9789140695505 by Smakprov Media AB

Konteringsnyckel

DEBET

KREDIT

ökar

minskar

E GET KAPITAL OCH SKULDER

DEBET

KREDIT ökar

I Balans Företagsekonomi 2 får du veta mer om företagens roll och villkor i samhället – historiskt och internationellt. Du får inblick i företagsetik, beslutsfattande, företags samhällsnytta och samhällsansvar samt lagar. Dessutom vidgar och fördjupar du dina kunskaper i bland annat marknadsföring, kalkylering, redovisning och organisation. Balans Företagsekonomi 2 är ett inspirerande och aktuellt läromedel, som tydliggör din kunskapsresa i företagsekonomi. Läromedlet hjälper dig att se vad du behöver göra och kunna för att nå kursens olika kunskapsnivåer. Det är indelat i åtta block – vart och ett inleds med ett uppslag som visar:

• vilken del av det centrala innehållet som behandlas • de kapitel som ingår Övningsboken utgår från samma grundstruktur som faktabokens. Med hjälp av övningar i tre olika nivåer – grönt, blått och svart – klargörs hur dina färdigheter och kunskaper i ämnet utvecklas. Balans passar dig som läser företagsekonomi på gymnasieskolan eller går på andra grundläggande utbildningar i företagsekonomi, företagande eller entreprenörskap. Boken är också intressant för dig som vill fördjupa dig i ämnet på egen hand.

INTÄKTER DEBET

KREDIT

minskar

ökar

KOSTNADER DEBET

KREDIT

ökar

minskar

Inger Cleland är civilekonom, gymnasielärare i ekonomiska ämnen och har lärarlegitimation. Inger, som är huvudförfattare, har även lång erfarenhet av läromedels utveckling. Det är hennes idéer som ligger till grund för strukturen i Balans.

Helena Palmheden är civilekonom, företagare och legitimerad lärare. Dessutom är hon förstelärare i Entreprenörskap. Hon är en erfaren lärare i företagsekonomi och har även deltagit i den expertgrupp som arbetade fram Ekonomiprogrammet inför Gy11.

Stephan Löwenhielm är civilekonom inom internationell ekonomi, gymnasielärare i företagsekonomi och har lärarlegitimation. Han har lång erfarenhet från näringslivet som konsult och pedagog.

Katarina Synnergård är ekonom och har många års erfarenhet av redovisning. Hon har tidigare arbetat i både små och stora företag, men sedan några år driver hon en egen redovisningsbyrå med kunder från olika branscher.

balans. FÖRETAGSEKONOMI 2

FÖRE TAGSEKONOMI 2

minskar

Ordet balans ger associationer till balans i räkenskaperna men också till vikten av ett långsiktigt förhållningssätt. I Balans Företagsekonomi 2, fördjupar du dina kunskaper i att starta och driva företag.

balans.

TILLGÅNG

INGER CLEL AND M FL

balans.

Det finns möjlighet att arbeta med Balans helt digitalt. • Balans Företagsekonomi 1, digitalt läromedel, elev • Balans Företagsekonomi 2, digitalt läromedel, elev Du får tillgång till den digitala världens fördelar, som till exempel självrättande övningar, animerade filmer, möjligheter att anteckna och dela dessa. Läs mer om digitala läromedel på gleerups.se.

INGER CLEL AND ISBN 978-91-40-69550-5

S TEPHAN LÖWENHIEL M HELENA PAL MHEDEN K ATARINA SYNNERGÅRD

789140 695505

FAK TA

Innehåll block 1. Företagens roll i samhället

block 2. Lagar

1. F ÖRETAGENS ROLL I SAMHÄLLS UTVECKLINGEN

4. MYNDIGHETER OCH ANNAT STÖD Starta, driva och växa ______________________________________ 42

Världen ur flera perspektiv ________________________________ 10

Stödjande organisationer __________________________________ 44

Samhället – i ständig utveckling __________________________ 12

Arbetsmiljöverket

Globalisering och global ekonomi ________________________ 13

Världsnaturfonden ___________________________________________ 48

Digitalisering

Naturvårdsverket ____________________________________________ 48

_________________________________________________

Vart är vi på väg?

____________________________________________

16 20

2. F ÖRETAGSETIK OCH BESLUT

___________________________________________

5. L AGAR OCH BESTÄMMELSER Inom lagens ramar __________________________________________ 52

Etik och moral ________________________________________________ 22

Marknadsföring

Företagsetik __________________________________________________ 22

Redovisning __________________________________________________ 56

_____________________________________________

Beslut __________________________________________________________ 26

Organisation och ledarskap _______________________________ 58

3. H ÅLLBAR UTVECKLING

Fler juridiska ramar

Samhällsansvar ______________________________________________ 30 En cirkulär ekonomi

_________________________________________

Från millenniemål till globala mål

________________________

33 35

_________________________________________

block 3. Affärsidé och affärsplan 6. AFFÄRSIDÉN En affärsidé __________________________________________________ 66 Formulera en affärsidé _____________________________________ 68 Affärsidén – en garanti för framgång?

___________________

____________________________________________

7. AFFÄRSPLANEN Om affärsplaner

Affärsplan – ett exempel ____________________________________ 81 Nulägesanalys _______________________________________________ 85

F Ö RE TAGS E KO N OMI 2 / BA L A NS

INNEH ÅLL

block 4. Marknadsföring

block 5. Kalkyl och budget

8. MARKNADSFÖRINGENS GRUNDER Varför behövs marknadsföring? __________________________ 92

11. O M KALKYLER, BUDGETAR OCH BESLUT

Trender inom marknadsföring

Kalkylera och budgetera

Digital marknadsföring

_________________________________ 130

_____________________________

_____________________________________

Allt hänger samman

Beslut och konsekvenser

12. I NKÖPSPROCESS OCH ETT OPTIMALT VARULAGER

Vad gör en marknadsförare?

______________________________

Några centrala begrepp – repetition

_____________________

9. M ARKNADSPLANEN DEL 1 – N ULÄGE, MÅL OCH AFFÄRSIDÉ

________________________________________ 133

Inköp av handelsvaror

_________________________________ 134

_____________________________________ 138

Marknadsplan och omvärlden ___________________________ 102

Inköpsprocessen – från inköp till försäljning __________ 139

Nulägesanalys _____________________________________________ 104

Varulager

Mål ____________________________________________________________ 107

13. N OLLPUNKT OCH PRISSÄTTNING

Affärsidé

_____________________________________________________

Marknadsundersökning – repetition

___________________

110 111

10. M ARKNADSPLANEN DEL 2 – STRATEGI, HANDLING OCH UPPFÖLJNING Strategi

Gränsen mellan vinst och förlust ________________________ 150 Om nollpunkten _____________________________________________ 151 Kalkyler vid prissättning – repetition ___________________ 158 Bidragskalkyl – sänka priset eller inte? ________________ 161

_______________________________________________________ 114

14. KALKYLER FÖR INVESTERINGAR

_____________________________________________

122

Investeringar

__________________________________________________

126

Kalkylera – pay off

Handlingsplan Uppföljning

_____________________________________________________ 143

________________________________________________ 164 _________________________________________ 168

Kalkylera – nuvärde

______________________________________

170

15. BUDGETAR Om budgetar Startbudget

_______________________________________________

176

__________________________________________________

177

Inkomst- och utgiftsbudget

_______________________________

179

Resultatbudget _____________________________________________ 180 Likviditetsbudget ___________________________________________ 181 Balansbudget _______________________________________________ 184 Att styra med budgetar ____________________________________ 185 En reviderad budget

BA L A NS / F Ö RE TAGS E KO N OMI 2

________________________________________ 188

INNEH ÅLL

block 6. Redovisning

20. B OKSLUTSARBETE – VÄRDERA TILLGÅNGAR

16. B OKFÖRING OCH BOKSLUT – REPETITION

En rättvisande bild – balansräkning

Från löpande bokföring till enkelt bokslut – teori ____ 192

Avskrivning på anläggningstillgångar

Från löpande bokföring till enkelt bokslut

Varulager

– ett exempel ________________________________________________ 197

17. LÖPANDE BOKFÖRING – DAGLIG

21. B OKSLUTSARBETE – VÄRDERA EGET KAPITAL OCH SKULDER

Fakturera och reklamera

Värdering av eget kapital och skulder

Betalning eller inte

___________________ 246

Om tillgångar ________________________________________________ 248

__________________________________ 202

________________________________________ 203

___________________

249

_____________________________________________________ 253

Skulder – stäm av

_________________ 260

__________________________________________ 260

_____________________________________________________ 206

Eget kapital i aktiebolag

__________________________________ 262

Att handla med utlandet __________________________________ 210

Bokslut med efterarbete

__________________________________ 264

Rättelser

Samband _____________________________________________________ 266

18. L ÖPANDE BOKFÖRING – MÅNADSSKIFTEN

En ekonomisk styrprocess

_______________________________ 268

22. Å RSREDOVISNING, REVISION OCH RÄKENSKAPSANALYS

Vid månadsskiften

________________________________________

214

Om moms i Sverige

_______________________________________

214

_____________________________________________

216

Aktiebolag och årsredovisning ___________________________ 270

224

Årsredovisning för K2-företag

Hantera moms

Om bruttolöner och avgifter

_____________________________

Hantera bruttolöner och avgifter

________________________ 225

Räkenskapsanalys

19. B OKSLUTSARBETE – PERIODISERA En rättvisande bild – resultaträkning

____________________________

271

_______________________________________ 281

_________________________________________ 283

___________________ 230

Periodiseringar av inkomster och utgifter Förutbetalda kostnader

Revision och revisor

______________

231

___________________________________ 234

Upplupna intäkter __________________________________________ 236 Upplupna kostnader

_______________________________________ 238

Förutbetalda intäkter ______________________________________ 240 Bokslutstablå – ett exempel _____________________________ 242 Återföring av periodiserade inkomster och utgifter

_________________________________________________ 243

F Ö RE TAGS E KO N OMI 2 / BA L A NS

INNEH ÅLL

block 7. O rganisation och ledarskap

block 8. Källkritik

23. ORGANISERA RESURSERNA

Källor och källkritik _________________________________________ 326

26. KÄLLKRITIK

Företagets resurser ________________________________________ 288 Jämlikhet och jämställdhet _______________________________ 291 Organisera

Guide för källkritik __________________________________________ 328 Några toppdomäner

________________________________________ 334

___________________________________________________ 292

Företagskultur _______________________________________________ 296

24. INDIVIDER OCH GRUPPER Individer – medarbetare

___________________________________ 298

Johari fönster – kunskaper om en person _____________ 300 En egen etisk kompass ___________________________________ 302 Gruppen

_____________________________________________________ 303

25. LEDARSKAP Om ledarskap _______________________________________________ 310

övrigt Tabell A, nuvärdefaktor ____________________________________ 336

Ledarens uppgifter _________________________________________ 314

Tabell B, nusummefaktor _________________________________ 337

Kommunikation – i praktiken

Ämnesplan – Företagsekonomi

_____________________________

315

__________________________ 338

På arbetsplatsen ___________________________________________ 318

Kunskapskrav – Företagsekonomi 2 ____________________ 340

Återkoppling

Register_______________________________________________________ 342

_________________________________________________ 322

BA L A NS / F Ö RE TAGS E KO N OMI 2

BLOCK BLOCK

1. Företagens roll i samhället 2. Lagar 3. Affärsidé och affärsplan 4. Marknadsföring 5. Kalkyl och budget 6. Redovisning 7. Organisation och ledarskap 8. Källkritik

CENTRALT INNEHÅLL * * CENTR ALT INNEHÅLL

Företagens roll och villkor i sam hället ur ett historiskt och interna tionellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhälls nytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling. Grundläggande lagar och andra bestämmelser som styr företagens agerande inom olika områden. Affärsidéns utformning och bety delse. I samband med det behand las affärsplanens uppbyggnad och funktion. Marknadsföring i form av omvärldsanalys och olika verktyg för värdeskapande processer. Metoder, teorier och modeller som används i företagens interna styrning och planering i form av budgetering och kalkylering. Bokföring och bokslut med enkla periodiseringar och enkel räken skapsanalys. I samband med det behandlas revisionens funktion i en verksamhet. Begrepp, teorier och modeller som förklarar hur människor och arbetsgrupper fungerar i organi satoriska sammanhang samt hur ledarskap fungerar. I samband med det behandlas frågor om etik och jämställdhet i arbetslivet.

* Ur Skolverkets ämnesplan Företagsekonomi, kurs Företagsekonomi 2.

F Ö RE TAGS E KO N OMI 2 / BA L A NS

block 1. Företagens roll i samhället K APITEL

1. F öretagens roll i samhällsutvecklingen 2. F öretagsetik och beslut 3. H ållbar utveckling

BA L A NS / F Ö RE TAGS E KO N OMI 2

BLOC K 1. FÖRE TAGENS ROLL I SA MH ÄLLE T

KAP ITEL

1. F öretagens roll i samhällsutvecklingen 2. F öretagsetik och beslut 3. H ållbar utveckling

1. F öretagens roll i samhälls utvecklingen Vad är utmärkande för dagens företagande, om inte globa liseringen med en allt större handel över gränserna. Det och hur företagandet även präglas av digitaliseringen beskrivs i detta kapitel. I blockets övriga kapitel diskuteras bland annat företagsetik, en beslutsmodell, Corporate Social Responsibility, CSR, och cirkulär ekonomi.

Världen ur flera perspektiv I dag lever vi i en så kallad digital revolution, som vi än så länge bara lär ha sett början av. Många hävdar att den är större än industrialiseringen, men att vi kan ha svårt att se det, eftersom vi befinner oss mitt i den. Internationellt sett lever alla världens människor, så här en bit in på 2000-talet, fortfarande under vitt skilda förhållanden. I flertalet länder råder demokrati, medan andra är på väg att demokratiseras. Dessutom finns det diktaturer. Vissa människor är fattiga och andra rika, en del lever under otrygga förhållanden med exempelvis krig medan andra har ett tryggt liv. Med andra ord har långt ifrån alla människor på vår planet de mest grundläggande behoven tillgodosedda. En beskrivning av hur ett samhälle har förändrats över tid kan se ut på olika sätt, och beror bland annat på val av syfte, perspektiv, källor och urval. Här följer några perspektiv, i bokstavsordning, som man kan utgå från vid en beskrivning av ett samhälle:

10 6

• demokrati

• genus

• normer

• digitalisering

• globalisering

• politik och ekonomi

• etik och moral

• hälsa

• teknik

• företagande

• konflikter och krig

• tidsperiod

• geografiskt område

• miljö

• utbildningsnivå

F Ö RE TAGS E KO N OMI 2 / BA L A NS

SAMHÄLLSNYTTA

Med samhällsnytta menas ofta sådant som är bra för alla i samhället. Aktörer som bidrar med samhällsnytta är bland annat företag, offentlig sektor och privata hushåll. De är alla aktörer i ett samhällsekonomiskt kretslopp – nationellt och internationellt. Aktörerna är beroende av, och samspelar med varandra. VAD ÄR ... ? Globalisering är en förändringsprocess varigenom stater och samhällen över hela jorden knyts samman i ömsesidiga beroende förhållanden. KÄLLA: NE.SE

BA L A NS / F Ö RE TAGS E KO N OMI 2

Företag är alltså med och bidrar till samhällsnyttan. Men är allt det som ett företag gör samhällsnyttigt? Ofta beror svaret på vem man frågar. Vinstdrivande företag kan svara att de är samhällsnyttiga, när de skapar arbetstillfällen, producerar och vidareutvecklar varor och tjänster som efterfrågas, samt betalar skatter till den offentliga sektorn. Om vi istället kunde fråga kommande generationer, skulle det säkert ligga i deras intresse att vi snabbt ställde om till en mer klimatsmart produktion och klimatsmarta produkter.

BLOC K 1. FÖRE TAGENS ROLL I SA MH ÄLLE T

Samhället – i ständig utveckling Vårt samhälle har utvecklats enormt. Vem kan idag föreställa sig att Sverige var så fattigt att 1,5 miljoner svenskar, från slutet av 1800-talet och en bit in på 1900-talet, valde att utvandra till Amerika – ett för dem helt främmande land? Sedan mitten av 1960-talet benämns Sverige som ett tjänstesamhälle, eftersom sysselsättningen inom tjänstesektorn då blev större än industri- respektive jordbrukssektorn. I dag lever vi i en värld som präglas av globalisering och digitalisering som i stor utsträckning påverkar företagens förutsättningar, möjligheter och svårigheter. Jämfört med hur det såg ut för 150 år sedan, har vi i dag exempelvis uppnått ett betydligt högre materiellt välstånd, ökad jämställdhet och en lägre barnadödlighet. I denna utveckling har många företag och deras framgångar haft, och har fortfarande, en central roll. Det har varit möjligt tack vare att företag och samhälle, har varit tätt sammankopplade med varandra.

MER OM SAMHÄLLSFÖR ÄNDRINGAR

Gapminder – statistik på ett nytt sätt Gapminder är en interaktiv webbplats som presenterar statistik som rör förhållanden över hela världen, bland annat med hjälp av grafiska och animerade kurvor. Där kan man söka information om ett eller flera länder, och på ett intresseväckande sätt se hur förhållanden om exempelvis barnadödlighet, människors livslängd och BNP har förändrats genom åren. Gapminder är en stiftelse som grundades av Hans Rosling tillsammans med sin son och sonhustru. Hans kunde med hjälp av Gapminder på ett engagerande och pedagogiskt sätt presentera kunskaper som visar hur samhället, ur olika perspektiv, har förändrats fram till i dag. Exempelvis producerar Sverige i dag ungefär 25 gånger mer per invånare, mätt i BNP per capita, jämfört med mitten av 1800-talet. Under samma tidsperiod har den förväntade medellivslängden ökat från 45 till 82 år.

Här ovan visas ett av många animerade diagram som finns i Gapminder. Det visar hur BNP per capita i Sverige har förändrats sedan början av 1800-talet till idag. KÄLLA:GAPMINDER.ORG

F Ö RE TAGS E KO N OMI 1 / BA L A NS

KAPITEL 1. FÖRE TAGENS ROLL I SA MHÄLLSUT VEC KLINGEN

Världen har krympt av bland annat ekonomiska, politiska och tekniska skäl.

VAD ÄR ... ? Bruttonationalprodukt, BNP, är värdet på alla varor och tjänster som produceras i ett land under en viss period. BNP är också det vanligaste måttet som används för att beskriva ekonomisk tillväxt. Även om BNP inte är ett perfekt mått ger det ändå en grov bild av hur rikt ett land är. Under år 2016 uppgick Sveriges BNP till 4 379 miljarder kronor. KÄLLA: EKONOMIFAKTA.SE

Per capita är latin om betyder per huvud. BNP per capita avser alltså BNP per invånare.

BA L A NS / F Ö RE TAGS E KO N OMI 2

Globalisering och global ekonomi Människor har i alla tider handlat med varandra, med eller utan pengar, inom och mellan länder. På så sätt kan man säga att globaliseringen inte är något nytt fenomen. Däremot är den nutida globaliseringen betydligt mycket mer omfattande, och sedan några årtionden tillbaka ökar den allt snabbare. Begreppet rymmer bland annat: • handel • informationsteknologi • kultur • rörlighet av bland annat kapital, människor och produkter • transnationella företag Begreppet global ekonomi innebär att flera nationers ekonomier hänger ihop med varandra. Det kan vara allt från att enskilda företag väljer att investera i andra länder, till att större handelsavtal sluts mellan länder och kontinenter. I en globaliserad värld blir desto fler länders ekonomier beroende av varandra.

BLOC K 1. FÖRE TAGENS ROLL I SA MH ÄLLE T

GRÄNSLÖS HANDEL

Världshandeln i dag är flera gånger större jämfört med för några decennier sedan. Globalt sett har exempelvis exporten av den totala produktionen mer än fördubblats sedan år 1960. Miljarder, kronor

35 30 25

Varor och tjänster för omkring 180 000 miljarder svenska kronor exporterades i världen år 2015.

20 15

KÄLLA: EKONOMIFAKTA.SE, VÄRLDSBANKEN

10 5 0

År

1960

1970

1980

1990

2000

2010

2020

Av Sveriges export går nästan tre fjärdedelar till länder i Europa. Av alla enskilda länder är Tyskland och Norge våra två största exportländer. Av all import kommer drygt två tredjedelar från europeiska länder och då framför allt från Tyskland och Nederländerna.

Tyskland

Tyskland Övriga Norge

Nederländerna

Totalt: 1 194

Övriga

Totalt: 1 204

USA Italien Danmark

Kina Finland

Frankrike Belgien

Storbritannien

Norge

Polen Frankrike

Danmark

Finland

Nederländerna

Sveriges varuexport uppgick år 2016 till 1 194 miljarder kronor.

Kina

Belgien

Storbritannien

Sveriges varuimport uppgick år 2016 till 1 204 miljarder kronor.

KÄLLA: EKONOMIFAKTA.SE, SCB MACROBAND

F Ö RE TAGS E KO N OMI 2 / BA L A NS

KAPITEL 1. FÖRE TAGENS ROLL I SA MHÄLLSUT VEC KLINGEN

EXEMPEL GRÄNSLÖST FÖRETAGANDE

Företagandet i en internationell värld skiljer sig åt på många olika sätt. Här nedan beskrivs först företaget Inditex, som numer har verksamheter i flera länder. Det andra exemplet handlar om Findus, som ställdes inför ett dilemma. De valde att flytta sin produktion från skånska Bjuv, till Reken i Tyskland. Av artikeln framgår att det var många som drabbades i Sverige. I Reken kanske det var annorlunda? ZARA – EN DEL AV INDITEX Inditex, som i dag är en internationell koncern, startade sin verksamhet med sömnadsarbeten år 1963. Under de dryga 50 år sedan dess har verksamheten utökats med allt från en första Zara-butik i Spanien, till att idag omfatta knappt tio olika varumärken. I dag har koncernen ungefär 7 000 butiker över hela världen samt ett 30-tal online-marknader. Deras verksamhet innebär att bland annat mode och kapital är gränsöverskridande.

FINDUS LÄMNADE SVERIGE ÅR 2016 ”Livsmedelsjätten Findus lägger ner produktionen i skånska Bjuv. De 650 anställda som drabbas fick information i dag, torsdag. – Beslutet att lägga ned är helt obegripligt. I juni förra året invigdes en helt ny fabrik med norra Europas största fryslager. Vi har sedan dess ökat produktionen och blivit lovade mer, säger Kent Ahlgren, klubbordförande vid Livsklubben på Findus i en kommentar. ... Företaget flyttar produktionen av frysta livsmedel till tyska Reken. Findus köptes förra sommaren av Nomad Foods, som är registrerat på Brittiska Jungfruöarna. – Det är en katastrof för de anställda, säger Hans-Olof Nilsson, Livs ordförande i ett pressmeddelande. Men det är också en stor katastrof för Bjuvs kommun. Sedan Nestlé sålde Findus till riskkapitalisterna EQT har de haft flera liknande ägare som skott sig gott på företaget. När Nomad Foods sen köpte Findus trodde vi att det var slut på riskkapitalism och att företaget skulle få arbetsro.” KÄLLA: HTTP://ARBETET.SE/GLOBAL/2016/03/31/FINDUS-FLYTTAR-TILL-TYSKLAND/ ARTIKELN SKREVS ÅR 2016.

BA L A NS / F Ö RE TAGS E KO N OMI 2

BLOC K 1. FÖRE TAGENS ROLL I SA MH ÄLLE T

Digitalisering Digitalisering, är ett begrepp som används i alla möjliga sammanhang. Det har genom åren fått i huvudsak två olika betydelser: • teknik – teknisk digitalisering • digital agenda – samhällelig digitalisering Med digitalisering avsågs från början en omvandling till digital form såsom möjligheten att skanna in exempelvis böcker, bilder och filmer. Syftet var bland annat att man ville bevara material till eftervärlden. Begreppet digitalisering syftade då även på det faktum att digital teknik infördes. Med digital teknik avses den grundläggande tekniken bakom datorn. År 2010 antog EU en digital agenda, och i Europeiska kommissionens meddelande från maj samma år står det så här: ”Det övergripande syftet med den digitala agendan är att uppnå varaktiga ekonomiska och sociala vinster från en digital inre marknad baserad på snabbt och ultrasnabbt internet och interoperabla tillämpningar.” Därefter har begreppet digitalisering även fått en andra och vidare innebörd. Den handlar om hur människor och organisationer använder datorer och internet. Båda betydelserna av begreppet digitalisering finns kvar, vilket ibland kan leda till missförstånd. För att förtydliga vad som avses kan man istället använda begreppen teknisk digitalisering respektive samhällelig digitalisering.

F Ö RE TAGS E KO N OMI 2 / BA L A NS

KAPITEL 1. FÖRE TAGENS ROLL I SA MHÄLLSUT VEC KLINGEN

FÖRETAGANDE I EN DIGITALISERAD VÄRLD

Den så kallade digitala revolutionen, fick sin start på 1960-talet, då de tidigaste kommersiella datorerna såg dagens ljus. Utvecklingen har därefter gått allt snabbare.

PostNord följer i samarbete med Svensk Digital Handel och HUI Research den svenska detaljhandelns utveckling inom e-handeln. En gång per kvartal publiceras E-barometern. Den bygger på ett flertal konsumentundersökningar och en företagsundersökning. E-handeln definieras i e-barometern som internetförsäljning av varor som levereras hem, till ett ut lämningsställe eller hämtas av konsumenten i butik, lager eller utlämningslokal. KÄLLA: HTTP://PAGES.POSTNORD.COM/ RS/184-XFT-949/IMAGES/E-BAROMETERNARSRAPPORT-2016.PDF

BA L A NS / F Ö RE TAGS E KO N OMI 2

Sedan ett par decennier tillbaka har hela samhällets kommunikationsoch medievanor förändrats, vilket har gett förutsättningar för nya affärsidéer, produkter och företag. Den nya tekniken har med hjälp av driftiga entreprenörer, företagare och ingenjörer till exempel skapat sociala medier, som i sin tur har förändrat hur individer kommunicerar med varandra.

På samma sätt har även företag tagit tillvara möjligheten att kommunicera sina budskap via digitala kanaler. Exempelvis har reklam, som fortfarande syns på tv, radio och tidningar, successivt flyttats till internet och sociala medier. Även köp- och konsumtionsvanorna har förändrats genom åren, inte minst i takt med digitaliseringen. Från att kunder har handlat i fysiska butiker eller eventuellt via postorder, är det nu enkelt att skaffa de flesta produkter via nätbutiker. År 2016 uppgick e-handelns andel till 7,7 procent av den totala detaljhandeln. Det motsvarar 57,9 miljarder kronor.

BLOC K 1. FÖRE TAGENS ROLL I SA MH ÄLLE T

ETT DIGITALISERAT FÖRETAG

Mer konkret kan digitalisering/datorisering i ett företag exempelvis avse: • intern administration VAD ÄR ... ?

• produkter och hur de produceras

Intranät är ett privat nätverk av datorer inom ett företag eller en annan organisation. Det består av sammankopplade lokala nätverk som är skyddade från omvärlden av en nätverksbrandvägg.

• kommunikation med omvärlden Digitalisering av ett företags administration kan vara i form av ett redovisningssystem som bland annat omfattar bokföring, löne- och lagerhantering. Med det kan även avse det sätt som medarbetarna kommunicerar med varandra, exempelvis via digitala kalendrar och i större företag även via intranät. Många varor och tjänster produceras numer digitalt. Produkter som tidigare endast fanns i fysisk form – skivor, böcker och tidningar – kan numera även konsumeras digitalt, eller till och med endast digitalt. Vidare kommunicerar företag i allt större utsträckning med sina kunder och övriga intressenter, via egen hemsida, mejl och sociala medier. Vad gör då allt detta med det enskilda företaget, dess medarbetare och kunder? Krävs det färre medarbetare eller behövs det medarbetare med annan kompetens? Sjunker kostnaderna om det krävs färre medarbetare eller tillkommer istället andra? Oavsett svar, så kan man säga att hela företaget förändras – i allt från affärsplanering till mötet med den slutliga kunden.

EXEMPEL MAT ONLINE

Livsmedelsbranschen är en av många branscher som har förändrat sina försäljningskanaler till följd av digitaliseringen och att många kunder har ändrat sina köpvanor. Dessutom har nya företag kommit in på marknaden. 2017*

7,2 5,5

2016 4,2

2015 3

2014 2,1

2013 1,6

2012 1,3

2011 2010 2009

0,8 0,6

Försäljningen av mat på internet växer fortare än all annan internethandel: • E n fjärdedel av alla konsumenter handlade år 2016 mat via internet. • O msättningen för mat på nätet uppgick år 2016 till 5 500 000 miljarder kronor. • L ivsmedelshandeln på nätet väntas växa med 1,7 miljarder kronor under år 2017. KÄLLA: SVENSK DIGITAL HANDEL/ DHANDEL.SE

F Ö RE TAGS E KO N OMI 2 / BA L A NS

KAPITEL 1. FÖRE TAGENS ROLL I SA MHÄLLSUT VEC KLINGEN

MER OM DIGITAL UT VECKLING

ARTIFICIELL INTELLIGENS Sedan senare hälften av 1900-talet har det bland annat funnits robotar inom industrin som kan utföra varierade uppgifter genom omprogrammering och utnyttjande av sensorer. I mitten av 1950-talet myntades begreppet artificiell intelligens, AI, som avser sådan intelligens som tillskrivs dels ett datorsystem och dels ett forsknings område inriktat mot konstruktion av datorsystem som uppvisar intelligent beteende.

Med artificiell intelligens vill man på konstgjord väg försöka efterlikna hjärnans förmåga, som att exempelvis planera, lösa problem och dra slutsatser. Vidare vill man att AI ska likna människors beteenden i form av rörelse-, språk- och talförståelse. Ingen vet säkert om och hur detta kommer att påverka sysselsättningen, men en hypotes är att vi inte kommer att jobba mindre, men på ett annat sätt och mer effektivt.

minnen, som exempelvis usb-minnet som kan lagra hundratals böcker eller kanske en hel film. Detta är ett konkret resultat av mikro- och nanotekniken där små strukturer inte bara ger plats till mängder av komponenter men också förkortar sträckan mellan komponenterna så att elektriska signaler går mycket snabbare. Nanotekniken används inom vitt skilda områden, exempelvis inom: • energi med effektiva och billiga solceller • transportteknik med starkare och lättare material NANOTEKNIK På 1950-talet sa nobelpristagaren och fysikern Richard Feynman följande: ” En dag kan vi komma att lagra hela ’Encyclopedia Britannica’ i huvudet på en knappnål”. I dag, ett drygt halvsekel senare, byggs elektronik upp av kiselkretsar med miljarder transistorer och i

BA L A NS / F Ö RE TAGS E KO N OMI 2

• informations- och kommunikationsteknik med snabbare och kraftfullare datorer • m edicin med målsökande partiklar som angriper tumörer eller som doserar medicin just där den behövs genom snabb avläsning av den genetiska koden, dna, vilket kan göras på ett mikrochip KÄLLA: JAN LINNROS, PROFESSOR I MATERIAL- OCH NANOFYSIK, KTH STOCKHOLM, ÅR 2017

BLOC K 1. FÖRE TAGENS ROLL I SA MH ÄLLE T

Vart är vi på väg? Den globalisering och digitalisering som nu pågår, förändrar världen i allt snabbare takt, men alla är inte eniga om effekterna. Förespråkare av ekonomisk globalisering menar att den kan leda till att värden som mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet ökar – inte minst bland fattiga länder och människor. De som ser begränsningar med globaliseringen menar att den leder till en ohållbar exploatering av naturresurser samt växande klyftor mellan rika och fattiga. Överlag är nog de flesta eniga om digitaliseringens fördelar och nackdelar. Men hur kommer framtidens samhälle och individer att påverkas av en fortsatt digitalisering – med exempelvis vidareutvecklade sociala medier och robotar?

F Ö RE TAGS E KO N OMI 2 / BA L A NS

KAPITEL 1. FÖRE TAGENS ROLL I SA MHÄLLSUT VEC KLINGEN

KORT OM KAPITLET

Med samhällsnytta menas ofta sådant som är bra för alla i samhället. Aktörer som bidrar med samhällsnytta är bland annat företag, offentlig sektor och privata hushåll. Sedan mitten av 1960-talet är Sverige ett tjänstesamhälle eftersom sysselsättningen inom tjänstesektorn då blev större jämfört med industri- respektive jordbrukssektorn. Globaliseringen är med andra ord ett fenomen som gör att världens länder knyts ihop och blir alltmer beroende av varandra. Global ekonomi innebär att flera nationers ekonomier hänger ihop med varandra. Världshandeln är i dag flera gånger större jämfört med för några decennier sedan och handelsmönstren har förändrats genom åren, inte minst nu till följd av digitaliseringen och näthandeln. Digitalisering är ett begrepp som används i alla möjliga sammanhang. Det har två olika betydelser, dels teknisk digitalisering och dels samhällelig digitalisering. Mer konkret kan digitaliseringen/datoriseringen i ett företag exempelvis avse bland annat intern administration, produkter och hur de produceras samt kommunikation med omvärlden.

BA L A NS / F Ö RE TAGS E KO N OMI 2

Konteringsnyckel

DEBET

KREDIT

ökar

minskar

E GET KAPITAL OCH SKULDER

DEBET

KREDIT ökar

INTÄKTER DEBET

KREDIT

minskar

ökar

KOSTNADER DEBET

KREDIT

ökar

minskar

Stephan Löwenhielm är civilekonom inom internationell ekonomi, gymnasielärare i företagsekonomi och har lärarlegitimation. Han har lång erfarenhet från näringslivet som konsult och pedagog.

balans. FÖRETAGSEKONOMI 2

FÖRE TAGSEKONOMI 2

minskar

balans.

TILLGÅNG

INGER CLEL AND M FL

balans.

INGER CLEL AND ISBN 978-91-40-69550-5

S TEPHAN LÖWENHIEL M HELENA PAL MHEDEN K ATARINA SYNNERGÅRD

789140 695505

FAK TA