Andra aktuella titlar i serien är:
BeGreppbart är en serie introducerande böcker i
BeGreppBart
BeGreppBart
Etnicitet
Carl-Göran Heidegren
Hanna Wikström
BeGreppBart
Erkännande
BeGreppBart
Konsumtion Jacob Östberg & Lars Kaijser
Identitet
Kommunikation
Nils Hammarén & Thomas Johansson
André Jansson
BeGreppBart
Micael Dahlén, professor vid Handelshögskolan i Stockholm
Retorik Mikael Holmgren Caicedo
BeGreppBart
Queer
Ansvar
Martin Berg & Jan Wickman
Maria Grafström, Pauline Göthberg & Karolina Windell BeGreppBart
samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.
Best.nr 47-08874-4
BeGreppBart
BeGreppbart
Lars Kaijser är docent i etnologi och forskar om småföretagande, populärmusik och historieskrivning. Han är verksam som lektor och forskare vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap vid Stockholms universitet.
”Den perfekta boken för dig som vill förstå varför du konsumerar som du gör. Eller vill imponera med historiska perspektiv och använda smarta begrepp och teorier för att bortförklara ditt beteende inför andra. Konsumera den!”
Makt Mats Börjesson & Alf Rehn
BeGreppbart
Foto: Catherine Couturier
Jacob Östberg är docent i företagsekonomi och forskar och undervisar om konsumtionskultur. Han är verksam som lektor och forskare vid Centrum för modevetenskap vid Stockholms universitet.
Jacob Östberg & Lars Kaijser
Det sägs att vi lever i ett konsumtionssamhälle. Men vad är egentligen konsumtion? Hur formar den oss? Och på vilket sätt formar vi oss själva med hjälp av konsumtionen? I den här boken tas ett konsumtionskulturteoretiskt perspektiv på konsumtion, och den roll som konsumtionen spelar för såväl samhälle som individ diskuteras.
Konsumtion
Konsumtion
Läs mer om serien och böckerna på: www.liber.se/begreppbart
Tryck.nr 47-08874-4-00
UTFORSKANDE. F O K U S E R A T. D Y N A M I S K T.
Konsumtion - omslag.indd 1
09-11-26 10.53.27
Konsumtion ISBN 978-91-47-08874-4 © 2010 Jacob Östberg, Lars Kaijser och Liber AB Redaktörer: Carina Blohmé, Åsa Sterner Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander
Upplaga 1:1 Sättning: LundaText AB Typsnitt: Adobe Garamond Pro och Euphemia UCAS Tryck: Elanders 2010
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01
Begreppbart Konsumtion.indd 2
09-11-26 10.49.05
BeGreppbart BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.
Aktuella titlar På www.liber.se/begreppbart kan du läsa mer om övriga redan utgivna titlar i BeGreppbart-serien.
Kommande titlar Bli först med det senaste! Anmäl dig till Libers nyhetsbrev för Högskole- och fortbildningslitteratur (välj Företagsekonomi och/ eller Sociologi) och du får löpande information om nya och kommande titlar. Du anmäler dig på: www.liber.se (klicka på Nyhetsbrev längst ner på sidan)
Kontaktpersoner Serieredaktörer Mats Börjesson, professor i sociologi vid Mälardalens högskola mats.borjesson@mdh.se Alf Rehn, professor i företagsekonomi vid Åbo Akademi alfrehn@mac.com
Ansvariga förläggare Ola Håkansson, Liber ola.hakansson@liber.se Peter Söderholm, Liber peter.soderholm@liber.se
Begreppbart Konsumtion.indd 3
09-11-19 10.36.54
Begreppbart Konsumtion.indd 4
09-11-19 10.36.54
Innehåll Tänk dig … en tjusig julklapp
7
Del I. Historiska perspektiv på konsumtion
16
Det moderna konsumtionssamhället 16 Engelska aristokrater på 1500- och 1600-talen 22 Den industriella revolutionen i England på 1700-talet 26 Västvärlden under 1900-talet 28 Konsumtion tar plats 31 Den värderade konsumtionen 34 Del II. Teoretiska perspektiv på konsumtion
37
Olika sätt att studera konsumtion 38 En konsumtionskulturteoretisk syn på konsumtion 42 Sociohistoriska konsumtionsmönster 44 Marknadsideologier och tolkningsstrategier 60 Konsumenters identitetsprojekt 69 Marknadskulturer 88 Exemplet Beatlesturism i Liverpool 94 ”Den som ändå hade en Montaigne Bag …”
113
Noter 116 Referenser 117 Register 124
5
Begreppbart Konsumtion.indd 5
09-11-19 10.36.54
Begreppbart Konsumtion.indd 6
09-11-19 10.36.54
Tänk dig … en tjusig julklapp Tänk dig att du på julafton hittar ett tjusigt paket under granen med ditt namn på. Det är inslaget i tjockt lyxigt papper med äkta sidenband och det riktigt lyser om det att här ligger ett paket som andas kvalitet, klass, stil, pengar och kanske kärlek. När det blir dags för paketuppackning visar det sig att paketet är från din pojkvän och innehåller handväskan Montaigne Bag från Louis Vuitton. Din vid det här laget mycket uppspelte pojkvän lyckas haspla ur sig: ”Den kostade nio och fem.” Fy fan vad vulgärt, tänker du, ler hult och säger: ”Tack, älskling, den är jättefin.” ”Det kan väl vara kul för dig att ha nåt riktigt fint som liksom visar för andra att här är en kvinna som gärna sätter lite guldkant på tillvaron”, säger din pojkvän. Usch, den här väskan är verkligen inte ”jag”, tänker du. Nu kommer folk tro att jag är en sån där ängslig typ som måste kompensera min osäkerhet med att köpa dyra saker. Jag kommer att känna mig som nån jäkla skyltdocka som visar upp hur framgångsrik min pojkvän är som tjänar så mycket pengar att han kan lägga nio och fem på en julklappsväska. ”Blev du inte glad? Du är så tyst”, säger pojkvännen. ”Jo, det är klart. Tack! Du skämmer verkligen bort mig!” säger du medan du får ångest bara av tanken på att du inte kan tacka nej till den här presenten. Inte bara det – du måste använda väskan jämt för att verkligen visa hur tacksam du är … Hur har vi hamnat i en situation där vi tycker att det är helt självklart att en väska säger någonting om vem vi är? Att en handväsTÄ N K D I G … E N T J U S I G J U L K L A P P
Begreppbart Konsumtion.indd 7
7
09-11-19 10.36.54
ka kommunicerar med omvärlden att vi vill associeras med vissa grupper och kanske ta avstånd från andra eller att vi måhända vill kompensera för eventuella tillkortakommanden i andra hänseenden genom att konsumera på ett visst sätt? Det här med att konsumera för att kommunicera någonting behöver inte bara handla om lyxig överflödskonsumtion. Att ställa sig utanför konsumtionssamhället och välja en gammal miljökasse från Konsum i stället för en märkesväska är också ett konsumtionsval som kommer att tolkas av omgivningen på ett visst sätt. Konsumtion har blivit nästan som ett språk där en stor del av de människor vi möter vet vad en dylik väska, eller en gammal miljökasse, vill säga. En viss typ av väska kanske signalerar: ”Den som bär den här väskan kommer från en medelklassmiljö men vill gärna visa att det går ganska bra ekonomiskt”, medan en annan väska försöker säga: ”Den som bär den här väskan är knappast en typ som bryr sig om sånt som väskor.” Det är till och med så att det inte spelar någon roll om vi vill kommunicera med omvärlden eller inte; så länge andra uppfattar att vi gör det så går det inte att komma undan. Sedan kan man ju också fundera på varför man över huvud taget måste ta emot en sådan julklapp som i exemplet ovan och till och med låtsas bli glad. Det finns onekligen en hel del komplexa ritualer kring konsumtionsobjekt. Det här med att vi genom de objekt vi omger oss med kommunicerar någonting till omvärlden är givetvis såväl tids- som kontextbundet. Olika objekt, såsom väskor, betyder olika saker vid olika tidpunkter, och det spelar stor roll vem det är som ska förstå vad vi kommunicerar. Frågan är dock hur vi har lärt oss detta språk och hur det går till när språket förändras. Om man jämför med andra språk finns det en hel del likheter. Dels finns det en grundläggande syntax, det vill säga en uppsättning konventioner för hur olika ord ska fogas samman till meningar, dels finns det en lång rad ord som har specifika betydelser. Även om vi kanske många gånger tänker på språket som ganska beständigt – de flesta av de regler som vi lärde oss på lågstadiet är ju 8
TÄ N K D I G … E N T J U S I G J U L K L A P P
Begreppbart Konsumtion.indd 8
09-11-19 10.36.54
fortfarande giltiga – så sker det hela tiden förändringar på såväl syntax- som betydelsenivå. Dessa skiften sker inte samtidigt bland alla som talar språket, utan olika grupper formar språket på sitt eget vis, vilket leder till att det faktiskt finns flera parallella versioner av språket. Att dessa förändringar ibland väcker anstöt bland mer konservativa språkanvändare märks inte minst av alla insändare till radions och tidningarnas språkexperter om att andra använder språket på fel sätt. Som exempel kan vi ta ett vanligt svenskt ord som katt, som genom århundradena har betytt ett litet fyrbent däggdjur som säger mjau och gärna dricker grädde. Denna grundbetydelse finns fortfarande kvar även om ordet katt i dag har fått ytterligare betydelser. Det är till exempel inte ovanligt att såväl förläggare som professorer exalterat utbrister ”Kolla in katten!” när de ser en snygg tjej passera utanför kaféfönstret. På samma sätt är det med konsumtionsspråket. Det finns en viss syntax, eller kanske snarare en kulturell grammatik, som reglerar vad vi ska konsumera och hur olika saker ska kombineras. Kostym har till exempel traditionellt kombinerats med skjorta och slips, men i dag är det inte ovanligt att man ser moderna män kombinera en kostym med uppknäppt skjorta utan slips eller, för den djärve, till och med en t-tröja. Även enskilda produkters betydelser skiftar. Så signalerade till exempel en cylinderhatt välmåga på 1920-talet, medan det i dag snarast signalerar att man ska gå på maskerad. Att gå omkring med trasiga byxor signalerade på 1920-talet att man levde i armod, medan det nu för tiden – i vissa kretsar – kan visa att man har det så gott ställt att man kan gå omkring som en slashas. Nu invänder säkert någon att det minsann inte är så att vi går omkring och kommunicerar hela tiden bara för att vi konsumerar. Det finns de som bara konsumerar för att överleva, och inte minst finns det de som är så intellektuellt sofistikerade och själsligt djupa att de inte behöver någon fernissa i form av konsumtionsobjekt. Vi ser här en viktig dikotomi som, olyckligtvis, har format vårt sätt att förstå konsumtion. Det målas upp att det å ena sidan finns funktionell och nödvändig konsumtion som TÄ N K D I G … E N T J U S I G J U L K L A P P
Begreppbart Konsumtion.indd 9
9
09-11-19 10.36.54
framhålls som motiverad av vårt behov av att överleva. Å andra sidan har vi konsumtion av symbolisk karaktär, framför allt i form av lyx och flärd, som framhålls som motiverad av diverse dunkla begär att framställa sig själv på ett bedrägligt vis. Den här uppdelningen, som är influerad inte minst av marxismen, är inte särdeles lyckad, framför allt för att det faktiskt inte finns några bevis för att det är så här det fungerar. Det finns förvisso många som hävdar att de minsann inte konsumerar annat än vad de måste, men det ska ingalunda tas som intäkt för att det är så det ligger till. En av anledningarna till att den här dikotomin så envist har etsat sig fast är att det är mycket populärt att i grundläggande böcker om konsumtion presentera en psykologisk modell som kallas behovstrappa, där människors behov rangordnas. Oftast är det den behovshierarki som presenterades av Abraham Maslow 1943 som ligger till grund för dessa resonemang. I denna modell föreslås att man kan dela in människors behov i fem kategorier där grundnivån består av kroppsliga behov – som mat, vatten och sömn – och där de följande nivåerna går alltmer in på självförverkligande. Tanken i modellen är att behoven på de lägre nivåerna måste vara tillfredsställda innan en individ över huvud taget börjar intressera sig för att tillfredsställa behoven på en högre nivå. Maslow var nyanserad i sitt förhållande till hur strikt hierarkierna var uppdelade, men efterföljande modeller, framför allt de som presenteras i läroböcker i ekonomi, är förenklade till den grad att de ger en helt felaktig bild av hur behovstillfredsställelse ser ut. Framför allt problematiserar de över huvud taget inte uppdelningen mellan behov och begär. Snarare gör de denna uppdelning än mer accentuerad och lägger in värderingar av moralisk karaktär så att tillfredsställelse av behov är bra medan att falla till föga för sina begär är ett tecken på svaghet. Denna modell, som tycks föreslå att vi först konsumerar för att tillfredsställa vissa grundläggande behov och först därefter börjar ägna oss åt självförverkligande genom att följa våra 10
TÄ N K D I G … E N T J U S I G J U L K L A P P
Begreppbart Konsumtion.indd 10
09-11-19 10.36.55
begär, saknar helt vetenskapliga belägg (Sjöberg 1999). Det saknas helt bevis för att vi först skulle tillfredsställa det som i Maslowinspirerade modeller kallas för grundläggande behov. Tvärtom vittnar den mesta forskningen om att det dels inte finns någon anledning att dela in behoven i de kategorier som Maslow föreslog, dels att man inte alls tillfredsställer dem enligt någon trappa. Bortom en mycket primitiv analys av typen ”en person som lider av svår hungersnöd kommer sannolikt inte att anmäla sig till en kurs i esperanto” är modellen inte särskilt användbar. De som har det dåligt ekonomiskt ställt slutar inte att bry sig om sig själva och sin sociala omgivning. Tvärtom är det ytterst vanligt att man till varje pris försöker upprätthålla ett sken genom att till exempel konsumera på kredit och låtsas att allt är frid och fröjd trots att man står på ruinens brant. Detta är långt ifrån det fokus på långsiktig trygghet som motiv för mänskligt handlande som de flesta bearbetningar av Maslows behovshierarki förespråkar.
Konsumtion är viktigt Då konsumtion förs på tal i populärkulturella, populärvetenskapliga och även vetenskapliga sammanhang uttrycker man sig ofta lite hafsigt och säger att det har skett en explosion av konsumtionsaktiviteter i vårt postmoderna samhälle. Man målar upp en bild av att det har skett ett fundamentalt skifte i vår inställning till konsumtion och att detta skifte har skett snabbt. Och visst har det väl skett någon form av skifte. Exempelvis så talar vi om och tänker på oss själva och andra allt oftare som konsumenter och alltmer sällan som till exempel arbetare, medborgare, föräldrar eller lärare (se t.ex. Arnould & Thompson 2005, Fırat & Dholakia 1998, Friedman 2007). Men precis som man är medborgare även när man är förälder så är man allt det där andra fortfarande, även om rollen som konsument tar allt större plats (Gabriel & Lang 1995). Men att vara konsument är inte bara en roll. De konsumtionsobjekt som vi omger oss med har TÄ N K D I G … E N T J U S I G J U L K L A P P
Begreppbart Konsumtion.indd 11
11
09-11-19 10.36.55
blivit en del av vår självuppfattning, en del av det som ibland kallas det utvidgade jaget. I den klassiska artikeln ”Possessions and the extended self ” belyser Russell Belk (1988) hur vi, när vi pratar om vem vi är, hela tiden relaterar till vad vi har. På så vis har konsumtion – i form av konsumtionsobjekt och konsumtionsaktiviteter – kommit att bli ytterst centralt för oss. En del hävdar till och med att konsumentrollen har blivit så dominerande och att vi har blivit så fullständigt uppslukade av det kommersiella systemet att alla relationer mellan människor har blivit reducerade till användande och exploatering på marknadens villkor (Fırat & Dholakia 1998, Fırat & Venkatesh 1995, Gabriel & Lang 1995). I dessa sammanhang framställs konsumtionssamhället som mycket krävande, och det har föreslagits att vi tillbringar så mycket tid med olika konsumtionsval och att detta tar så mycket energi att vi blir sämre på ickevalssituationer såsom att läsa böcker och umgås med barn och vänner (Mick m.fl. 2004). Att konsumtion är en het potatis märks inte minst genom att motstånd mot och stöd för konsumtion korsar traditionella åsiktsbarriärer. Exempelvis ser vi att så disparata grupper som religiösa samfund och miljöorganisationer båda vänder sig mot (vad de definierar som) överdriven konsumtion, medan såväl socialdemokrater som borgerliga hyllar konsumtionen och ser den som något som är positivt för samhället (jfr Gabriel & Lang 1995). Men det är viktigt att förstå att konsumtionen inte bara helt plötsligt fick den framträdande roll den har i dag. Det har varit en gradvis process, och genom att förstå hur konsumtion fått denna framträdande roll kan vi också bättre förstå hur konsumtion fylls med mening i dag.
Forskning om konsumtion En av huvudanledningarna till att ett samlat grepp sällan tagits om fenomenet konsumtion är att det under lång tid betraktades som någonting i bästa fall trivialt och i värsta fall destruktivt. 12
TÄ N K D I G … E N T J U S I G J U L K L A P P
Begreppbart Konsumtion.indd 12
09-11-19 10.36.55
Att så var fallet är inte så konstigt om man betraktar ordet ur en etymologisk synvinkel. Ordet konsumera, av latinets consumere, började användas på 1300-talet och betydde då förbruka, för tära (Wilk 2004). Ordet konsument dök upp först på 1500-talet, även det med en negativ klang. De negativa konnotationerna förstärktes av att man under slutet av 1800-talet använde ordet konsumtion (consumption) som benämning på tuberkulos, då sjukdomen ”förbrukade lungorna” (jfr Paterson 2006 s. 8). Det moderna ordet konsumtion har dock också kopplingar till latinets consumare som har en nästan motsatt betydelse: att fullborda eller fullända. Det engelska consummate härstammar från detta ord och används till exempel när man talar om att äktenskapet ”fullbordas” på bröllopsnatten. Det franska ordet för konsumera, consommer, innefattar båda dessa betydelser och fångar på så sätt upp den inneboende motsättning som finns i det nutida konsumtionsbegreppet: att det samtidigt förbrukar och skapar nya värden. Över tiden har de mer explicit destruktiva kopplingarna till ordet konsumtion gradvis försvunnit. I stället har det kommit att ställas upp som ena parten i dikotomin produktion–konsumtion. Produktionen har då fått stå för det som tillför någonting till samhället. Detta har dessutom ofta karakteriserats som en ”manlig” och värdeskapande aktivitet. Konsumtionen har fått stå för det som slukar det som produktionsapparaten skapar – en ”kvinnlig” och tärande aktivitet (Fırat & Dholakia 1998, Paterson 2006). Man har alltså målat upp en bild där männen går i väg till jobbet på morgonen och producerar värde, medan kvinnorna stannar hemma och konsumerar. Ett flertal forskare har ifrågasatt rimligheten i detta synsätt och bland annat påpekat att det knappast är skäligt att se allt det obetalda arbete som kvinnor ägnar sig åt i hemmet som konsumtion, som skulle vara mindre värd än det som män gör i arbetslivet (Bristor & Fischer 1993). Under de senaste decennierna har dock allt fler ifrågasatt det meningsfulla i en uppdelning mellan konsumtion och produktion och i stället talat för att det i alla produktionsprocesser TÄ N K D I G … E N T J U S I G J U L K L A P P
Begreppbart Konsumtion.indd 13
13
09-11-19 10.36.55
ingår konsumtionselement – och vice versa (Baudrillard 1998 s. 43). Trots att det alltså inte alltid varit politiskt korrekt att studera konsumtion är det ett ämne som ett flertal discipliner ägnat sig åt, även om det många gånger snarast är så att man studerar konsumtion utan att explicit sätta den i centrum. Det är helt enkelt så att de fenomen man studerar äger rum i en konsumtionsmiljö och då blir det så att man studerar konsumtionen på köpet. Det finns till exempel mycket intressant skrivet om konsumtion inom cultural studies, etnologi, företagsekonomi, historia, nationalekonomi, socialantropologi och sociologi, även om de flesta forskare inom dessa discipliner inte skulle kalla sig för konsumtionsforskare. En av huvudanledningarna till att få forskare explicit ägnat sig åt att studera konsumtion är, som berörts ovan, att det varit stigmatiserat. Detta på grund av det marxistiska arvet som betraktat konsumenter och konsumtion som något som spelar på falska begär snarare än på grundläggande behov. Just den här debatten om huruvida konsumtionen styrs av begär eller behov har många gånger nästan stått i vägen för intressanta utsagor om den roll som konsumtionen faktiskt spelar i samhället. Kanske kan det, såsom Mark Paterson (2006 s. 2) föreslår, räcka med att konstatera att konsumtion är något som konsumenterna bara gör – det kan beforskas utan att man nödvändigtvis måste ta ställning till huruvida det är bra eller dåligt. Det är också rimligt att säga att vi i dag lever i en konsumtionskultur, vare sig vi tycker detta är önskvärt eller inte. En konsumtionskultur definieras kärnfullt av Don Slater som a social arrangement in which the relation between lived culture and social resources, between meaningful ways of life and the symbolic and material resources on which they depend, is mediated through markets (1997 s. 8).
I föreliggande bok utgår vi från att västerländska konsumenter har ett visst mått av frihet att konsumera så som de önskar och 14
TÄ N K D I G … E N T J U S I G J U L K L A P P
Begreppbart Konsumtion.indd 14
09-11-19 10.36.55
att all konsumtion över någon form av absolut existensminimum har diverse symboliska aspekter.
Bokens disposition I del I ger vi några historiska perspektiv på konsumtion. Genom att göra nedslag vid några tidpunkter då konsumtionen varit särskilt betydelsefull eller genomgått viktiga förändringar kan vi bättre förstå det konsumtionssamhälle vi lever i i dag. I del II behandlar vi diverse teoretiska perspektiv på konsumtion. Vi tar utgångspunkt i ämnet konsumtionskulturteori och visar på hur konsumtion och konsumtionsaktiviteter kan förstås på olika vis beroende på var man lägger fokus. Sist i bokens andra del gör vi en empirisk djupdykning i den konsumtionskulturteoretiskt rika kontexten kring Beatlesturism i Liverpool. Avslutningsvis ger vi en kort summering av bokens teoretiska huvuddrag genom att återkoppla till de tidigare delarna och de exempel som getts där.
TÄ N K D I G … E N T J U S I G J U L K L A P P
Begreppbart Konsumtion.indd 15
15
09-11-19 10.36.55
Andra aktuella titlar i serien är:
BeGreppbart är en serie introducerande böcker i
BeGreppBart
BeGreppBart
Etnicitet
Carl-Göran Heidegren
Hanna Wikström
BeGreppBart
Erkännande
BeGreppBart
Konsumtion Jacob Östberg & Lars Kaijser
Identitet
Kommunikation
Nils Hammarén & Thomas Johansson
André Jansson
BeGreppBart
Micael Dahlén, professor vid Handelshögskolan i Stockholm
Retorik Mikael Holmgren Caicedo
BeGreppBart
Queer
Ansvar
Martin Berg & Jan Wickman
Maria Grafström, Pauline Göthberg & Karolina Windell BeGreppBart
samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.
Best.nr 47-08874-4
BeGreppBart
BeGreppbart
Lars Kaijser är docent i etnologi och forskar om småföretagande, populärmusik och historieskrivning. Han är verksam som lektor och forskare vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap vid Stockholms universitet.
”Den perfekta boken för dig som vill förstå varför du konsumerar som du gör. Eller vill imponera med historiska perspektiv och använda smarta begrepp och teorier för att bortförklara ditt beteende inför andra. Konsumera den!”
Makt Mats Börjesson & Alf Rehn
BeGreppbart
Foto: Catherine Couturier
Jacob Östberg är docent i företagsekonomi och forskar och undervisar om konsumtionskultur. Han är verksam som lektor och forskare vid Centrum för modevetenskap vid Stockholms universitet.
Jacob Östberg & Lars Kaijser
Det sägs att vi lever i ett konsumtionssamhälle. Men vad är egentligen konsumtion? Hur formar den oss? Och på vilket sätt formar vi oss själva med hjälp av konsumtionen? I den här boken tas ett konsumtionskulturteoretiskt perspektiv på konsumtion, och den roll som konsumtionen spelar för såväl samhälle som individ diskuteras.
Konsumtion
Konsumtion
Läs mer om serien och böckerna på: www.liber.se/begreppbart
Tryck.nr 47-08874-4-00
UTFORSKANDE. F O K U S E R A T. D Y N A M I S K T.
Konsumtion - omslag.indd 1
09-11-26 10.53.27