olika aktiviteter. Lokalerna bör helst vara ljusa, med stora fönster och vita väggar. På väggarna hänger man upp bilder och andra typer av dokumentation från barnens olika projekt. Material och leksaker Inom Reggio Emilia undviker man helst färdigformade leksaker som bilar och dockor. Istället använder man gärna skapande lekmaterial som barnen kan använda hur de vill. Det kan vara allt ifrån klossar och kaplastavar till lego och ”gratismaterial” som kottar, pinnar, PET-flaskor och annat som föräldrar skänkt. Syftet är att man vill att barnen ska använda och utveckla sin egen fantasi och initiativkraft.

kaplastavar – pedagogiska trästavar som bl.a. används för konstruktionslek i förskolan

Skapande verksamhet Skapande verksamhet har en viktig plats i Reggio Emilia-pedagogiken. I förskolans ateljé ska det alltid finnas material lättillgängligt. Helst ska det finnas en pedagog med specialkunskaper och ansvar för bildskapande och en annan med specialkunskaper och ansvar för musikområdet.

87


Kan själv! Eftersom man ser barnen som kompetenta varelser är det viktigt att de själva blir medvetna om hur mycket de faktiskt klarar av. Förskolan bör därför göra det möjligt för barnen att klara av så mycket som möjligt på egen hand. Det gör man t.ex. genom att placera material så att barnen själva kan nå. Undersökande arbetssätt Att ha ett undersökande arbetssätt innebär att barnen själva är delaktiga i att hitta information och dra slutsatser. Det är alltså inte pedagogerna som ska föreläsa för barnen och berätta hur saker och ting ligger till. Här är det inte heller resultatet som är det viktiga (barnen kommer tids nog att lära sig faktakunskaper i skolan), utan själva tankeprocessen. Det handlar om att lära sig att lära. Långtidsprojekt I Reggio Emilia-inspirerade förskolor arbetar man ofta temainriktat med långtidsprojekt som kan sträcka sig över en eller två terminer. Projektens tema ska ha sin utgångspunkt i barnens egna intressen. Om barnen för tillfället har ett stort intresse för konstruktion kan man arbeta med konstruktion. Om barnen läst sagor om resor till främmande länder kanske de vill arbeta med världens olika länder. Innehållet i dessa långtidsprojekt ska inte planeras av pedagogerna i förväg. Istället följer man barnens egna idéer och associationer. Återigen handlar det om processen snarare än resultatet. Reflektioner kring lärandet En annan viktig del i Reggio Emilia-pedagogiken är att synliggöra lärandet för barnen. Man ska alltså göra barnen medvetna om vad de lärt sig och hur. Ett sätt är att använda sig av pedagogisk dokumentation. Detta innebär att barnen själva får dokumentera vad de gör, exempelvis genom att teckna, skriva, filma och fotografera. Sedan sitter man tillsammans i gruppen och diskuterar dokumentationen. Detta gör att barnen minns och reflekterar kring vad de har gjort och varför. På så sätt ser de själva hur de olika aktiviteterna gjort att de har fått ny kunskap.

88


Kritik Liksom alla andra pedagogiska inriktningar, kritiseras Reggio Emilia-pedagogiken på en rad olika punkter. Här är några:

• Pedagogiken saknar vetenskaplig förankring, och baseras på ett tyckande som pedagogerna själva anser är ”självklart”.

• Pedagogiken skiljer sig egentligen inte särskilt mycket från

den som utövas i ”vanliga” svenska förskolor. Undersökande arbetssätt, lyhördhet och skapande verksamhet är standard i de flesta förskolor. ”Reggio Emilia” är mest en trendig etikett.

• Att alla möbler och all inredning är anpassad till barnens längd blir ett arbetsmiljöproblem för personalen.

• Barnen blir dåligt förberedda för skolan, eftersom de själva och deras egna intressen alltid styr verksamheten.

• De öppna lokalerna och samspelet med andra barngrupper

och delar av personalen kan skapa förvirring och otrygghet för barnen. Små barn mår bättre av färre kontakter.

• Den pedagogiska dokumentationen är mer givande för pedagogerna än för barnen. Den stjäl tid från verksamheten.

diskutera

·

fundera på

1. Vad tycker du är bra med Reggio Emilia-pedagogiken? Varför? 2. Ligger det något i den kritik som Reggio Emilia-pedagogiken får? Motivera!

uppgift

Arbeta i par. Kontakta en förskola som arbetar med Reggio Emilia-pedagogik, antingen genom besök eller via telefon. Ta reda på a) vilka leksaker och material man använder sig av och varför. b) vilka teman man haft för sina långtidsprojekt och varför man valt just dessa. Samlas i helklass och berätta för varandra vad ni fått reda på.

89


sammanfattning

90

Pedagogik är kunskap och metoder som rör undervisning och utbildning. Didaktik handlar om olika strategier för undervisning – från läroplaner och organisation till schemaläggning och planering. Metodik handlar om metoder och arbetssätt som används i undervisningen.

Det finns många olika teorier om lärande som kan omsättas till olika metoder. Några av de mest välkända pedagoger som skapat pedagogiska teorier är: - Jean Piaget - Lev Vygotskij - John Dewey - Friedrich Fröbel - Ellen Key - Maria Montessori - Rudolf Steiner - Célestine Freinet - Loris Malaguzzi (Reggio Emilia)

Flera av dessa pedagogiska teorier har haft inflytande på den svenska skolan. De metoder och arbetssätt vi är vana vid har ofta sin grund i en eller flera av de teoretiska perspektiven.

Några av de pedagogiska inriktningarna har arbetssätt och metoder som skiljer sig ganska mycket från den ”vanliga” skolan, exempelvis Montessori- och Waldorfpedagogiken. Dessa har ofta egna skolor där man arbetar på ett annorlunda sätt.

Alla pedagogiska teorier utsätts för mer eller mindre kritik. Några sägs vara ovetenskapliga, medan andra anses vara skadliga eller hindra barnets utveckling.


instuderingsfrågor

1.

Vad är skillnaden mellan pedagogik, didaktik och metodik?

2.

Skriv fem ord/begrepp som sammanfattar Piagets pedagogik.

3.

Förklara vad ackommodation och assimilation är.

4.

Skriv fem ord/begrepp som sammanfattar Vygotskijs pedagogik.

5.

Hur kan läraren använda sig av kunskapen om barnets proximala utvecklingszon?

6.

Skriv fem ord/begrepp som sammanfattar Deweys pedagogik.

7.

Ge exempel på kritik som riktas mot Dewey.

8.

Skriv fem ord/begrepp som sammanfattar Fröbels pedagogik.

9.

Förklara och ge exempel på vad Fröbels lekgåvor är.

10. Skriv fem ord/begrepp som sammanfattar Keys pedagogik. 11. Vad tyckte Key om kindergarten och varför? 12. Skriv fem ord/begrepp som sammanfattar Montessoris pedagogik. 13. Hur brukar schemat se ut i en Montessoriskola? 14. Skriv fem ord/begrepp som sammanfattar Steiners pedagogik. 15. Vad är antroposofi? 16. Skriv fem ord/begrepp som sammanfattar Freinets pedagogik. 17. Varför är arbetet så viktigt i Freinets pedagogik? 18. Skriv fem ord/begrepp som sammanfattar Reggio Emilia. 19. Hur bör lokalerna se ut i en Reggio Emilia-förskola?

91


Tove Phillips

Vad tänkte egentligen Vygotskij, Dewey, Montessori, Waldorf och de andra stora pedagogerna om lärande och utveckling? Hur omsätter man deras tankar i praktiken? Hur skulle du vilja utforma framtidens skola och hur ser du på din roll som pedagog? Det här och mycket annat får du möjlighet att lära dig mer om och reflektera över i Pedagogiska teorier och praktiker. Boken är skriven för dig som vill arbeta i pedagogiska verksamheter eller som intresserar dig för skol- och utvecklingsfrågor. Den går igenom de stora pedagogiska teorierna och beskriver olika arbetssätt och lärmiljöer i skola och förskola.

Pedagogiska teorier och praktiker

Pedagogiska teorier och praktiker

Pedagogiska teorier och praktiker

Boken har en tydlig koppling till kursplanen för kursen Pedagogiska teorier och praktiker, med ett kapitel för varje punkt i det centrala innehållet. Diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor gör att du som läsare själv kan vara aktiv i ditt lärande.

Tove Phillips

Tove Phillips, lärare i Barnoch fritidsämnen/engelska och frilansskribent.

Tove Phillips

ISBN 978-91-40-67829-4

9

789140 678294


9789140678294