9789140677037

Page 1

R

E

L

I

G

I

O

N

7  9

Utkik

Re

Re

Utkik

Hans Olofsson, lÀrare i svenska, historia och religionskunskap vid högstadieskolor i Stockholm. Forskar om undervisning och lÀrande i historia vid Karlstads universitet.

Rolf Uppström, lÀrare i SO-Àmnen vid Brunnsboskolan i Göteborg, fil.lic. i historia och forskar bland annat pÄ frÄgan om Karl XII:s död.

7–9

Utkik Ă€r ett komplett baslĂ€romedel i SO för Ă„rskurs 7–9 utformat efter Lgr 11. Till varje Ă€mne – geografi, historia, religion och samhĂ€llskunskap – finns en stadiebok, en vĂ€lfylld elevwebb och en praktisk, digital lĂ€rarhandledning i form av en lĂ€rarwebb. Det finns ocksĂ„ interaktiva böcker i alla fyra Ă€mnena.

R E L I G I O N

Utkik Religion grundbok Àr uppbyggd kring det centrala innehÄllet i Lgr 11. Alla kapitel innehÄller, förutom den berÀttande texten, ett antal fördjupnings- och metoduppgifter som trÀnar de förmÄgor som lyfts i lÀroplanen. Vikt lÀggs vid kÀllor, analys av urkunder och etiska modeller. Kapitlen inleds med en övergripande introduktion som bland annat inspirerar eleverna till att fundera över hur religioner och livsÄskÄdningar pÄverkar mÀnniskor och samhÀlle. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning samt repetitions- och reflektionsfrÄgor.

R

E

Re L

I

G

I

O

N

7  9

Hans Olofsson Rolf Uppström

ISBN: 978-91-40-677037

9

omslag_utkik_religion.indd 1

789140 677037

Utkik 2014-10-03 09:03


INNEHÅLLSFÖRTECKNING

RELIGIONSKUNSKAP

– ATT UNDERSÖKA TRO . . . 8

Uluru – heligt berg eller turistmĂ„l? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Vad menas med religion? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Att undersöka mĂ€nniskors tro – varför dĂ„?. . . . . 12 Varför tror mĂ€nniskor?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Heliga handlingar – religionernas ”riter” . . . . . . . . 18 Idrott och religion – analysera likheter och skillnader: ”Vi Ă€r inte ni” – kan idrotten vara en religion? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . 20

Heliga berĂ€ttelser – myter och urkunder . . . . . . . . 21 Olika typer av religioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Tolka myter: TvĂ„ antika grekiska myter. . . . . . . . . . . 24 Manligt och kvinnligt i religionerna . . . . . . . . . . . . . . 26 Analysera religioner: AnvĂ€nd en analysmodell. . . 28 Sammanfattning och repetition. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

JUDENDOM

– EN VÄRLDSRELIGION . . . . 32

Judendom – bĂ„de en religion och ett folk . . . . . 34 Tanakh – den viktigaste judiska urkunden . . . . 36 KĂ€lluppgift: Vad Ă€r en menora?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Analysera urkunder: RĂ€tt och orĂ€tt – tio eller 613 mitzva? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

4

Riter och heliga handlingar inom judendomen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .... 44 Det judiska folket under 3 000 Ă„r – en historisk översikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... 49 Traditioner och riktningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .... 56 Analysera urkunder: BerĂ€ttelsen om Hillel och Shammai. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..... 56

Judendomen i det israeliska samhÀllet . . . . . . . . ... 60 Judendomen utanför Israel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... 63 KÀlluppgift: Hur jÀmstÀllda Àr mÀn och kvinnor inom judendomen?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..... 64

Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... 66

ETIK – ATT SÖKA SVAR PÅ SVÅRA FRÅGOR . . . . . . . . . . ..... 68

Ska du eller ska du inte? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .... 68 Livstidsstraff för mord – ja eller nej? . . . . . . . . . . ... 70 Etiska modeller: AnvĂ€nd plikt- och konsekvensetik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .... 74

Dilemman – dĂ„ rĂ€tt stĂ„r mot rĂ€tt . . . . . . . . . . . . . . .... 75 SamhĂ€llets lagar – eller ”högre” vĂ€rden? . . . . .... 76 Den gyllene regeln – behövs det nĂ„gon mer? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .... 77 Resonera om vĂ€rderingar: Djurens rĂ€ttigheter.. 78 Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... 80

InnehÄllsförteckning

utkik_religion_inlaga.indd 4

2014-09-29 14:18


KRISTENDOM

– EN VÄRLDSRELIGION . . . 82

Det land dÀr Jesus levde och dog . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 BerÀttelsen om Jesus och de första kristna . . . . . 86 Analysera urkunder, kÀlluppgift: Hur mÄnga var de tre vise mÀnnen?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 Analysera urkunder: Liknelsen om sÄdden. . . . . . . 91

Nya testamentet lÀggs till Tanakh . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 KÀlluppgift: Apokalypsen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 Analysera urkunder: Vad hÀnde Judas?. . . . . . . . . . . 99 Centrala tankegÄngar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Kristendomen förs ut över vÀrlden . . . . . . . . . . . . . . . 103 Katolska kyrkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 Ortodoxa kyrkor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 Protestantiska kyrkor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 KÀlluppgift: Propaganda frÄn förr. . . . . . .. . . . . . . . . . . 117 Kristendomen och samhÀllet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 KÀlluppgift: Förföljelser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122 Kalender och högtider . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123 Ritualer och identitet: Ritualer binder mÀnniskor samman. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125

Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126

KRISTENDOM I SVERIGE – FRÅN ENHET TILL MÅNGFALD . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128

FrÄn katolicism till protestantism . . . . . . . . . . . . . . . . . 133 KÀlluppgift: En annorlunda kyrkmÄlning. . . . . . .. 134 Frikyrkorna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136 KÀlluppgift, identitet: Vem vill hjÀlpa?. . . . . . . . . .. 138 Svenska kyrkan idag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139 KÀlluppgift: Feminism och religion. . . . . . . . . . . . . . . . 144 Andra kyrkor i Sverige idag. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 145 Religion och identitet, kÀlluppgift: Att lÀmna sin religion och kanske sin familj ... . . . . . 146

Kristendomen i det svenska samhÀllet . . . . . . . . . . 148 KÀlluppgift, analys: Dödsannonser. . . . . . . . . . . . . . .. 148 Kulturarv, analys: Den blomstertid nu kommer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149

Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150

ETIK – ATT UNDERSÖKA ANSVAR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152

En fruktansvĂ€rd hĂ€ndelse. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152 Sinnelagsetik – den goda tankens etik . . . . . . . . . . 154 Vad menas med ansvar? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157 Frihet och ansvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158 Konsumentens ansvar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161 Att ta ansvar för droger och alkohol . . . . . . . . . . . . . 162 Vem Ă€r ansvarig för nĂ€tmobbningen? . . . . . . . . . . . 163 Etiska modeller: Offer, förövare, iakttagare. . .. 165 Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 166

Konfirmation. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 Kristendomen kommer till Sverige . . . . . . . . . . . . . . . 130 KÀlluppgift, religionsjÀmförelser: Om konsten att bli helgon. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132 InnehÄllsförteckning

utkik_religion_inlaga.indd 5

5

2014-09-29 14:18


ISLAM

– EN VÄRLDSRELIGION . . 168

Islam i vĂ€rlden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 170 Muhammed – berĂ€ttelsen om den siste profeten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173 Koranen – islams frĂ€msta urkund. . . . . . . . . . . . . . . . . 179 Likheter och skillnader i religioner: Boken och dess folk. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . 182

De fem grundpelarna – islams heliga handlingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184 Analysera urkunder och jĂ€mför centrala tankegĂ„ngar: Iman – en central religiös tanke i islam. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 187

Religionskritik genom tiderna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 220 KĂ€lluppgift: Charles Darwin, evolutionen och kreationismen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

222 Ateism – tron att Gud inte finns . . . . . . . . . . . . . . . . .. 223 Etik utan religion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 225 Sök information: GĂ„ i fĂ€ngelse om du inte tror!. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

226 Alternativa livsÄskÄdningar i praktiken . . . . . . . . 228 Etisk modell utan religion: Tio budord utan gud. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 230

FrÄn vaggan till graven . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 231 Religionernas Äterkomst? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 232 Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 234

Analysera urkunder: Profetens sunna och haditherna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . 188

Sharia – rĂ€tt och orĂ€tt i islam. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 189 KĂ€lluppgift: Med eller utan hijab?. . . . . . . . . . . . . . . . . 191 Islams historia – religion och samhĂ€lle under mer Ă€n 1 300 Ă„r . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 192 Nya tolkningar efter 600-talet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 203 Religion och samhĂ€lle: Islam och tvĂ„ viktiga samhĂ€llsfrĂ„gor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 205

Riter – frĂ„n vaggan till graven . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 207 Kalender och fester. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 208 Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 210

ATT LEVA UTAN GUD – SEKULARISERING OCH RELIGIONSKRITIK . . . . . . . . . . . 212

HINDUISM

– EN VÄRLDSRELIGION .. 236

Guden Shivas gĂ„va . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 238 Religion och folk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 239 Återfödelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 240 Analysera urkunder: Heliga skrifter. . . . . . . . . . . . ... 242 MĂ„nga gudar eller en enda gud? . . . . . . . . . . . . . . . . ... 243 Analysera urkunder: Ramayana. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 246 Heliga handlingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 248 Protester och nya religioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 249 Hinduismen i samhĂ€llet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 250 Hinduismen och vĂ€sterlandet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ... 253 KĂ€lluppgift: Hur vĂ€ljer du information?. . . . . . . .. 255 Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 256

En annan bild av skolavslutningen . . . . . . . . . . . . . . . . . 212 Sekularisering – en process med mĂ„nga orsaker .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 215 KĂ€lluppgift: Religionsstatistik som kĂ€llor . . . . . . . 218 6

InnehÄllsförteckning

utkik_religion_inlaga.indd 6

2014-09-29 14:18


ETIK

– ATT SÖKA MENING . . . . 258

I’m gonna live forever . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 258 Dygdetiken – de personliga egenskapernas etik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 260 Etiska modeller: I am Malala. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 264 Identitet – vem Ă€r du? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 266 Undersök identitet och populĂ€rkultur: Hur blir vi de vi Ă€r?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 268

Störst av allt Àr kÀrleken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 270 Etiska modeller: AbortfrÄgan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 273 Vad hÀnder efter döden? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 274 JÀmför religioner, resonera: En livsviktig frÄga om döden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 277

Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 278

NYA SÄTT ATT TRO

– NYA RELIGIONER? . . . . . . 304

Ny religion eller en ny sekt? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 306 KĂ€lluppgift: Undersök Scientologikyrkan. . . . . . 308 Synkretism – nya blandreligioner . . . . . . . . . . . . . . . . . 310 Återskapade religioner. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 313 KĂ€lluppgift: Blot förbjuds. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 315 New age. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 316 Identitet och livsfrĂ„gor: HĂ€xor och trollkarlar i populĂ€rkulturens vĂ€rld. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 318

Satanism . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 320 Privatreligiositet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 321 Intervju och reflektion: Vad tror mina grannar?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

323

Reflektion: PĂ„ spaning efter samtiden och framtiden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 323

Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 324

BUDDHISM

– EN VÄRLDSRELIGION . . 280

Buddha .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 282 Buddhismen vĂ€xer fram . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 284 LĂ€ra – buddhismens centrala tankegĂ„ngar . . . 285 Analysera urkunder: Ashokas edikt. . . . . . . . . . . . . . . 287 Heliga skrifter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 288 Analysera urkunder: Den gyllene grĂ€sanden. . . 288 Traditioner och riktningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 290 KĂ€lluppgift: Zen talar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 293 Heliga handlingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 294 Buddhismen i samhĂ€llet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 297 Buddhismen och vĂ€sterlandet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 299 Konst och religion: FrĂ„n renga till haiku. . . . . . . . 301 Sammanfattning och repetition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 302

Ordförklaringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 326 TextrÀttigheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 329 Register. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 330 Bildförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 335

I utkik Religionen anvÀnds f.v.t. = före vÄr tiderÀkning, motsvarande f.Kr. v.t. = vÄr tiderÀkning, motsvarande e.Kr.

InnehÄllsförteckning

utkik_religion_inlaga.indd 7

7

2014-09-30 09:32


RELIGIONSKUNSKAP – ATT UNDERSÖKA TRO

Uluru – heligt berg eller turistmĂ„l? Mitt i Australien reser sig vĂ€rldens största bergsklippa över det platta ökenlandskapet. Berget Ă€r kĂ€nt för sina 340 meter höga, nĂ€stan lodrĂ€ta vĂ€ggar som gĂ„r att se pĂ„ flera mils avstĂ„nd. NĂ€r solen gĂ„r upp eller ner brukar hela berget förĂ€ndra fĂ€rg och nĂ€r det Ă€r som rödast ser det nĂ€stan ut som ett gigantiskt stycke glödande kol. Intill berget finns en turiststation och dĂ€rifrĂ„n leder ett antal ganska branta stigar till bergets platta topp. Minst en halv miljon turister kommer dit varje Ă„r, mĂ„nga för att bestiga berget och se pĂ„ utsikten.

Men berget har ocksÄ en viktig religiös betydelse. MÄnga av de omkring tusen personer som lever i dess nÀrhet anser nÀmligen att det Àr ett heligt berg som de mÄste skydda och vÄrda. DÀrför vill de helst förbjuda turisterna att klÀttra pÄ berget.

Är berget heligt eller en plats för turister? Hundratusentals turister som reser lĂ„ngt för att klĂ€ttra pĂ„ berget stĂ„r mot ett tusental personer som vill hindra dem att göra det med hĂ€nvisning till sin religion. Hur har det blivit sĂ„ hĂ€r? Och finns det nĂ„got sĂ€tt att lösa konflikten?

Uluru stÄr sedan 1987 pÄ UNESCOS lista för vÀrldsarv* av tvÄ skÀl. Dels för att det Àr vÀrldens största monolit (bergsklippa), dels för de religiösa klippmÄlningar som aboriginer har gjort pÄ klippan, kanske för flera tusen Är sedan.

8

Religionskunskap – att undersöka tro

utkik_religion_inlaga.indd 8

2014-09-29 14:19


Konflikten började pÄ 1800-talet Man kan sÀga att allt började pÄ 1800-talet dÄ mÀngder av britter flyttade till Australien för att kolonisera landet. DÀr fanns visserligen redan en ursprunglig befolkning som britterna kallade aboriginer. Men ursprungsbefolkningens seder och bruk var britterna inte sÀrskilt intresserade av. Och eftersom de flesta aboriginer inte Àgnade sig Ät jordbruk var det bara att ta över marken. Det var ju ingen som Àgde den. Européerna bosatte sig till en början lÀngs kusterna. Men allt fler sökte sig ocksÄ till de inre delarna av kontinenten, en del bara för att de ville veta hur det sÄg ut dÀr. En brittisk upptÀcktsresande fick syn pÄ Uluru och döpte berget till Ayers Rock för att hedra en framgÄngsrik engelsk affÀrsman och politiker som levde i Australien pÄ den tiden. Vad aboriginerna kallade berget brydde han sig inte om att ta reda pÄ och lÀnge stod det bara Ayers Rock pÄ de australiska kartorna.

Anangustammens heliga uppdrag Sedan britterna hade ”upptĂ€ckt” Uluru och döpt klippan till Ayers Rock hĂ€nde det egentligen inte sĂ„ mycket pĂ„ ett bra tag. Det var bara ett fĂ„tal europĂ©er som letade sig dit. För anangu, den aboriginstam som bor intill klippan, innebar de första besöken frĂ„n europĂ©erna dĂ€rför inget större problem. Visserligen var det enligt deras uppfattning bara nĂ„gra fĂ„ utvalda mĂ€n frĂ„n stammen som hade tillstĂ„nd att bestiga berget. Men de fĂ„ utomstĂ„ende som kom dit pĂ„verkade inte deras religiösa liv sĂ„ mycket. PĂ„ 1950-talet förĂ€ndrades situationen snabbt eftersom antalet mĂ€nniskor som Ă„kte pĂ„ semesterresor ökade. Plötsligt fanns det massvis med turister som vill klĂ€ttra pĂ„ berget och antalet har fortsatt att öka sedan dess. Nu för tiden handlar

det om tusentals besökare varje dag. Det Àr dessa mÀngder av mÀnniskor som Àr det stora problemet för anangu. Att anangu uppfattar de mÄnga turisterna som ett problem beror frÀmst pÄ att stammen har samma religiösa syn pÄ verkligheten som de flesta aboriginer. Vanligen tÀnker man att hela naturen uppfattas som nÄgot som hör till gudarna. Stenar, floder, grottor och berg kan till och med upplevas som gudomliga vÀsen med egen vilja. Enligt anangus religiösa berÀttelse har Uluru gett stammen ett heligt uppdrag: de mÄste skydda berget mot allt ont som kan ske. Om nÄgon mÀnniska skadar sig, blir sjuk eller, vÀrst av allt, dör pÄ Uluru har anangu misslyckats med sitt heliga uppdrag. Den tÀta turisttrafiken till berget Àr dÀrför ett hot mot stammens tro. Trots att bergsbestigningen Àr ganska lÀtt att göra vid god vÀderlek har det hÀnt att turister skadat sig och omkommit under klÀttringen.

”I didn't Climb Ayers Rock” – för och emot en frivillig lösning PĂ„ 1980-talet började myndigheterna i Australien att pĂ„ allvar ta hĂ€nsyn till ursprungsbefolkningen och deras religion. Den förĂ€ndrade uppfattningen ledde till att den australiska regeringen senare överlĂ€mnade Uluru till anangu och idag anses klippan dĂ€rför Ă„terigen tillhöra stammen. Det Ă€r ocksĂ„ personer ur anangu som numera tar hand om stora delar av turistverksamheten vid berget. Men trots att anangu skulle kunna tjĂ€na pengar pĂ„ bergsklĂ€ttringarna uppmanar de Ă€ndĂ„ turisterna att inte bestiga berget. Av respekt för aboriginernas religion nöjer sig ocksĂ„ allt fler turister med att betrakta berget pĂ„ avstĂ„nd. I turiststationen kan de istĂ€llet köpa en t-shirt med texten ”I didn't Climb Ayers Rock”.

Religionskunskap – att undersöka tro

utkik_religion_inlaga.indd 9

9

2014-09-29 14:19


Den australiska regeringen anser att den hÀr utvecklingen Àr bra och menar att pÄ sikt kommer den att leda till att allt fler turister frivilligt förstÄr att de inte ska gÄ upp för berget. DÀrför behöver inte regeringen förbjuda turisterna att göra det. Men talespersoner för anangu menar att det tar för lÄng tid innan turistströmmen upphör. De önskar ett snabbt slut pÄ den verksamhet som krÀnker deras religion. Om tusentals personer hade dykt upp för att klÀttra pÄ taket till en kyrka varje dag, hade myndigheterna dÄ tillÄtit detta? 1. Hur startade konflikten om Uluru och vad beror den pÄ? 2. Hur har den australiska regeringen försökt lösa den? 3. Varför Àr talespersonerna för anangustammen inte nöjda med denna lösning?

Anangustammens medlemmar brukar sÀga att turisterna ser ut som myror nÀr de gÄr upp eller ner lÀngs Ulurus stigar. De hoppas och ber att ingen ska skada sig. Om det skulle ske Àr det anangu som har misslyckats med sitt heliga uppdrag.

4. Vilka andra orsaker Àn de religiösa kan det finnas till konflikten? Motivera ditt svar.

Det hĂ€r kapitlet handlar om 
 Religionskunskap Ă€r ett Ă€mne dĂ€r vi undersöker mĂ€nniskors tro. Kapitlet visar hur sĂ„dana undersökningar kan gĂ„ till. HĂ€r kan du bland annat lĂ€sa vilka begrepp som Ă€r viktiga att kunna dĂ„ man studerar religioner. Kapitlet handlar ocksĂ„ om varför religionskunskap kan vara extra viktigt just i vĂ„r egen tid.

10

Övergripande frĂ„gor till kapitlet ‱

Vad menas med religion och vilka olika typer av religioner finns det? ‱

Vad innebĂ€r religionsvetenskap och varför finns Ă€mnet religionskunskap i skolan? ‱

Vad betyder begreppet religionsfrihet* och vad kan hota respektive stĂ€rka religionsfriheten? ‱

Vilka Àr de viktigaste orden och begreppen i religionskunskap?

Religionskunskap – att undersöka tro

utkik_religion_inlaga.indd 10

2014-09-29 14:19


Vad menas med religion? MÄnga uppfattar religion som nÄgot man sysslar med i kyrkor, moskéer eller andra gudstjÀnstlokaler och att religionen bara kommer in i mÀnniskors liv vid nÄgra fÄ tillfÀllen i livet, till exempel vid begravningar eller bröllop. Och sÄ kan det kanske vara för mÄnga. Men mÄnga troende menar att deras religion snarare handlar om en inre övertygelse som följer dem genom livet pÄ olika sÀtt. Det Àr alltsÄ inte helt lÀtt att reda ut vad som menas med ett ord som religion. Ett bra sÀtt att ÀndÄ försöka göra det Àr att ringa in det som verkar vara lika i alla religioner.

Gemenskapen lika viktig En religion bestĂ„r ocksĂ„ av gemenskap mellan mĂ€nniskor som har en gemensam uppfattning om vad det Ă€r de Ă€r bundna till eller visar vördnad för. Religionen kring Uluru bestĂ„r kanske bara av nĂ„got tusental personer och finns i stort sett bara dĂ€r anangustammen bor. Andra religioner kan vĂ€xa och spridas ut över vĂ€rlden och fĂ„ miljontals medlemmar över tiden. De fem sĂ„ kallade vĂ€rldsreligionerna – hinduism, judendom, buddhism, kristendom och islam – Ă€r alla exempel pĂ„ detta.

Det heliga Ă€r inte alltid heligt för andra Det heliga Ă€r centralt NĂ€r britterna koloniserade Australien pĂ„ 1800talet drabbades aboriginerna pĂ„ mĂ„nga olika sĂ€tt. MĂ„nga forskare menar att det som Ă€r gemensamt Stora omrĂ„den som tidigare var orörd natur blev för alla religioner Ă€r att de troende uppfattar Ă„kerfĂ€lt eller beteshagar för djur. Att vissa nĂ„got som heligt. Ordet helig kommer av platser var heliga för aboriginerna hindhel i betydelsen oskadad, ren eller rade inte britterna att lĂ€gga beslag frisk. Att mĂ€nniskor uppfattar Ordet religion pĂ„ dem. Aboriginerna hade alltid nĂ„got som heligt betyder att de kommer frĂ„n latinets religio. levt som jĂ€gare och samlare. Nu Ă€r mycket ”rĂ€dda om det”. Det betyder ungefĂ€r blev de anklagade för tjuvjakt Det heliga mĂ„ste försvaras nĂ€r de jagade innanför engelsmot onda krafter och ibland att vara bunden till mot mĂ€nniskor som inte mĂ€nnens staket. NĂ€r aborigieller har samma tro. Men det nerna inte kunde leva som att visa vördnad för heliga Ă€r ocksĂ„ nĂ„got som förut pĂ„verkades bĂ„de deras de troende Ă€r lite ”rĂ€dda för”. kultur och deras möjligheter att en gudomlig kraft. De kĂ€nner att det finns en stor utöva sin religion. kraft i det heliga som de inte sjĂ€lva Men Ă€ven britterna hade sĂ„dant kan kontrollera. som de sjĂ€lva höll för heligt. Runt om i I fallet med Uluru kunde vi se att anangu Australien byggde de kyrkor i sina byar. Kyrkoruppfattar berget som heligt. De ska skydda det. na var heliga rum för de kristna och de krĂ€vde Men de uppfattar det ocksĂ„ som en helig plikt sjĂ€lvklart att aboriginerna skulle respektera detta. att göra det. Det innebĂ€r att de ocksĂ„ uppfattar Man försökte ocksĂ„ fĂ„ allt fler bland aboriginerUluru som en kraft som de mĂ„ste respektera och na att övergĂ„ till kristendomen. De aboriginer lyda. SjĂ€lva ordet religion betyder ocksĂ„ att vara som höll fast vid sin gamla tro möttes dĂ€remot bunden till eller visa vördnad för nĂ„gon form av inte med respekt. Det som Ă€r heligt för en mĂ€ngudomlig kraft. niska eller för en grupp behöver alltsĂ„ inte vara heligt för andra. Religionskunskap – att undersöka tro

utkik_religion_inlaga.indd 11

11

2014-09-29 14:19


Liknande problem för andra ursprungsfolk Det som hÀnde med aboriginernas religion i Australien har stora likheter med vad som hÀnde med indianernas tro i Amerika och med mÄnga afrikanska religioner vid ungefÀr samma tid. I Sverige och i Norge behandlades samer pÄ ett likartat sÀtt frÄn 1600-talet och framÄt.

Enligt gammal samisk tro var naturen helig pÄ ett sÀtt som liknar aboriginernas religion. Ett exempel pÄ det Àr en samisk seite. Med det menas en klippa eller en sten med ett lite annorlunda utseende. Vid dessa seitar kunde samerna utföra religiösa offer genom att skÀnka en del av sin jaktfÄngst som gÄva till gudarna. Detta förbjöds av den svenska staten pÄ 1600-talet dÄ alla samer skulle tvingas att bli kristna. Troligen Àr det en seite som du ser pÄ den hÀr bilden.

Att undersöka mĂ€nniskors tro – varför dĂ„? I nĂ€stan alla religioner finns det personer som har ansvar för att leda gudstjĂ€nster eller sköta de heliga byggnaderna. Andra Ă€r verksamma med att tolka de religiösa traditionerna pĂ„ nya sĂ€tt. En del av dem lever hela sitt liv genom och för religionen och mĂ„nga uppfattar det knappast som ett arbete utan snarare som ett sĂ€tt att leva. SĂ„ Ă€r det exempelvis för de flesta andliga* ledare inom vĂ€rldsreligionerna. De kan ha olika titlar och funktioner men har Ă€ndĂ„ stora likheter. Hos samer, indianer och aboriginer brukar sĂ„dana ledare kallas schamaner*. I judendomen har en församlingsledare titeln rabbin medan kristendomen har prĂ€ster och islam imamer.

12

Att arbeta med religion – utanför religionerna Men det finns ocksĂ„ de som arbetar med religiösa frĂ„gor utan att ha fĂ„tt sitt uppdrag frĂ„n nĂ„gon sĂ€rskild religion. Din religionskunskapslĂ€rare Ă€r ett exempel pĂ„ det. I det fallet Ă€r det skolan som Ă€r arbetsgivare och uppdraget kommer frĂ„n den svenska staten som tycker det Ă€r viktigt att alla elever i skolan skaffar sig kunskaper om religioner och andra livsĂ„skĂ„dningar*. PĂ„ större tidningar och pĂ„ radio- och tvkanaler hĂ€nder det att det finns journalister som sĂ€rskilt arbetar med att bevaka vad som hĂ€nder inom religioner och andra livsĂ„skĂ„dningar. Kul-

Religionskunskap – att undersöka tro

utkik_religion_inlaga.indd 12

2014-09-29 14:19


turarbetare (exempelvis författare, filmskapare, musiker och konstnĂ€rer) kan ocksĂ„ arbeta med religiöst innehĂ„ll utan att nödvĂ€ndigtvis vara troende sjĂ€lva. Religionsvetenskap – mĂ„nga olika sĂ€tt att undersöka religioner

Vid vÀrldens universitet finns det olika forskare som försöker ta reda pÄ mer om mÀnniskors tro. En del Àr religionshistoriker och de sysslar med att beskriva hur religionerna uppstÄr och hur de utvecklas. Ofta Àr religionshistoriker intresserade av de religiösa ledarna, viktiga hÀndelser inom religionerna och de religiösa skrifterna. Andra forskare Àr religionssociologer och de försöker med vetenskapliga metoder ta reda pÄ vilken betydelse religioner har för samhÀllen och för olika grupper av mÀnniskor. Religionspsykologer forskar om varför mÀnniskor blir troende över huvud taget. En metod Àr att frÄga mÀnniskor vad de upplever i olika religiösa sammanhang, en annan att undersöka hur mÀnniskor förestÀller sig en gud eller hur de tÀnker om ett liv efter döden.

Men egentligen Àr det hÀr inte helt nytt. Under medeltiden* var stÀderna ocksÄ internationella mötesplatser för handelsmÀn frÄn nÀr och fjÀrran, och i den antika storstaden Rom trÀngdes en miljon mÀnniskor frÄn romarrikets alla hörn. SÄ var det ocksÄ i den arabiska staden Bagdad dÄ denna var som störst pÄ 1000-talet. Det nya nu Àr att de flesta bor i stÀder och att utvecklingen ser likartad ut över hela jordklotet. DÀrför kan man se den nuvarande förÀndringen som en del av den pÄgÄende globaliseringen*. Globaliseringen pÄverkar ocksÄ mÀnniskorna pÄ landsbygden, eftersom de har allt tÀtare kontakt med omrÄden som ligger lÄngt frÄn den egna hemtrakten. Utvecklingen stÀller krav pÄ oss som lever i den hÀr tiden. För att vi ska kunna visa respekt för varandra och inte krÀnka det som nÄgon annan tycker Àr heligt Àr det viktigt att ha kunskap om andra mÀnniskors tro. Det Àr alltsÄ det som gör religionskunskapen sÀrskilt viktig just nu.

Religionskunskap behövs för vĂ„r vĂ€rld Men varför arbetar vi egentligen med religionskunskap i skolan? Det finns mĂ„nga skĂ€l till det. NĂ„gra kan du lĂ€sa om hĂ€r. Vi mĂ„ste kunna förstĂ„ varandra Idag bor mer Ă€n hĂ€lften av vĂ€rldens sju miljarder mĂ€nniskor i stĂ€der och andelen ökar snabbt genom fortsatt inflyttning. I mĂ„nga av de större stĂ€derna Ă€r det dĂ€rför mycket vanligt med invĂ„nare som kommer frĂ„n alla vĂ€rldsdelar. I en del storsstadsregioner bor det mĂ€nniskor frĂ„n i stort sett hela jorden. Ett exempel pĂ„ detta Ă€r Stockholm dĂ€r det 2014 fanns invĂ„nare frĂ„n 187 av FN:s 194 lĂ€nder. Även om mĂ„ngfalden inte Ă€r sĂ„ stor överallt sĂ„ Ă€r det alltsĂ„ mycket vanligt i vĂ„r tid att folk och kulturer möts och blandas, bĂ„de i Sverige och i de flesta av jordens lĂ€nder.

Sedan 2006 kan svenska poliser bÀra en religiös huvudbonad om de vill. En av de anstÀllda vid passpolisen pÄ Arlanda flygplats utanför Stockholm har hijab*, den muslimska huvudduken, pÄ jobbet.

Religionskunskap – att undersöka tro

utkik_religion_inlaga.indd 13

13

2014-09-29 14:19


Förr var söndagen en vilodag dÄ affÀrer var stÀngda och mÄnga gick pÄ gudstjÀnster i kyrkorna. Idag Àr det vanligt att göra veckans inköp pÄ helgerna.

Vi behöver förstĂ„ vart vi Ă€r pĂ„ vĂ€g 
 Samtidigt pĂ„gĂ„r en annan viktig förĂ€ndring i en stor del av vĂ€rlden. Den förĂ€ndringen kallas sekularisering. Med det menas att religioner fĂ„r allt mindre betydelse för samhĂ€llet och att mĂ€nniskor i högre grad Ă€n tidigare söker ickereligiösa svar pĂ„ sina frĂ„gor om livet och döden. Sverige Ă€r ett av de mest sekulariserade lĂ€nderna i vĂ€rlden. HĂ€r Ă€r det exempelvis allt fĂ€rre personer som deltar i kyrkornas gudstjĂ€nstliv. I andra lĂ€nder har sekulariseringen inte alls gĂ„tt lika lĂ„ngt och det finns religionsforskare som menar att det ocksĂ„ finns en motsatt trend i vĂ€rlden. Enligt dessa forskare verkar religionernas betydelse öka idag. Ett exempel pĂ„ det Ă€r situationen i Afrika dĂ€r bĂ„de kristendom och islam fortfarande fĂ„r allt fler anhĂ€ngare. Även i lĂ€nder som Ă€r sekulariserade finns det vissa tecken pĂ„ att intresset för religiösa frĂ„gor ökar. Kommer religionernas betydelse att vĂ€xa eller minska i framtiden? Är det i sĂ„ fall bra eller dĂ„ligt? Ja, det beror förstĂ„s pĂ„ vilket perspektiv man sjĂ€lv har. Men att ta reda pĂ„ mer om religioner hjĂ€lper oss att förstĂ„ hur utvecklingen ser ut. Det ger oss ocksĂ„ större möjligheter att sjĂ€lva ta stĂ€llning i sĂ„dana frĂ„gor. 14


 och varifrĂ„n vi kommer Tidigare hade religionerna ett mycket stort inflytande pĂ„ samhĂ€llet och mĂ€nniskorna överallt i vĂ€rlden, ocksĂ„ i de sekulariserade lĂ€nderna. Om vi ska förstĂ„ varför mĂ€nniskor lever eller tĂ€nker pĂ„ ett visst sĂ€tt i olika delar av vĂ€rlden mĂ„ste vi alltsĂ„ rĂ€kna med den roll religionerna har haft fram till nu. Vad som anses vara rĂ€tt och vad som anses vara orĂ€tt i ett samhĂ€lle hĂ€nger ofta samman med de religioner som funnits dĂ€r lĂ€nge. Ett lands lagar Ă€r ofta pĂ„verkade av den eller de religioner som varit starkast i landet. MĂ„nga historiska hĂ€ndelser och förĂ€ndringar har pĂ„ nĂ„got sĂ€tt med religion att göra. I Sverige fick exempelvis Gustav Vasa större makt genom att pĂ„skynda en viktig förĂ€ndring i den kristna tron under den sĂ„ kallade reformationen, se s. 133. MĂ€ngder med kulturminnen har ocksĂ„ med religion att göra. Det finns kyrkor, tempel och andra gudstjĂ€nstbyggnader som Ă€r mycket gamla och Ă€ldre tiders litteratur, musik och konst blir alldeles obegriplig om vi inte vet nĂ„got om den religiösa vĂ€rldsbild som fanns förr.

Religionskunskap – att undersöka tro

utkik_religion_inlaga.indd 14

2014-09-29 14:19


Religionsfrihet – viktigt i vĂ„r tid De flesta av vĂ€rldens lĂ€nder Ă€r idag mĂ„ngreligiösa. Det betyder att det finns fler Ă€n en religion i landet, ofta flera olika. I sĂ„dana lĂ€nder Ă€r begreppet religionsfrihet extra viktigt. Med religionsfrihet menas att var och en har rĂ€tt att tillhöra vilken religion han eller hon vill men ocksĂ„ Artikel 18 Var och en har rĂ€tt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rĂ€tt innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutövning, gudstjĂ€nst och religiösa sedvĂ€njor. ur FN:s deklaration om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna

rĂ€tten att stĂ„ utanför alla religioner och inte vara troende alls. Det Ă€r bland annat det som orden ”tankefrihet ”och ”samvetsfrihet” innebĂ€r i FN:s deklaration om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna. Religionsfrihet – inte sjĂ€lvklart överallt

Trots att FN:s deklaration om de mÀnskliga rÀttigheterna ska vara en gemensam grunduppfattning i alla medlemslÀnder sker det mÄnga brott mot denna deklaration. I en del lÀnder Àr det fortfarande svÄrt att utöva en religion som avviker frÄn den som de flesta andra har. PÄ sÀtt och vis kan man sÀga att konflikten om Uluru handlar om detta. Men det finns ocksÄ mycket mera omfattande religionsförföljelser. Det hÀnder att mÀnniskor jagas pÄ flykt, misshandlas, torteras och dödas för att de har en annan tro Àn makthavarna i landet vill att de ska ha. Och det hÀnder Ànnu att mÀnniskor som uttrycker kritik mot religioner blir straffade för det. Ibland utbryter det ocksÄ fientligheter och till och med krig mellan grupper som tillhör olika religioner. I lÀnder som Sverige blir mÀnniskor dÄ och dÄ utsatta för hatbrott pÄ grund av sin religionstillhörighet. Med det menas allt frÄn krÀnkningar, i form av tillmÀlen (att bli kallad för nÄgot fult), till överfall och misshandel. Men FN:s deklaration om de mÀnskliga rÀttigheterna har ÀndÄ gjort det möjligt att sÀga att detta Àr fel och varför det Àr det. Deklarationen har dÀrför antagligen inneburit en minskning av antalet fall dÀr mÀnniskor har blivit förföljda pÄ grund av sin tro. Att hatbrott uppfattas som ett sÀrskilt allvarligt brott Àr ocksÄ en följd av detta sÀtt att tÀnka. Och att du lÀser religionskunskap kan ocksÄ uppfattas som en fortsatt kamp för att förverkliga artikel 18. Genom kunskap om andra mÀnniskors tro kan vi skapa bÀttre förstÄelse och mindre hat i vÄra mÄngreligiösa samhÀllen. AvstÄndet mellan religionerna minskar i vÀrldens större stÀder. Stockholms största moské invigdes i juni Är 2000. Den stÄr nÀra Katarina kyrka som byggdes pÄ 1600-talet.

Religionskunskap – att undersöka tro

utkik_religion_inlaga.indd 15

15

2014-09-29 14:19


MÀnniskan utforskar rymden och vet allt mer om universum och hur exempelvis stjÀrnor och planeter kom till. Men mÄnga religiöst troende tÀnker att naturvetenskapen inte kan svara pÄ varför vÀrlden kom till. För dem kan religionen ge ett meningsfullt svar pÄ en sÄdan frÄga.

Varför tror mÀnniskor? Det kan vara svÄrt att förstÄ hur troende mÀnniskor tÀnker och kÀnner om man inte sjÀlv Àr troende. En del icke-troende tÀnker att religiös tro beror pÄ att den troende saknar kunskap och att religionerna kommer att försvinna nÀr mÀnniskan har lÀrt sig mer om naturvetenskap. Under vikingatiden var det vanligt att tÀnka att det var Äskguden Tor som var ute och for nÀr det blixtrade och dundrade pÄ himlen. Idag kan Äskan förklaras vetenskapligt. 16

Men mÄnga troende menar att det Àr fel att beskriva deras tro som brist pÄ kunskap. Det finns mÄnga troende som arbetar med naturvetenskap och de flesta menar att det Àr bra att förklara hur nÄgot sker, exempelvis nÀr universum skapades efter big bang* eller nÀr det Äskar. Men samtidigt menar de att naturvetenskapen inte kan svara pÄ varför vÀrlden uppstod och inte heller vad som kan anses vara viktigt i livet.

Religionskunskap – att undersöka tro

utkik_religion_inlaga.indd 16

2014-09-29 14:19


Religionsvetenskapliga förklaringar Religionspsykologer menar att det knappast finns ett enda svar pÄ frÄgan om varför mÀnniskor blir religiösa. Religioner kan ge den troende en kÀnsla av trygghet och samhörighet, bÄde med andra mÀnniskor och med den eller de gudar som man tror pÄ. Den religiösa tron kan ocksÄ ge mÀnniskor inre styrka i svÄra situationer, till exempel om man sörjer nÄgon som Àr död. De flesta forskarna menar att den religiösa tron ÀndÄ inte enbart kan förklaras med mÀnniskors behov av gemenskap, trygghet och styrka. Snarare Àr den religiösa tron ett annat slags

”sprĂ„k” med vilket man kan tala om sĂ„dant som man inte riktigt kan förstĂ„ med sitt förnuft. Religionshistorikern Mircea Eliade (1907– 1986) menade att det var omöjligt att svara pĂ„ om tron pĂ„ en gud var nĂ„got som mĂ€nniskorna hade ”hittat pĂ„â€ för att de hade behov av guden eller om religionen var nĂ„got som guden hade ”gett” mĂ€nniskorna som en idĂ©. Även om vi inte kan komma fram till nĂ„got svar pĂ„ de hĂ€r frĂ„gorna kan de vara betydelsefulla att stĂ€lla. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt fĂ„r vi chansen att tĂ€nka igenom viktiga saker om livet och den vĂ€rld som vi lever i. Och kanske kan vi bli lite klokare pĂ„ oss sjĂ€lva, oavsett om vi Ă€r troende eller inte.

Religionskunskap – att undersöka mĂ€nniskors tro Men religionskunskap handlar ocksĂ„ om att försöka förstĂ„ hur en religion utvecklas och förĂ€ndras genom olika tolkningar. För att fĂ„ reda pĂ„ det undersöker vi viktiga 


NĂ€r vi studerar religioner handlar det alltsĂ„ om att försöka sĂ€tta sig in i hur mĂ€nniskor tĂ€nker och hur de upplever vĂ€rlden. Ett sĂ€tt att göra det Ă€r att ta reda pĂ„ centrala tankegĂ„ngar inom en religion. Vilka tankar finns det exempelvis om 
 ‱


 en eller flera gudar och vĂ€rldens skapelse? ‱


 mĂ€nniskans plats och roll i vĂ€rlden? ‱


 rĂ€tt och orĂ€tt, liv och död?

‱


 berĂ€ttelser, myter och urkunder. ‱


 hĂ€ndelser, profeter* och andra ledare. ‱


 tolkningstraditioner och riktningar.

Ett annat sĂ€tt Ă€r att undersöka vilka handlingar som de troende anser vara viktiga. DĂ„ söker vi svar pĂ„ frĂ„gor som exempelvis rör 


Ett fjĂ€rde omrĂ„de att undersöka rör sambanden mellan religion och samhĂ€lle. HĂ€r stĂ€ller vi bland annat frĂ„gor om makt och demokrati, lag och rĂ€tt, krig och fred, man och kvinna, familj och gemenskap, kĂ€rlek och sex, fattiga och rika. Alla dessa frĂ„gor kan sammanfattas med 


‱


 gudstjĂ€nster, böner och andra riter. ‱


 Ă„rets viktigaste helger.

‱


 hur pÄverkas samhÀllen av religionen?

‱


 vardagens handlingar.

‱


 hur pÄverkas religionen av samhÀllen?

Religionskunskap – att undersöka tro

utkik_religion_inlaga.indd 17

17

2014-09-29 14:19


HINDUISM

– EN VÄRLDSRELIGION

H

induismen Ă€r förmodligen vĂ€rldens Ă€ldsta nu levande religion. Den uppstod för mĂ„nga tusen Ă„r sedan i Indien. De flesta hinduer försöker inte övertyga andra mĂ€nniskor om att just deras religion Ă€r bĂ€st. De menar att mĂ„nga olika vĂ€gar leder till Gud pĂ„ samma sĂ€tt som olika floder leder till havet. DĂ€rför spelar det ingen större roll vilken religion mĂ€nniskor har – mĂ„let Ă€r Ă€ndĂ„ ett och detsamma.

Övergripande frĂ„gor till kapitlet ‱

Hur pĂ„verkar religionen hinduers liv? ‱

Hur pĂ„verkar hinduismen och samhĂ€llet varandra? ‱

Hur pÄverkar hinduismen vÀsterlandet och andra religioner?

Vajra och alla som hon kÀnner kastar fÀrg pÄ varandra under holi-festen. Det Àr för att fira vÄrens ankomst. Förr firades festen bara av landets hinduer men idag har den blivit sÄ populÀr att den firas av nÀstan alla i Surinam.

Det urÄldriga och heliga sprÄket sanskrit Àr slÀkt med flera europeiska sprÄk. Ordet OM eller AUM Àr sÀrskilt heligt och anvÀnds ofta som en symbol för hinduismen. HÀr upprepas det tolv gÄnger i cirkeln runt elefantguden Ganesha. SjÀlva ordet OM kan sÀgas vara en symbol för allting. Men det viktigaste Àr Àr ljudet, nÀr ordet lÄngsamt uttalas.

236

Hinduism – en vĂ€rldsreligion

utkik_religion_inlaga.indd 236

2014-09-29 14:25


Hinduiskt bröllop i London, England. Allt följer den hinduiska traditionen och bröllopet kan besökas av flera tusen mÀnniskor.

Kvinnor har större möjligheter till ett sjÀlvstÀndigt liv i storstÀderna i Indien. DÀr blandas gammalt med nytt och dÀr kan kvinnorna lÀttare komma undan det urgamla kastsystemet och kanske gifta sig med vem de vill.

Anjuman och mÄnga andra mÀn gÄr pÄ glödande kol för att visa sin trohet mot religionen. SÄ har traditionen varit i snart hundra Är pÄ Fidjiöarna.

En grupp kvinnliga pilgrimer har anlĂ€nt till ett tempel i Nepal för att dyrka Sita som var gift med Rama, en av hinduismens mest kĂ€nda gudar. Hinduism – en vĂ€rldsreligion

utkik_religion_inlaga.indd 237

237

2014-09-29 14:25


Guden Shivas gÄva Floden Ganges flyter fram i norra Indien. Vattnet och det nÀringsrika slammet efter monsunregnens översvÀmningar ger stora skördar av ris och vete. SlÀtten runt floden Àr dÀrför ett av vÀrldens mest folkrika och tÀttbefolkade omrÄden. Enligt en gammal berÀttelse störtade Ganges en gÄng i tiden ner frÄn himlen och hotade att drÀnka mÀnniskorna. Men guden Shiva fÄngade floden i sitt hÄr och lade sedan mjukt och försiktigt ner den pÄ marken. Det Àr en anledning till att mÄnga dyrkar Shiva som den viktigaste av hinduismens gudar.

Den heliga staden Varanasi Vid Ganges ligger en av vĂ€rldens Ă€ldsta stĂ€der, Varanasi. Den Ă€r hinduismens allra heligaste stad. Varanasi kallas ocksĂ„ Kashi – ljusets stad. Det beror pĂ„ ljuset som Ă„terkastas frĂ„n de mĂ„nga guldklĂ€dda tornen pĂ„ stadens mer Ă€n tvĂ„ tusen tempel. Det viktigaste templet, och flera andra, Ă€r byggda till guden Shivas Ă€ra. Miljontals pilgrimer* kommer till staden varje Ă„r. Minst en gĂ„ng i livet hoppas troende hinduer kunna vallfĂ€rda* dit och helst vill man Ă€ven dö dĂ€r. Man tror att Shivas makt Ă€r sĂ„ stor i Varanasi att han

De mÄnga templen i Varanasi bildar nÀstan en mur lÀngs Ganges vÀstra strand. Men mellan byggnaderna finns breda stentrappor, sÄ kallade ghats, som leder ner till floden. De troende anser att ett bad i floden kan rena mÀnniskor frÄn deras synder. Allra viktigast Àr morgonbönen ute i vattnet. Redan lÄngt före soluppgÄngen trÀngs dÀrför mÀn och kvinnor i alla Äldrar pÄ trappstegen. Vid nÄgra av dessa ghats brinner ocksÄ stÀndiga likbÄl. De döda ska nÀmligen brÀnnas sÄ att sjÀlarna kan lÀmna sina gamla kroppar och söka sig vidare till nya.

238

Hinduism – en vĂ€rldsreligion

utkik_religion_inlaga.indd 238

2014-09-29 14:25


i dödsögonblicket kan viska heliga ord i örat pĂ„ den döende, och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt rĂ€dda honom eller henne undan Ă„terfödelsen. MĂ„let för en hindu Ă€r nĂ€mligen att slippa födas pĂ„ nytt och istĂ€llet förena sig med vĂ€rldssjĂ€len – brahman.

Pilgrimsresor Liksom i de andra vÀrldsreligionerna Àr pilgrimsresor till heliga platser mycket vanliga. Vart tolfte Är firas exempelvis vÀrldens största fest kumbha mela i staden Prayag vid floden Ganges. DÄ kommer mer Àn 70 miljoner mÀnniskor dit under ett sex veckor lÄngt firande. Sedan Äker de

ofta vidare till de stora templen i Varanasi och andra stÀder innan de ÄtervÀnder hem. DÄ har de ofta med sig heligt vatten frÄn Ganges som sÀgs vara fÀrskt till nÀsta firande. Mindre Kumbha Mela-fester firas i andra stÀder vart tredje Är. Om det Àr för lÄngt att resa till Ganges eller en annan helig plats kan man besöka deras kopior. Alla heliga platser finns nÀmligen i flera exemplar som alla rÀknas som lika mycket vÀrda att besöka. Det kan tyckas konstigt men Àr egentligen inte mÀrkligare Àn att judar, kristna och muslimer kan möta Gud i vilka synagogor, kyrkor eller moskéer som helst.

Religion och folk Hinduismen Ă€r förmodligen vĂ€rldens Ă€ldsta religion och den tredje största i vĂ€rlden. Religionen har sitt centrum i Indien dĂ€r mer Ă€n 80 procent av befolkningen, eller nĂ€stan en miljard, Ă€r anhĂ€ngare. Hinduismen Ă€r ocksĂ„ mycket viktig i det lilla grannlandet Nepal. Dessutom finns det hundratusentals hinduer i flera andra lĂ€nder i Asien. Till lĂ€nderna Guyana och Surinam i Sydamerika invandrade indiska arbetare under 1800-talet. DĂ€rför Ă€r mer Ă€n en fjĂ€rdedel av dessa lĂ€nders befolkning hinduer idag. PĂ„ samma sĂ€tt var det i slutet av 1800-talet i södra Afrika. Idag tillhör dĂ€rför varannan person pĂ„ ögruppen Mauritius hinduismen. Det bor hinduer ocksĂ„ i Europa men England Ă€r det enda landet med en stor hinduisk befolkning – cirka 800 000 – som framför allt bor i London. I Sverige finns det enligt hinduiska organisationer omkring 7 000 hinduer.

Folket pĂ„ andra sidan Indus Ordet hindu kommer ursprungligen frĂ„n persiskan och betyder ”folket pĂ„ andra sidan av floden Indus”. Hinduism betyder dĂ€rför ”den religion som hinduerna har”. Det Ă€r alltsĂ„ andra mĂ€n-

niskors namn pĂ„ denna religion. Indierna sjĂ€lva föredrar begreppet sanatana dharma – ”den eviga lĂ€ran”.

Hinduismens Ă€ldsta historia Hinduismen strĂ€cker sig mĂ„nga tusen Ă„r bakĂ„t i tiden. Men eftersom forskarna inte har kunnat tolka det allra Ă€ldsta skriftsprĂ„ket vet man inte sĂ„ mycket om den tidiga religionen. Omkring 1500 f.v.t. kom folk som talade indoariska sprĂ„k till den indiska halvön via bergspassen i nordvĂ€st. Dessa folk brukar kallas för indoarier*. Indoariernas religion och kultur blandades med gamla indiska tankar och idĂ©er. DĂ€rmed skapades den religionsform som vi idag kallar hinduismen. En mycket skiftande religion Hinduismen har ingen tydlig början och ingen gemensam organisation. Den kan dĂ€rför se mycket olika ut frĂ„n plats till plats. Hinduismen kan till och med beskrivas som tron pĂ„ en eller mĂ„nga gudar, eller kanske ingen alls. Att hinduismen kan beskrivas pĂ„ sĂ„ olika sĂ€tt beror ocksĂ„ pĂ„ dess lĂ„nga historia. Hinduism – en vĂ€rldsreligion

utkik_religion_inlaga.indd 239

239

2014-09-29 14:25


Svastikan (hakkorset) Àr en mycket gammal symbol för solen. I Indien Àr den ocksÄ en lyckosymbol. PÄ bilden anvÀnds Svastikan i samband med Diwalifesten (se s. 249). I vÀstvÀrlden ser man oftast mycket negativt pÄ svastikan eftersom nazisterna tog över och gjorde den till sin symbol.

Återfödelsen De gamla indiska skrifterna skrevs pĂ„ det heliga sprĂ„ket sanskrit. Detta sprĂ„k anvĂ€nds idag nĂ€stan bara under gudstjĂ€nsterna. Men de gamla tankarna som framfördes i skrifterna har pĂ„verkat hinduerna genom Ă„rtusendena. SĂ€rskilt viktiga Ă€r tankarna om Ă„terfödelsen.

Brahman, atman och samsara Brahman – vĂ€rldssjĂ€len finns överallt. Den finns ocksĂ„ i varje levande varelse och kallas dĂ„ för atman. Atman Ă€r oförstörbar. NĂ€r mĂ€nniskan dör flyttar den helt enkelt vidare till en ny kropp. Det Ă€r detta som brukar kallas Ă„terfödelse. Ibland anvĂ€nder man i vĂ€sterlandet istĂ€llet ordet reinkarnation. Den stĂ€ndiga följden av Ă„terfödelser kallas samsara. 240

Liksom en mÀnniska lÀgger av sig sina gamla klÀder och tar pÄ sig nya, sÄ lÀgger atman av sig sin gamla kropp och trÀder in i en ny kropp. ur Bhagavadgita

Lagen om karma Atman byter inte kropp hur som helst. Den följer lagen om karma. Med det menar man att resultatet av alla handlingar som en mÀnniska gjort under sitt liv bestÀmmer var atman ska ta vÀgen nÀsta gÄng. En god karma betyder ett bÀttre nÀsta liv medan en dÄlig karma betyder ett sÀmre nÀsta liv. Atman kan ocksÄ Äterfödas i ett djur. PÄ detta sÀtt vandrar atman vidare i en stÀndig följd av Äterfödelser tills slutmÄlet nÄs.

Hinduism – en vĂ€rldsreligion

utkik_religion_inlaga.indd 240

2014-09-29 14:25


MĂ„let – att bryta Ă„terfödelsen Hinduerna ser inte den stĂ€ndiga följden av födslar som nĂ„got positivt. MĂ„let för en hindu Ă€r istĂ€llet att bryta Ă„terfödelsen. Det gĂ€ller att befria atman sĂ„ att den pĂ„ nytt kan förena sig med vĂ€rldssjĂ€len – brahman. Man brukar jĂ€mföra detta med smĂ„ vattendroppar som stĂ€ndigt Ă€r pĂ„ vĂ€g mot vĂ€rldshavet. NĂ€r de till sist förenas med havet gĂ„r det inte lĂ€ngre att urskilja enstaka droppar. Att bli fri frĂ„n Ă„terfödelsen Ă€r att uppnĂ„ ett lyckligt tillstĂ„nd av frihet och odödlighet. Detta tillstĂ„nd kallas moksha (befrielse, frĂ€lsning*).

Handlingens vÀg

Att noggrant och plikttroget utföra sitt dagliga arbete Àr att gÄ handlingens vÀg. Hit rÀknas ocksÄ de goda gÀrningar man gör mot sina medmÀnniskor. Att resa till heliga platser och delta i olika ritualer kan ocksÄ ge en god karma. DÀrför tror mÄnga indier att den som dör i den heliga staden Varanasi kan slippa Äterfödas. Kunskapens vÀg

Genom att studera och meditera* över de heliga skrifterna försöker man genom kunskapens vÀg förstÄ sambandet mellan atman och brahman. För att lyckas med detta mÄste man sitta orörlig pÄ en avskild plats och noggrant kontrollera sin andning. Ibland kallar man denna metod för yoga. En del av dem som utövar yoga (sÄ kallade yogis) kan bli oerhört skickliga pÄ att kontrollera sin kropp. Exempelvis kan de minska sin andning eller antalet hjÀrtslag till nÀstan ingenting.

Enligt hinduismen innebÀr döden att sjÀlen Äterföds i en ny kropp. Tecknet i bildens mitt Àr ett sÄ kallat evighetstecken. Med det tecknet vill konstnÀren visa att Äterfödelserna kan fortsÀtta i all evighet.

VÀgar mot mÄlet Att bryta Äterfödelsen Àr svÄrt. Men de heliga skrifterna berÀttar om flera möjliga vÀgar mot mÄlet. Tre av frÀlsningsvÀgarna, kÀrlekens, handlingens och kunskapens vÀg, Àr vanligare Àn de andra. KÀrlekens vÀg

Den kanske vanligaste vÀgen brukar kallas kÀrlekens vÀg. Den innebÀr att man mycket kÀrleksfullt koncentrerar alla sina tankar pÄ gudarna och det gudomliga. Man kan sjunga heliga sÄnger eller be till gudastatyerna dÀr gudarna anses vara nÀrvarande. Genom sÄdana handlingar skapar man trygghet och glÀdje i samhÀllet.

En del hinduer försöker bryta Äterfödelsen med hjÀlp av yoga.

Hinduism – en vĂ€rldsreligion

utkik_religion_inlaga.indd 241

241

2014-09-29 14:25


FÖRDJUPNING & METOD

Analysera urkunder

Heliga skrifter

Krishna) som kör hans hÀst och vagn inser Arjuna att han trots allt mÄste göra sin plikt som krigare och kÀmpa mot fienden.

Vedaböckerna Hinduismens Àldsta tankar och idéer finns i Vedaböckerna. Ordet veda betyder vetande (om det gudomliga). En del av böckerna kan vara fyra tusen Är gamla eller Ànnu Àldre. Vedaböckerna Àr indelade i fyra samlingar varav Rigveda Àr den Àldsta. Den innehÄller över tusen sÄnger till nÄgra av de Àldsta gudarnas Àra.

Genom dig, Krishna, har jag nu förstÄtt. HÀr stÄr jag, fri frÄn tvivel: jag skall handla sÄ som du önskar. ur Bhagavadgita

Men Bhagavadgita diskuterar ocksÄ andra viktiga begrepp som exempelvis tillbedjan, sanning, givmildhet och medlidande.

Hymn till Agni Den aldrig Ă„ldrande stĂ„r bland snĂ„ren. Girigt griper han sin föda, ryter dĂ„nande som himlavalvet. 
 NĂ€r du, Agni, som en tjur hungrigt anfaller trĂ€den, dĂ„ svartnar din vĂ€g, du icke-Ă„ldrande, som trĂ€nger fram i lysande vĂ„gor. ur Rigveda

Upanishaderna Senare tillkom andra skrifter som försökte utveckla en del av tankarna i Vedaböckerna. De viktigaste av dessa skrifter brukar kallas Upanishaderna. Det betyder ungefĂ€r ”hemlig undervisning som man fĂ„r nĂ€r man sitter nĂ€ra mĂ€staren”. Upanishaderna innehĂ„ller mĂ„nga funderingar kring vĂ€rldssjĂ€len – brahman. Oftast tĂ€nkte man sig brahman som en evig och oĂ€ndlig sjĂ€l som var nĂ€rvarande i allt och som var grunden till allt. Fyllda av brahman Ă€r de ting vi ser, Fyllda av brahman Ă€r de ting vi inte ser. Ur brahman strömmar allt som Ă€r 
 ur Upanishaderna

Bhagavadgita Den allra mest lÀsta skriften Àr dock Bhagavadgita (Herrens sÄng). Den handlar om krigaren Arjuna som Àr beredd att anfalla fienderna nÀr han plötsligt upptÀcker sina egna slÀktingar bland dem. Han fÄr samvetskval och vÀgrar först att strida. Men efter ett samtal med den man (guden

242

PrÀster med de heliga böckerna i spetsen av en procession*. Tecknen som Àr mÄlade i deras pannor visar att de dyrkar guden Vishnu. Tre vÄgrÀtta streck hade istÀllet symboliserat guden Shiva.

1. Agni Àr eldens gud. Hur mÀrker man det i texten ur Rigveda? 2. Hur skulle de tre urkunderna kunna sÀga nÄgot om kÀrlekens, kunskapens och handlingens vÀg inom hinduismen? Motivera ditt svar. 3. JÀmför kraven pÄ krigaren i Bhagavadgita med kraven pÄ jihad i islam (se s. 206). Vilka skillnader och vilka likheter ser du? Motivera ditt svar. 4. Hur kan de tre texterna visa att hinduismen gÄr att beskriva som bÄde poly- och monoteistisk (se s. 22 och 243)? Motivera svaret.

Hinduism – en vĂ€rldsreligion

utkik_religion_inlaga.indd 242

2014-09-29 14:25


Brahma, Vishnu och Shiva – tre av hinduismens gudar.

MĂ„nga gudar eller en enda gud? Hinduismen kan beskrivas som en polyteistisk religion med mĂ€ngder av gudar och gudinnor. Somliga sĂ€ger att det finns 30 miljoner. Varför sĂ„ mĂ„nga? LĂ€rda hinduer sĂ€ger ibland att de mĂ„nga gudarna bara speglar olika sidor av den gudomliga brahman, pĂ„ samma sĂ€tt som kristendomen eller islam beskriver Gud pĂ„ skiftande sĂ€tt: ”Herren”, ”Den evige” och sĂ„ vidare. Om man accepterar detta synsĂ€tt kan Ă€ven hinduismen sĂ€gas vara en monoteistisk religion. Förr talade mĂ€nniskor ofta om gudar som kunde hĂ€rska över olika naturfenomen som vinden, vattnet eller Ă„skan. Ett sĂ„dant exempel Ă€r eldens gud, Agni. Med tiden fick dock andra gudar allt större betydelse. De allra viktigaste idag Ă€r Brahma, Vishnu och Shiva.

Brahma – skaparen Brahma rĂ€knas som universums skapare. Att han, liksom de andra gudarna, har övermĂ€nsk-

liga krafter förstĂ„r man av de mĂ„nga armarna. Brahma brukar avbildas med fyra huvuden och med de heliga Vedaböckerna i hĂ€nderna. Dessa böcker berĂ€ttar ocksĂ„ varför Brahma har fyra huvuden. En gĂ„ng i tiden skapade Brahma kvinnan av ett stycke kött ur sin egen kropp. Hon blev det vackraste och ljuvligaste som fanns och Brahma kĂ€nde ett starkt begĂ€r efter henne. Men kvinnan var blyg och gömde sig stĂ€ndigt. För att lĂ€ttare kunna hitta henne sköt Brahma upp nya huvuden ur sin kropp. Till sist hade han fyra huvuden och kunde se i alla vĂ€derstreck samtidigt. DĂ„ kunde kvinnan inte lĂ€ngre undkomma Brahma. De lĂ„g med varandra och hon födde dĂ€refter mĂ€nniskoslĂ€ktet. Brahmas uppgift var att skapa vĂ€rlden. DĂ€refter ingriper han inte lĂ€ngre i vad som sker. Av denna anledning finns det inte heller sĂ„ mĂ„nga tempel till hans Ă€ra. Hinduism – en vĂ€rldsreligion

utkik_religion_inlaga.indd 243

243

2014-09-29 14:25


Hinduismen i samhÀllet Det Àr alltid svÄrt att veta vad i det indiska samhÀllet som beror pÄ religionen och vad som beror pÄ annat. Nedan följer nÄgra exempel dÀr religionen spelar och har spelat en viktig roll.

Kastsystemet NĂ€r indoarierna trĂ€ngde in i nordvĂ€stra Indien under 1500-talet f.v.t. delade de in befolkningen i fyra grupper, sĂ„ kallade kaster: ‱ PrĂ€sterna som studerade de heliga skrifterna och arbetade i templen. ‱ Krigarna som regerade i landet och försvarade samhĂ€llet. ‱ Bönderna, handelsmĂ€nnen och hantverkarna som utförde arbete som de tog betalt för. ‱ Slavarna och tjĂ€nstefolket som skulle passa upp pĂ„ alla andra i samhĂ€llet. Indoarierna placerade sig sjĂ€lva i de tre högsta kasterna medan de flesta indierna hamnade i den lĂ€gsta kasten. Det gick mycket skarpa grĂ€nser mellan de olika kasterna, och giftermĂ„l över grĂ€nserna var otĂ€nkbart. MĂ€nniskorna föddes in i sina kaster och kunde aldrig lĂ€mna dem. Man ansĂ„g att det hĂ€ngde samman med den karma man skaffat sig i föregĂ„ende liv. Den som var född inom en kast hade alltsĂ„ bara fĂ„tt det liv han eller hon förtjĂ€nat. Med tiden delades varje kast upp i flera tusen undergrupper. Diskriminering* pĂ„ grund av kast förbjöds strax efter Indiens sjĂ€lvstĂ€ndighet 1947. Men kaster betyder fortfarande mycket i stora delar av landet. MĂ„nga hinduer anser att kastsystemet har skapats av gudarna. Och nĂ„got som Ă€r gudomligt kan, enligt dem, inte Ă€ndras eller avskaffas.

250

”De oberörbara”

Allra lĂ€ngst ner i kastsystemet finns de mĂ€nniskor som har de sĂ€msta och smutsigaste jobben i samhĂ€llet. De har lĂ€nge betraktats som orena och kallats ”de oberörbara”. MĂ„nga hundratusen oberörbara lĂ€mnar dĂ€rför hinduismen i protest och övergĂ„r till buddhismen, kristendomen eller islam för att fĂ„ ett större mĂ€nniskovĂ€rde. De kastlösa, som börjat kalla sig daliter (förtryckta), anvĂ€nder ofta helt nya sĂ€tt att förbĂ€ttra sin situation. Ett exempel pĂ„ det Ă€r nĂ€r unga daliter klĂ€r sig som amerikanska rapmusiker och skriver musik som riktar sig mot kastsystemet. PĂ„ YouTube finns mycket sĂ„dan musik. För att kastsystemet snabbare ska upplösas och försvinna har myndigheterna garanterat de kastlösa en viss mĂ€ngd platser vid Indiens universitet. Att kastsystemet trots allt har förlorat en del av sin kraft mĂ€rktes 1997 nĂ€r en dalit för första gĂ„ngen valdes till Indiens president – K R Naranyan.

Mahatma Gandhi Mahatma Gandhi (1869–1948) hette egentligen Mohandas Karamchand Gandhi. Mahatma var ett Ă€rofullt tillnamn som betyder ”den store anden”. Gandhi, som kom frĂ„n en rik köpmansfamilj, utbildade sig till advokat i Storbritannien. Under nĂ€rmare 20 Ă„r i Sydafrika kom han sedan att arbeta för indiska gruppers rĂ€ttigheter. Vid sin Ă„terkomst till Indien 1909 övertog han ledarskapet för det politiska partiet Indian National Congress och började pĂ„ heltid arbeta mot fattigdom och kastvĂ€sende. Samtidigt kĂ€mpade han för kvinnors frigörelse och indisk sjĂ€lvstĂ€ndighet frĂ„n Storbritannien. Gandhi Ă€r sĂ€rskilt kĂ€nd för att alltid ha anvĂ€nt passivt motstĂ„nd. Han utgick dĂ„ frĂ„n den hinduiska levnadsregeln ahimsa (ickevĂ„ld). Enligt Gandhi fick den som anvĂ€nde vĂ„ld mot mĂ€nniskor eller djur en dĂ„lig karma. De som utsat-

Hinduism – en vĂ€rldsreligion

utkik_religion_inlaga.indd 250

2014-09-29 14:25


Gandhi (i vita klĂ€der) stödde de oberörbara, som han kallade harijans (Guds barn), genom att sjĂ€lv stĂ€da toaletter och utföra annat ”smutsigt arbete”.

tes för vÄldet fick dÀremot god karma. Gandhi menade till och med att ahimsa var ytterligare en frÀlsningsvÀg utöver de tre som du redan lÀst om (s. 241). Frigörelsen frÄn Storbritannien kom 1947. Gandhi sjÀlv blev mördad Äret dÀrpÄ.

Hinduiska kvinnors kamp för lika vĂ€rde Trots Gandhis och andra ledande politikers arbete för kvinnors frigörelse kan det fortfarande vara mycket svĂ„rt för kvinnor i Indien. MĂ„nga mĂ€n betraktar kvinnor som mindre vĂ€rda. Det hĂ€nder att blivande förĂ€ldrar anvĂ€nder ”ultraljud” för att ta reda pĂ„ om deras kommande barn Ă€r en flicka. MĂ„nga vĂ€ljer dĂ„ att göra abort*. Det Ă€r visserligen olagligt att göra abort pĂ„ grund av barnets

kön i Indien men det Ă€r svĂ„rt att kontrollera. En bidragande orsak till det hĂ€r beteendet Ă€r att det Ă€r dyrt med giftermĂ„l och att det enligt traditionen Ă€r flickans förĂ€ldrar som ska betala vad bröllopet kostar och dessutom en sĂ„ kallad hemgift*. Det pĂ„gĂ„r dock en förĂ€ndring i framför allt stĂ€derna och bland de unga kvinnorna. De rör sig mera fritt i samhĂ€llet, skaffar sig utbildning och arbetar inom mĂ„nga nya yrken. Trots gamla traditioner av kvinnoförtryck har rikare kvinnor eller kvinnor av högre kast kunnat ta sig upp i samhĂ€llet. MĂ„nga av dem har universitetsutbildning och bra betalda arbeten. Flera ledande politiker Ă€r kvinnor. Exempelvis var Indira Gandhi Indiens tredje premiĂ€rminister under Ă„ren 1980–1984. Hinduism – en vĂ€rldsreligion

utkik_religion_inlaga.indd 251

251

2014-09-29 14:25


Indiska kvinnor har samlats för att diskutera hemlösa familjers situation.

De fattigaste kvinnorna som tillhör en lÄg kast eller daliterna har det sÀmst. Men under 2000-talet har kampen för en förÀndring av villkoren ocksÄ för de fattiga kvinnorna i Indien blivit mera omfattande. Dalitkvinnor har skapat egna organisationer med tusentals medlemmar som samlas till demonstrationer och möten. Det hÀnder att kvinnor som kÀmpar för sina rÀttigheter och krÀver inflytande i samhÀllet hÀmtar stöd frÄn hinduiska berÀttelser om starka gudinnor som Durga och Kali.

Korna i det indiska samhĂ€llet Kon har en alldeles speciell plats i det indiska samhĂ€llet. Den har kallats ”en gudagĂ„va” som gett mĂ€nniskor mycket av det som de behövde. Det Ă€r knappast nĂ„gon slump att den Ă€lskade gu252

den Krishna Àr en herde som vaktar kor. Ibland har kornas betydelse förklarats med den viktiga roll de hade i det gamla bondesamhÀllet, och som de fortfarande har pÄ sina hÄll i Indien. Kon gav mÀnniskorna mjölk, yoghurt, smör och ost som man kunde Àta men ocksÄ anvÀnda vid religiösa sammankomster. Dyngan (avföringen) kunde man ha som byggnadsmaterial eller torka och anvÀnda som brÀnsle. Kon födde ocksÄ oxarna som hjÀlpte till som dragdjur i jordbruket. Idag har kor inte en lika stor ekonomisk betydelse i Indien, speciellt inte för mÀnniskorna i storstÀderna. Men den symboliska* betydelsen kan ÀndÄ vara stor. För mÄnga indier Àr kon alltsÄ en helig varelse. Att behandla en ko illa, eller rentav döda henne, anser de dÀrför vara ett av de vÀrsta brott som en mÀnniska kan begÄ.

Hinduism – en vĂ€rldsreligion

utkik_religion_inlaga.indd 252

2014-09-29 14:26


Hinduismen och vÀsterlandet Under 1960-talet var den engelska musikgruppen The Beatles vÀrldens mest framgÄngsrika. Deras fans och tidningarna bevakade dÀrför allt som de fyra medlemmarna gjorde. I mitten av 1960-talet började den yngste av beatlarna, George Harrison, intressera sig för indiska instrument. Flera av Beatles lÄtar kom ocksÄ att innehÄlla sÄdana instrument och indiskinspirerade melodier. Snart övergick hans intresse Àven till indisk religion och meditation. Andra vÀsterlÀnningar hade visserligen Àgnat sig Ät detta tidigare men nu ökade intresset mycket kraftigt.

År 1968 fick George Harrison med sig de övriga medlemmarna av Beatles pĂ„ en resa till Indien för att studera meditation. De hade lĂ€rt kĂ€nna en indisk vishetslĂ€rare vid namn Maharishi som hade startat rörelsen Transcendental Meditation, eller TM som den ofta kallas. Beatles Indienresa bidrog alltsĂ„ till det ökande intresset för hinduism i Europa och USA. En tid dĂ€refter förklarade George Harrison att han var anhĂ€ngare av den hinduiska Krishna-rörelsen. Senare lĂ€mnade han ocksĂ„ stora penningbidrag till denna rörelse. Harrison dog i cancer 2001 och askan efter hans kropp spreds i Ganges.

Krishna-rörelsen Det var 1966 som ISKCON (International Society for Krishna Consciousness) bildades i New York. Den Àr dock mera kÀnd som Hare Krishna. Det namnet kommer frÄn en text som anhÀngarna stÀndigt lÀser eller sjunger: Hare Krishna Hare Krishna Krishna Krishna Hare Hare Hare Rama Hare Rama Rama Rama Hare Hare

1967 gav Beatles ut skivan Sgt. Pepper’s Lonely Hearts Club Band. Omslaget pryddes av bilder av mĂ€nniskor som pĂ„verkat John Lennon, Ringo Starr, Paul McCartney och George Harrison (i bildens mitt) under deras liv. Bland annat finns det med flera indiska vishetslĂ€rare. Även Mahatma Gandhi skulle ha varit med pĂ„ bilden men han mĂ„lades över pĂ„ begĂ€ran av skivbolaget EMI. Det var nĂ€mligen bara 20 Ă„r sedan han hade lett den indiska frihetskampen mot koloniallandet Storbritannien.

En sĂ„dan text kallas ett mantra*. Genom att upprepa mantrat sĂ€gs man bli medveten om att Krishna Ă€r den allra högsta av gudens alla avatarer. Att Krishna Ă€r sĂ„ viktig innebĂ€r ocksĂ„ att boken Bhagavadgita (se s. 242) Ă€r betydelsefull eftersom det berĂ€ttas sĂ„ mycket om Krishna dĂ€r. Hare Krishna finns idag i mĂ„nga lĂ€nder runt om i vĂ€rlden. Organisationen driver gĂ„rdar och skolor samt restauranger som enbart serverar vegetarisk mat. SĂ„dana restauranger finns bland annat i Stockholm och Göteborg och kallas Govindas. Hare Krishna-medlemmarna följer fyra sĂ€rskilda regler: Hinduism – en vĂ€rldsreligion

utkik_religion_inlaga.indd 253

253

2014-09-29 14:26


Hare Krishna-medlemmar i fÀrggranna klÀder kan ibland ses spela och sjunga pÄ gator och torg.

‱ De Ă€r vegetarianer. ‱ Sex fĂ„r bara förekomma inom Ă€ktenskapet och med avsikten att skaffa barn. ‱ Spel om pengar Ă€r förbjudet. ‱ Inga droger fĂ„r förekomma. Till droger rĂ€knas ocksĂ„ alkohol, kaffe och tobak. Hare Krishna Ă€r en av fĂ„ hinduiska rörelser som aktivt försöker vĂ€rva nya medlemmar. Ibland kan man se medlemmarna, i speciella frisyrer och fĂ€rggranna klĂ€der, spela och sjunga pĂ„ gator och torg. DĂ„ kan man fĂ„ nĂ„gra karameller eller broschyrer som en gĂ„va. Men samtidigt förvĂ€ntas man lĂ€mna en gĂ„va (pengar) tillbaka. Att ge och fĂ„ gĂ„vor Ă€r nĂ€mligen en viktig del av religionen.

254

TM och yoga Meditationen gĂ„r ut pĂ„ att man med hjĂ€lp av ett personligt mantra ska meditera under en kvart tvĂ„ gĂ„nger om dagen. MĂ„let Ă€r att ta sig bort frĂ„n vardagens tankar till ett ”högre” tillstĂ„nd. Det har diskuterats om TM endast Ă€r en meditationsteknik eller om den ocksĂ„ Ă€r hinduisk. Rörelsen hĂ€vdar sjĂ€lv att den Ă€r förenlig med alla andra religioner och att man inte mĂ„ste vara hindu för att anvĂ€nda sig av TM. PĂ„ samma sĂ€tt har anvĂ€ndningen av yoga diskuterats. De flesta i vĂ€stvĂ€rlden anser dock att yoga kan anvĂ€ndas av alla, oavsett religion. DĂ€rför kan man ocksĂ„ delta i denna aktivitet pĂ„ exempelvis mĂ„nga gym.

Hinduism – en vĂ€rldsreligion

utkik_religion_inlaga.indd 254

2014-09-29 14:26


FÖRDJUPNING & METOD

KĂ€lluppgift

Hur vÀljer du information? InformationskÀlla A: Wikipedia

Srila Prabhupada Srila Prabhupada A.C. Bhaktivedanta Swami Prabhupada född 1 september 1896 i Calcutta, VĂ€stbengalen, Indien, som Abhay Charan De, död 14 november 1977, var en indisk andlig ledare och grundare av den hinduiskt baserade Krishnarörelsen och dess internationella vegetariska restaurangkedja Govindas. Srila Prabhupada pĂ„började spridandet av sĂ„ kallad Gaudiya Vaishnavism (jfr Dvaita) eller “Bengalisk Vaishnavism” i vĂ€stvĂ€rden 1965 genom en resa till New York. Året efter grundade Prabhupada Det Internationella SĂ€llskapet för Krishnamedvetande (ISKCON) i USA för att skapa ett forum för hinduism i vĂ€st. 1996 utfĂ€rdade Indiens regering ett jubileumsfrimĂ€rke till Srila Prabhupadas Ă€ra. http://sv.wikipedia.org/wiki/Srila_Prabhupada, hĂ€mtad 2013-11-15. ©CC-BY-SA 3.0 .

InformationskĂ€lla B: Nationalencyklopedin Prabhupada [pra'bu-], egentligen Abhay Charan De, kallad Swami Prabhupada, 1896–1977, indisk guru, grundare av Krishnarörelsen. Efter ett liv som familjefar drog sig Prabhupada vid 54 Ă„rs Ă„lder tillbaka frĂ„n hustru och barn, och gick nio Ă„r senare in i hinduismens traditionella livsstadium av försakelse. Som en följd av att han mĂ„nga Ă„r tidigare fĂ„tt i uppdrag av sin guru att sprida KrishnahĂ€ngivenheten över hela vĂ€rlden reste han 1965 till USA och grundade dĂ€r Krishnarörelsen 1966. http://www.ne.se/lang/prabhupada, Nationalencyklopedin, hĂ€mtad 2013-11-15.

InformationskĂ€lla C: Hare Krishna, Stockholm Hans Gudomliga NĂ„d Shrila A.C. Bhaktivedanta Swami Prabhupada Ă€r grundare-acharya till ISKCON. I Sverige kallas det vanligen Krishnarörelsen eller “Hare Krishna”. Efter 43 Ă„rs förberedelser Ă„kte Shrila Prabhupada 1965 till New York City med en fraktĂ„ngare. DĂ„ var han praktisk taget utfattig. Det var efter nĂ€stan ett Ă„r av stora svĂ„righeter som han grundade det Internationella SĂ€llskapet för Krishnamedvetande (ISKCON) i juli 1966. Under hans omsorgsfulla vĂ€gledning, vĂ€xte sĂ€llskapet till en vĂ€rldsomspĂ€nnande organisation under ett decennium, med över 140 ashramas (kloster), skolor, tempel, institut och jordbrukssamhĂ€llen.

Hur skulle du anvĂ€nda de hĂ€r informationskĂ€llorna om du skulle skriva ett arbete om Prabhupada, Krishnarörelsens grundare? 1. Jag skulle vĂ€lja att endast anvĂ€nda en kĂ€lla, nĂ€mligen 
 2. Jag skulle vĂ€lja att anvĂ€nda tvĂ„ av kĂ€llorna, nĂ€mligen 
 3. Jag skulle vĂ€lja att anvĂ€nda alla tre kĂ€llorna. Motivera ditt val (1, 2 eller 3) och förklara hur du vĂ€rderat informationen i de tre kĂ€llorna.

http://www.harekrishnastockholm.com/, hÀmtad 2013-11-15.

Hinduism – en vĂ€rldsreligion

utkik_religion_inlaga.indd 255

255

2014-09-29 14:26


SAMMANFATTNING

HINDUISM – EN VÄRLDSRELIGION Hinduismen Ă€r vĂ€rldens tredje största religion med omkring en miljard anhĂ€ngare. Religionen har sitt centrum i Indien och Nepal, men det finns flera miljoner hinduer i andra lĂ€nder runt om i vĂ€rlden. Hinduismen har ingen gemensam organisation. DĂ€rför kan den se mycket olika ut frĂ„n plats till plats. Omkring 1500 f.v.t. kom folk som talade indoariska sprĂ„k till den indiska halvön via bergspassen i nordvĂ€st. Deras religion och kultur blandades dĂ„ med gamla indiska tankar och idĂ©er till den allra Ă€ldsta formen av hinduism. Vedaböckerna berĂ€ttar om nĂ„gra grundlĂ€ggande tankar inom hinduismen. LĂ€ngre fram utvecklades dessa tankar i skriftsamlingen Upanishaderna. Den allra mest lĂ€sta boken Ă€r dock Bhagavadgita som handlar om den enskilda mĂ€nniskans funderingar kring plikt och ansvar. GrundlĂ€ggande Ă€r tron pĂ„ Ă„terfödelse – samsara. VĂ€rldssjĂ€len – brahman – finns överallt. Brahman finns ocksĂ„ inom varje levande varelse och kallas dĂ„ för atman. Atman bor bara tillfĂ€lligt i mĂ€nniskokroppen. Var den hamnar efter döden beror pĂ„ den karma (summan av alla goda och onda handlingar) som mĂ€nniskan tidigare skaffat sig. En god karma ger ett bĂ€ttre liv och en dĂ„lig karma ett sĂ€mre. MĂ„let Ă€r att bryta Ă„terfödelsen sĂ„ att atman kan Ă„tergĂ„ till brahman. Detta innebĂ€r ett tillstĂ„nd av frihet och odödlighet som kallas moksha. Handlingens vĂ€g (att plikttroget utföra sitt dagliga arbete och göra goda gĂ€rningar) och kunskapens vĂ€g (att förstĂ„ sambandet mellan atman och brahman) Ă€r tvĂ„ möjliga vĂ€gar att bryta Ă„terfödelsen. Den vanligaste vĂ€gen Ă€r dock kĂ€rlekens vĂ€g som innebĂ€r att man mycket kĂ€rleksfullt koncentrerar alla sina tankar pĂ„ det gudomliga. Hinduismen har mĂ„nga miljoner gudar och brukar dĂ€rför kallas en polyteistisk religion. De viktigaste gudarna Ă€r Brahma (skapare av liv), Vishnu (uppehĂ„llare av liv) och Shiva (förstörare 256

av liv) samt deras hustrur Sarasvati, Lakshmi och Parvati. Gudarna kan ingripa pĂ„ jorden genom att upptrĂ€da som mĂ€nniskor eller djur (avatarer). Enligt en del hinduer Ă€r de mĂ„nga gudarna bara olika former av den gudomliga vĂ€rldssjĂ€len, brahman. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt kan ocksĂ„ hinduismen sĂ€gas vara en monoteistisk religion. Indiens kastvĂ€sen har funnits mycket lĂ€nge. Enligt detta system tillhör varje mĂ€nniska den kast han eller hon föds in i och förblir i den resten av sitt liv. MĂ€nniskans karma avgör sedan hennes plats i nĂ€sta liv. Ursprungligen fanns det endast fyra kaster men med tiden har varje kast delats upp i en mĂ€ngd undergrupper. De som har allra lĂ€gst kast (daliterna) brukar kallas ”oberörbara”. Idag Ă€r det förbjudet att diskriminera nĂ„gon pĂ„ grund av kast i Indien och kastvĂ€sendet spelar ocksĂ„ en mindre roll i storstĂ€derna Ă€n det gör pĂ„ landsbygden. En av dem som arbetade sĂ€rskilt hĂ„rt mot kastsystemet var Mahatma Gandhi. Gandhi bidrog Ă€ven till Indiens frigörelse frĂ„n Storbritannien. Hans levnadsregel var ahimsa (ickevĂ„ld). En del hinduiska traditioner vĂ€rderar kvinnor lĂ€gre Ă€n mĂ€n. Under senare tid har dock rikare kvinnor eller kvinnor frĂ„n högre kast lyckats ta sig upp i samhĂ€llet och skaffa sig universitetsutbildning och bra betalda arbeten. Men ocksĂ„ kvinnor som Ă€r lĂ„gkastiga har börjat krĂ€va förĂ€ndringar. Kon anses av mĂ„nga hinduer vara en ”gudagĂ„va”. En av orsakerna till det Ă€r antagligen alla nyttigheter som kon kan ge mĂ€nniskan i form av livsmedel och hjĂ€lp i jordbruket. Intresset för Indien och hinduismen har lĂ€nge varit stort i Europa och USA. En bidragande orsak till detta Ă€r att en del mycket kĂ€nda personer i vĂ€st – som exempelvis medlemmarna i musikgruppen The Beatles – har sökt sig till hinduismen. TvĂ„ exempel pĂ„ rörelser med hinduiska rötter och som finns i vĂ€stvĂ€rlden Ă€r Krishna-rörelsen och TM.

Hinduism – en vĂ€rldsreligion

utkik_religion_inlaga.indd 256

2014-09-29 14:26


1. PÄ vilka olika sÀtt mÀrks det att hinduerna anser Ganges vara en helig flod?

8. Resonera kring om hinduismen Àr en polyteistisk eller en monoteistisk religion?

2. "Hinduismen" och "sanatana dharma" Àr egentligen samma sak. VarifrÄn kommer de olika uttrycken? Vad betyder de och vilket uttryck anvÀnder indierna helst sjÀlva?

9. Vilka Àr hinduismens tre viktigaste gudar och vilka roller har de i vÀrlden?

3. Beskriv hur hinduismen vÀxte fram och hur religionen sedan förÀndrats. Förklara ocksÄ varför hinduismen varierar sÄ mycket mellan olika platser. 4. Vilka Àr hinduismens heliga skrifter? NÀmn nÄgot om innehÄllet i dem. Vilken av skrifterna lÀses mest idag? Vad kan det bero pÄ? 5.

a. Skriv en förklaring till begreppen samsara, brahman, atman, karma och moksha. b. Förklara hur orden hÀnger samman. c. JÀmför de fem begreppen med liknande tankar i andra religioner. Förklara och motivera dina jÀmförelser.

6. MÄlet för en hindu Àr att bryta Äterfödelsen. BerÀtta om de olika vÀgarna till mÄlet. Argumentera för vilken av vÀgarna som Àr lÀttast/ svÄrast att följa.

REPETITION & REFLEKTION

FrÄgor

10. Vad Ă€r en avatar inom hinduismen? KĂ€nner du till nĂ„gra avatarer frĂ„n nĂ„got annat sammanhang? Vilka i sĂ„ fall? 11. BerĂ€tta om hur en hinduisk gudstjĂ€nst gĂ„r till. 12. Vad innebĂ€r kastvĂ€sendet? Vilka skĂ€l kan mĂ€nniskor anvĂ€nda för och emot kastvĂ€sendet? 13. "De oberörbara", "Guds barn" eller "daliter (de förtryckta)"? Vilken grupp avses? Vilket namn bör man anvĂ€nda och varför? 14. Hur kan man anvĂ€nda sig av hinduismens lĂ€ror för att bevara eller förĂ€ndra nĂ€r det gĂ€ller 
 a. kvinnornas situation i Indien? b. de kastlösas stĂ€llning? 15. Ge nĂ„gra exempel pĂ„ hur hinduismen pĂ„verkat vĂ€sterlandet.

7. I en av de heliga skrifterna sĂ€gs det att ”OM Ă€r bĂ„gen, atman Ă€r pilen och brahman pilens mĂ„l”. Vad kan författaren ha menat med det?

Viktiga ord ahimsa

brahman

kastsystem

Shiva

atman

diwali

moksha

Vedaböckerna

avatar

ghats

samsara

Vishnu

Bhagavadgita

indoarier

sanatana dharma

yoga

Brahma

karma

sanskrit

Hinduism – en vĂ€rldsreligion

utkik_religion_inlaga.indd 257

257

2014-09-29 14:26


ETIK

– ATT SÖKA MENING

Musikalen Fame skrevs pÄ 1970-talet och Àr en av vÀrldens mest framgÄngsrika scenproduktioner. Bara i London har den setts av över fyra miljoner ÄskÄdare. Den har spelats pÄ teatrar i alla vÀrldsdelar och pÄ tv Àr den en av de mest sedda dramaserierna sedan 1980-talet. Succén har fortsatt och efter mer Àn fyrtio Är spelas den fortfarande dÄ och dÄ.

I’m gonna live forever Fame handlar om nĂ„gra ungdomar som utbildar sig till sĂ„ngare, dansare och skĂ„despelare pĂ„ en scenskola i New York. En del av ungdomarna verkar ha möjlighet att nĂ„ sina mĂ„l medan andra misslyckas redan under sin skoltid. En av huvudpersonerna heter Carmen. I en av musikalens scener sjunger hon en sĂ„ng om sina framtidsdrömmar. Det viktigaste Ă€r att bli sĂ„ berömd att mĂ€nniskor kommer att vĂ€nda sig om efter henne pĂ„ gatorna. Men hon vill ocksĂ„ se sitt

258

namn i tv-reklamen, i filmernas rollistor och pĂ„ tidningarnas löpsedlar. Till slut kommer berömmelsen att lysa upp hela himlen: People will see me and cry. Fame! I’m gonna make it to heaven, light up the sky like a flame. Fame! I’m gonna live forever, baby remember my name 
 ur Fame, text: Dean Pitchford

Etik – att söka mening

utkik_religion_inlaga.indd 258

2014-09-29 14:26


KĂ€rlek, pengar och odödlighet – vad Ă€r viktigt? Att Fame har haft en sĂ„dan framgĂ„ng beror kanske pĂ„ att berĂ€ttelsen har en spĂ€nnande intrig. Publi­ ken vill veta om ungdomarna ska lyckas med sina planer eller inte. En annan anledning Ă€r att mĂ„nga i publiken kan kĂ€nna igen sig i ungdomarnas liv. MĂ„nga drömmer sjĂ€lva om berömmelse eller att tjĂ€na mycket pengar. Huvudpersonernas kĂ€rleks­ bekymmer kan man kanske ocksĂ„ leva sig in i. Men i Carmens sĂ„ng finns dessutom ett par rader som handlar om att hon vill fĂ„ ”evigt” liv. Bygger denna önskan pĂ„ en rĂ€dsla att bli bort­ glömd efter döden? Kan det ocksĂ„ vara ett tema som publiken kĂ€nner igen och uppskattar? 1. Varför tror du att mĂ€nniskor vill bli berömda? Motivera ditt svar. 2. De flesta blir aldrig berömda. Vilken betydelse tror du att kĂ€ndisar har för folk i allmĂ€nhet? 3. Resonera om vilka likheter och skillnader det kan finnas mellan Ă„ ena sidan idoldyrkan (att exempelvis ha bilder pĂ„ en berömd person pĂ„ vĂ€ggen i sitt rum, lĂ€sa massor om personens liv i tidningar eller pĂ„ internetsajter) och Ă„ andra sidan att anvĂ€nda helgon eller andra heliga personer i religionerna som förebilder i livet?

Det hĂ€r kapitlet handlar om 
 I det hĂ€r kapitlet kan du lĂ€sa texter om sĂ„dant som mĂ€nniskor anser vara viktigt eller meningsfullt i livet. Texterna kretsar runt dygdetik, en etisk modell som utgĂ„r frĂ„n hur vi â€Ă€r” som mĂ€nniskor. Till skillnad frĂ„n andra etiska modeller handlar dygdetik alltsĂ„ inte sĂ„ mycket om vilka val eller vilka handlingar vi gör. Dygdetiken försöker snarare utveckla egenskaper som exempelvis mod eller Ă€rlighet. I kapitlet undersöker vi ocksĂ„ viktiga livsfrĂ„gor som exempelvis synen pĂ„ döden. En annan sĂ„dan frĂ„ga Ă€r vad som menas med identiteter och hur identiteter utvecklas. Ett tredje omrĂ„de handlar om kĂ€rlek, sexualitet och andra saker som mĂ€nniskor tycker Ă€r viktiga för att uppfatta livet som meningsfullt. I kapitlet möter du ocksĂ„ uppgifter som tar upp populĂ€rkulturens betydelse för sĂ„dana frĂ„gor.

Övergripande frĂ„gor till kapitlet ‱

Vad innebĂ€r dygdetik och hur skiljer sig den sig frĂ„n de andra etiska modellerna? ‱

Vilka tankar har nĂ„gra kĂ€nda filosofer om livsfrĂ„gor och vilka likheter och skillnader finns det mellan deras tankar och uppfatt­ ningar inom religionerna? ‱

Hur pÄverkas vi av populÀrkulturen nÀr det gÀller synen pÄ livet?

Etik – att söka mening

utkik_religion_inlaga.indd 259

259

2014-09-30 09:33


Dygdetiken – de personliga egenskapernas etik Ordet dygd Ă€r ett gammalt fornnordiskt ord som Ă€r beslĂ€ktat med orden duktig och att duga. MĂ„nga uppfattar kanske ocksĂ„ ordets betydelse som lite gammaldags. I Ă€ldre tider var det till exempel vanligt att kalla den person som aldrig bröt mot regler och normer för en ”dygdig” person. Med normer menas olika förestĂ€llningar om vad som anses ”normalt” i en grupp eller i ett samhĂ€lle. Den som bryter mot en norm kan bli utfrusen ur en gemenskap. Om normen ocksĂ„ Ă€r en lag – bli bestraffad för sitt ”normbrott”.

Vad Àr en god mÀnniska? Men dygdetik handlar enligt nutida tolkningar egentligen inte alls om egna eller andras reg-

ler, sÄdant behandlas ju i pliktetiken (se s. 72). Dygdetik Àr snarare förmÄgan att kunna fatta sjÀlvstÀndiga beslut i mÄnga olika situationer. För att kunna göra det menar dygdetikerna (filosofer och andra tÀnkare som menar att dygdetik Àr den bÀsta etiska modellen) att man ska intressera sig för vad som menas med att vara en god mÀnniska.

Modern etik med antika rötter Den amerikanska filosofen Martha Nussbaum (född 1947) menar att dygdetiken kan hjÀlpa oss att hantera vardagen pÄ ett bÀttre sÀtt eftersom vi varje dag blir tvungna att fatta mÀngder av beslut i stort och smÄtt. Om vi varje gÄng skulle tvingas

Martha Nussbaum under en diskussion med rektorn för universitetet i Bologna i Italien.

260

Etik – att söka mening

utkik_religion_inlaga.indd 260

2014-09-29 14:26


Att utvecklas mot ett mÄl

Aristoteles till höger (med blÄ mantel) diskuterar med sin lÀrare Platon. MÄlning frÄn 1500-talet.

tÀnka efter och förklara varför vi gör pÄ ett visst sÀtt skulle det bli mycket svÄrt att vÀlja. I praktiken avgörs ÀndÄ de flesta frÄgor genom nÄgon form av situationsetik (se s. 75). Det viktiga Àr dÀrför att istÀllet utveckla sina personliga egenskaper. PÄ sÄ sÀtt vÀljer vi nÀstan alltid automatiskt det som vi anser Àr rÀtt i olika situationer. Nussbaum och andra nutida dygdetiker utgÄr ofta frÄn Aristoteles, en filosof* som levde i Grekland pÄ 300-talet f.v.t. Enligt Aristoteles handlar dygdetiken om att söka efter en balans mellan olika ytterligheter. Hans ideal Àr den gyllene medelvÀgen.

En tanke som Aristoteles menade var alldeles grundlĂ€ggande var att allting hade en mening i form av ett mĂ„l. MĂ„let för ett blomfrö Ă€r att bli en blomma. Men om fröet ska kunna gro och plantan utvecklas till en vacker blomma mĂ„ste den ha rĂ€tt blandning av vatten, nĂ€ring och ljus. FĂ„r den för lite av nĂ„got kan den dö eller hindras i vĂ€xten. Samma sak hĂ€nder om blomman fĂ„r för mycket. Lagom Ă€r alltsĂ„ bĂ€st. OcksĂ„ mĂ€nniskan har olika mĂ„l med sitt liv. För att kunna ”blomma ut” mĂ„ste ocksĂ„ hon söka balans och aldrig gĂ„ till överdrifter. Det fanns enligt Aristoteles elva olika dygder som det gĂ€llde att ”odla”. Det övergripande mĂ„let för mĂ€nniskan Ă€r att kunna uppleva lycka. En av de dygder som Aristoteles lyfte fram i sin lĂ€ra handlar om att vĂ„ga göra saker som kan verka hotfulla pĂ„ nĂ„got sĂ€tt. En person som Ă€r feg prövar aldrig nĂ„got som Ă€r farligt, medan en person som Ă€r dumdristig alltid underskattar farorna och gör nĂ€stan vad som helst. I bĂ„da fallen riskerar mĂ€nniskan att aldrig nĂ„ sitt mĂ„l. I det ena fallet för att man gör för lite eller ingenting, i det andra fallet för att man gör för mycket av det farliga, exempelvis nĂ„got som kan skada eller döda andra eller en sjĂ€lv. Mellantinget mellan feghet och dumdristighet var enligt Aristoteles att utveckla sitt mod. PĂ„ samma sĂ€tt var det med de andra dygderna. En person som ger bort allt vad han eller hon Ă€ger Ă€r slösaktig. Efter ett tag har den slösaktige ingenting kvar och kan dĂ€rför varken odla sig sjĂ€lv eller ge bort nĂ„got till nĂ„gon annan i framtiden. Den som aldrig ger nĂ„got till andra Ă€r dĂ€remot snĂ„l och en snĂ„l person har svĂ„rt att fĂ„ vĂ€nner, nĂ„got som Aristoteles ansĂ„g var en förutsĂ€ttning för att kunna kĂ€nna lycka. Mellantinget Ă€r att vara generös och ge bort sĂ„ mycket att det finns nĂ„got kvar. DĂ„ kan man ocksĂ„ rĂ€kna med att andra blir generösa tillbaka. NĂ€r det gĂ€ller vĂ€nlighet, nĂ„got som finns mitt emellan smicker och överdriven kritik, ”grĂ€lsjuka” skrev Aristoteles sĂ„ hĂ€r: Etik – att söka mening

utkik_religion_inlaga.indd 261

261

2014-09-29 14:26


I mĂ€nskligt umgĂ€nge, [
] anses de personer vara smickrare, som för att behaga en prisar allting och aldrig kommer med en invĂ€ndning, utan tror att man inte skall vara obehaglig mot dem man möter. De som i motsats hĂ€rtill opponerar sig mot allt, utan att Ă€gna en tanke Ă„t att de Ă€r plĂ„gsamma betecknas som missbelĂ„tna och grĂ€lsjuka. Aristoteles: ur: Den nickomachiska etiken, karaktĂ€rsdygderna 8.

Idealet var alltsĂ„ vĂ€nlighet. Och den bestĂ„r varken av att aldrig kritisera eller av att alltid göra det. Genom att utveckla sin vĂ€nlighet balanserar man alltsĂ„ vad och hur man talar med andra. Sofrosyne – mĂ„tta i allt

Idealet om den gyllene medelvĂ€gen hade troligen ett religiöst ursprung. I den antika grekiska religionen fanns en idĂ© om att mĂ€nniskan aldrig skulle fĂ„ hybris. Med det menades övermod, det vill sĂ€ga att man trodde att man skulle kunna vara som gudarna. MĂ€nniskan mĂ„ste veta att hon Ă€r dödlig och att det ytterst Ă€r gudarna som avgör hennes öde. MĂ„nga antika grekiska myter och sagor handlar om att mĂ€nniskor inte förstĂ„r skillnaden förrĂ€n det Ă€r för sent. En av dessa sagor handlar om kung Midas som fick kĂ€nna pĂ„ ”rikedomens förbannelse”. Med det menas att en person kan ha hur mycket pengar som helst men sakna förmĂ„gan att anvĂ€nda dem till nĂ„got som Ă€r vĂ€rdefullt. Enligt sagan önskade Midas att allt han rörde vid skulle förvandlas till guld. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt skulle han bli vĂ€rldens rikaste man och dĂ€rmed fĂ„ lika mycket makt som en gud. En dag fĂ„r Midas som han vill. DĂ„ förstĂ„r han – för sent – att rikedom har en begrĂ€nsad betydelse i livet. NĂ€r allt han vidrör förvandlas till guld förlorar det snabbt sitt vĂ€rde. För vem kan klĂ€ sig i guldklĂ€der, sova i en sĂ€ng med guldlakan och bo i ett hus fyllt med guldmöbler? NĂ€r till och med maten och drycken – och familjemedlemmar – stelnar till lysande guld ber Midas gudarna om hjĂ€lp. I sagan Ă€r det vinguden Dionysos som till slut hör kungens bön och hjĂ€lper honom tillbaka till livet. 262

Kung Midas dotter har precis förvandlats till ett stycke livlös metall.

Vad sagan gĂ„r ut pĂ„ Ă€r alltsĂ„ att mĂ€nniskan ska lĂ€ra sig sofrosyne, att söka efter mĂ„tta i allt. Den som blir för rik blir inte lycklig utan kan drabbas av svĂ„ra olyckor. Det Ă€r inte heller bra att vara fattig – idealet Ă€r alltsĂ„ mellantinget mellan ytterligheterna ocksĂ„ inom den antika religionen.

Dygd inom kristendom och islam Under medeltiden* pÄverkades den katolska kyrkan av de antika filosoferna. I kyrkan utvecklades en lÀra som handlar om dygder och som pÄminner om Aristoteles tankar. De dÄliga

Etik – att söka mening

utkik_religion_inlaga.indd 262

2014-09-29 14:26


egenskaperna var frĂ€mst de sju dödssynderna; och de goda representerades av en lĂ„ng rad dygder. Överst fanns de tre gudomliga dygderna tro, hopp och kĂ€rlek. Under dem fanns de fyra kardinaldygderna: rĂ€ttvisa, klokhet, mĂ„ttfullhet och mod – alla dessa fyra fanns med i Aristoteles lista över nödvĂ€ndiga dygder. OcksĂ„ muslimska tĂ€nkare pĂ„verkades av de grekiska filosoferna (se s. 194). Kanske var det denna pĂ„verkan som gjorde att man Ă€ven inom islam utvecklade tankar om att vissa egenskaper var viktigare Ă€n andra. Till dem hör givmildhet (generositet), pĂ„litlighet, Ă€rlighet och att vara plikttrogen.

Kritik mot dygdetiken En del av dem som Àr kritiska mot den nutida anvÀndningen av dygdetik menar att den kan bli för ensidigt inriktad pÄ den personliga lyckan. MÄnga invÀnder ocksÄ mot tanken att mÀnniskor skulle ha ett lika tydligt mÄl med sina liv som ett blomfrö. För en mÀnniska finns mÄnga val att göra i livet och det Àr inte sÀkert att allt gÄr bra bara för att man har utvecklat sina goda egenskaper. En del kritiker menar ocksÄ att dygdetikerna inte tar hÀnsyn till det omgivande

samhÀllet. Ibland kanske man lever under sÄdana villkor att man inte fÄr nÄgon chans att utvecklas. Försvar av dygdetiken

Dygdetiker menar att kritiken inte stĂ€mmer. Det kanske Ă€r riktigt att det kan vara svĂ„rt att utveckla sina goda egenskaper men ocksĂ„ de andra etiska modellerna har sina begrĂ€nsningar. Exempelvis kan knappast pliktetiken eller sinnelagsetiken lösa de riktigt stora frĂ„gorna i vĂ€rlden, som exempelvis klimatförĂ€ndringarna. Även om man handlar varor som Ă€r Fairtrade eller skĂ€nker pengar till tiggare pĂ„verkas inte vĂ€rlden i tillrĂ€ckligt stor utstrĂ€ckning. Varken fattigdom pĂ„ hemmaplan eller i vĂ€rlden i stort blir löst med sĂ„dana smĂ„ – och i och för sig goda – handlingar. Dygdetikerna menar att vad som behövs i vĂ„r tid Ă€r fler mĂ€nniskor som lever hela sina liv i balans – kanske mĂ„ste vi för att klara de stora utmaningarna i framtiden förĂ€ndra hela vĂ„rt sĂ€tt att leva? Dygdetikerna menar alltsĂ„ att deras modell bygger pĂ„ en helhetssyn pĂ„ mĂ€nniskan och hennes vĂ€rld. Den Ă€r inte alls inriktad pĂ„ den enskilda mĂ€nniskans lycka utan pĂ„ alla mĂ€nniskors vĂ€lbefinnande.

Korset, ankaret och hjÀrtat Àr symboler för tro, hopp och kÀrlek. Symbolerna hÀnger över Storgatan i Jakobstad i Finland varje jul.

Etik – att söka mening

utkik_religion_inlaga.indd 263

263

2014-09-29 14:26


FÖRDJUPNING & METOD

Etiska modeller

I am Malala Pakistan Àr ett av de lÀnder i vÀrlden som har den största andelen analfabeter*. VÀrst Àr det för kvinnorna. Situationen har visserligen förbÀttrats nÄgot under en lÄng rad av Är men fortfarande finns det stora svÄrigheter, och skillnaden mellan pojkar och flickor Àr mycket stor. Under de senaste Ären har skillnaden dessutom ökat. Enligt FN var det Är 2013 endast 62 procent av flickorna i Äldern 15 till 24 Är som kunde lÀsa och skriva medan 78 procent av pojkarna i samma Älder kunde göra det. En orsak till skillnaden mellan pojkar och flickor Àr att mÄnga mÀnniskor (omkring 65 procent) lever pÄ landsbygden i Pakistan och dÀr Àr det van-

ligare att mÀnniskor hÄller sig till gamla seder och bruk. Enligt sÄdana traditioner ska kvinnor endast vara hemma och sköta familjen, inte ha utbildning och arbete. DÀrför behöver inte flickor gÄ i skolan och lÀra sig lÀsa. En del hÀnvisar till olika texter i islams heliga skrifter och menar att det Àr religionen som stÀller krav pÄ att mÀn och kvinnor ska leva i skilda vÀrldar. Men ocksÄ de som vill ha förÀndringar kan hÀnvisa till religionen. I sÄ vÀl Koranen som i haditherna finns texter som handlar om att kvinnor ska kunna utbilda sig och att de har rÀtt till egna inkomster (se s. 205). Det finns mÄnga pakistanier som menar att det Àr denna tolkning av islam som Àr den rÀtta. En del av dem arbetar dÀrför hÄrt för att fler flickor ska kunna gÄ i skolan. En av aktivisterna heter Malala Yousafza, född 1997. Redan vid 11 Ärs Älder började hon uppvakta pakistanska politiker för att fÄ dem att lagstifta om att alla förÀldrar skulle göra som hennes mamma och pappa och sÀnda sina döttrar till skolan, inte bara sönerna.

Talibanernas mordförsök I Pakistan och Afghanistan finns en politisk och religiös rörelse som kallas talibanrörelsen. Medlemmarna vill absolut inte att kvinnor och mÀn ska vara jÀmstÀllda. De menar att kvinnor helst ska stanna i hemmet och bara undantagsvis vara utomhus, och i sÄ fall iförda heltÀckande burkhor (kroppstÀckande sjalar). Talibanerna Àr kÀnda för sina vÄldsamma metoder och för att de en tid styrde hela Afghanistan med hjÀlp av sina vapen. I Pakistan har talibaner sprÀngt flera flickskolor i luften. För talibanerna var Malala, en ung flicka som öppet krÀvde ökad jÀmstÀlldhet i Pakistan, en person som de till varje pris ville stoppa. DÀrför genomförde rörelsen ett attentat mot henne 2012, dÄ Malala var 15 Är gammal. En gÀrningsman dök plötsligt upp och sköt ett skott i hennes ansikte och ett i hennes nacke. Hon var ytterst nÀra att dö.

264

Etik – att söka mening

utkik_religion_inlaga.indd 264

2014-09-29 14:26


Fortsatt kamp Trots sina svĂ„ra skador har Malala fortsatt att kĂ€mpa för flickors rĂ€tt till utbildning i Pakistan. Hon har ocksĂ„ fĂ„tt stöd frĂ„n FN och frĂ„n flera politiska ledare i lĂ€nder som Storbritannien och USA. Ett upprop har skapats med rubriken ”I am Malala”. Uppropet har undertecknats av flera miljoner mĂ€nniskor vĂ€rlden över. I uppropet framstĂ€lls samma krav som Malala redan gjort: alla barn bĂ„de i Pakistan och i alla andra lĂ€nder mĂ„ste fĂ„ en grundlĂ€ggande utbildning. SĂ€rskilt vĂ€nder man sig mot att flickor fortfarande blir diskriminerade.

Vill inte hĂ€mnas SjĂ€lv har Malala sagt att hon inte Ă„ngrar sin kamp, trots att hon var sĂ„ nĂ€ra att bli dödad. Hon sĂ€ger i en tidningsintervju att om hon Ă„terigen skulle möta en taliban och fĂ„ chansen att hĂ€mnas skulle hon inte göra det eftersom hon dĂ„ skulle ”sĂ€nka sig” till hans lĂ„ga nivĂ„. IstĂ€llet skulle hon lugnt förklara varför hon har rĂ€tt och han har fel. Sedan kan talibanen göra vad han vill. Hon Ă€r inte rĂ€dd för honom.

1. Att Malala inte Ă€r feg Ă€r helt klart. Men Ă€r hon modig eller dumdristig? Resonera om vad som talar för och vad som talar emot den ena eller den andra egenskapen hos henne. 2. I tabellen ovan har vi försökt beskriva dygder genom att ange vad som kan vara â€Ă¶verdrifter” och vad som kan vara ”underdrifter” till den egenskap som utmĂ€rker dygden. VĂ€lj ut tre av dygderna i tabellen och försök beskriva vad som Ă€r typiskt för a. en person som lever enligt en sĂ„dan dygd.

överdrift

dygd – gyllene medelvĂ€g

underdrift

dumdristig

modig

feg

slösaktig

generös

snÄl

smickrande

vÀnlig

ovÀnlig

millimeterrÀttvis

rÀttvis

orÀttvis

verklighetsfrÀmmande

klok

okunnig

omÄttlig

mÄttfull

försynt

nitisk

Ă€rlig

oÀrlig

överambitiös

plikttrogen

slarvig

Ă€relysten

pÄlitlig

ohederlig

3. VĂ€lj ut en omtalad person som brukar förekomma i media, gĂ€rna nĂ„gon omskriven kĂ€ndis. Det kan ocksĂ„ vara en pĂ„hittad rollkaraktĂ€r frĂ„n nĂ„gon tv-serie (som exempelvis Carmen i musikalen Fame som du kunde lĂ€sa om i början av kapitlet). Du kan ocksĂ„ ta nĂ„gon karaktĂ€r i ett datorspel. Beskriv personens egenskaper – sĂ„ som du uppfattar dem – med hjĂ€lp av tabellen. Reflektera ocksĂ„ över varför det Ă€r sĂ„ svĂ„rt att avgöra vilka egenskaper en person har eller inte har.

b. en person som överdriver en sÄdan dygd. c. en person som har egenskaper som inte lever upp till dygden. Motivera dina beskrivningar.

Etik – att söka mening

utkik_religion_inlaga.indd 265

265

2014-09-29 14:26


Bild frÄn tunnelbanan i Moskva. I vÀrldens storstÀder finns det mÀngder med möjliga identiteter. Vilka Àr vi egentligen?

Identitet – vem Ă€r du? Vilka vĂ€rderingar vi har, vad vi tycker Ă€r viktigt och vad vi anser vara en dygd beror till stor del pĂ„ vilka vi Ă€r och vilka erfarenheter vi har gjort i livet. UppvĂ€xt, det omgivande samhĂ€llets kultur, olika hĂ€ndelser, möten med personer som betyder mycket – allt inverkar. Mycket kretsar alltsĂ„ kring frĂ„gan: ” Vem Ă€r du?”

Identitet – ett mĂ„ngtydigt begrepp Men frĂ„gan om identitet Ă€r inte alltid sĂ„ lĂ€tt att besvara. Ett vanligt svar kan vara namn, Ă„lder och kön: ”Jag heter Adam och Ă€r en pojke pĂ„ 15 Ă„r.” eller ”Jag Ă€r Bea, en 16­Ärig tjej.” Ofta kan denna identitet följas av andra pĂ„stĂ„enden, exempelvis om det man tycker om att göra: ”som gillar att umgĂ„s med 266

mina vĂ€nner” eller ”som Ă€lskar mina datorspel”. Men den typen av beskrivningar brukar egentligen bara vara en slags första presentation av vilka vi Ă€r. Vi kan ”vara” sĂ„ mycket, exempelvis anhĂ€ngare till ett fotbollslag, vara GIF:are eller FF:are; hĂ„lla pĂ„ med en aktivitet, vara pianist eller thaiboxare; höra till ett politiskt parti, vara moderat eller miljöpartist; tillhöra en religion, vara muslim eller kristen eller inte tillhöra en religion, vara deist eller ateist; kĂ€nna sig som en del av ett folk, vara dansk eller somalier; gilla en viss sorts musik, vara hĂ„rdrockare eller indie­popare; kĂ€nna sig som en del av hembygden, vara en stockholmare eller vĂ€rmlĂ€nning eller inte kĂ€nna sig sĂ„, vara nyinflyttad eller invandrare.

Etik – att söka mening

utkik_religion_inlaga.indd 266

2014-09-29 14:26


Yrkesidentiter och slÀktrelationer

Kombinationsmöjligheterna av identiteter blir sannolikt Ă€nnu större ju Ă€ldre vi blir. En som tillkommer med Ă„ldern Ă€r exempelvis yrkesidentiteter: vuxna personer â€Ă€r” hĂ„rfrisörer, lĂ€kare, busschaufförer, hemtjĂ€nstassistenter, plĂ„tsla­ gare eller nĂ„got annat. Till denna typ av identitet kan höra en klasskĂ€nsla som Ă€r kopplad till hur lĂ„ng utbildning vi har och hur mycket pengar vi tjĂ€nar. Att ”vara” arbetar-, medel- eller överklass beror ocksĂ„ pĂ„ hur mycket makt man har över sitt arbete. Den som utför arbete pĂ„ andras order kĂ€nner sig antagligen mindre mĂ€ktig Ă€n den som utfĂ€rdar ordern. Ju mer makt, desto högre klass. NĂ„gra av vĂ„ra identiteter handlar om familjoch slĂ€ktrelationer. Vi Ă€r nĂ„gons son eller dotter och kan ocksĂ„ vara syskon, kusin eller syssling till mĂ„nga. NĂ€r vi blir Ă€ldre kanske vi blir nĂ„gons sambo, fru eller man, mamma eller pappa, farmor eller morfar och sĂ„ vidare. Sexuella identiteter: hbtq

Identitet handlar ocksÄ om vÄr sexualitet och vilka personer vi blir attraherade av. Vi kan vara heterosexuella (bli förÀlskade i personer av motsatt kön), homosexuella (bli kÀra i personer av samma kön) eller bisexuella (Àlska personer av bÄda könen). En del kÀnner ingen sexuell lust för andra mÀnniskor alls och kallar sig dÀrför asexuella. Transpersoner kan uppleva att de Àr födda i fel kropp och vilja byta kön, nÄgot som det idag Àr fullt möjligt att göra. Men för andra transpersoner handlar det snarare om en lust att ibland upptrÀda som nÄgon av motsatt kön genom att exempelvis klÀ sig sÄ. Transpersoner kan vara bÄde hetero-, homo-, bi- eller asexuella. Den som Àr queer ifrÄgasÀtter de normer som finns och vill inte heller ange nÄgon av de tidigare kategorierna som sin sexuella identitet. En del sÀger att de kanske Àr lite av allt. Homo-, bi-, trans- och queeridentiteter har den gemensamma förkortningen hbtq.

Ändrade attityder – Ă€ndrade normer Den vanligaste sexuella identiteten Ă€r den heterosexuella och lĂ€nge var det den enda normen. I mĂ„nga lĂ€nder var det olagligt med homosexuella förbindelser. I Sverige kunde den som avslöjades med att ha haft sex med nĂ„gon av samma kön straffas med böter eller fĂ€ngelse fram till 1944. Ända till 1979 betraktades ocksĂ„ homosexualitet som en sjukdom av den svenska Socialstyrelsen. Idag Ă€r situationen en helt annan i Sverige. Det mĂ€rks inte minst pĂ„ de stora Pridefestivalerna med tusentals deltagare som arrangeras i Stockholm och i flera andra stĂ€der varje Ă„r. Polisen – som för ett par generationer* sedan jagade homosexuella – hissar numera regnbĂ„gsflaggan och uppmanar alla som kĂ€nner sig utsatta för krĂ€nkningar och hatbrott (se s. 15) pĂ„ grund av sin sexuella lĂ€ggning att anmĂ€la detta. Enligt lagen fĂ„r ingen sĂ€rbehandlas för sin sexuella lĂ€ggning pĂ„ sin arbetsplats och att Ă€gna sig Ă„t att tala illa om exempelvis homosexuella kan rĂ€knas som hets mot folkgrupp. Ledande politiker deltar i festivalerna och stora företag skĂ€nker pengar som sponsorer. I attitydundersökningar som World

Muslimska hbtq-personer demonstrerar för sin organisation Imaan under Pride i London.

Etik – att söka mening

utkik_religion_inlaga.indd 267

267

2014-09-29 14:26


Value Survey (se s. 218) utmÀrker sig Sverige som ett av de mest toleranta lÀnderna i vÀrlden vad gÀller hbtq-frÄgor. Sedan 2009 har Sverige ocksÄ en könsneutral Àktenskapslag som gör det möjligt för personer av samma kön att gifta sig. Idag verkar alltsÄ de flesta i Sverige vara överens om att alla har rÀtt att Àlska vem han eller hon vill. OcksÄ attityder om könsidentitet har förÀndrats och situationen för transpersoner har förbÀttrats Àven om mÄnga fortfarande kan vittna om svÄra problem i vardagen. Vad som orsakat normförÀndringen i Sverige och andra lÀnder finns det mÄnga teorier om, men att sekulariseringen och vÀlstÄndsutvecklingen har bidragit Àr mÄnga forskare överens om (se s. 216). Att det finns sÄ mÄnga olika kombinationer av identiteter i det moderna samhÀllet har troligen ocksÄ bidragit till den ökande toleransen. Men utan organisationer som RFSL (Riksförbundet För Sexuellt LikaberÀttigande) som bland annat ligger bakom Pridefestivalerna hade det nog inte gÄtt sÄ snabbt. Trots dessa förÀndringar förekommer fortfarande hatbrott riktade mot personer som har en hbtq-identitet i Sverige. I skolorna sker dÄ och dÄ ocksÄ mobbning av dem som har en identitet som avviker frÄn gamla normer. Utvecklingen Àr inte heller lika positiv överallt i omvÀrlden. I över 70 av vÀrldens lÀnder Àr det Ànnu olagligt med homosexuella förbindelser och i nÄgra lÀnder införs nya lagar som riktar sig mot hbtq-personer. Uganda Àr ett exempel pÄ ett land dÀr man under 2000-talet har infört nya lagar riktade mot homosexuella.

Undersök identitet och populÀrkultur

Hur blir vi de vi Ă€r? MĂ„nga forskare menar att vĂ„ra identiteter vĂ€xer fram genom möten med andra mĂ€nniskor. Ibland vill vi vara som nĂ„gon annan och ibland vill vi inte vara det. Troligen gĂ€ller detta ocksĂ„ om grupper – du kunde i början av den hĂ€r boken lĂ€sa om fotbollsklubben som sa att ”vi Ă€r inte ni” (se s.20).

Jag och du – ett avgörande möte Den israeliske religionsforskaren Martin Buber (1878–1965) menade ocksĂ„ att en mĂ€nniskas identitet helt sĂ€kert kommer till genom möten och relationer med andra. Han pĂ„stod att det mĂ„ste finnas ett ”du” för att vi ska kunna utveckla ett ”jag”. För den troende kan detta ”du” ofta vara Gud men för den som inte har nĂ„gon tro Ă€r möten med medmĂ€nniskor lika viktiga. Även för de troende Ă€r medmĂ€nniskorna helt centrala. Den religiösa identiteten kan inte ersĂ€tta mötet med andra mĂ€nniskor.

Fredsförhandlingen i Oslo 1993 En av vĂ€rldens mest svĂ„rlösta konflikter Ă€r Israel– Palestina-konflikten (se s. 54 och 202). Flera gĂ„nger har representanter frĂ„n bĂ„da sidorna mötts för att försöka förhandla fram en fred. 1993 trĂ€ffades de i Norges huvudstad Oslo. Ett tag gick samtalen mycket bra. En orsak var att deltagarna frĂ„n bĂ„da sidor dĂ„ och dĂ„ delades in i olika yrkesgrupper. Det visade sig snart att palestinska och israeliska lĂ€kare, ingenjörer och lĂ€rare hade mĂ„nga gemensamma intressen och de kom att tala om praktiska problem istĂ€llet för de politiska. Ibland kan alltsĂ„ yrkesidentiteten – Ă„tminstone för ett tag – vara starkare Ă€n andra identiteter, exempelvis sĂ„dana som utgĂ„r frĂ„n etnicitet (vilket folk man tillhör), religion eller politik.

Massmedia och populÀrkultur En del massmediaforskare menar att vÄra identiteter ocksÄ skapas genom möten med mÀnniskor som vi aldrig trÀffar pÄ riktigt. NÀr vi exempelvis

268

Etik – att söka mening

utkik_religion_inlaga.indd 268

2014-09-29 14:26


HÄkan Hellström tar emot publikens jubel under en konsert i Göteborg sommaren 2014.

Publiken tar inte alltid efter ideal Massmedia och populĂ€rkultur anspelar mĂ„nga gĂ„nger pĂ„ normer och ideal som redan finns i samhĂ€llet. VĂ„ra könsroller – vad som anses vara typiskt manligt och typiskt kvinnligt – framstĂ€lls exempelvis ofta enligt vissa stereotyper* i massmedia. Ibland försöker vi kanske följa efter och hĂ€rmar sĂ€ttet att vara. Men forskare menar att det inte Ă€r sĂ€kert att alla vill ta efter dessa roller. Normerna och idealen kan ocksĂ„ – precis som egenskaperna hos kĂ€ndisar – bli till nĂ„got som visar pĂ„ motsatsen till den man vill vara. PĂ„ sociala medier som Facebook och Instagram berĂ€ttar mĂ„nga om sitt eget liv, vad man gör och vad man verkligen tycker. Men kanske kan de sociala medierna ocksĂ„ skapa en sjĂ€lvbild – sĂ„ hĂ€r vill jag vara – som inte riktigt stĂ€mmer med verkligheten och som det kan vara svĂ„rt att leva upp till pĂ„ riktigt? Andra tycker att de sociala medierna ger dem möjlighet att pröva sig fram och att de dĂ€rför ger dem möjlighet att förĂ€ndra sina identiteter.

FÖRDJUPNING & METOD

lĂ€ser om kĂ€ndisar pĂ„ internet eller i tidningar – eller kanske följer genom en dokusĂ„pa – skapar vi oss en bild av hur de Ă€r som mĂ€nniskor. Ibland fungerar en kĂ€ndis som en förebild och blir pĂ„ det sĂ€ttet en person som vi önskar att efterlikna. Ibland Ă€r de snarare ett avskrĂ€ckande exempel pĂ„ hur vi inte vill vara. Genom att göra saker som vi kanske inte kan eller törs göra ger kĂ€ndisarna oss ocksĂ„ möjligheter att fundera över vilka egenskaper vi sjĂ€lva har. NĂ€r vi sysslar med datorspel, lĂ€ser böcker eller ser pĂ„ film möter vi ofta helt uppdiktade figurer som kan fungera pĂ„ motsvarande sĂ€tt. Ytterligare en pĂ„verkan kan komma frĂ„n reklamen.

Resonera om vad som pĂ„verkar vĂ„ra identiteter mest: möten med andra mĂ€nniskor som har samma intressen, vĂ„ra familjer, vĂ„ra kamrater, vĂ„r religion eller vĂ„r icke-tro, kĂ€ndisar, filmer, böcker, reklam, sociala medier – eller vad? Gör en lista och argumentera för vilka tre punkter du anser vara viktigast. TĂ€nk pĂ„ att mĂ€nniskor kan ha mĂ„nga olika identiteter. Motivera ditt svar.

Etik – att söka mening

utkik_religion_inlaga.indd 269

269

2014-09-29 14:26


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.