9789147112296 by Smakprov Media AB

Vårdpedagogik

janeth leksell

Vårdens kärnkompetenser från ett pedagogiskt perspektiv

Huvudredaktörer MARGRET LEPP, leg. sjuksköterska, fil. dr och professor vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Hennes forskningsområde är lärande och handledning med dramapedago gik, internationalisering och konflikthantering. JANETH LEKSELL, leg. sjuksköterska, med. dr och docent vid Högskolan Dalarna och Uppsala universitet. Hennes forskningsområde är diabetesvård, sjuksköterskans akademiska utveckling och patientutbildning. Samtliga medverkande författare har mångårig erfarenhet av att arbeta med och forska om olika utbildnings- och kompetensfrågor för studenter och personal verksamma inom hälso- och sjukvården.

Best.nr 47-11229-6 Tryck.nr 47-11229-6

47112296_Vardpedagogik_Omslag.indd 1,3

Vårdpedagogik

Att ge vård och omvårdnad medför pedagogiska utmaningar. Dessa utmaningar kräver kunskap om bland annat lärandeprocesser, patientundervisning, rådgivning och handledning. I boken belyser författarna pedagogiska aspekter på professionella möten med studenter, kolleger, patienter och anhöriga. Författarna vill inspirera, proble matisera och belysa ämnet vårdpedagogik och ta ett nytt grepp genom att knyta vårdpedagogiken till vårdens kärnkompetenser: personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, säker vård och informatik. De sex kärnkompetenserna anges som nödvändiga i all utbildning av vårdens yrkesutövare för att kunna möta framtidens krav på en vård som kännetecknas av hög kvalitet. Vårdpedagogik – Vårdens kärnkompetenser från ett pedagogiskt perspektiv är avsedd som kurslitteratur för sjuksköterskestudenter på grundläggande och avan cerad nivå, men passar även andra yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården.

Vårdpedagogik Vårdens kärnkompetenser från ett pedagogiskt perspektiv Margret lepp & janeth leksell (red.)

PERSONCENT RERAD VÅRD SAMVER KAN I TE EVID AM E N S BASE FÖR BÄT RAD TRIN VÅRD GSK UNS SÄK KAP ER VÅR D INF FRA OR MA MT TIK IDE N

Margret lepp

12/3/16 7:08 AM

Vårdpedagogik Vårdens kärnkompetenser från ett pedagogiskt perspektiv

PERSONCENT RERAD VÅRD SAMVER KAN I TE EVID AM E N SBAS FÖR ERAD BÄT TRIN VÅRD GSK UNS SÄK KAP ER VÅR D INF FRA OR MA MT TIK IDE N

Margret Lepp & Janeth Leksell (red.)

Liber

47112296_Vardpedagogik.indd 3

12/3/16 7:03 AM

Innehåll

Författarpresentation.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Margret Lepp och Janeth Leksell

DEL 1 Vårdpedagogik och människan 19 Kapitel 1. Sjuksköterskans pedagogiska funktion och ansvar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Margret Lepp och Janeth Leksell

Kapitel 2. Att se människan – en människoorienterad vård. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Ingegerd Bergbom

Kapitel 3. Berättelser om lärande – ur ett patientperspektiv. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Jenny Bergström

Kapitel 4. Patienters lärande från en diabetessjuksköterskas perspektiv.. . . . . . . 74 Johan Fischier

47112296_Vardpedagogik.indd 5

12/3/16 7:03 AM

Innehåll

Del 2 De sex kärnkompetenserna 87 Kapitel 5. Personcentrerad vård med fokus på personer med livslånga sjukdomar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 Åsa Hörnsten och Lena Jutterström

Kapitel 6. Evidensbaserad vård. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 Janeth Leksell

Kapitel 7. Förbättringskunskap.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136 Helle Wijk

Kapitel 8. Säker vård. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 166 Gunilla Borglin

Kapitel 9. eHälsa. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 190 Lilas Ali och Ingela Skärsäter

Kapitel 10. Interprofessionellt lärande i verksamhetsförlagd utbildning. . . . . . 218 Hanna Lachmann

Kapitel 11. Teamorganisering. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 235 Eric Carlström

47112296_Vardpedagogik.indd 6

12/3/16 7:03 AM

Innehåll

Del 3 Tillämpning och förhållningssätt 251 Kapitel 12. Sjuksköterskans lärande om kärnkompetenser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 252 Linda Berg

Kapitel 13. Barn- och familjecentrerad barnsjukvård. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 271 Helena Wigert

Kapitel 14. Möten med personer som är illitterata och som har kort skolbakgrund. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 297 Margareta Mörling

Kapitel 15. Workbased learning and changing paradigms in practice and education.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 324 Lesley Moore

Kapitel 16. Handledning för professionell utveckling. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 349 Margret Lepp

Kapitel 17. Att använda forumspel för att utveckla kunskap i att förhindra kränkningar av patienter.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 370 Anke Zbikowski och Agneta Josephson

Kapitel 18. Nurse and health care leaders as coaches of their staff for enhancing professional competency and practise.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 389 Maria Mischo-Kelling (MMK), Vilma Gozzi (VG) and Paola Sperindé (PS)

47112296_Vardpedagogik.indd 7

12/3/16 7:03 AM

InnehĂĽll

del 4 Framtidenâ&#x20AC;&#x201A; 425 Kapitel 19. The future of care pedagogy from a global perspective. . . . . . . . . . . . . 426 Sawsan Majali

47112296_Vardpedagogik.indd 8

12/3/16 1:01 PM

Författarpresentation

Huvudredaktörer Margret Lepp är legitimerad sjuksköterska, specialistsjuksköterska, auktoriserad dramapedagog, fil.dr i pedagogik och professor i vårdvetenskap med inriktning mot vårdpedagogik vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, där hon är ämnesansvarig för vårdpedagogik. Hennes forskningsområde är lärande och handledning med dramapedagogik, professionell handledning, internationalisering och konflikthantering. Hon har ett stort internationellt nätverk och verkar i ledande befattningar för utbildning och professionsutveckling. Janeth Leksell är legitimerad sjuksköterska, specialistsjuksköterska och docent. Hon disputerade 2006 med avhandlingen Diabetes-related blindness. Studies of Self-Management, Power and Empowerment. Hon har en tjänst som lektor vid Högskolan Dalarna. Hennes forskningsområde är vårdvetenskap med inriktning på utvecklande av patientrapporterade utfallsmått, utvärderingar av utbildningsinterventioner och läkemedelsinterventioner samt nationell utvärdering av diabetessjuksköterskans roll inom primärvården. Hon är programansvarig för diabetessjuksköterskeutbildning vid Uppsala universitet, samt undervisar inom omvårdnad vid Högskolan Dalarna.

47112296_Vardpedagogik.indd 9

12/3/16 7:03 AM

Författarpresentation

Medförfattare Sawsan Abdel-Salam Majali is a member of the Regional Advisory Group for Nursing and Midwifery for the Eastern Mediterranean Region, she is also a member of the Board of Trustees of the National Center for Human Rights. She has the following degrees: Bachelor of Science in Nursing, University of Jordan; MSN, Catholic University of America, Washington DC, USA, and a PhD in Nursing, University of Michigan, Ann Arbor, USA. Majali has published several articles and chapters and has written several reviewes for nursing and health journals. Lilas Ali är legitimerad sjuksköterska, forskare och universitetslektor vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Hon disputerade 2013 med en avhandling som handlar om webbaserat stöd för unga närstående som lever nära personer med psykisk ohälsa. Sedan disputationen har Ali forskat och undervisat vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin. Ali är även handledare för studenter och doktorander som fördjupar sig inom psykiatri, eHälsa och personcentrerad vård. Linda Berg är legitimerad sjuksköterska, vårdlärare, fil.mag. i omvård nad, fil.dr i vårdvetenskap och docent i vårdvetenskap. Hon är universitetslektor vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet med kombinationsanställning vid Kungälvs sjukhus. Hennes avhandling har fokus på vårdande relationer i dagliga möten inom medicinsk vård. Berg har lång erfarenhet av undervisning i ämnet omvårdnad på sjuksköterskeprogrammet som innefattar yrkesmässig handledning i omvårdnad, utveckling av utbildningen och forskning. Hennes forskningsintresse vänder sig till patienter med långvarig sjukdom, närstående, sjuksköterskor och team samt befolkning. Hennes forskningsområden riktas mot upplevelser i daglig vård, palliativ vård, etiska problem med specifikt fokus på vårdande och vårdmiljö samt didaktisk utveckling i sjuksköterskeutbildning och att integrera teori och praktik.

47112296_Vardpedagogik.indd 10

12/3/16 7:03 AM

Författarpresentation

Ingegerd Bergbom är legitimerad sjuksköterska, specialistsjuksköterska och vårdlärare. Hon blev professor 2001 och är numera professor emerita vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och senior professor vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, Högskolan i Borås. Hon disputerade på en avhandling om patienters upplevelser av respiratorbehandling 1989 vid Göteborgs universitet, blev docent i vårdvetenskap vid Åbo akademi 1994 och docent i intensivvård inriktning omvårdnad 1997 vid Göteborgs universitet. Forskningen är framför allt inriktad mot intensivvård, vårdande i högteknologiska miljöer och patienters återhämtning efter allvarlig sjukdom/skada. Hon har mer än 40 års erfarenhet av undervisning och vårdutbildningar och cirka 20 års erfarenhet av forskar utbildningsverksamhet. Jenny Bergström är utbildad professionell coach, lärare i hathayoga samt näringsrådgivare och energiterapeut. Hon föreläser om empowerment, hälsa och livskvalitet med diabetes. Hon lever med diabetes typ 1 sedan 14 års ålder och vet hur maktlöshet med diabetes kan kännas. Men även att empowerment och det värdefulla lärandet är grunden till att påverka hälsa och livskvalitet i en positiv riktning. Bergström har lång erfarenhet av att coacha personer i personlig och professionell utveckling samt unga och vuxna som lever med diabetes. Gunilla Borglin är legitimerad sjuksköterska, doktor i medicinsk vetenskap och docent i vårdvetenskap. Hon arbetar som universitetslektor och forskare, samt studierektor för utbildningar på avancerad nivå på institutionen för vårdvetenskap vid Malmö högskola. Hennes forskning fokuserar bland annat äldre personer, deras fysiska och psykiska hälsa samt livskvalitet. Vidare arbetar hon med pedagogisk forskning med fokus på akademiskt skrivande. De senaste två åren har Borglins intresse riktats mot design inom hälso- och sjukvårdsforskning som the Medical Research Councils Framework för komplexa interventioner.

47112296_Vardpedagogik.indd 11

12/3/16 7:03 AM

Författarpresentation

Eric Carlström är professor i vårdvetenskap med inriktning mot ledarskap och organisation vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin samt docent i offentlig förvaltning vid Göteborgs universitet. Han är dessutom legitimerad sjuksköterska med specialistutbildning i ambulanssjukvård. Han har tidigare arbetat som chef i ett flertal hälso- och sjukvårdsorganisationer och är numera engagerad som forskare vid Prehospitalt- och Katastrofmedicinskt Centrum i Västra Götalandsregionen. Carlströms forskning är inriktad mot organisering av vård, teamarbete och crisis management. Johan Fischier är legitimerad sjuksköterska och specialiserad inom diabetes. Fischier har varit mentor för nyexaminerade sjuksköterskor samt föreläst om diabetes för sjukvårdspersonal och läkarstuderande. Fischier har tagit initiativ till och utvecklat e-hälso- och distansvård bland annat för personer med diabetes vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Vilma Gozzi is a speech therapist. She received her master Laurea Specialistica of Scienze della Riabilitazione at the University Tor Vergata in Rome and her Diploma in Health Service Management from Scuola di Direzione Aziendale dell’Università Commerciale L. Bocconi (MI) in collaboration with University of Birmingham. Her work experience covers therapy/rehabilitation, management and education. She’s currently a senior manager at the Health district of Bolzano (Italy). She is also adjunct professor at the Catholic University of the Holy Cure of Rome and at the College for Health care professions Claudiana where she gives lectures at the bachelor programme for speech therapists. Åsa Hörnsten är legitimerad sjuksköterska, distriktssköterska, medicine doktor och professor i omvårdnad vid Umeå universitet. Hon disputerade i ämnet omvårdnad med en avhandling som handlade om gruppsupport vid typ 2-diabetes. Hörnsten har lång erfarenhet av undervisning och handledning och främsta forskningsfokus är i dag egenvård och egenvårdsstöd samt eHälsa vid typ 2-diabetes.

47112296_Vardpedagogik.indd 12

12/3/16 7:03 AM

Författarpresentation

Agneta Josephson har en master i den praktiska kunskapens teori, hon är författare och dramapedagog med inriktning mot forumteater och forumspel. Se http://dramapedagogbyran.tumblr.com/ Lena Jutterström är legitimerad sjuksköterska, distriktssköterska, medicine doktor, klinisk lektor och universitetslektor vid Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet. Hon disputerade i ämnet omvårdnad med en avhandling som handlade om sjukdomsintegration och patientcentrerad support vid typ 2-diabetes. Jutterström har lång erfarenhet som distriktssköterska och diabetessjuksköterska samt har erfarenhet av undervisning och handledning av studenter på både grund- och avancerad nivå. Främsta forskningsintresse är egenvård och egenvårdsstöd till personer med typ 2-diabetes. Hanna Lachmann är legitimerad sjuksköterska, med.dr och arbetar som klinisk högskolelektor vid Sophiahemmet högskola i Stockholm. Hon disputerade inom medicinsk vetenskap med en avhandling i medicinsk pedagogik som handlar om att öka förståelsen för hur studenter upplever kliniska interprofessionella läraktiviteter. Lachmann har lång erfarenhet av undervisning och handledning och hon har arbetat som klinisk handledare under mer än femton år, bland annat på Södersjukhusets kliniska utbildningsavdelning (KUA). Pågående forskningsprojekt har fokus på att öka förståelsen för hur studenter upplever både kliniska och teoretiska läraktiviteter för att möjliggöra utveckling och stimulera studenters kliniska och teoretiska lärande. I dag har Hanna ett övergripande ansvar för den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) av sjuksköterskestudenter i grundutbildningen vid Sophiahemmet högskola. Maria Mischo-Kelling is a nurse, social-economist, sociologist and has a PhD in Public Health. She has held management positions within health care in both Germany and Italy. At the College for Health Care Professions Claudiana, Bolzano, she was assigned to establish a research department. Here she has undertaken several research projects with researchers from different health care professions. She currently holds a

47112296_Vardpedagogik.indd 13

12/3/16 7:03 AM

Författarpresentation

professorship in Nursing Science at the University of Applied Sciences in Ravensburg-Weingarten, Germany. Lesley Moore is a nurse and has worked in both the NHS and military sectors. As an academic her teaching foci, informed by her research, includes ethics, governance, and work-based learning facilitation. Since 1996 Moore has been working with health partnerships, external agencies and the University of the West of England in order to develop frameworks for the assessment and accreditation of work-based learning. This work was enhanced by international networking as a Florence Nightingale Scholar, National Teaching Fellow and a Churchill Fellow. Prior to recent retirement Moore held a cross university post as Director of Work-based Learning and Shell Awards. The latter included awards from Certificate level to Masters. As an emeritas professor Moore undertakes many voluntary roles, including that of Trustee to an Educational charity, and case worker for the Armed Forces charity, SSAFA (Soldiers, Sailors, Airforcemen and Families Association). Until recently she served as President of Upsilon Xi Chapter, Sigma Theta Tau, based at Swansea University. Margareta Mörling har 40 års erfarenhet av möten med illitterata personer, dels från sina levda 13 år i Egypten, dels som lärare i Svenska För Invandrare (SFI) samt på Språkintroduktion. Mörling är också läromedelsförfattare och föreläsare. Se www.alfabetisering.se Ingela Skärsäter är professor i omvårdnad vid Högskolan i Halmstad. Hennes forskningsområde är hälsa och livsstilsförändringar och dess påverkan på individen, familjen och det omgivande sociala nätverket. Ett annat fokus är hur webbaserade lärande- och stödprocesser kan påverka välbefinnandet och livskvaliteten hos personer med psykisk ohälsa. Skärsäter är programchef för profilområdet Hälsoinnovation på Högskolan i Halmstad, som omfattar forskning, utbildning och samverkan med omgivande samhälle, samt bidrar med innovativa och hållbara lösningar på samhällsutmaningar inom hälsoområdet.

47112296_Vardpedagogik.indd 14

12/3/16 7:03 AM

Författarpresentation

Paola Sperindé is a speech therapist. She received her master Laurea Specialistica of Scienze della Riabilitazione at the University Tor Vergata in Rome. Her work experience covers therapy and education. She is currently the coordinator of the bachelor programme for speech therapists at the College for Health care professions Claudiana. She also gives lectures as adjunct professor at the Catholic University of the Sacred Cure Rome. She is engaged in various projects at the College as well as in projects of the South Tyrolean Health Trust. Helena Wigert är legitimerad sjuksköterska och har specialistexamen inom Hälso- och sjukvård för barn och ungdom. Wigert arbetar som lektor vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg. Hon disputerade inom omvårdnad år 2008 med avhandlingen Föräldrars delaktighet i sitt barns vård vid neonatal intensivvård. Wigert har gedigen erfarenhet av undervisning och forskning kring familjecentrerad vård, samt lång erfarenhet av handledning av studenter och yrkesmässig processhandledning av vårdpersonal. Helle Wijk är legitimerad sjuksköterska, doktor i medicinsk vetenskap, docent och universitetslektor vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet/Sahlgrenska universitetssjukhuset. Hon är ansvarig för specialistutbildningen för sjuksköterskor inom vård av äldre och undervisar även inom förbättringskunskap och teamsamverkan för vårdens utveckling. Hennes forskningsområde rör omgivningens betydelse för patienter och äldre personers funktion och välbefinnande samt för vårdens utförande. Anke Zbikowski är specialistläkare inom gynekologi och obstetrik och överläkare på KK, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Hon disputerade inom medicin vid Linköpings universitet med en avhandling som handlar om kränkningar i vården. Avhandlingens namn är Counteracting Abuse in Health Care from a Staff Perspective – Ethical Aspects and Practical Implications.

47112296_Vardpedagogik.indd 15

12/3/16 7:03 AM

Inledning

Föreliggande bok är en uppföljning av Sjuksköterskans kärnkompetenser (Leksell & Lepp 2013). Innehållet i denna bok problematiserar kring och fokuserar på hur kärnkompetenserna från ett pedagogiskt perspektiv förstås, tillämpas och implementeras i vård och i all utbildning av vårdens professioner. Flera pedagogiska ansatser, modeller och metoder presenteras och relateras till sjuksköterskans kärnkompetenser med blickar på i går, i dag och i morgon samt nationellt, internationellt och globalt. För att belysa det internationella och globala perspektivet inom området ingår tre kapitel (15, 18 och 19) skrivna av internationella forskare, nämligen från Wales, Tyskland, Italien och Jordanien. Vi har valt att behålla dessa kapitel på engelska. Boken är indelad i fyra delar: (1) Vårdpedagogik och människan, (2) De sex kärnkompetenserna, (3) Til�lämpning och förhållningsätt samt (4) Framtiden.

Del 1. Vårdpedagogik och människan Den första delen av boken inleds med ett kapitel som beskriver den legitimerade sjuksköterskans specifika pedagogiska funktion och ansvar. Därefter följer kapitel 2 som ger en beskrivning av humanvetenskapen som en central utgångspunkt för kärnkompetenserna. Kapitel 3 ger ett konkret exempel på vad det innebär att vara människa och att leva med en kronisk sjukdom och dess utmaningar i livets upp- och nergångar. Avslutningsvis i kapitel 4 beskrivs pedagogiska utmaningar som sjuksköterskan kan möta i samband med patienters lärande och hur reflektion kan användas som ett verktyg i möten med människor inom vården.

47112296_Vardpedagogik.indd 16

12/3/16 7:03 AM

Inledning

Del 2. De sex kärnkompetenserna I del 2 utgör de sex kärnkompetenserna: personcentrerad vård, evidensbaserat vård, förbättringskunskap, säker vård, informatik och samverkan i team, basen för pedagogiska perspektiv och reflektioner kring dessa. Kapitel 5 inleds med en resumé över grunden för personcentrerad vård. Därefter följer konkreta exempel på interventioner av personcentrerad vård för personer med långvariga sjukdomar. Utmaningar och svårigheter i samband med att implementera personcentrerad vård diskuteras. Begreppet evidensbaserad vård kan upplevas abstrakt och därför konkretiseras begreppet med verklighetsbaserade beskrivningar av att arbeta utifrån evidens inom vården i kapitel 6. Dessutom beskrivs vilka förutsättningar som krävs för ett evidensbaserat arbetsätt inom vården. Kapitel 7 handlar om vad förbättringskunskap är och hur studenter under sin utbildning kan utveckla vården tillsammans med vårdpersonal, patienter och närstående. Förbättringskunskap beskrivs som en naturlig del i dagens utbildningar inom vård på grund- och avancerad nivå för att studenterna ska lära sig hur man kan förbättra vården och samverkar i team. Säker vård utgör en dimension av vårdens kvalitet. Kapitel 8 ger en översikt över vad säker vård innebär och hur målet kan uppnås. En säker vård kräver kompetenta sjuksköterskor som kan leverera vård med kvalitet. Kärnkompetensen informatik, åskådliggörs genom att ge grundläggande kunskaper om eHälsa ur ett pedagogiskt perspektiv. Kapitel 9 förtydligar hur studenter och verksam personal inom hälso- och sjukvården kan använda kärnkompetensen informatik i praktiken. Kärnkompetensen samverkan i team relateras till två kapitel. Först presenteras ett kapitel (10) som handlar om betydelsen av interprofessionellt lärande i den verksamhetsförlagda utbildningen. Därefter följer kapitel 11 som belyser samverkan i team som en central utmaning, nämligen betydelsen av att vi lär oss att organisera på ett sätt som stämmer med tidsenliga idéer om vårdens innehåll.

47112296_Vardpedagogik.indd 17

12/3/16 7:03 AM

Inledning

Del 3. Tillämpning och förhållningsätt Del 3 har fokus på tillämpning och förhållningsätt relaterat till kärnkompetenserna. Det första kapitlet (12) som utspelas mellan aktörer från universitet och sjukhus handlar om implementeringen av ett kompetensutvecklingsprogram för yrkesverksamma legitimerade sjuksköterskor. Programmet samt framgångsfaktorer för implementeringen beskrivs. Kapitel 13 handlar om barn- och familjecentrerad vård, en vårdform som bedrivs i barnsjukvård och där barn och ungdomar och deras familjer ses som en enhet. Därtill illustreras olika perspektiv för vård i barnsjukvård, nämligen barnperspektiv och barnets perspektiv. Ny kunskap och nya förutsättningar i samhället förändrar ständigt de behov som vården i Sverige ställs inför. Möten med personer som är illitterata och personer med kort skolbakgrund blir belysta i kapitel 14. Begreppet ”workbased learning” (arbetsintegrerat lärande) relaterat till lärande och skifte av paradigm i praktiken och i utbildning blir belyst av en forskare från Wales i kapitel 15. Kapitel 16 handlar om handledning som stöd för lärande och reflektion inom vård och utbildning. Avslutningsvis presenteras en workshop med drama och forumspel för professionellt lärande och reflektion. Kapitel 17 handlar om hur lärande genom forumspel skapar praktisk kunskap och ger nya perspektiv på vårdsituationer där kränkningar sker. Del 3 avslutas med beskrivningen av ett tvåårigt implementeringsprojekt skrivet av forskare från Tyskland och Italien (kapitel 18). Avsikten med projektet var att stödja ”managers” för vårdpersonalens professionella utveckling för en miljö där professionell praktik kan blomstra.

Del 4. Framtiden Fördelar, nackdelar och utmaningar avseende globalisering med fokus på pedagogik och sjuksköterskor är ett angeläget tema. Vad det är för framtid som utkristalliseras och hur vi kan förberedas på den är något som diskuteras av en forskare från Jordanien (kapitel 19). Margret Lepp och Janeth Leksell September 2016

47112296_Vardpedagogik.indd 18

12/3/16 7:03 AM

Del 1

VĂĽrdpedagogik och mĂ¤nniskan

47112296_Vardpedagogik.indd 19

12/3/16 7:03 AM

Kapitel 1.

Sjuksköterskans pedagogiska funktion och ansvar Margret Lepp och Janeth Leksell

Den legitimerade sjuksköterskans specifika pedagogiska funktion och ansvar anges i en rad lagar och författningar. Riktlinjer för sjuksköterskeutbildningen och kraven för sjuksköterskeexamen anges i högskoleförordningen och examensordningen. För att erhålla sjuksköterskeexamen ska studenten bland annat ha förvärvat förmåga att undervisa patienten och dennes anhöriga samt handleda vårdpersonal (SFS 1993:100). I hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) beskrivs att respekt för patientens självbestämmande och förmåga till ansvar bör lyftas fram genom omvårdnaden. Vidare beskrivs att patienten har rätt till individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för behandling och vård som finns. Därtill finns patientlagen (SFS 2014:821) som syftar till att stärka och tydliggöra patientens ställning, samt till att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Patientlagen som har ett tydligt patientperspektiv ersätter delar av hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763). Med patientlagen blir skyldigheten att informera patienten mer omfattande och tydlig än tidigare. Förutom att följa lagar och författningar bör sjuksköterskan och sjuksköterskestudenten hålla sig ajour med de riktlinjer som gäller vid sjukdom och ohälsotillstånd som har utarbetats av Socialstyrelsen. I dessa riktlinjer betonas pedagogisk kompetens hos sjuksköterskor och

47112296_Vardpedagogik.indd 20

12/3/16 7:03 AM

Kapitel 1. Sjuksköterskans pedagogiska funktion och ansvar

annan vårdpersonal som en högt prioriterad vårdåtgärd. Här kan nämnas Nationella riktlinjer för diabetesvård, Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande åtgärder och Nationella riktlinjer för cancervård. Den gemensamma nämnaren i dessa riktlinjer är pedagogisk kompetens. Några situationer som kräver att sjuksköterskan har pedagogisk kompetens är exempelvis att leda gruppbaserad patientutbildning vid diabetes, samt rådgivning avseende sjukdomsförebyggande åtgärder. Därtill har kontaktsjuksköterska i cancervård inrättats (Socialstyrelsen 2011, 2015a, 2015b).

Vårdpedagogik Vårdpedagogik berör kunskapsfält som undervisning, handledning och lärande i olika vårdande sammanhang. Vårdpedagogik som ämne är ett relativt nytt forsknings- och utbildningsområde. Begreppet har använts i Sverige sedan 1974 då vårdpedagogik växte fram som ett helt nytt kunskapsområde, vid Göteborgs universitet. För att säkerställa en fortsatt utveckling inrättades en professur i ämnet vårdpedagogik. Britt Johansson blev den första professorn i ämnet i Sverige år 1993 (Bentling & Jonsson 2010). Beskrivningen av ämnesinnehållet var följande: Ämnet vårdpedagogik utvecklar vetenskaplig pedagogik med tillämpning på utbildning och yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvård samt social omsorg. I centrum står forskning om vårdutbildningarnas förutsättningar, processer och resultat. Vårdpedagogiken är nära förbunden med teori- och metodutveckling inom det vetenskapliga ämnet pedagogik. Den utgör också en länk mellan den allmänna pedagogiska forskningen och omvårdnadsforskningen genom sin nära anknytning till båda dessa discipliner (Pilhammar Andersson, Sjöström & Walldal 1997, s. 24).

Sammanfattningsvis belyser det vårdpedagogiska forskningsfältet behoven av medvetna pedagogiska strategier. Förutsättningar och processer, hinder och möjligheter studeras för att nå de resultat som förväntas av professionen i olika vårdsammanhang.

47112296_Vardpedagogik.indd 21

12/3/16 7:03 AM

Kapitel 1. Sjuksköterskans pedagogiska funktion och ansvar

Vårdpedagogik kan beskrivas på följande sätt: • Vårdpedagogik befinner sig i gränslandet mellan vård, omvårdnad och pedagogik. • Vårdpedagogik riktas in mot pedagogik, lärande, kommunikation och ledarskap inom hälsa, vård och utbildning. • Vårdpedagogik handlar om undervisning, lärande och handledning i olika vårdande kontexter. • Vårdpedagogik handlar om de som lär vård, utövar vård, vårdas och om olika organisationer där vård äger rum.

Undervisning, utbildning och samhälle Hur undervisning och utbildning är utformad och organiserad är relaterat till vilka krav på kompetens samhället ställer på människor. Industrisamhället ställde krav på att individer kunde passa tider, läsa och arbeta i arbetslag, medan det postindustriella samhället bärs upp av individer som förväntas tänka kreativt, kritiskt och analytiskt (Stensmo 2007). Ända sedan skolan inrättades år 1842 i Sverige har politiker, filosofer och pedagoger fört fram olika uppfattningar om vad undervisning ska användas till, och hur den ska organiseras. Exempelvis används undervisning för yrkesutbildning, allmän bildning, personlig utveckling eller utveckling av den egna yrkeskompetensen (Tomlinson 2008). Liknande bild kan ses inom vårdutbildning och framför allt inom sjuksköterskeutbildningen. År 1867 startade den första svenska sjuksköterskeutbildningen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Det blev ett yrke som krävde formell utbildning. Mer än hundra år senare kom en omfattande högskolereform (SFS 1977:263) som var ett första steg mot en akademisering av utbildningen. Det andra steget mot en akademisering av utbildningen infördes år 1994 då utbildningen blev treårig yrkesutbildning med möjlighet till uttag av filosofie kandidatexamen (SFS 1993: 100). Ett annat exempel är införandet av specialistsjuksköterskeexamen med tolv specialområden på avancerad nivå (SFS 1993:100). Titeln specialistsjuksköterska medges endast för de inriktningar som anges i högsko-

47112296_Vardpedagogik.indd 22

12/3/16 7:03 AM

Kapitel 1. Sjuksköterskans pedagogiska funktion och ansvar

leförordningen. Därtill konstateras att den ändring i högskoleförordningen (1993:100) som utfärdades 2013 ger enskilda högskolor rätt att utfärda specialistsjuksköterskeexamen utifrån tillägget av annan viss inriktning (den så kallade 12:e inriktningen). Dessa tolv presenteras i högskoleförordningen (1993:100) enligt följande ordning: 1. anestesisjukvård 2. intensivvård 3. operationssjukvård 4. ambulanssjukvård 5. kirurgisk vård 6. medicinsk vård 7. onkologisk vård 8. hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 9. psykiatrisk vård 10. vård av äldre 11. distriktssköterska 12. annan viss inriktning (exempelvis, akutsjukvård, diabetesvård). Ovanstående ger en bild av att när samhället förändras måste utbildning på olika nivåer hörsamma dessa förändringar. Undervisningen måste delvis ges ett annat innehåll för att ”fostra medborgare” och yrkesmänniskor att möta samhällets förändringar. Foucault (1961/2010) påtalade att samhällets förändringar interagerar med och förändrar människors behov av kunskap och kompetens. Vården, som är en del av samhället, påverkas också av de förändringar som sker i samhället. Några exempel på förändringar som delvis ställer nya krav på kompetens är: • människor blir allt äldre, • fler lever med livslånga sjukdomar, • medicinska framsteg, och • utvecklingen inom informationsteknologi (IT).

47112296_Vardpedagogik.indd 23

12/3/16 7:03 AM

Kapitel 1. Sjuksköterskans pedagogiska funktion och ansvar

Formuleringen av de sex kärnkompetenserna är ett resultat av den förändring som sjukvården ställs inför som kräver utveckling av befintlig yrkeskompetens för all hälso- och sjukvårdspersonal (Leksell & Lepp 2013). Frågan är hur denna undervisning ska genomföras och underhållas med fokus på lärande så att de sex kärnkompetenserna kan integreras och tillämpas i det dagliga vårdarbetet.

Lärande och kunskap Lärande handlar om att skapa kunskap och kompetens. Erfarenhetsbaserad kunskap är en kombination av teoretisk kunskap, tyst kunskap, erfarenhet, personlig mognad, praktisk visdom samt intuition (McCutcheon & Pincombe 2001). Kunskap i handling eller tyst kunskap kan beskrivas som den naturliga oreflekterade och subjektiva kunskapen (Polanyi 1966). Praktisk visdom kan relateras till det Aristoteles kallade för att ha fronesis, vilket betyder klokhet. Att skapa kunskap från erfarenhet kräver en aktiv handling kognitivt, motoriskt eller affektivt hos personen. Det är i praktiska vårdsituationer som den erfarenhetsbaserade kunskapen utvecklas. Det är viktigt att dessa situationer, möten och diskussioner utsätts för reflektion och kritisk granskning (Ekebergh 2015). Vuxnas lärande skiljer sig emellertid från barns lärande eftersom vuxna har fler och andra erfarenheter. Vuxnas lärande ska fokusera på den lärande och inte på läraren enligt teorin andragogik, som används för att illustrera vuxnas lärande. Teorin introducerades på 1970-talet av Malcolm Knowles i USA (Knowles, Holton & Swansson 2011). Att lära något innebär att förstå det som ska läras. Lärande handlar om en förståelseutveckling. Ny kunskap och ny erfarenhet leder till ny förståelse och nytt kunnande. Med den nyvunna förståelsen kan man hantera eller behärska nya uppgifter och utmaningar i livet som i sin tur ger nya erfarenheter (Ekebergh 2015). Människor lär ständigt under hela livet och varje ny erfarenhet kan innebära ett lärande.

47112296_Vardpedagogik.indd 24

12/3/16 7:03 AM

Kapitel 1. Sjuksköterskans pedagogiska funktion och ansvar

Lärande som en process Lärandet kan enligt Dewey (2004) ses som en process som inkluderar utvecklingen av hela individen. Ett centralt begrepp är ”learning by doing”. Dewey menade att människor lär sig bäst när de ställs inför praktiska uppgifter som de ska lösa. Det centrala i hans syn på lärande och utbildning är att syftet med all utbildning är att utveckla individers förmåga till problemlösning och kritiskt tänkande i stället för memorering. Dewey har utformat fyra pedagogiska grundpelare som är aktuella än i dag, nämligen: självstyrning, uppgiftsbaserat lärande, delaktighet och jämställdhet. Syftet med all utbildning är således att utveckla individers förmåga till problemlösning och kritiskt tänkande i stället för memorering. Enligt Kolb (1984) handlar lärande om hur vi tar till oss och bearbetar information. Lärande är en oavbruten process med ständig förändring och omformning. Att lära genom upplevelser kan ses som ett naturligt sätt att lära. Lärande involverar tanke, känsla, perception/varseblivning och beteende. Genom att arbeta reflekterande kan vi öva oss i att lösa uppgifter i vardagsvärlden. I reflektionen tänker vi kring vårt eget tänkande. Vi begrundar våra tankar, känslor och erfarenheter. Lärande beskrivs enligt Kolb (1984) i en cirkulär process med fyra cykler: (1) konkreta upplevelser, (2) reflektion och observation, (3) abstrakt tänkande och (4) aktivt experimenterande. Det aktiva experimenterandet leder i sin tur till konkreta upplevelser, det vill säga lärandets cirkulära process startar på nytt. Denna process bör speciellt beaktas och främjas i situationer där lärandet är i fokus. Under det aktiva experimenterandet kan det kreativa tänkandet stimuleras. Att kunna hantera olika situationer kräver nytänkande, idéer, anpassning och förändring. Förmågan att tänka kreativt kan utvecklas med hjälp av pedagogiska verktyg och övningar (Lepp 2009/2014).

47112296_Vardpedagogik.indd 25

12/3/16 7:03 AM

Kapitel 1. Sjuksköterskans pedagogiska funktion och ansvar

Lärstilar Lärande handlar om att erhålla kunskap om världen och människor lär sig på olika sätt. Det är framför allt Witkin, Goleman och Gradner som utvecklat pedagogiska teorier om människors lärstilar och kopplat dessa till olika intelligenser. Teorin kring känslans intelligens formulerades av Witkin (1989). Han menar att skolans estetiska undervisning ska utveckla känslans intelligens hos människor. Skolan bör därför inkludera upplevelser och känslor i undervisningen. Teorin om emotionell intelligens lanserades av Goleman (1998) och teorin om de multipla intelligenserna av Gardner (2001). Deras teorier handlar om att undervisningen inom skola och utbildning främst har vänt sig till människors förmåga att tala, läsa och skriva (språklig intelligens) och förmåga att förstå matematik och naturvetenskap (logisk-matematisk intelligens). Många lär sig dock bäst med andra metoder än de två som traditionellt premierats i skolan. Därför borde det vara rimligt att lägga upp undervisning så att även andra lärstilar används, nämligen: visuell-spatial (handlar om rum, bild och färg – lär genom att rita), musikalisk (lär med hjälp av musik), kroppslig-kinestetisk (lär genom att röra på sig), interpersonell eller social (lär genom att umgås) och intrapersonell eller intuitiv intelligens (lär genom självkännedom) (Lepp 2009/2014). Förmågan att lära oss av våra erfarenheter och att klara av olika nya situationer i livet på ett bra sätt, kan relateras till teorier om att vi har olika lärstilar och därför lär på olika sätt. I vårdsituationer som har fokus på lärande bör exempelvis sjuksköterskan ha kunskap om olika sätt att lära för att kunna möta studenter, patienter och närstående på ett ade kvat sätt. För att åstadkomma ett effektivt lärande för studenter, personal, patienter och anhöriga såväl inom vårdutbildning som inom vården bör det erbjudas olika pedagogiska metoder som engagerar hela personen i en lärande process. Forskning om olika lärstilar har hjälpt till att legitimera exempelvis upplevelsens pedagogik och dramapedagogisk verksamhet. Trots att följande citat av Confucius är ungefär 2 500 år gammalt, är innebörden för lärande fortfarande aktuell: ”I hear and I forget. I see and I remember. I do and I understand”

47112296_Vardpedagogik.indd 26

12/3/16 7:03 AM

Kapitel 1. Sjuksköterskans pedagogiska funktion och ansvar

Pedagogiska perspektiv För att som sjuksköterska göra sig medveten om den egna kompetensen och utveckla förmågan att lära sig nya saker krävs reflektion från ett pedagogiskt perspektiv. Ett enskilt pedagogiskt perspektiv kan inte ensamt möta alla pedagogiska utmaningar som exempelvis lärare, handledare och vårdare ställs inför. Olika skolor eller pedagogiska traditioner kan representera skilda perspektiv på hur undervisning eller lärande kan förstås och förklaras. Därför beskrivs tre pedagogiska traditioner inom pedagogiken: behavioristisk, kognitivistisk och sociokulturell tradition, i detta avsnitt. Dessutom beskrivs humanistisk psykologi och livsvärldsfenomenologi trots att de inte benämns som pedagogiska traditioner. De har valts därför att de har en pedagogisk betydelse inom vårdutbildning och vård (se tabell 1.1). TABELL 1.1. Perspektiv för lärande.

Perspektiv

Fokus på

Lärandestrategi

Aktivitet (exempel)

Syfte

Behaviorism

Beteende

Information

Envägskommunikation

Att förmedla ett budskap och att övertyga mottagaren om att detta är trovärdigt

Kognitivism

Tänkande

Rådgivning

Samspel mellan vårdare och patient

Att förändra tanke och förhållningssätt

Sociokulturell

Språklighet Dialog och undervisning

Vårdare har valt innehåll och metod och patienten förväntas lära sig något

Att omsätta den egna kunskapen så att andra kan förstå sådant som jag redan själv har förstått

Humanistisk

Personlig utveckling

Vägledning

Handledaren lotsar fram och synliggör alternativa vägar

Att motivera och därigenom vägleda så att förändringen kommer från den lärande själv som förstår varför och motivet till förändring

Livsvärldsfenomenologi

Det som ska läras

Mötet

Öppenhet i mötet med den lärande

Att möjliggöra människors lärande

47112296_Vardpedagogik.indd 27

12/3/16 7:03 AM

Kapitel 1. Sjuksköterskans pedagogiska funktion och ansvar

Behavioristisk tradition

Företrädare för den behavioristiska traditionen är Skinner, Pavlov och Watson. Traditionen som var dominerande från början av 1930-talet handlar om beteende- och förmedlingspedagogik eller inlärningspsykologisk pedagogik. Traditionen kom att ha stor betydelse fram till 1970talet. Kunskap ses som en produkt där drivkraften kommer från miljön och inte från den lärande själv. Undervisning innebär pedagogiska aktiviteter som förväntas påverka beteende och tänkande samt att utvärdera resultatet. Undervisaren ”lär ut” något som den lärande förväntas ”lära in” (Friberg 2012). Kognitivistisk tradition

Den kognitivistiska traditionen har även omnämnts som dialogpedagogik och växte fram som en kritik av den behavioristiska traditionen (Friberg 2012). Kognitivism kan hänföras till latinets cognitio som betyder tänkande eller uppfattning. Företrädare för denna tradition, Dewey, Piaget, Knowles, Bruner och Kolb, utgår från att människan är en aktiv varelse som strävar efter att förstå sin omgivning. Studenten eller eleven drivs av en inre motivation av att vilja lära och att känna sig kompetent. Läraren utgår från det konkreta och dialog används som ett verktyg: ”Hur tänker du då?” är exempel på en fråga för att öppna upp till dialog och reflektion. Kunskap ses som en process, något som leder till personlig utveckling genom att individen uppmanas att tänka och fundera. Sociokulturell tradition

Den sociokulturella traditionen utvecklades under 1970-talet. Företrädare för denna tradition, t.ex. Vygotskij och Säljö, utgår från att män niskan ses som en social varelse i ett kulturellt sammanhang. Lärandet är inte avskilt från tradition, kultur och historia. Lärandet ses som ett socialt fenomen. Språklighet och kommunikation är viktiga aspekter av lärande (Friberg 2012).

47112296_Vardpedagogik.indd 28

12/3/16 7:03 AM

Kapitel 1. Sjuksköterskans pedagogiska funktion och ansvar

Den humanistiska psykologin

Den humanistiska psykologin företräds huvudsakligen av Maslow och Rogers. Maslow (1970) betonar förutom de fysiologiska behoven även behov som trygghet och kärlek. Människan strävar hela tiden efter att tillfredsställa dessa olika behov. Behoven är rangordnade i form av en behovshierarki med fem nivåer (1. fysiologiska, 2. trygghetsbehov, 3. tillhörighets- och kärleksbehov, 4. uppskattning och 5. självförverkligande). Den högsta nivån i hierarkin är behoven av självförverkligande. Rogers (1961, 1976) betonade människans personliga växt där lärandet ses som ett naturligt förhållningssätt i livet och resulterar i en utveckling där målet är självförverkligande. Till skillnad från de ovan nämnda traditionerna betonar den humanistiska traditionen den fria viljan. Lärande beskrivs som en utveckling av självet och personligt växande. Livsvärldsfenomenologi

Livsvärldsfenomenologins betydelse för didaktik inom vårdutbildning och vård har lyfts fram av Ekebergh (2015) och Friberg (2012). Livsvärlden är det sammanhang som människor lever och verkar i. Det är en värld som ofta tas för given och självklar. Fenomenologi förekommer i olika vårdteoretiska sammanhang vad gäller patientundervisning. Exempelvis Parses teori som handlar om att möjliggöra patienters lärande. I det pedagogiska mötet med patienten riktas uppmärksamheten mot det som ska läras. Fenomenologiskt inriktad pedagogik har utvecklats av Max van Manen (1997). Ett livsvärldsperspektiv kan ha betydelse för undervisning och lärande inom vården. Läraren bör utveckla en pedagogisk känslighet och öppenhet för den pedagogiska situationen och mötet med den lärande.

Pedagogisk grundsyn Som nämnts i ovanstående text i detta kapitel har olika pedagoger och filosofer genom tiderna kommit att forma hur undervisning har planerats och genomförts inom skolan, vid högskolor och universitet. Genom reflektion medvetandegörs händelser, erfarenheter och upplevelser som

47112296_Vardpedagogik.indd 29

12/3/16 7:03 AM

Kapitel 1. Sjuksköterskans pedagogiska funktion och ansvar

därmed blir möjliga att analysera. Att reflektera över och vara medveten om innebörden av en pedagogisk grundsyn är av betydelse för pedagogiska aktiviteter inom vård och vårdutbildning. Medvetenheten bidrar till en trygghet och säkerhet i undervisningssituationer (Stensmo 2007). Grundläggande för utvecklande av en pedagogisk grundsyn är reflektion kring följande sex frågor: 1. Vad är? – den ontologiska frågan 2. Vad är sant/falskt? – den epistemologiska frågan 3. Vad är gott/ont? – den etiska frågan 4. Vad är en människa? – frågan om människosyn 5. Vad ska undervisas? – samhällets syn utifrån regler, författningar 6. Hur ska det undervisas? – metodfrågan (Stensmo 2007). Vanligtvis nöjer vi oss med de ovanstående 6 frågorna, nämligen att fokusera på Vad och Hur. Emellertid så menar Palmer (1998) att vi även bör ställa oss frågan Varför vi undervisar. Men mera sällan däremot ställer vi frågan ”vem är jag som undervisar?” Frågan har betydelse för: ”How does the quality of my selfhood form – or deform – the way I relate to my students, my subject, my colleagues, my world? How can educational institutions sustain and deepen the selfhood from which good teaching comes?” (Palmer 1998, s. 4). 1. Den ontologiska frågan

Ontologi är läran om vad som existerar (verkligheten) och vad det betyder att någonting existerar. Ontologi kommer av grekiskans on, genitiv ontos, ”varande”, och logia, ”lära”, av logos, ”ord”. Olika ontologiska uppfattningar kan relateras till exempelvis objektivism och subjektivism. Enligt objektivismen är verkligheten entydig och oberoende av iakttagaren. Enligt subjektivismen är verkligheten beroende av iakttagaren och därmed mångtydig och relativ. I sin yrkesutövning använder exempelvis vårdaren både observation (objektivism) och reflektion (subjektivism) (Stensmo 2007).

47112296_Vardpedagogik.indd 30

12/3/16 7:03 AM

Kapitel 1. Sjuksköterskans pedagogiska funktion och ansvar

De grekiska filosoferna funderade över hur människan gör sig medveten om verkligheten. Aristoteles (384–322 f.Kr.) menade att tillvaron i grunden är materiell. Människan kan bli medveten om sin omgivning genom att observera (med sina sinnen) och reflektera (förnuftig bearbetning av dessa sinnesintryck). Platon (427–347 f.Kr.) å andra sidan menade att verkligheten i grunden är andlig bestående av två skikt – sinnevärlden och idévärlden (Stensmo 2007). Med Aristoteles syn på verkligheten så kan exempelvis sjuksköterskan observera och reflektera över en patients lidande, men utifrån Platons syn är innebörden av lidande hos patienten det centrala för sjuksköterskan. 2. Den epistemologiska frågan

Den epistemologiska frågan kan relateras till Aristoteles och Platon som använde flera begrepp för kunskap, nämligen: epistemi, doxa, techne och fronesis (faktaruta 1). Den bokliga kunskapen är en sorts kunnande. Hantverkskunnandet däremot är en annan sorts kunskap, liksom vår förmåga att cykla eller dansa balett. Själva livet ger oss också ytterligare en kunskap i form av erfarenhet, klokskap och visdom. Den stora utmaningen i dag är att urskilja relevant och säker kunskap i den flod av kunskapsinformation som ständigt är närvarande (Gustavsson 2002). Inom vården diskuteras begrepp som evidensbaserad (jfr med epistemi) och erfarenhetsbaserad kunskap (jfr med doxa, techne, fronesis). Med evidensbaserarad kunskap menas att det finns tillräckligt med bevis för att anta att en bestämd åtgärd har klinisk effekt vid ett ohälsotillstånd (Sackett 1995). De nationella riktlinjerna vid olika sjukdomstillstånd som utges av Socialstyrelsen ska i huvudsak vara evidensbaserade (Socialstyrelsen 2015b).

47112296_Vardpedagogik.indd 31

12/3/16 7:03 AM

Kapitel 1. Sjuksköterskans pedagogiska funktion och ansvar

FAKTARUTA 1. Begreppen epistemi, doxa, techne och fronesis.

Epistemi: Betyder kunskap eller vetenskap. Begreppet handlar om att kunna dra slutsatser, ställa samman, urskilja, jämföra, räkna ut och bilda sig en uppfattning om ett fenomen. Doxa: Betyder åsikt. Doxa anses vara den allmänna uppfattningen som en grupp människor i ett sammanhang har, exempelvis i ett politiskt parti. Techne: Betyder konst i en vid bemärkelse. Techne handlar om ”det som sitter i kroppen” som att lära sig cykla, eller sätta en venflonkateter. Även om man teoretiskt kan berätta om hur man cyklar betyder det inte att man praktiskt kan utföra det. Fronesis: Betyder klokhet. Fronesis handlar om att kunna bedöma, värdera, leva sig in i, ha medkänsla och kunna ta ställning. (Gustavsson 2002)

3. Den etiska frågan

Begreppet etik kommer ursprungligen från grekiskans ethos som betyder sed. Begreppet inkluderar en värdering om vad som är gott och ont i livet, goda handlingar och god yrkesetik, som även framkommer i ICNs riktlinjer: Inherent in nursing is a respect for human rights, including cultural rights, the right to life and choice, to dignity and to be treated with respect (The International Council of Nurses 2012, s. 1).

All pedagogisk verksamhet inkluderas nästan alltid av en etisk värdering (Purdy 1997). De mål, regler och författningar som styr vår pedagogiska verksamhet uttrycker uttalade eller outtalade värderingar. Den metod eller de medel vi väljer vid genomförande och utvärdering av undervisning baserar sig på en individs värderingar (da Silva & de Freitas 2010, Salminen et al. 2015).

47112296_Vardpedagogik.indd 32

12/3/16 7:03 AM

Kapitel 1. Sjuksköterskans pedagogiska funktion och ansvar

4. Frågan om människosyn

Människosyn är ett svårfångat begrepp, som innehåller värderingar om hur man bör handla och bemöta andra människor. Mänskliga rättigheter och vilka förutsättningar som krävs kommer till uttryck i WHO:s dokument: ”The right to the highest attainable standard of health” requires a set of social criteria that is conducive to the health of all people, including the availability of health services, safe working conditions, adequate housing and nutritious foods. Achieving the right to health is closely related to that of other human rights, including the right to food, housing, work, education, non-discrimination, access to information, and participation (World Health Organization 2015, s. 2).

Ett uttryck för människosyn är att människan är fri, skapande, reflekterande och ansvarig för sina val och handlingar. En person förvärvar sin människosyn genom uppfostran, utbildning, upplevelser och erfarenheter, vilket innebär att den kan förändras, utvecklas och fördjupas över tid (Thorsén 2010). 5. Samhällets syn utifrån regler och författningar

I Sverige trädde utbildningsreformen Bologna i kraft 2007 (SOU 2008: 104). Reformen har förändrat villkoren för sjuksköterskeutbildningarna såväl på grundnivå som avancerad nivå. Bolognaprocessen anses ha påverkat specialistsjuksköterskeutbildningen genom att ställa högre krav på utbildningarna. Den framtida vården kommer att genomgå stora förändringar, pågående eller förväntade, som även påverkar kraven på sjuksköterskans pedagogiska kompetens. De sex kärnkompetenserna är som nämnts tidigare ett resultat av den förändring som sjukvården ställs inför som kräver utveckling av befintlig yrkeskompetens för all hälso- och sjukvårdspersonal. Statsmakterna i Sverige har via lagar och författningar stöttat patientens tilltro till den egna förmågan att ta hand om sin sjukdom och värna om sin hälsa. Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) har fun-

47112296_Vardpedagogik.indd 33

12/3/16 7:03 AM

Kapitel 1. Sjuksköterskans pedagogiska funktion och ansvar

nits sedan 1982. Ur ett framtidsperspektiv har som tidigare nämnts en ny lag, benämnd patientlag (SFS 2014:821), börjat gälla från den 1 januari 2015. Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning, samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Patientlagen ersätter delar av hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och den har ett tydligt patientperspektiv. Med den nya lagen betonas vårdpersonalens skyldighet att informera patienten på ett mer omfattande och tydligare sätt än tidigare. En annan samhällelig förändring är hur vi kommunicerar i samhället, det direkta mötet (face-to-face) ersätts allt mer av kommunikation via internet och sociala medier. Liknande förändring ses även inom vården (Achey et al. 2014, Han & Oliffe 2015). Ett exempel är att patienter har själva utarbetat ”appar” som hjälpmedel för att må bra i det dagliga livet. Det kan vara appar för personer som lever med Parkinsons sjukdom, diabetes eller andra livslånga sjukdomar. Utvecklingen inom området är stor på den internationella arenan, benämnd ”Quantified self”. Årligen genomförs internationella konferenser i patienters egen regi för utbyte av idéer och innovationer avseende tekniska och mobila lösningar mellan olika patientgrupper (http://quantifiedself.com). 6. Metodfrågan

Den sista frågan handlar om metodfrågan kopplat till hur undervisningen ska, kan eller bör organiseras och genomföras. Föreliggande bok innehåller flera kapitel med fokus på metodfrågan i samband med att organisera undervisning för patienter, vårdpersonal och studenter.

SÖKORD

Undervisning, utbildning, samhälle, lärande, kunskap, lärstilar, pedagogiska perspektiv, pedagogisk grundsyn.

47112296_Vardpedagogik.indd 34

12/3/16 7:03 AM

Kapitel 1. Sjuksköterskans pedagogiska funktion och ansvar

REFERENSER

Achey, M., Aldred, J. L., Aljehani, N., Bloem, B. R., Biglan, K. M. & Chan, P. (2014). International Parkinson and Movement Disorder Society Telemedicine Task Force. The past, present, and future of telemedicine for Parkinson’s disease. Mov Disord, 29(7), 871–883. Bentling, S. & Jonsson, B. (2010). Vårdpedagogiska utmaningar. Stockholm: Liber. Bentling, S. (2013). Sjuksköterskeprofessionen – en tillbakablick på kompetens och kunskapskrav. I J. Leksell & M. Lepp (red.). Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm: Liber. Confucius: http://www.1000ventures. com/business_guide/crosscuttings/ cultures_confucius.html Dewey, J. (2004). Individ, skola och samhälle. Stockholm: Natur & Kultur. Ekebergh, M. (2015). Reflexion och lärande. I M. Berglund & M. Ekebergh (red.). Reflektion i lärande och vård – en utmaning för sjuksköterskan. Lund: Studentlitteratur. Foucault, M. (2010). Vansinnets historia under den klassiska epoken. Lund: Arkiv förlag. (Originalet publicerat 1961.) Friberg, F. (2012). Pedagogiska traditioner av betydelse för patientundrevisning. I E. Pilhammar. Pedagogik inom vård och handledning. Lund: Studentlitteratur. Gardner, H. (2001). Intelligenserna i nya perspektiv. Jönköping: Brain Books. Goleman, D. (1998). Känslans intelligens: Om att utveckla vår emotionella kapacitet för ett tryggare och mänskligare samhälle. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Gustavsson, B. (2002). Vad är kunskap? Forskning i fokus, 1651–3460; nr 5. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Han, C. S. & Oliffe, J. L. (2015). Photovoice in mental illness research: A review and recommendations. Health (London).

Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763). Hämtad 24 mars 2016 från http:// www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3911&bet=1982:763 Högskoleförordningen 1993:100. Högskoleförordningen 1993-02-04 Först inlagd: 1993-03-04. Senast ändrad: 2016-03-16. Uppdaterad: t.o.m. SFS 2016:154. Hämtad 24 mars, 2016 från https://www. notisum.se/Pub/Doc.aspx?url=/rnp/sls/ lag/19930100.htm ICN. International Council of Nurses. (2012). The ICN Code of Ethics for Nurses. Geneva: International Council of Nurses. Knowles, M.S., Holton, E.F. & Swanson, R.A. (2011). The Adult Learner. Oxford, UK: Elsevier. Kolb, D.A. (1984). Experiential Learning: Experience as the source of learning and development. Englewood Cliffs, N.J.: Prentice-Hall. Leksell, J. & Lepp, M. (2013). Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm: Liber. Lepp, M. (2009/2014). Skapande och kreativitet. I A-K. Edberg & H. Wijk (red.). Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur. S. 139–171. van Manen, M. (1997). Researching Live Experience. Human Science for Action Sensitive Pedagogy. Ontario: Althouse Press. Maslow, A. (1970). Motivation and personality. New York: Harper & Row. McCutcheon, H.H. & Pincombe, J. (2001). Intuition: an important tool in the practice of nursing. J Adv Nurs. Aug; 35(3), 342–8. Palmer, P.J. (1998). The courage to teach. Exploring the Inner Landscape of a Teachers Life. San Francisco: Jossey-Bass Inc., Publishers. Patientlag (SFS 2014:821). Hämtad 24 mars 2016 från https://www.riksdagen. se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs-2014-821/

47112296_Vardpedagogik.indd 35

12/3/16 7:03 AM

Kapitel 1. Sjuksköterskans pedagogiska funktion och ansvar

Pilhammar Andersson, E., Sjöström, B. & Walldal, E. (1997). Vardpedagogik – en discliplin tar form. En vänbok till Britt Johansson. Lund: Studentlitteratur. Pilhammar, E. (2011). Erfarenhetsbaserad kunskap och lärande inom vard och medicin Lund: Studentlitteratur. Polanyi, M. (1966). The tacit dimension. London: Routledge & Kegan Paul. Purdy, M. (1997). Humanist ideology and nurse education. I. Humanist educational theory. Nurse Educ Today, 17(3), 192–195. Rogers, M. (1976). Communication and Development: Critical Perspectives. SAGE Publications. Rogers, C. (1976). Frihet att lära. Om att själv få styra sitt sökande efter kunskap. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Sackett, D. (1995). Evidence-based medicine. Lancet, 346(8983), 1171. Salminen, L., Stolt, M., Metsamaki, R., Rinne, J., Kasen, A. & Leino-Kilpi, H. (2015). Ethical principles in the work of nurse educator – A cross-sectional study. Nurse Educ Today. Doi: 10.1016/j. nedt.2015.07 da Silva, A.L. & de Freitas, M.G. (2010). eaching care in nursing graduation according to the perspective of complexity. Rev Esc Enferm USP, 44(3), 687–693. Socialstyrelsen. (2011). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Socialstyrelsen. (2015a). Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014. Socialstyrelsen. (2015b). Nationella riktlinjer för diabetesvården 2015. Statens offentliga utredningar: SOU 2008:104. Självständiga utredningar. Hämtad 26 mars 2016 från http:// www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/ Utredningar/Statens-offentliga-utredningar/Sjastandiga-larosaten_ GWB3104/

Stensmo, C. (2007). Pedagogisk grundsyn. Lund: Studentlitteratur. Svensk Författningssamling: 1977:263. Högskolelag. Hämtad 27 mars 2016 från http://www.riksdagen.se/sv/ Dokument-Lagar/Utredningar/ Statens-offentliga-utredningar/Sjalvstandiga-larosaten_GWB3104/ Svensk Författningssamling: SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 24 mars 2016 från http:// www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3911&bet=1982:763 Svensk Författningsamling: SFS 1993:100. Specialistsjuksköterskeexamen. Högskoleförordningen 1993-02-04 Först inlagd: 1993-03-04. Senast ändrad: 2016-03-16. Uppdaterad: t.o.m. SFS 2016:154. Hämtad 24 mars 2016 från https://www. notisum.se/Pub/Doc.aspx?url=/rnp/sls/ lag/19930100.htm Svensk Författningssamling: SFS 2014:821 Patientlag. Hämtad 27 mars 2016 från http://www.riksdagen.se/sv/ Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientlag-2014821_sfs2014-821/ Thorsén, H. (2010). Människosyn och etik. 2 uppl. Stockholm: Remus. Tomlinson, P. (2008). Psychological theory and pedagogical effectiveness: the learning promotion potential framework. Br J Educ Psychol, 78(Pt 4), 507–526. Witkin, R.W. (1989). Expressivist Theories of Art and Ideologies of Arts Education. I M. Ross (red.). The Claims of Feeling: Readings in Aesthetic Education. Lewes, East Sussex: The Falmer Press. P. 24–32. World Health Organization. (2015). The right to health. Hämtad 2015-08-20 från http://www.who.int/mediacentre/ factsheets/fs323/en/

47112296_Vardpedagogik.indd 36

12/3/16 7:03 AM

ISBN 978-91-47-11229-6 © 2017 Författarna och Liber AB Förläggare Kristina Iritz Hedberg Förlagsredaktör Annika Sandström Form och omslag Nette Lövgren Illustrationer Jonny Hallberg Produktionsledare Jürgen Borchert

Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina, 2017

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/ förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 kundservice.liber@liber.se

47112296_Vardpedagogik.indd 4

12/3/16 7:03 AM

Vårdpedagogik

janeth leksell

Vårdens kärnkompetenser från ett pedagogiskt perspektiv

Best.nr 47-11229-6 Tryck.nr 47-11229-6

47112296_Vardpedagogik_Omslag.indd 1,3

Vårdpedagogik

Vårdpedagogik Vårdens kärnkompetenser från ett pedagogiskt perspektiv Margret lepp & janeth leksell (red.)

PERSONCENT RERAD VÅRD SAMVER KAN I TE EVID AM E N S BASE FÖR BÄT RAD TRIN VÅRD GSK UNS SÄK KAP ER VÅR D INF FRA OR MA MT TIK IDE N

Margret lepp

12/3/16 7:08 AM